NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har fattat nya beslut om investeringsstöd för projekt som påskyndar slopandet av användningen av stenkol inom energiproduktionen. Stöd beviljades nu för tre projekt i Esbo, Kyrkslätt och Vasa på sammanlagt 22 829 282 euro.De första stödbesluten som sporrar till att avstå från användningen av stenkol fattades i december 2020, då fyra projekt fick 7 715 880 euro i stöd. Således beviljades sju projekt sammanlagt 30 545 162 euro i stöd. Utlysningen av stöd har nu avslutats. Enligt en lag från 2019 är det förbjudet att använda stenkol som bränsle för el- eller värmeproduktion i Finland från och med den 1 maj 2029. I enlighet med regeringsprogrammet kan inledandet av investeringar som ersätter stenkol i företag och sammanslutningar som avstår från stenkol senast 2025 stödjas med ett särskilt incitament. De projekt som stöds kommer att minska energianvändningen av kol med mer än 1700 GWh per år och fossila koldioxidutsläpp med mer än 660 000 ton per år.– Stödet för slopandet av stenkol har varit ett utmärkt sätt att påskynda övergången till utsläppsfri värme- och elproduktion. De tre projekt som beviljas stöd utnyttjar värmepumpar, spillvärme och biomassa för att ersätta stenkol redan före det lagstadgade förbudet. Samtidigt utgör de en del av övergången från importerade fossila bränslen till inhemsk produktion av förnybar energi, säger näringsminister Mika Lintilä.De projekt som stöds är en del av mer omfattande planer för att inom de energiutvinningsområden som fått stöd övergå till att avstå från användningen av stenkol enligt en snabbare tidtabell. Stödmottagarna vidtar också andra åtgärder för att stenkolen ska kunna frångås senast 2025.Stöd för projekt som ersätter användningen av stenkol i Esbo, Kyrkslätt och Vasa Investeringsstöd beviljades nu för två projekt där annan teknik än sådan som baserar sig på förbränning tas i bruk för fjärrvärmeproduktion samt för ett projekt som använder biomassa för el- och värmeproduktion. Fortum Power and Heat Oy beviljades 6 196 000 euro för byggande av en anläggning för luft-vattenvärmepumpar i Kera i Esbo. Företaget planerar en anläggning på cirka 20 MW som ska anslutas till det lågvärmenät som distribuerar värme till fastigheterna i området Kera och Esbos fjärrvärmenät.Fortum Power and Heat Oy planerar att återvinna värme från datacentralerna i Kyrkslätt och Esbo. Projekten fick 8 234 000 euro i stöd. Företaget planerar att återvinna värmen från datacentralerna inom sitt fjärrvärmenätsområde. I det första skedet ska värmepumpsanläggningar på sammanlagt ca 60 MW som utnyttjar spillvärme byggas. Vasa Kraft Ab planerar att i Vasa bygga en kombinerad el- och värmeproduktionsanläggning som anslutits till värmelagret och använder biomassa. Det beviljade stödet är 8 399 282 euro.I december 2020 stöddes ersättandet av stenkol inom fjärrvärme och utnyttjandet av spillvärmeI december 2020 stöddes fyra projekt i Esbo, Åboregionen och Vasa. Genom de projekt av Fortum Power and Heat Oy, Turun Seudun Energiantuotanto Oy och Vasa Elektriska Ab som fick stöd demonstreras sammankopplingen av en luft-vattenvärmepump i stor skala med fjärrvärmeproduktionen samt utnyttjandet av spillvärme i fjärrvärmeproduktionen.Fjärrvärme genomgår en omvälvning – användningen av ny teknik och spillvärme ökarFörbudet mot användning av stenkol för energiproduktion kommer att öka behovet av utsläppsfria produktionsformer. År 2018 utredde Pöyry på uppdrag av arbets- och näringsministeriet energianvändningen av stenkol i Finland. Enligt utredningen användes år 2016 utöver i Esbo-, Vasa- och Åboregionen betydande mängder stenkol för uppvärmning i bland annat Helsingfors, Vanda och Lahtis. I Lahtis stängdes stenkolsanläggningen 2019 och Vanda har meddelat att man upphör med energianvändningen av stenkol 2022.
 
Genom stödet har man uppmuntrat energibolagen att slopa stenkolet i snabbare takt, i synnerhet att utnyttja annan teknik i värmeproduktionen än sådan som baserar sig på förbränning. År 2020 var andelen förnybara bränslen av fjärrvärmeproduktionen cirka 42 procent och andelen spillvärme 11 procent. Produktionsstrukturerna inom värmebranschen genomgår en omvälvning och erfarenhet av lösningar i industriell skala behövs till exempel för utnyttjande av spillvärme i fjärrvärmeproduktionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har i dag sänt en regeringsproposition med förslag till ny klimatlag på remiss. Syftet med reformen är att säkerställa att Finland når målet om klimatneutralitet 2035 i enlighet med Sanna Marins regeringsprogram. Remisstiden går ut den 6 september.Planerna enligt klimatlagen styr Finlands nationella klimatpolitik. Med hjälp av planerna säkerställs att de nationella målen om stävjandet av klimatförändringen och anpassningen till den nås.Enligt förslaget ska det till lagen fogas ett mål för Finland att vara klimatneutralt 2035. I lagen ska dessutom tas in följande utsläppsminskningsmål i enlighet med klimatpanelens rekommendationer: Ett utsläppsminskningsmål på 60 procent för 2030 och ett utsläppsminskningsmål på 80 procent för 2040 jämfört med 1990 års nivå. Det mål för 2050 som ingår i den gällande klimatlagen ska uppdateras så att utsläppsminskningsmålet är 90 procent jämfört med 1990 års nivå, men så att en minskning på 95 procent ändå eftersträvas.”Revideringen av klimatlagen garanterar att Finland agerar beslutsamt för att stoppa klimatkrisen och bidrar med sin andel för att målen i Parisavtalet ska nås. Målet om klimatneutralitet 2035 tas in i lagen och bekräftas således som ett gemensamt mål för hela Finland. Utsläppsminskningsmålen i lagen har ställts upp med hänsyn till vetenskapen, i enlighet med rekommendationerna från Finlands klimatpanel. Målet är att fram till 2030 minska utsläppen med 60 procent”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Markanvändningssektorn har en central roll både som orsakare av utsläpp och när det gäller minskningen av dem. Den viktigaste reformen när det gäller planeringssystemet är att markanvändningssektorn inkluderas i klimatlagen. Planen för markanvändningssektorn ska utgöra en ny plan enligt klimatlagen.Ett nytt syfte med lagen är att trygga samernas rättigheterI samband med revideringen av klimatlagen har allmänheten och andra intressentgrupper hörts på bred front. En särskild målgrupp för samråden har varit samerna samt barn och ungdomar, som på ett särskilt sätt påverkas av klimatförändringen.Ett nytt syfte med lagen är att trygga samernas förutsättningar att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Dessutom inrättas ett samiskt klimatråd som vid beredningen av planerna, i egenskap av ett oberoende sakkunnigorgan, stärker kunskapsunderlaget och identifierar de frågor som är centrala med tanke på främjandet av samekulturen.Beredningen av lagen har stötts av en arbetsgrupp som miljöministeriet tillsatt och som bestod av tjänstemän från olika ministerier. Arbetsgruppens arbete avslutades i mars, varefter beredningen av lagen har fortsatt vid miljöministeriet.”Arbetsgruppens arbete gav en god grund för lagberedningen. Samråden har också haft en viktig roll i beredningen av den nya klimatlagen. Vi hoppas på ett aktivt deltagande också under remissbehandlingen”, säger Leena Ylä-Mononen, som var ordförande för arbetsgruppen.Barn och unga har hörts regelbundet under beredningen. Under sommaren genomför Nuorten Akatemia ett projekt där 12–17-åringar sammanställer egna utlåtanden om lagförslaget. Hörandet av unga genomförs på riksnivå i samband med olika sommarläger och i samarbete med läroanstalter.Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 6 september 2021.Begäran om utlåtande och utkastet till regeringsproposition

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen besöker Kajana, Suomussalmi och Kuusamo den 2-3 juli 2021.Under sitt besök bekantar sig minister Kaikkonen med Kajanalands brigad i Kajana. I Suomussalmi deltar minister Kaikkonen dessutom i premiären av operan Taipaleenjoki som beskyddare av evenemanget. I programmet för besöket ingår också ett besök på museet Raatteen portti. Ministern bekantar sig därtill med Hossa nationalpark. Under besöket träffar minister Kaikkonen bland annat ledningen för städerna Kajana och Kuusamo samt Suomussalmi kommuns ledning.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med det nya kompetenscentret för sociala företag är att få fler samhälleliga företag till Finland och samtidigt främja sysselsättningen bland partiellt arbetsföra. Arbets- och näringsministeriet utlyser ett statsunderstöd som beviljas för inrättandet av kompetenscentret och dess nätverksbaserade verksamhet. Stödet kan sökas under perioden 2.7–31.8.2021Till kompetenscentrets uppgifter hör bland annat attbygga upp riksomfattande rådgivnings- och vägledningstjänster speciellt för sociala företagsystematisera statistikföringen och insamlingen av uppgifter om socialt företagandeutöka de sociala företagens affärskompetens, som bygger på verksamhetens genomslagskraftstärka uppskalningen, det vill säga ökad användning av sociala innovationerfinna metoder för att underlätta möjligheterna för socialt företag komma in på marknadenutveckla riksomfattande modeller för sysselsättning av partiellt arbetsföra.Statsunderstödet kan inte användas för att grunda en ny organisation eller för att finansiera en befintlig aktörs permanenta verksamhet. Kompetenscentrets verksamhet ska bestå av nätverksbaserat samarbete mellan de nuvarande aktörerna.Anslaget på tre miljoner euro har reserverats för åren 2021–2023. Villkoren för beviljandet av finansieringen baserar sig på statsunderstödslagen och EU:s regler om statligt stöd. Närmare villkor anges i utlysningen (se bilagan som länkats till pressmeddelandet).Kompetenscentret ska genomföra strategin för sociala företagVid sin halvtidsöversyn i april 2021 beslutade regeringen att det ska inrättas ett kompetenscenter för sociala företag i Finland. Samtidigt godkände regeringen en strategi för sociala företag som syftar till att öka antalet nya sociala företag och kännedomen om dem samt förbättra i synnerhet deras genomslagskraft. Ett av strategins centrala mål är att sysselsätta partiellt arbetsföra och personer som annars har en svår ställning på arbetsmarknaden.Ett socialt företag är en affärsmodell vars primära mål är att finna lösningar på någon samhällelig utmaning. Företagens verksamhet är lönsam, men värdebaserad. Därför eftersträvar de inte i första hand vinst för sina ägare utan styr största delen av sin rörelsevinst för att uppfylla det samhälleliga mål de valt. Ett socialt företag kan vara verksamt som en förening, en stiftelse, ett aktiebolag eller ett andelslag.Enligt en utredning som gavs ut 2020 finns det i Finland cirka 1 700 sociala företag, av vilka över hälften är föreningar som producerar social- och hälsovårdstjänster för den offentliga sektorn. Deras sammanlagda omsättning uppgår till cirka 5,8 miljarder euro och de sysselsätter över 50 000 arbetstagare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För att de jämlika familjeledigheterna ska bli verklighet behövs förutom lagändringar även en attitydförändring. Hur ska det gå till? Följ diskussionen på FinlandsArenan tisdagen den 13 juli kl. 16–16.45, med bland annat ny social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.Hur fördelar sig familjeledigheterna mellan föräldrarna i nuläget? Och hur ser det ut i framtiden? Hur tar en verkställande direktör ut familjeledighet? Eller social- och hälsovårdsministern? Hur ser vardagen ut på en arbetsplats som är positivt inställd till familjeledigheter?Bland annat dessa frågor diskuteras av social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen, lakritsfabrikören Timo Nisula, specialforskaren Johanna Närvi och företagaren Jenni Parpala på FinlandsArenan tisdagen den 13 juli kl. 16–16.45. Diskussionen leds av journalisten Jesse Kamras. Delta i diskussionen i sociala medier med hashtaggarna #familjeledighetsreform #perhevapaauudistusBekanta dig med reformen av familjeledigheterna Se sändningens uppgifter på FinlandsArenans webbplats och lägg till i din kalender: Familjeledigheter – från reform till attitydförändring (programinformation) (på finska)Ytterligare uppgifter:Liisa Siika-aho, direktör, avdelningen för social trygghet och försäkringar, tfn 0295 163 085, [email protected]
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har sänt ett utkast till lag om elektrifieringsstöd riktat till den energiintensiva industrin på remiss. Utlåtandena ska lämnas in till arbets- och näringsministeriet senast den 5 Augusti 2021 genom att svara på den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten utlåtande.fi.Statsminister Marins regering har fattat beslut om införande av ett elektrifieringsstöd i Finland. Stödet bereds för åren 2021–2025 i enlighet med de uppdaterade riktlinjer för statligt stöd som gäller utsläppshandeln. Storleken på det stöd som betalas bestäms bland annat utifrån priset på utsläppsrätterna och verksamhetsutövarens elförbrukning eller produktionsvolym.Syftet med lagen är att ersätta de indirekta kostnader som utsläppshandeln medför för de sektorer som anges i lagen. Stödet sporrar allt effektivare till klimatneutral produktion och till elektrifiering av energiintensiva företag och beaktar den kostnadsrelaterade konkurrenskraften. Användningen av stödet är förenad med villkor som de verksamhetsutövare som får stöd ska iaktta. Exempelvis bör 50 procent av stödbeloppet användas för utvecklingsprojekt som främjar koldioxidsnålhet. –Syftet med elektrifieringsstödet är att uppmuntra företag till koldioxidsnålhet och trygga industrins konkurrenskraft. I strategin för industrins omställning har det uppställts som mål att Finland ska vara världens mest konkurrenskraftiga verksamhetsmiljö för industrier som siktar på koldioxidneutralitet. För att uppnå detta behövs det incitament, och vi måste också sörja för den kostnadsrelaterade konkurrenskraften, betonar näringsminister Mika Lintilä. Regeringen beslutade om huvudlinjerna för elektrifieringsstödet vid vårens halvtidsöverläggning. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. Avsikten är att regeringspropositionen överlämnas till riksdagen hösten 2021.Enligt EU:s utsläppshandelsdirektiv ska indirekta kostnader ersättas genom nationella åtgärderEU:s utsläppshandelssystem orsakar indirekta kostnader när kostnader för utsläppshandeln flyttas över till priset på elförbrukning. Enligt utsläppshandelsdirektivet 2003/87/EG ska dessa kostnader ersättas genom ekonomiska åtgärder som tas i bruk nationellt. Dessa kostnader är särskilt betydande inom exportintensiva industrisektorer som använder mycket elektricitet. Inom dessa sektorer är det möjligt att kostnaderna orsakar koldioxidläckage, det vill säga ökade globala klimatutsläpp när produktionen flyttar till länder utanför Europeiska unionen där det inte finns sådan reglering som orsakar motsvarande kostnader. Till de sektorer som stöds hör till exempel framställning av järn och stål samt ferrolegeringar, pappers- och papptillverkning, massatillverkning samt petroleumraffinering.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås att gränserna för Punkaharju naturskyddsområde ändras så att ett område på 3,2 hektar som hört till det tidigare hotell Finlandia samt av parkeringsområdet för Kruunupuisto Oy:s personal avskiljs från naturskyddsområdet. Till naturskyddsområdet ansluts ett vattenområde i Puruvesi på 115 hektar som också innefattar och ön Unnikki samt 1 100 m2 skog på ås. Naturskyddsområdets areal utökas med cirka 112 hektar så att den totala arealen blir närmare 791 hektar. Utlåtanden kan lämnas fram till den 17 augusti 2021.Ändringen ökar skyddsområdets representativitet och främjar utvecklingen av turismenÖn Unnikki med kringliggande vattenområden gränsar till Punkaharju naturskyddsområde på Puruvesis sida och anknyter landskapsmässigt till Kokonharju urskogsområde. Det område som ansluts består av grunda stränder med klart vatten som är värdefulla med tanke på vattennaturens mångfald. I området uppstår det snödrivor på vintern, vilket skapar förutsättningar för saimenvikaren att bygga bo då saimenvikarstammen ökar. Genom att vattenområdet och ön Unnikki ansluts till naturskyddsområdet säkerställs att det strandlandskap som syns från Puruvesi och från en landsväg som på sommaren är i aktivt turistbruk bevaras i större utsträckning än för närvarande.I Punkaharju naturskyddsområde finns det tidigare hotell Finlandia jämte ekonomibyggnader, som byggdes 1914. Huvudbyggnaden för hotell Finlandia är ett av de centrala monumenten i Punkaharjus nationallandskap och dess turisthistoria och den har skyddats genom beslut av statsrådet. Avskiljandet av hotellets område från skyddsområdet möjliggör en flexibel användning av byggnadsgruppen och utvecklandet av dess verksamhet. Avsikten är att renovera och utvidga byggnaderna, vilket gör det möjligt att åter börja använda den skyddade huvudbyggnaden för turiständamål och skapar förutsättningar för att ta byggnadsgruppen i bruk på nya sätt.Punkaharju är ett av Finlands nationallandskapPunkaharju naturskyddsområde inrättades genom lag år 1991 för att skydda en representativ längsåskam och skydda nationallandskapet. Punkaharju består av en smal, cirka sju kilometer lång ås som når en höjd av cirka 25 meter och öppnar vyer till det kringliggande insjölandskapet. Punkaharju naturskyddsområde är i sin helhet ett Natura 2000-område. Största delen av skyddsområdet består av ett oligotroft sjöområde med klart vatten. På landområdena finns värdefulla skogar på ås och solexponerade sluttningar, och på stränderna och i dödisgroparna finns frodiga lundar.Punkaharjuområdet har länge varit en av Finlands mest kända natursevärdheter. Naturskyddsområdet och forskningsskogarna har årligen cirka 150 000 besökare. Punkaharju kan nås via järnväg, vilket skapar utmärkta förutsättningar för utvecklingen av en hållbar, koldioxidsnål turism.Utlåtanden kan lämnas fram till den 17 augusti 2021. Målet är att riksdagen ska behandla lagförslaget under höstsessionen 2021.Länk till begäran om utlåtande 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Projektet Den digitala järnvägen (Digirata) tar sikte på en trygg och effektiv tågtrafik. I en projektrapport, som publicerades den 29 juni 2021, ges information om reformen av de järnvägstekniska systemen. Den digitala järnvägen framskrider nu från beredning till praxis, när en digital tågkontroll byggs upp och pilottestas på järnvägarna.Målet är att Finland före 2040-talet ska ta i bruk ett modernt radionätbaserat system för kontroll av tågpassage på hela bannätet. Samtidigt ersätts det gamla systemet i enlighet med EU-kraven med ett europeiskt system (ERTMS, European Rail Traffic Management System). Nästa steg i utvecklingen och verifieringen av Den digitala järnvägen är att testa nya lösningar som baserar sig på 5G-baserad dataöverföring.– I beredningsskedet av Den digitala järnvägen fick vi värdefull information om hur man ska ersätta det system för tågkontroll som når slutet av sin livscykel under 2030-talet. Tack för samarbetet alla som deltagit i beredningen. Nu inleds ett pionjärarbete när det nya systemet testas på banavsnittet Kouvola-Kotka-Fredrikshamn. Våra digitala lösningar inom järnvägstrafiken kommer att utgöra världstoppen och de kan i framtiden utnyttjas på den internationella marknaden, säger kommunikationsminister Timo Harakka.Den digitala järnvägen är en betydande investering i den finländska järnvägstrafikens framtid, men det är inte bara fråga om en teknisk utveckling.– I och med Den digitala järnvägen fås mer kapacitet för bannätet och man strävar efter att få fler passagerare till spårvägarna, förbättra tjänsterna och minska störningarna och trafikutsläppen, fortsätter projektchef Juha Lehtola från Trafikledsverket.– Den digitala järnvägens moderna systemhelhet möjliggör den bästa tekniska plattformen för en lång tid framöver. Det är fråga om en positiv omvälvning som riktar sig till hela transportsättet och vars betydelse säkert kommer att bli större än väntat, konstaterar projektdirektör Jari Pylvänäinen från Fintraffic Järnväg Ab.Testning i en genuin miljö och i laboratoriumDigitaliseringen av järnvägssystemen är en omfattande reform som kräver försök. Det första testområdet i projektet är en testbana som är placerad på banavsnittet Kouvola-Kotka/Fredrikshamn och ett ERTMS-testlaboratorium, där man pilottestar på europeisk nivå banbrytande dataöverföring. Testbanan, dvs. Finlands första del av Den digitala järnvägen och laboratoriet, färdigställs i samband med projektet för förbättring av banavsnittet.Målet är att testlaboratoriet ska vara i bruk 2022 och att testbanan ska vara byggd senast 2024. Avsikten är dessutom att bygga en kommersiell pilotbana som tas i bruk i kommersiell tågtrafik under 2026.Inom projektet Den digitala järnvägen utvecklas ett modernt ERTMS-system för tågkontroll i Finland. I projektet skapas en teknisk grund för systemet, så att lokaliseringen och automatiseringen av tåg, uppdateringen av kapacitets- och tidtabellsuppgifter samt trafikledningen kan digitaliseras.För att systemet ska fungera behöver det ett radionät för kommunikation mellan tåget och baninfrastrukturen. Som radionät rekommenderas ett 5G-baserat framtida kommunikationssystem för järnvägar (FRMCS, Future Railway Mobile Communication System) som ska stöda sig på tillgängliga kommersiella operatörers radionät. Systemets verksamhetsprincip är enhetlig i hela Europa och dess funktioner standardiseras från EU. Systemet kommer att göra det möjligt för tågen att i framtiden röra sig över landgränserna utan avbrott. I Finland inleds ett europeiskt sett unikt försök då FRMCS-systemet testas i ett kommersiellt nät. Det finländska försöket har redan väckt intresse i Europa.Finansiering från EU har söktsDen digitala järnvägen ingår också i Finlands plan för återhämtning och resiliens, som statsrådet godkände i maj 2021. Europeiska kommissionen har två månader på sig att utvärdera medlemsstaternas planer.Med hjälp av finansieringen täcks under projektets utvecklings- och verifieringsskede, dvs. 2021-2026, beredningen av provnings- och pilotverksamhet i testlaboratorium, på testbana och på den pilotbana som blir tillgänglig för kommersiell tågtrafik. De uppskattade kostnaderna för utvecklingsfasen 2021-2027 är 130 miljoner, varav finansieringen för återhämtning ska täcka 85 miljoner euro. I den tredje tilläggsbudgeten för 2021 har projektet beviljats en fullmakt på 130 miljoner euro och ett anslag på fem miljoner euro.Totalkostnaderna för Den digitala järnvägen åren 2021-2040 är 1,7 miljarder euro. Av dem är statens andel 1,4 miljarder euro och tågmaterielägarnas andel 300 miljoner euro.Beredningsfasen har genomförts i samarbete mellan kommunikationsministeriet, Trafikledsverket, Transport- och kommunikationsverket, Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab, Fintraffic Järnväg Ab, VR-Group Ab och samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT).Vad händer härnäst?Nu inleds utvecklings- och verifieringsfasen för Den digitala järnvägen, där tekniska lösningar undersöks och testas.Kommunikationsministeriet tillsätter en ny styrgrupp som ska styra projektet åren 2021-2027.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin träffade Frankrikes president Emmanuel Macron i Élyséepalatset i Paris torsdagen den 1 juli.Statsminister Marin och president Macron diskuterade de bilaterala förbindelserna mellan Frankrike och Finland, coronapandemiläget, EU:s gröna och digitala omställning samt migrationen. Även EU:s relation till Ryssland och andra internationella frågor, såsom främjandet av jämställdhet, behandlades. Statsminister Marin hade dagen innan deltagit i högnivåforumet Generation Equality, som Frankrike, Mexiko och FN arrangerade tillsammans i Paris.
 
Finland har nära bilaterala förbindelser med Frankrike. Länderna är eniga i många viktiga frågor som behandlas i EU. Handeln mellan länderna har ökat, och Frankrike har varit en av Finlands tio viktigaste handelspartner under de senaste åren. Frankrike är ett av de länder som är villiga att sälja jaktplan till Finland.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Suomen maa- ja metsätalousministeriön aloitteesta julistettu YK:n kansainvälinen kasvinterveysvuosi 2020 päättyi torstaina Roomassa etäyhteyksin järjestetyn loppuseremonian myötä. Suomi on ollut aktiivisessa osassa vuoden tapahtumien järjestämisessä ja tavoitteiden edistämisessä.Pandemian aiheuttamista myöhästymisistä huolimatta kasvinterveysvuoden 2020 tapahtumat on saatu päätökseen. YK:n asettaman sekä YK:n elintarvike- ja maatalousjärjestön ja Kansainvälisen kasvinsuojeluyleissopimuksen ohjaaman teemavuoden tarkoituksena on ollut keskittää huomiota siihen, kuinka kasvinterveyttä suojelemalla voidaan edistää nälänhädän ja köyhyyden vähentymistä sekä talouskasvun ja ympäristönsuojelun tavoitteita. Lisäksi kasvinterveyden yhteyttä ruokaturvaan on haluttu korostaa.Suomi on ollut ajamassa kansainvälisen kasvinterveysvuoden konseptia jo vuodesta 2015 lähtien. Virallisesti aloite hyväksyttiin YK:ssa vuonna 2018, ja vuosi käynnistettiin juhlallisesti vuoden 2019 lopulla. Suomessa piti järjestää lokakuussa 2020 Helsingin kansainvälinen kasvinterveyskonferenssi, joka pandemian seurauksena siirrettiin vuoden 2021 kesään. Lopullisessa muodossaan konferenssi järjestettiin etäyhteyksin webinaarina.Suomen maa- ja metsätalousministeriön erityisasiantuntija Ralf Lopian on toiminut kasvinterveysvuoden järjestelyihin osallistuvan kansainvälisen ohjauskomitean puheenjohtajana. Ohjauskomitean rooli on ollut kasvinterveysvuoden toimintasuunnitelman toteutuksessa, dialogin luomisessa sidosryhmien kanssa sekä taloudellisen ja poliittisen tuen mobilisoinnissa kasvinterveysvuoden hyväksi. Lisäksi Lopian on osallistunut aktiivisesti teemavuoden tapahtumien järjestämiseen.Kasvinterveysvuoden tapahtumat huipentuivat viikolla 26 järjestettyihin webinaareihin ja päätösseremoniaan. Torstaina järjestettyyn korkean tason päätösseremoniaan osallistui myös ministeri Jari Leppä. Hän korosti puheessaan kasvinterveyden kokonaisvaltaisuutta.”Tavoitteenamme oli saada koko maailma ymmärtämään, että kasvinterveys on yhtä tärkeä ympäristölle ja elinkeinoille kuin ihmisten terveys on ihmisten hyvinvoinnille – toisin sanoen, halusimme osoittaa, että suojelemalla kasveja suojelemme elämää”, Leppä sanoi.Omissa päätössanoissaan Lopian ehdotti maailmanlaajuisen kasvinterveyspäivän vuosittaista viettämistä.“The IYPH 2020 aptly demonstrated the profound impact plant health has on food security and biodiversity conservation, and consequently, it must be considered an essential and overarching objective in our efforts to achieve the targets of the UN Sustainable Development Agenda”, Lopian sanoi.Lisätietoja:
Erityisasiantuntija Ralf Lopian p. +358 40 596 5698

Källa: Valtioneuvosto.fi