NordenBladet — Antalet nya coronafall ökade med 56 procent under en enda vecka. Under vecka 30 (26.7-1.8) konstaterades det sammanlagt 4574 fall jämfört med 2925 fall den föregående veckan.Antalet coronatester på riksnivå uppgick till cirka 117 600. Andelen positiva testresultat var 3,9 procent. Över en tredjedel av alla smittor konstaterades hos 20–29-åringar. Incidensen för coronafallen för två veckor är nu 135 per 100 000 invånare. Uppskattningen av det effektiva reproduktionstalet är 1,35-1,40 (90% sannolikhetsintervall), vilket visar att epidemin fortfarande sprids. Den andel som fått smittan utomlands var förra veckan cirka 6 procent. I karantän försattes 8304 personer.Många regioner rapporterar nu om överbelastad smittspårning och fördröjningar i förfarandena för isolering och karantän. Man har lyckats utreda smittkällan endast i 52 procent av fallen. Orsaken till den överbelastade smittspårningen är att antalet smittor har ökat kraftigt och att det råder brist på personal. Smittspårarna får inte alltid tillräckliga uppgifter av de smittade om de övriga personer som kan ha exponerats.Det är svårt att utreda smittkällan om de personer som varit närvarande inte kan namnges. Enligt lagen ska de personer som utredningen gäller hjälpa myndigheterna med smittspårningen och följa deras anvisningar för att smittkedjorna ska kunna brytas utan dröjsmål.Belastningen på den specialiserade sjukvården har ökat I Finland har cirka 66 procent av befolkningen fått åtminstone den första vaccindosen, medan 36 procent har fått båda vaccindoserna och därmed fullt skydd mot viruset. På riksnivå gäller behovet av sjukhusvård för närvarande främst de unga vuxna och patienter som inte är vaccinerade. Belastningen på den specialiserade sjukvården har ökat under den senaste veckan. Enligt sjukvårdsdistriktens uppgifter vårdades den 4 augusti 2021 sammanlagt 95 coronapatienter på sjukhus, av vilka 11 vårdades på avdelningar inom primärvården, 69 på avdelningar inom den specialiserade sjukvården och 15 på intensivvårdsavdelningar. Fram till den 4 augusti 2021 har det under hela epidemin rapporterats sammanlagt 984 dödsfall med koppling till covid-19. Man följer det epidemiologiska läget varje vecka. Lägesrapporten publiceras på torsdagar kl. 10.00.
Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats. Uppföljning av coronaviruset (Institutet för hälsa och välfärd) Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd)Coronaviruset i siffror (HUS)Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:21)Coronaepidemins konsekvenser för välfärden, tjänsterna och ekonomin (Institutet för hälsa och välfärd) (på finska)Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (Institutet för hälsa och välfärd)Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin: Regeringens promemoria 20.4.2021 (Statsrådets kansli)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet och Institutet för hälsa och välfärd (THL) har uppdaterat rekommendationerna om anordnande av småbarnspedagogik, grundläggande utbildning, andra stadiet och högskoleutbildning under coronaepidemin. Under höstterminen bereder man sig långt på att följa samma praxis gällande hälsosäkerheten som man vant sig vid: har man symtom, deltar man inte i småbarnspedagogiken eller undervisningen, man bör iaktta god hygien och se till ventilationen, undvika onödiga närkontakter och se till att arrangemangen i lokalerna är tillräckligt luftiga, i den mån det är möjligt. Ansiktsmasker bör användas i enlighet med Institutet för hälsa och välfärd och de lokala myndigheternas rekommendationer. På det viset går det att hantera smittorisken, dvs. minska smittan och minimera antalet personer som exponerats i eventuella exponeringssituationer.Utgångspunkten är att den grundläggande utbildningen i höst inleds  i närundervisning. Liksom för närvarande är det utbildningsanordnarna som beslutar om när- och distansundervisning på grundval av ett beslut som fattas med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar.undervisningsrådet Heli Nederström (småbarnspedagogik, grundläggande utbildning), tfn 0295 02953 30122överdirektör Petri Lempinen (yrkesutbildning, gymnasieutbildning), tfn 02953 30180undervisningsrådet Ilmari Hyvönen (högskoleutbildning), tfn 02953 30117Rekommendationer:
Institutet för hälsa och välfärds och undervisnings- och kulturministeriets rekommendation till anordnare av undervisning och småbarnspedagogik under coronavirusepidemin (5.8.2021), pdf

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet beviljar finansiering till nio forskningsprojekt i socialt arbete på universitetsnivå, som stärker användningen av forskningsrön inom socialvård och socialt arbete och därmed effekterna av socialvårdens förfaranden. Understöd beviljas till ett belopp av sammanlagt 4 miljoner euro.Följande forskningsprojekt har beviljats finansiering (forskningsprojektet, den sökande/ansvariga forskaren):Segregaation ja asunnottomuuden vastainen asumissosiaalinen työ haavoittuvassa asemassa olevien ihmisten asumis- ja palvelupoluilla (SEGRA), Tammerfors högskolestiftelse/Kirsi Juhila, 478 558 euroTaloussosiaalityö lapsiperheissä. Lapsiperheiden talousosaamisen ja taloudellisen toimintakyvyn vahvistaminen, Åbo universitet/Mia Hakovirta, 512 280 euroMonikielisyys ja kielellinen haavoittuvuus sosiaalityön digitalisoituvilla kentillä (SOSKIELI), Åbo Akademi/Camilla Nordberg, 413 940 euroTerveyssosiaalityön arvioinnin ja intervention vaikuttavuus näkyväksi (Sostyö-TerVa), Östra Finlands universitet/Janet Anand, 392 438 euroHyvää jälkeä – Jälkihuolto siirtymänä ja aikuistumisen tukena uudistuvassa palvelujärjestelmässä ”Hyvää jälkeä” –hanke, Tammerfors universitet/Riikka Korkiamäki, 487 147 euroAsiakassegmentointi ja päihteitä ongelmallisesti käyttävien palvelut – paraneeko vaikuttavuus? Tammerfors högskolestiftelse/Katja Kuusisto, 447 791 euroKunnallinen toimeentulotuki ennaltaehkäisevän lastensuojelun välineenä, Östra Finlands universitet/Timo Toikko, 406 222 euroLastensuojelun asiantuntijuus maahanmuuttajalasten ja -perheiden sosiaalityössä – LAMPE, Jyväskylä universitet/Karleby universitetscenter/Kati Turtiainen, 420 554 euroHarkittua vammaissosiaalityötä (HaraVa), Lapplands universitet/Minna Zechner, 441 070 euroDet kom in sammanlagt 23 ansökningar. Ansökningarna var genomgående förtjänstfulla och representerade mångsidigt det sociala arbetets fält. Sökandena var huvudsakligen universitet från hela Finland. En jämförande utvärdering gjordes för alla ansökningar både ur vetenskaplig synvinkel och med tanke på verkningsfullheten i praktiken. År 2021 prioriterades forskning som gäller bland annat arbetsmetoderna och verkningsfullheten, förmånerna och tjänsterna, behoven av tjänster för särskilt stöd samt innovationer inom socialt arbete.Utlysningen av forskningsfinansieringen baserar sig på den ändring av socialvårdslagen som trädde i kraft i september 2020. Med stöd av den kan social- och hälsovårdsministeriet årligen utlysa understöd för forskning och bevilja statlig finansiering till projekt för forskning i socialt arbete på universitetsnivå. Finansiering beviljades nu för andra gången. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jordaniens utrikesminister Ayman Safadi träffar utrikesminister Pekka Haavisto i Helsingfors den 3 augusti. Foto: Kimmo RäisänenFölj presskonferensen  i direktsändning på webben  kl. 14.15. Presskonferensen börjar kl. 14.30.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I samband med FN:s generalförsamling i september ordnas ett toppmöte på statschefsnivå om världens livsmedelssystem. Ett ministermöte som förbereder toppmötet ordnades i Rom den 26–28 juli. I mötet deltog från Finland jord- och skogsbruksminister Jari Leppä och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Det förberedande mötet i Rom samlade ett rekordstort antal deltagare: närmare 20 000 deltog på distans och omkring 500 på plats. Mer än hundra ministrar från hela världen, inklusive små östater, bidrog till diskussionerna. I mötet deltog utöver representanter för stater också ett flertal representanter för frivilligorganisationer, matproducenter, näringsliv och forskning.Ministrarna i Finlands regering deltog i mötet virtuellt. Minister Leppä höll Finlands nationella anförande där han presenterade Finlands åtgärder för att förbättra livsmedelssystemens hållbarhet, inklusive One health-modellen, skolmåltider, näringsrekommendationer, diskussionsforumet Gemensamt matbord samt forskning och innovationer i anslutning till bindning av koldioxid i marken.Minister Skinnari höll ett öppningsanförande vid temasessionen om skolmåltider. I sitt anförande betonade han skolmatens betydelse för barns hälsa och inlärningsresultat. Enligt honom har gratis skolmåltider varit en av orsakerna bakom Finlands utveckling till en välfärdsstat. Minister Skinnari är skolmatsambassadör för FN:s livsmedelsprogram WFP och leder det globala arbetet med att bilda en koalition för skolmat.  ”De globala målen för hållbar utveckling kan endast uppnås genom att förbättra livsmedelssystemens hållbarhet”FN:s biträdande generalsekreterare Amina Mohammed betonade i sitt anförande livsmedelssystemens betydelse för att de övriga målen för hållbar utveckling ska nås. Enligt henne kan de globala målen för hållbar utveckling endast uppnås genom att förbättra livsmedelssystemens hållbarhet. Mohammed betonade också att det är viktigt att involvera alla parter i arbetet.Vid mötet lades särskild vikt vid insatser från kvinnor, unga och urfolk. En del frivilligorganisationer kritiserade dock särskilt de stora företagens roll i beredningen och protesterade mot det förberedande mötet genom att samtidigt ordna ett skuggmöte. Biträdande generalsekreterare Mohammed vädjade till organisationerna och önskade att de också deltog i beredningsprocessen – ett aktivt engagemang är det enda sättet påverka innehållet i arbetet.Samma allvarliga fakta upprepades flera gånger under mötet: till följd av coronapandemin lider redan över 800 miljoner människor av hunger, och upp till tre miljarder människor har inte råd med näringsrik mat. Samtidigt ska de globala målen för hållbar utveckling uppnås om endast nio år, dvs. nio skördar, före 2030.Vi måste snabbt och effektivt ändra kurs, annars glider målen oss ur händerna. Engagemang och åtgärder till förmån för livsmedelssystemen behövs omedelbart.I slutet av mötet presenterades sju fokusområden som har stor inverkan på livsmedelssystemens hållbarhet: näring och avskaffande av svält, minskat matsvinn, skolmat, agroekologi, blå mat (sjömat), försörjning och arbetsförhållanden samt resiliens. Målet är att så många länder som möjligt ansluter sig till koalitioner som arbetar mot dessa mål.Läs också:More than 100 countries discuss visions for national food futures to accelerate global action ahead of September Summit (FN:s pressmeddelande 28.7.2021)Ruokajärjestelmien muuttamiseen tarvitaan meitä kaikkia (Aulikki Hulmis JSM-blogg 26.7.2021, på finska)United Nations: Food Systems Summit 2021 (un.org /en/food-systems-summit)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvidgningen av läroplikten till andra stadiet medför ändringar i den lag som tillämpas på arbete som utförs av unga under 18 år. Utgångspunkten är att arbetsskiften för en ung person inte får överlappa undervisning som förutsätter hans eller hennes närvaro. Ändringarna gäller från och med den 1 augusti 2021.Den nya läropliktslagen trädde i kraft den 1 augusti 2021. Läroplikten upphör när den unga fyller 18 år eller innan dess avlägger en examen på andra stadiet (studentexamen eller yrkesexamen).Unga som har fyllt 15 år och som har gått ut grundskolan kan anställas i ordinarie arbeteEnligt lagen om unga arbetstagare har arbetsgivaren kunnat anställa en person som har fyllt 15 år och som har fullgjort sin läroplikt. Bestämmelsen gäller anställning i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande av ordinarie eller annars permanent karaktär.Genom lagändringen får man i fråga om ordinarie arbete i fortsättningen anställa en ung person som har fyllt 15 år och som har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs enligt lagen om grundläggande utbildning eller vars skyldighet att slutföra den grundläggande utbildningens lärokurs annars har upphört. Unga slutför oftast den grundläggande utbildningens lärokurs (grundskolan) det år då de fyller 16 år.En ung person som slutfört grundskolan kan även i fortsättningen arbeta på till exempel deltid vid sidan av studierna på andra stadiet till den del som arbetet är lämpligt för en ung arbetstagare. Det är också fortfarande möjligt att genomföra yrkesutbildning som läroavtalsutbildning som grundar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande för viss tid.Innan en ung arbetstagare anställs ska arbetsgivaren skaffa en tillförlitlig utredning om den ungas ålder samt om huruvida den ungas skyldighet att slutföra den grundläggande utbildningens lärokurs har upphört.I lagen föreskrivs det också om de förutsättningar under vilka personer som är yngre än 15 år och som ännu håller på att avlägga grundskolans lärokurs kan börja arbeta under skolloven eller vid sidan av skolarbetet. Lagen anger också villkor för när en person som är 13 år eller yngre tillfälligt kan anställas för att arbeta som aktör eller assistent vid olika evenemang, till exempel konstnärliga eller kulturella föreställningar. Dessa bestämmelser har inte ändrats.Arbetsgivaren ska beakta studier på andra stadiet i arbetsskiften för ungaAtt fullgöra läroplikten är en ung persons primära skyldighet. Därför har det till lagen fogats en bestämmelse om arbetstagare som är yngre än 18 år och som fullgör sin läroplikt efter den grundläggande utbildningen, dvs. i allmänhet studier på andra stadiet. För en sådan ung person ska arbetsgivaren förlägga arbetstiden så att arbetsskiften inte utgör något hinder för att delta i undervisningen. En ung arbetstagare ska i god tid underrätta arbetsgivaren om när det är nödvändigt att han eller hon närvarar i studierna så att arbetsgivaren kan beakta det vid planeringen av arbetsskiften.Om arbetet och studierna överlappar varandra har den unga rätt att vägra ta emot ett arbetsskift som hindrar hans eller hennes deltagande i undervisningen.De ovan nämnda ändringarna gäller också arbete inom sjöfarten och på fiskefartyg. Arbete till sjöss och ombord på fiskefartyg förutsätter även i fortsättningen 16 års ålder. Syftet med lagen är att skydda ungaLagen om unga arbetstagare tillämpas på arbete som utförs av unga under 18 år. I lagen föreskrivs bland annat om de förutsättningar under vilka en ung arbetstagare kan anställas, om arbetstider och vilotider samt om de krav som gäller säkerheten och hälsan i arbetet. Avsikten med de särskilda bestämmelserna om unga arbetstagare är att skydda unga från alltför stor arbetsbelastning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Haavisto träffar Jordaniens utrikesminister Ayman Safadi i Helsingfors den 3 augusti.Ministrarna diskuterar Finlands och Jordaniens bilaterala relation och aktuella regionala frågor. ”Jordanien är en viktig partner för Finland och EU i Mellanöstern. Vi värdesätter Jordaniens insatser för att främja stabilitet och fred i området som drabbats av många kriser. Det finns många möjligheter att intensifiera samarbetet inom de bilaterala politiska och kommersiella relationerna”, kommenterar utrikesminister Haavisto besöket.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Protokoll nr 15 om ändring av Europakonventionen, som godkändes i juni 2013, träder i kraft den 1 augusti 2021. Protokollets ikraftträdande förkortar besvärstiden till fyra månader och medför också andra ändringar i rätten att överklaga till Europadomstolen. Den kortare besvärstiden omfattas dock av en övergångsperiod som löper ut den 1 februari 2022.Det femtonde ändringsprotokollet till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) godkändes och öppnades för undertecknande den 24 juni 2013. I och med att alla parter i Europakonventionen – inklusive Finland –har ratificerat protokollet träder det i kraft den 1 augusti 2021.Genom protokollet ändras förfarandet för att klaga till Europadomstolen i Strasbourg till vissa delar. Den viktigaste förändringen för den klagande är den kortare besvärstiden. Tidsfristen för att lämna in ett klagomål till domstolen förkortas från sex till fyra månader från den dag den nationella domstolen avgett sin slutliga dom.Den kortare besvärstiden omfattas dock av en övergångsbestämmelse enligt vilken tidsfristen på fyra månader tillämpas först från och med den 1 februari 2022. Den kortare besvärstiden tillämpas inte heller på fall där den slutliga nationella domen har meddelats före protokollets ikraftträdande, det vill säga före den 1 augusti 2021.En annan betydande ändring gäller mål där en klagande inte har lidit avsevärt av en konventionskränkning. Domstolen kan efter ändringen avvisa mål där den klagande inte har lidit avsevärt, även om kränkningen av de mänskliga rättigheterna inte har utretts på behörigt sätt vid den nationella domstolen. Europadomstolen behandlar således inte längre mål som kan anses vara obetydliga.Protokollet framhåller att systemet för överklagande enligt Europakonventionen är sekundärt i förhållande till den nationella tillämpningen av konventionen. Påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska i första hand behandlas vid de nationella domstolarna.Genom protokollet slopas möjligheten för parterna i ett mål att motsätta sig att en kammare beslutar att målet ska hänskjutas till domstolen i stor sammansättning, om det är fråga om ett ärende som gäller en allvarlig fråga som rör tolkningen av konventionen eller ett ärende där avgörandet eventuellt kommer att stå i strid med tidigare rättspraxis.Vidare fastställs en övre åldersgräns på 65 år för domarkandidater till Europadomstolen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 10 augusti 2021 kl. 13-15 ordnar kommunikationsministeriet ett möte för intressentgrupperna. Mötet handlar om beredningen av trafiksäkerhetsstrategin. Mötet är för inbjudna deltagare men det går att följa mötet i direktsändning. Även andra än de som inbjudits till mötet kan kommentera och ställa frågor under mötet.Kommunikationsministeriet bereder just nu en ny trafiksäkerhetsstrategi. Visionen är att alla trafikformer före 2050 ska vara så säkra att ingen dör eller skadas allvarligt i trafiken.Strategiutkastet har utarbetats i brett förvaltningsövergripande samarbete med berörda parter i trafikbranschen. Utkastet är just nu på remiss.Mötet öppnas av kommunikationsminister Timo Harakka. Vid mötet berättar direktören för säkerhetsenheten Elina Immonen om trafiksäkerhetsstrategin och beredningen av den. Vid mötet hörs också inlägg från företrädare för Polisstyrelsen, Finlands Sjöräddningssällskap rf och Transport- och kommunikationsverket.Mötet är en del av konferensen om Europas framtid där alla EU-medborgare är välkomna att delta i diskussionerna och skapa en vision om en gemensam framtid. Kom med och hör om var beredningen av trafiksäkerhetsstrategin står just nu, vad målet är och varför. Säg din åsikt och berätta om din vision om säker trafik.Välkommen att följa mötet med intressentgrupperna via nätetMötet med intressentgrupperna om trafiksäkerhetsstrategin direktsänds på nätet. Sändningen är kl. 13.00-15.00 på ministeriets YouTube-kanal.En mötesinspelning med undertexter kommer senare att finnas på samma adress.I anslutning till direktsändningen på nätet finns ett diskussionsforum som är öppet för alla. Man kan också delta i diskussionen på sociala medier med hashtaggarna #liikenneturvallisuustrategia, #SinunTulevaisuutesi och #EuroopanTulevaisuus.Det är också möjligt att påverka beredningen av strategiutkastet genom att ge ett remissvar i tjänsten Utlåtande.fi. Remisstiden för trafiksäkerhetsstrategin går ut den 13 augusti 2021.Efter remissbehandlingen fortsätter beredningen av strategin som tjänstemannaarbete tillsammans med intressentgrupperna. Syftet är att ett statsrådets principbeslut om strategin ska fattas senast vid slutet av det här året.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. Förordningen träder i kraft den 31 juli 2021.Restaurangernas öppettider och serveringstider begränsas i enlighet med accelerationsfasen i landskapen Kajanaland, Egentliga Tavastland, Mellersta Finland, Norra Karelen, Norra Savolax och Satakunta. De begränsningar som tidigare infördes i accelerationsfasen i landskapen Kymmenedalen, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Nyland och Egentliga Finland fortsätter gälla.  Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol använder hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger använder 75 procent av kundplatserna inomhus. Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta. Antalet kundplatser är inte begränsat på uteserveringar. Begränsningarna för förplägnadsrörelser i landskapen Åland, Södra Österbotten, Norra Österbotten, Mellersta Österbotten, Södra Savolax, Österbotten, Södra Karelen och Lappland från och med den 31 juli:  Inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i områden på basnivå och i accelerationsfasen.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.Under nästa vecka ser man över epidemiläget i regionerna på nytt och ändrar begränsningarna så att de stämmer överens med epidemiläget i regionerna.  

Källa: Valtioneuvosto.fi