NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår ändringar i konsumentskyddslagen. Syftet med förslagen är att genomföra Europeiska unionens så kallade omnibusdirektiv som förbättrar och moderniserar konsumentskyddet. Samtidigt genomförs också regeringsprogrammets föresats om skärpta bestämmelser om hemförsäljning och telefonförsäljning.Enligt arbetsgruppens förslag ska vissa bestämmelser i konsumentskyddslagen också gälla avtal där konsumenten i stället för att betala en avgift har förbundit sig att lämna ut sina personuppgifter till företaget. Bestämmelserna avses gälla också marknadsföring av sådana avtal. I den gällande lagen föreskrivs det inte särskilt om lagen ska tillämpas också när konsumenten inte betalar för en produkt eller tjänst.Dessutom föreslås preciseringar i näringsidkarens informationsskyldighet. Till exempel när en vara säljs till nedsatt pris ska det av marknadsföringen även framgå det lägsta priset till vilket varan har marknadsförts under de 30 dagar som föregick prissänkningen. I lagen föreskrivs också om konsumentens rätt till prisavdrag och skadestånd, om näringsidkaren har använt ett aggressivt eller vilseledande förfarande vid marknadsföringen eller i ett kundförhållande.Vidare föreslås det att informationsskyldigheten för en internetbaserad marknadsplats ska utökas. Konsumenterna ska till exempel informeras om hur rankingen av de sökträffar som bildas i en webbsökning på en marknadsplats bestäms.Skärpta bestämmelser om hemförsäljningFör att minska problemen vid hemförsäljning föreslår arbetsgruppen att konsumentens ångerrätt utvidgas, om avtalet har ingåtts genom ett sådant hembesök som konsumenten inte själv har bett om. Konsumenten föreslås då också kunna frånträda ett avtal om specialbeställda varor.Om näringsidkaren dessutom vid hemförsäljning inte har informerat konsumenten om att ångerrätt saknas eller om de omständigheter under vilka ångerrätten kan gå förlorad, är avtalet inte bindande för konsumenten.Arbetsgruppen föreslår inga skärpningar i regleringen av telefonförsäljning. Enligt arbetsgruppen finns det för närvarande ingen grund för det, eftersom konsumentombudsmannen allt effektivare kan ingripa i lagstridiga förfaranden med stöd av de nya befogenheter som trädde i kraft sommaren 2020. Myndighetstillsynen och i synnerhet möjligheten att påföra en påföljdsavgift vid brott mot bestämmelserna i konsumentskyddslagen är ett effektivare sätt att minska problemen vid telefonförsäljning än en skärpning av regleringen, anser arbetsgruppen. Detta medför inte någon ny administrativ börda och försvårar inte heller sådan telefonförsäljning som sker på behörigt sätt. I den fortsatta beredningen bedömer justitieministeriet ännu med beaktande av remissvaren behovet av att skärpa bestämmelserna om telefonförsäljning.Arbetsgruppens betänkande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i EU:s råd för utrikes frågor i Bryssel måndagen den 12 juli. Mötets huvudteman är Etiopien, den strategiska kompassen samt den politiska geografin och den nya digitala tekniken. Vid mötet antas också slutsatser om EU:s förbindelsepolitik. I samband med utrikesrådet ordnas ett lunchmöte med Israels utrikesminister och en informell arbetsfrukost med Egyptens utrikesminister. I Bryssel deltar minister Haavisto också i ett NB6-möte mellan de nordiska och baltiska länderna och i ett N3+1-möte mellan Finland, Sverige, Danmark och Tyskland.Utrikesrådet ska diskutera det aktuella läget i Etiopien och EU:s handlingsalternativ, som är indelade i tre pelare: det humanitära läget, kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och av den internationella humanitära rätten samt det politiska spåret. Utrikesminister Pekka Haavisto har varit EU:s höga representant för utrikes frågor Josep Borrells representant i regionen och rapporterat om sina två tidigare resor till Etiopien och regionen vid utrikesrådets möten den 22 februari och den 19 april 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden om ett lagförslag som innehåller bestämmelser om Strålsäkerhetscentralens ställning och ansvarsområde samt om därtill relaterade avtal och sakkunniga.Syftet är att revidera lagen från 1983. På verksamheten vid den tillsynsmyndighet som ansvarar för strålnings- och kärnsäkerheten tillämpas särskilda krav på oberoende på grund av områdets natur. Genom lagen genomförs samtidigt artikel 76 i EU:s direktiv om strålsäkerhet och artikel 5 i direktivet om kärnsäkerhet till de delar dessa gäller oberoende i tillsynsmyndighetens beslutsprocess. Det föreslås dessutom att det ska stiftas en lag om aktiebolaget STUK International Oy. De bestämmelser som gäller bolaget ingår för närvarande i lagen om Strålsäkerhetscentralen (4 a §). Den nya lagen föreslås innehålla bestämmelser om bolagets ställning och uppgifter.Vidare ska det göras vissa preciseringar av övervägande teknisk natur i strålsäkerhetslagen. Enligt bilagan till strålskyddslagen ska de tillsynsavgifter av skattenatur som tas ut hos verksamhetsutövarna uppdateras så att de motsvarar den beräknade kostnadsutvecklingen för Strålsäkerhetscentralens verksamhet. Genom propositionen upphävs den gällande lagen om strålsäkerhetscentralen.I samband med propositionen föreslås det att förordningen och Strålsäkerhetscentralen
(618/1997) ska ändras. Även i statsrådets förordning om joniserande strålning (1034/2018) och social- och hälsovårdsministeriets förordning om joniserande strålning (1044/2018) ändringar i huvudsak av teknisk natur. Lagarna och förordningarna avses träda i kraft den 1 januari 2022.De utlåtanden som lämnas in kommer att beaktas vid finslipningen av lagförslaget. Utlåtandena är offentliga. Vänligen lämna utlåtandena senast den 27 augusti 2021 på utlåtande.fi.Begäran om utlåtande (utlåtande.fi)Skriftliga utlåtanden kan skickas i elektronisk form till adressen [email protected] Diarienumret VN/18222/2020 ska anges i meddelandet.Utlåtandena kan även lämnas in per post till Social- och hälsovårdsministeriet, PB 33, 00023  STATSRÅDET.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 8 juli förordnade statsrådet en ny avdelningschef för utrikesministeriet. Fotograf: Petri KrookStatsrådet utnämnde utrikesrådet Marja Liivala till avdelningschef för utrikesministeriets östavdelning för tiden 1.9.2021 – 31.8.2025.Liivala övergår till tjänsten som avdelningschef från posten som ambulerande ambassadör i Centralasien. Liivala har arbetat som ambulerande ambassadör sedan 2018.Under sin karriär har Liivala huvudsakligen innehaft olika till Ryssland anknytande uppdrag vid utrikesministeriet och i Moskva. Under åren 2017-2018 arbetade Marja Liivala som ledande sakkunnig vid Nordamerikaenheten som hör till utrikesministeriets avdelning för Amerika och Asien. Innan dess var hon enhetschef för östavdelningen 2013–2016. I olika omgångar hade hon till uppgift att sköta de bilaterala relationerna mellan Finland och Ryssland. Vid Finlands ambassad i Moskva ledde Liivala den handelspolitiska sektorn 2008-2012.Liivala har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1997. Hon har en politices magisterexamen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu träffar utrikesminister Pekka Haavisto i Helsingfors den 8 juli.Följ presskonferensen  i direktsändning på webben  kl. 15:    

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har färdigställt utkastet till förordning enligt vilket kommunerna, samkommunerna och Åland ersätts för de direkta kostnaderna för covid-19-epidemin. Enligt förordningsutkastet ska statsunderstöd beviljas i synnerhet för testning, spårning, vaccinering och sjukhusvård.Understödet fastställs huvudsakligen på kalkylmässiga grunder. Vid fastställandet av understödet beaktas omfattningen av åtgärderna per sökande, till exempel antalet tester som tagits.  Ersättningsnivån kommer att dimensioneras så att de ökade kostnaderna för skötseln av epidemin med beaktande av understödet och den övriga statliga finansieringen i sin helhet täcks till fullt belopp på riksnivå och att kostnaderna också kommunvis kompenseras. De funktionsspecifika understöden ska i första hand beviljas kommunerna.Kostnader ersätts på många sättStaten har ersatt och ersätter kostnader som orsakats av coronavirusepidemin via flera olika kanaler, såsom höjningar av statsandelarna och olika understöd. Kostnaderna som orsakats av coronavirusepidemin har inte fördelats jämnt, utan det kan finnas stora skillnader mellan kommunerna bland annat på grund av sjukdomsläget. Avsikten är att ersättningarna år 2021 i huvudsak ska genomföras med statsunderstöd, vilket gör det möjligt att rikta ersättningarna noggrannare än i statsandelssystemet.Avsikten är att i understödshelheten inkludera också en kalkylerad post som baserar sig på invånarantalet för att täcka övriga direkta kostnader som föranletts av coronavirusepidemin, såsom ökad användning av skyddsutrustning och höjda hälsosäkerhetskrav.I helheten ingår dessutom en behovsprövad andel med vilken det är möjligt att höja understödsbeloppet, om de ersättningar som bestäms enligt kalkylerade principer inte ger tillräcklig kompensation. I helheten beaktas de kostnader som sökanden har orsakats under hela året, de understöd som sökanden fått och annan statlig finansiering.I samband med ansökan om understöd ersätts också kostnader som föranletts av att en person utan hemkommun förordnats till karantän, isolering eller obligatorisk hälsokontroll. Dessa kostnader ersätts till fullt belopp. Understöd kan sökas av alla kommuner och samkommuner som har haft den här typen av kostnader.Förordningen har beretts i nära samarbete med finansministeriet. Utkastet är på remiss fram till 27.8.Första ansökningsomgången i höstAvsikten är att ordna åtminstone två ansökningsomgångar. Den första ansökningsomgången ska täcka kostnaderna från januari till augusti 2021. Understöden kan sökas hösten 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utsåg i dag den 8 juli 2021 juris licentiat, ekonom Heikki Kanninen och juris kandidat, vicehäradshövding Tuula Pynnä till Finlands kandidater för sexåriga mandat som domare i tribunalen vid Europeiska unionens domstol med början den 1 september 2022. Både Kanninen och Pynnä kandiderar för en fortsatt mandatperiod. När Finland har meddelat sina kandidater beslutar medlemsstaternas regeringar om utnämningarna efter att ha hört den EU-kommitté som yttrar sig om kandidaternas lämplighet.Både Kanninen och Pynnä har gedigen kännedom om EU-rätten och den nationella rättsordningen. De har i olika sammanhang anförtrotts betydande förtroendeuppdrag och deras sakkunskap har utnyttjats i stor utsträckning.
 
Kanninen har varit domare i tribunalen sedan 2009 och tribunalens vice ordförande 2013–2016. Tidigare har han tjänstgjort som domare vid Europeiska unionens personaldomstol. I Finland har Kanninen varit bland annat ledamot av högsta förvaltningsdomstolen och lagstiftningsråd vid justitieministeriet.
 
Pynnä har varit domare i tribunalen sedan 2019. Tidigare har hon varit Finlands statsombud i EU-domstolen. Pynnä har också tjänstgjort som ledamot av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen samt underrättsdomare. Hon har avlagt två utländska påbyggnadsexamina i juridik.
 
EU-domstolen hör till de viktigaste EU-institutionerna vid sidan av Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen. Till EU-domstolen hör två domstolar med säte i Luxemburg: domstolen och tribunalen. Tribunalen behandlar bland annat talan som enskilda personer och företag väcker mot EU-institutionerna. Dessa kan gälla till exempel konkurrensrätt, statsstöd, immateriella rättigheter samt EU:s tjänsteföreskrifter. Tribunalen är sammansatt av två domare per medlemsstat. Domarna utövar sin tjänst fullständigt opartiskt och oavhängigt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fredagen den 9 juli ordnar Europeiska kommissionen ett högnivåforum med temat mottagande av kvotflyktingar och främjande av det. Inrikesminister Maria Ohisalo företräder Finland vid forumet, som ordnas virtuellt över video.Europeiska kommissionen har som mål att vidarebosättningen av flyktingar, det vill säga mottagandet av kvotflyktingar, ska bli en etablerad del av allt fler medlemsländers verksamhet. FN:s flyktingkommissariat UNHCR uppskattar att 1,47 miljoner flyktingar kommer att vara i behov av vidarebosättning nästa år.Finland har tagit emot kvotflyktingar sedan 1970-talet, och verksamheten har fortgått även under coronapandemin. Ute i världen har mottagandet av kvotflyktingar dock minskat på grund av pandemin. Finland har ombetts att berätta om sin egen praxis vid forumet.– Trots coronaläget har vi kunnat höja flyktingkvoten i enlighet med regeringsprogrammet. Det är mycket viktigt, eftersom migrationens grundläggande orsaker ingalunda har försvunnit i och med pandemin: till exempel konflikter och klimatförändringens följder tvingar fortfarande människor att lämna sina bostadsområden. Systemet med kvotflyktingar spelar en viktig roll för att Finland för sin del ska kunna hjälpa de mest nödställda människorna i världen, säger inrikesminister Maria Ohisalo.– Pandemin har också haft enorma socioekonomiska konsekvenser. I praktiken har allt fler av världens flyktingar hamnat i en allt mer utsatt ställning, eftersom många har förlorat sin näring och försörjning, fortsätter minister Ohisalo.Finland har valt ut kvotflyktingar genom intervjuer på distansI flyktingkvoten tar Finland emot personer som UNHCR betraktar som flyktingar. Vanligen väljs kvotflyktingarna ut under urvalsresor där sakkunniga från Migrationsverket samt anställda hos skyddspolisen och hos NTM-centralen eller kommunen deltar.Under pandemin har kvotflyktingar valts ut på basis av intervjuer som ordnats på distans. Det har också varit möjligt att göra val utifrån UNHCR:s dokument.– Urvalsresor ordnas så snart läget tillåter det. Jag hoppas dock att Finlands erfarenheter är ett uppmuntrande exempel för andra länder och visar att det är möjligt att ta emot kvotflyktingar flexibelt och på alternativa sätt också under exceptionella förhållanden, säger minister Ohisalo.I Finland har man i år också gjort en utredning om ideella sponsorprogram för integration av kvotflyktingar, där idén är att för varje kvotflykting utse en faddergrupp på cirka fem personer. Enligt utredningen, som publicerades i slutet av maj, kan sponsorprogrammet komplettera myndigheternas integrationsinsatser och förebygga utslagning. Europeiska kommissionen och UNHCR uppmuntrar länderna att utnyttja ideella sponsorprogram för integration.Mottagande av kvotflyktingar är ett effektivt sätt att hjälpaI kvotflyktingforumet deltar bland annat kommissionären Ylva Johansson och chefen för UNHCR Filippo Grandi. Andra länder utöver EU-länder som är representerade vid forumet är Förenta staterna och Kanada, båda centrala när det gäller att ta emot kvotflyktingar.Mottagande av kvotflyktingar är en av de viktigaste prioriteringarna i Finlands migrationspolitik. Det är ett effektivt och verkningsfullt sätt att hjälpa de mest utsatta flyktingarna, eftersom behovet av skydd och förutsättningarna för vistelse utreds redan innan flyktingarna kommer till Finland. Det är också ett konkret sätt att visa internationell solidaritet med de länder där det finns stora flyktingsamhällen.I år tar Finland emot 1 050 kvotflyktingar, vilket är ett historiskt stort antal. Tillsammans med Europeiska kommissionen strävar också Finland efter att etablera verksamheten i så många medlemsländer som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen har informerat medlemsländerna om innovationsfondens kommande ansökningsomgångar och om fjolårets ansökningar. Ytterligare har Europeiska investeringsbanken (EIB) skapat en rådgivningstjänst som ger omedelbar hjälp med att förbereda energiinvesteringar.Europeiska kommissionen planerar som bäst fondens nya ansökningsomgångar.  Ansökan om finansiering för stora projekt kommer sannolikt att pågå från den 26 oktober 2021 fram till våren 2022. Preliminärt uppgår finansieringen till cirka 1,3 – 1,5 miljarder euro. Nästa ansökningsomgång för små projekt inleds i mars 2022. Finansiering beviljas till ett belopp av 100 miljoner euro. Särskilt ansökan om finansiering för stora projekt har väckt stort intresse och kommissionen kommer att rikta resurser särskilt till dem. Kommissionen vill också påskynda beslutsprocessen så att höstens ansökan sker i en fas och besluten fattas redan i juli 2022. Ansökningskriterierna förblir i huvudsak oförändrade. Beslut om ansökningar från i höstas fattas inom kort Beslut om de första ansökningarna om finansiering för stora och små projekt från hösten 2020 kommer att fattas inom de närmaste veckorna. De utvalda sökandena kallas till EU:s stödbeslutsförhandlingar. Också medlemsländernas myndigheter informeras om de planerade projekten som går vidare till förhandlingarna om stödbeslut.Rådgivningstjänsten hjälper med planerna om finansieringsberättigade energiinvesteringar Europeiska investeringsbanken har skapat en ny rådgivningstjänst som hjälper till att planera finansieringslämpliga energiinvesteringar. Det är möjligt att bli rådgivningstjänstens kund omgående. Att anlita rådgivningstjänsten förutsätter inte att man lämnar in en ansökan till innovationsfonden. 
Ungefär 60 företag kommer förmodligen att väljas till föremål för rådgivningen som är gratis. Kontaktpersonen för rådgivningstjänsten vid EIB är Catherine Bender (c.bender(at)eib.org).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen lade den 2 juni fram ett förslag till förordning om översyn av utvärderings- och övervakningsmekanismen för kontroll av tillämpningen av Schengenregelverket. Statsrådet framförde sin ståndpunkt om förslaget i sin skrivelse till riksdagen den 8 juli.Den fria rörligheten inom Schengenområdet baserar sig på tilliten mellan medlemsländerna.  Avsikten med utvärderings- och övervakningsmekanismen är att upprätthålla tilliten mellan medlemsländerna och säkra att Schengenområdet fungerar genom att se till att medlemsländerna effektivt följer regelverket.Syftet med förslaget till förordning är bland annat att förkorta och förenkla utvärderingsprocesserna och stärka utvärderingen av respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna. Statsrådet godkänner målen i förslaget och anser att det är viktigt att mekanismen används på ett mer strategiskt och effektivare sätt än tidigare.Tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna utvärderas närmareSchengenregelverket omfattar ett brett spektrum av åtgärder på området rättsliga och inrikes frågor i EU.  Enligt förslaget till förordning ska utvärderings- och övervakningsmekanismen i fortsättningen  kunna omfatta alla områden som berörs av Schengenregelverket, med undantag för de områden som har en separat utvärderingsmekanism i EU-lagstiftningen. Även i fortsättningen ska man utvärdera hur väl till exempel de yttre gränserna, viseringspolitiken, Schengens informationssystem, polissamarbetet samt åtgärderna för att återsända personer som vistas olagligt i ett land, fungerar. Enligt statsrådet är det viktigt att man i utvärderingsprocessens olika faser säkerställer medlemsländernas delaktighet och påverkansmöjligheter. Enligt förslaget ska man fästa särskild vikt vid tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna. Detta stöds genom att man utvecklar utbildningen för utvärderare och använder material från andra aktörer, såsom ombudsmän och den tredje sektorn, som stöd vid utvärderingarna. Också medverkan av EU:s byrå för grundläggande rättigheter i utvärderingarna ska stärkas. Förslaget till förordning är en del av den övergripande utvecklingen av SchengenområdetDen gällande utvärderings- och övervakningsmekanismen har tillämpats sedan 2015. Enligt kommissionen har mekanismen tydligt utvecklat verksamheten och bestämmelserna i Schengenregelverket följs i huvudsak väl. Mekanismen har dock brister som gäller till exempel utvärderingarnas varaktighet, antalet experter som fås till utvärderingarna samt tillräcklig hänsyn till perspektivet för de grundläggande fri- och rättigheterna.I samband med meddelandet om en migrations- och asylreform meddelade kommissionen hösten 2020 att den tar fram en Schengenstrategi som kommer att innehålla initiativ som gäller både lagstiftning och operativ verksamhet. Kommissionen presenterade sitt meddelande om en strategi för ett starkare och motståndskraftigare Schengenområde den 2 juni 2021. Förslaget till förordning om utvärderings- och övervakningsmekanismen är en del av denna övergripande utveckling och stärkning av Schengenområdet. Kommissionens mål är att förordningen ska träda i kraft den 1 september 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi