NordenBladet — Statsrådet har utnämnt magister i förvaltningsvetenskaper Anu Nousiainen till förvaltnings- och utvecklingsdirektör vid finansministeriet. Nousiainen arbetar för närvarande som enhetschef vid finansministeriets avdelning för utveckling av statsförvaltningen.”Jag är väldigt glad över att få arbeta vid ministeriets utvecklings- och förvaltningsfunktion, skapa och vidareutveckla förutsättningar för ministeriets personal och förvaltningsområde att utföra krävande sakkunnigarbete för vår framtid. Beredningen av ministeriets nya strategi och utnyttjandet av erfarenheterna från de gågna 18 månaderna för att utveckla arbetssätten är särskilt aktuella teman”, berättar Nousiainen.Förvaltnings- och utvecklingsdirektören hör till ministeriets högsta ledning och är också chef för utvecklings- och förvaltningsfunktionen. Förvaltnings- och utvecklingsdirektören leder ägarstyrningen av bolagen inom förvaltningsområdet samt resultatstyrningen av de ämbetsverk och inrättningar som han eller hon ansvarar för. Dessutom bistår förvaltnings- och utvecklingsdirektören statssekreteraren som kanslichef  vid utvecklandet och samordnandet av ministeriets interna verksamhet, ekonomi, organisation och personalpolicy.Nousiainen har arbetat vid finansministeriet sedan 2008. Hon har tidigare arbetat bland annat som förvaltningsdirektör inom ansvarsområdet för regionförvaltningsverkens förvaltnings- och utvecklingstjänster vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland och inom kommunsektorn samt vid inrikesministeriet i flera olika uppgifter.Statsrådet fattade beslut om utnämningen den 12 augusti. Nousiainen utnämndes till förvaltnings- och utvecklingsdirektör för en tid av fem år från och med 1 oktober 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet nya coronafall har ökat en aning jämfört med den föregående veckan. Under vecka 31 (2–8.8) konstaterades det sammanlagt 5017 fall jämfört med 4618 fall den föregående veckan. För närvarande sprids coronaepidemin särskilt bland de unga vuxna som inte är vaccinerade. Det togs cirka 133 000 tester i hela landet, och andelen positiva testresultat var 3,8 procent.Incidensen av covid-19-fall under tvåveckorsperioden (26.7–8.8) var 174 per 100 000 invånare och det effektiva reproduktionstalet 1,35–1,40 (90% sannolikhetsintervall). 
Den andel som fick smittan utomlands var förra veckan cirka 8 procent. Vecka 31 försattes rekordmånga personer i karantän, nämligen 9 880 personer. Det är över 1500 fler personer än under den föregående veckan. I 27 procent av de nya smittfallen var personen redan i karantän när smittan konstaterades (ingen stor förändring jämfört med veckorna 29-30). Att så många försatts i karantän kan synas som ett ökat antal smittfall nästa vecka. Belastningen är fortfarande stor inom primärvården. Vissa områden rapporterar nu om överbelastad smittspårning och fördröjningar i förfarandena för isolering och karantän. Det finns stor regional variation i hur smittspårningen genomförs. Man har lyckats utreda smittkällan i 54 procent av fallen i hela landet. Orsaken till den överbelastade smittspårningen är att antalet smittor har ökat och att det råder brist på personal. Smittspårarna får inte alltid tillräckliga uppgifter av de smittade om de öv-riga personer som kan ha exponerats.Nästan 40 procent av finländarna har fått hela vaccinationsserienI Finland har cirka 68 procent av befolkningen fått åtminstone den första vaccindosen, och 39 procent båda vaccindoserna och därmed fullt skydd mot viruset. På riksnivå gäller behovet av sjukhus-vård för närvarande främst de unga vuxna och patienter som inte är vaccinerade. Belastningen inom den specialiserade sjukvården som helhet har lättat något, men behovet av intensivvård har ökat jämfört med läget förra veckan.Enligt sjukvårdsdistriktens uppgifter vårdades den 11 augusti 2021 sammanlagt 83 coronapatienter på sjukhus. Av dem vårdades 14 på avdelningar inom primärvården, 50 på avdelningar inom den specialiserade sjukvården och 19 på intensivvårdsavdelningar. Epidemiläget har förändrats. Viruset sprids för närvarande särskilt bland de ungdomar och unga vuxna som inte är vaccinerade. På grund av att vaccinationstäckningen ökar kommer det försämrade epidemiläget och de ökade smittfallen dock inte automatiskt att leda till ett ökat behov av sjukhusvård på samma sätt som när epidemin var som värst hösten 2020 och våren 2021 när största delen av befolkningen ännu inte hade vaccinerats. Men de ökade smittfallen utgör en stor belastning på primärvården, vilket syns i bristen på personal inom social- och hälsovården och i svårigheterna att ordna den fortsatta vården för patienter inom den specialiserade vården. En full vaccinationsserie, dvs. två vaccindoser, skyddar mycket bra mot coronavirussjukdomen och dess allvarliga former, och även mot virusvarianterna. En hög vaccinationstäckning i befolkningen minskar effektivt risken för att sjukhusvården ska bli överbelastad. Därför är det mycket viktigt att man vaccinerar sig när det blir ens egen tur, eftersom man då undviker epidemins allvarliga konsekvenser och att antalet personer som behöver sjukhusvård och antalet dödsfall med koppling till coronaepidemin ökar.  Fram till den 11 augusti 2021 har det under hela epidemin rapporterats sammanlagt 995 dödsfall med koppling till covid-19. Man följer det epidemiologiska läget varje vecka. Lägesrapporten publiceras på torsdagar kl. 10.00.
Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats.Uppföljning av coronaviruset (Institutet för hälsa och välfärd) Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd)Coronaviruset i siffror (HUS)Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:21)Coronaepidemins konsekvenser för välfärden, tjänsterna och ekonomin (Institutet för hälsa och välfärd) (på finska)Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (Institutet för hälsa och välfärd)Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin: Regeringens promemoria 20.4.2021 (Statsrådets kansli)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet och föreningen Europaforum i Åbo rf har kommit överens om ett mer långvarigt partnerskap där utrikesministeriet stöder evenemanget Europaforum 2021–2023. Partnernas gemensamma mål är att främja en högklassig, mångsidig och intressant debatt om EU.“Samarbetsavtalet mellan utrikesministeriet och Europaforum är av stor betydelse för hela den finländska EU-debatten. Avtalet gör att vi kan säkerställa högklassiga talare, det stärker våra gemensamma nätverk och föreningen Europaforum”, säger ordföranden för Europaforum i Åbo rf, politices doktor Anders Blom.“I årets Europaforum deltar representanter för alla centrala EU-aktörer, från statsrådet till Europeiska centralbanken, från arbetsmarknadsorganisationer till högskolor och från civilsamhället och intresseorganisationer till riksdagen och Europaparlamentet. Europaforumet bidrar också på ett betydande sätt till den pågående konferensen om Europas framtid”, säger Blom.Utrikesministeriet har deltagit i Europaforum i Åbo sedan första det ordnades. Såväl ministrar som ministeriets Europainformation har deltagit. Vi ville emellertid skapa ett mer bestående partnerskap. Finland behöver en kontinuerlig diskussion om Europa. Jag tror att vi bland annat via vårt omfattande ambassadnätverk kan bidra till forumet med intressanta talare och infallsvinklar från såväl EU-länderna som andra länder”, säger understatssekreterare Nina Vaskunlahti från utrikesministeriet.Årets Europaforum ordnas i Åbo den 25–27 augusti 2021.Europaforumets webbplats: www.europeforum.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriets interna budgetförhandlingar inleddes onsdagen den 11 augusti.Förhandlingarna leds av finansminister Annika Saarikko. Ministeriets högsta tjänstemannaledning och ministerns stab är på plats. Kommunminister  Sirpa Paatero deltog i den inledande delen av förhandlingarna där man behandlade de ekonomiska utsikterna.“De kortsiktiga utsikterna för Finlands ekonomi är mycket positiva. Vi måste emellertid se läget ur ett längre perspektiv. Regeringens viktigaste uppgift är att styra Finland in på ett långsiktigt, starkt och miljömässigt hållbart tillväxtspår. Tillgången på kompetent arbetskraft och påskyndandet av investeringar står därför i centrum för höstens budgetberedning”, säger minister Saarikko.En presskonferens om finansministerns budgetförslag ordnas torsdagen den 12 augusti. Närmare tidpunkt meddelas senare. Media kommer att få en separat inbjudan till presskonferensen. Presskonferensen kan ses online på adressen vn.fi/live.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En central riktlinje i den nationella barnstrategin är att öka bedömningen av konsekvenser för barn i Finland. Som ett led i genomförandet av barnstrategin har det nu publicerats en handbok för lagberedare om bedömningen av konsekvenser för barn.Bedömningen av konsekvenser för barn går ut på att förutse och följa vilka konsekvenser beslut och åtgärder har för barn.”Bedömningen av konsekvenserna för barn ökar öppenheten och pluralismen i beslutsfattandet. Bedömningen bidrar också till tillgodoseendet av barnens rättigheter och ökar barnens delaktighet, eftersom barnen och deras synpunkter behövs för att göra bedömningen”, konstaterar generalsekreteraren för den nationella barnstrategin Johanna Laisaari.Det är viktigt att i lagberedningen ägna allt större uppmärksamhet åt bedömningen av konsekvenserna för barn, så som det har förutsatts i flera regeringsprogram.”Syftet med handboken är att ge tjänstemännen anvisningar till stöd för bedömningen av konsekvenserna för barn och på så sätt främja ett bättre genomförande av bedömningen i Finland”, konstaterar generalsekreterare Laisaari. För handboken genomfördes en elektronisk enkät och temaintervjuer, och svaren på dessa visade att handboken behövs.Avsikten är att som ett led i genomförandet av barnstrategin ge ut handböcker som främjar tillgodoseendet av barnens rättigheter och stöder bland annat lagberedarnas arbete. Följande handbok publiceras i september 2021. I den behandlas barns och ungas delaktighet ur lagberedningens synvinkel.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för utkomststöd föreslår ändringar i lagstiftningen om utkomststöd och i verkställandet av stödet. Det centrala syftet är att bättre kunna tillgodose de mest utsatta människornas behov av stöd. Arbetsgruppens förslag gäller förtydligande av det grundläggande utkomststödet, förbättringar i informationsutbytet mellan myndigheterna och utveckling av bestämmelserna om ansökningsförfarande och verkställande.  Utkomststödet är ett sistahandsstöd inom socialvården som beviljas enligt prövning, och verkställandet är fördelat på två olika myndigheter. Folkpensionsanstalten ansvarar för det grundläggande utkomststödet och kommunerna för det kompletterande och förebyggande utkomststödet. Att det är fråga om ett sistahandsstöd ställer särskilda krav på verkställandet. Kraven gäller att garantera faktisk jämlikhet även när det gäller de klienter som behöver stödet mest.  Arbetsgruppen föreslår ökad användning av samarbetsmodeller och betoning på individuell behandling av ärenden och på rådgivning och handledning. Genomförarna ska få handledning och utbildning bland annat i frågor som gäller informationsutbytet. Även informationssystemen behöver utvecklas. Enligt arbetsgruppen är det problematiskt att utkomststödet i regel används som en stödform som kompletterar grundskyddet. Enligt arbetsgruppen borde man fokusera på de omständigheter som är orsaken till att utkomststödet används som ett komplement till de primära förmånerna. I kommittén för social trygghet och vid övrig beredning borde målet vara reformer som minskar behovet av utkomststöd. Kommentarer om arbetsgruppens förslag tas emot till utgången av septemberArbetsgruppens uppdrag var att lägga fram förslag till ändringar i lagstiftningen om utkomststöd och socialvård. Ändringarna ska stärka utkomststödets roll som ett ekonomiskt stöd som används i sista hand inom socialvården. Arbetsgruppen tillsattes på grund av det mål i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering som gäller genomförandet av en totalreform av utkomststödet. I arbetsgruppens slutbetänkande behandlas nuläget för och genomförandet av lagstiftningen om utkomststöd samt konstitutionella frågor och förhållandet till socialvården och de primära förmånerna. Revideringen av lagstiftningen om utkomststöd fortsätter vid ministeriet, och i de olika faserna under den fortsatta beredningen hörs olika aktörer. Betänkandet kan läsas på webbplatsen utlåtande.fi, och där kan man också kommentera det före den 30 september 2021.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Till följd av coronapandemin har uppnåendet av utbildningsmålen på global nivå gått tillbaka 20 år. Det har gjort att många barn tvingats vara borta från skolan och försämrat undervisningens kvalitet. Finlands utvecklingssamarbete inom undervisningssektorn tar ett större grepp om den globala inlärningskrisen genom att främja utbildningens kvalitet. Särskilda målgrupper är flickor och de mest utsatta av barn och ungdomar. Yedidiya och Semretemedhin deltar i lektioner via radio. Undervisning som ges via radio är ett sätt för den etiopiska regeringen att stödja studier hemifrån medan skolorna är stängda i hela landet. © UNICEF/TesfayeUnder det senaste årtiondet har man i allt högre grad börjat fästa uppmärksamhet vid svaga inlärningsresultat och dålig kvalitet på undervisningen. Fenomenet kallades för en inlärningskris. I och med coronapandemin har den globala inlärningskrisen fördjupats ytterligare.Före coronapandemin bedömdes läskunnigheten hos cirka 483 miljoner barn vara sämre än minimikraven, och siffran förväntades sjunka med cirka 20 miljoner under 2020. På grund av pandemin blev det dock inte så: under 2020 ökade antalet barn som fallit under miniminivån för läskunnighet med cirka 100 miljoner.Ojämlikheten i inlärningen har ökat, eftersom pandemin har påverkat i synnerhet personer som redan är i en sårbar ställning. I mars 2021 uppskattade FN:s barnorganisation Unicef att 168 miljoner barn som tidigare gick i skolan hamnade utanför skolan i nästan ett helt år. Miljontals barn befaras falla bort helt från undervisningen.År 2020 var läroanstalterna stängda i genomsnitt 79 arbetsdagar och hela 90 procent av alla elever i världen har varit tvungna att vara borta från skolan. I länder med hög inkomst varade nedstängningarna i genomsnitt 53 dagar, i länder med lägre medelinkomst cirka 115 dagar och i länder med låg inkomst 88 dagar.Många barn har i praktiken blivit helt utan undervisning. Över en tredjedel av länderna med en låg inkomst eller en inkomst under den lägre medelinkomstnivån som har distansundervisning via teve eller radio uppgav att mindre än 50 procent av lågstadieeleverna har fått distansundervisning.En rapport om anordnande av utbildning under pandemin från Unesco, Unicef, Världsbanken och OECD, som publicerades i juni, understryker behovet av en mer effektiv kartläggning av inlärningsunderskotten och finansiering av stödåtgärder för lärande.Skolgång ingen garant för inlärningUtbildning av hög kvalitet är en mänsklig rättighet som främjar jämställdhet, jämlikhet och försörjning. Enligt Världsbanken var cirka 90 procent av barnen i grundskoleåldern åtminstone inskrivna i skolan innan coronapandemin. Det räcker dock inte att bara vara inskriven i eller ens gå i skolan.Över hälften av alla barn i grundskoleåldern i världen lär sig inte ens grunderna i att läsa, skriva och räkna. Enligt Världsbankens utvecklingsrapport från 2018 uppnår endast cirka 15 procent av lågstadieeleverna i låginkomstländer minimikunskaper i matematik. Cirka 5 procent av eleverna kan läsa på miniminivå.De centrala problemen bakom inlärningskrisen är bland annat alltför stora klasser, otillräckliga färdigheter hos lärarna samt bristfälliga resurser i skolorna, såsom brist på läroböcker.Dessutom påverkar en bristfällig kost inlärningsförmågan. Menstruation kan förhindra i synnerhet flickors skolgång om det inte finns ordentliga toaletter i skolan. Det kan vara svårt att gå till skolan exempelvis på grund av lång resväg eller ett funktionshinder. Utbildning av hög kvalitet är ett av fokusområdena i Finlands utvecklingspolitikFinland bedriver samarbete för att främja utbildningsmålen med i synnerhet Världsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken, Unesco, Unicef och Europeiska unionen. Finland är dessutom en viktig bilateral samarbetspartner inom utbildningssektorn i Afghanistan, Etiopien, Moçambique, Nepal, Palestina och Ukraina.Finlands utvecklingssamarbete inom undervisningssektorn fokuserar särskilt på utvecklingen av utbildningssystemen och den grundläggande utbildningen samt på att främja tillgången till grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet av hög kvalitet.Finland har gett stöd till exempelvistiotusentals kvinnors grundläggande läskunnighet i Afghanistan, där mindre än en tredjedel av de vuxna kvinnorna kan läsa

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I fortsättningen behöver man inte längre ha tillstånd från Finlands viltcentral för att jaga östersjövikare, utan jakten ska ske under jaktsäsongen enligt en regional kvot. Genom kvotjakten minskar den administrativa bördan för jägarna och det blir lättare att avlägsna vikare som orsakar skada för fiske och jakt från Östersjön.Ändringen i jaktförordningen trädde i kraft den 1 augusti och den 9 augusti trädde den regionala kvoten i kraft. Kvoten tillåter jakt på högst 375 östersjövikare i Bottenviken och Kvarken under jaktåret 2021–2022. Kvoten är till sin storlek likadan som under föregående jaktsäsong och jakttiden är 16.4–31.12. Det har fortfarande inte slagits fast någon kvot för Sydvästra Finland och Finska viken.Jägarna är skyldiga att meddela Finlands viltcentral om de vikare som fångats inom ramen för den regionala kvoten. Om den fastslagna kvoten fylls innan jaktsäsongen är över ska Finlands viltcentral meddela att jakten är slut i förvaltningsområdet i fråga.
Gråsäl och östersjövikare orsakar stora skador för yrkesfiskare särskilt i Bottenviken.– Syftet med ändringen är att minska de sociala konflikter som östersjövikaren orsakar och höja artens status från skadedjur till uppskattad viltart. EU-lagstiftningens förbud mot att handla med sälprodukter leder till att fångade sälar bara kan användas i jägarens egen ekonomi, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Under jaktsäsongen 2020–2021 fångades 273 östersjövikare enligt fångstrapporterna i tjänsten Oma riista. Under jaktsäsongen 2019–2020 fångades 305 östersjövikare. Fram till 2015 var jakt möjlig enbart med skadebaserad dispens. 2015 blev det tillåtet att jaga med jaktlicens och i höst sker en övergång till samma jaktarrangemang som gäller för gråsäl.I den senaste hotbedömningen klassificerades östersjövikaren som en nära hotad art. Den är alltså inte längre utrotningshotad. Vikarräkningens resultat har varierat kraftigt åren 2013–2020. Vikarstammen beräknas från luften, alltså vikarna som ligger ovanpå isen räknas från luften. Enligt en svensk uppskattning kan den egentliga storleken på populationen i Bottenviken vara till och med 20 000 östersjövikare. I resultatet har det noterats att östersjövikarstammen växer med i genomsnitt fem procent per år och att det har räknats 16 000–17 000 vikare under två vårar. I uppskattningen beaktas också att en del av östersjövikarna under beräkningsperioden inte fanns på isen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Växthusgasutsläppen orsakade av mänsklig verksamhet har redan medfört betydande förändringar i klimatet. I en rapport som publiceras den 9 augusti 2021 konstaterar FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar IPCC att sannolikheten för flera skadliga väderfenomen har ökat. Många förändringar som gäller haven och fastlandsisarna är redan nu oåterkalleliga eller återhämtar sig långsamt. Hur omfattande de kommande förändringarna är beror på hur utsläppen av växthusgaser, särskilt koldioxid, utvecklas i framtiden.Meteorologiska institutet och miljöministeriet informerarDen vetenskapliga förståelsen för klimatförändringarna har ytterligare ökat och resultatet är tydligt: den globala medeltemperaturen har stigit med ca 1,1 °C jämfört med förindustriell tid och människans verksamhet har orsakat nästan all denna uppvärmning. Halterna av växthusgaser i atmosfären, temperaturen och havsytan stiger och glaciärerna minskar snabbare än på tusentals år. I den arktiska regionen värms klimatet upp snabbare än på jorden i genomsnitt – upp till dubbelt så snabbt.”De forskningsrön som sammanställs i IPCC:s sjätte rapport visar att de klimatförändringar som beror på global uppvärmning är exceptionellt omfattande, snabba och delvis oåterkalleliga. Effekterna och riskerna ökar i takt med den globala uppvärmningen. Därför räknas varje decimal: om en höjning med en decimal förhindras minskar riskerna och om temperaturen stiger med en enda decimal ökar riskerna för samhället och naturen”, säger ordföranden för Finlands IPCC-arbetsgrupp, generaldirektören för Meteorologiska institutet Jussi Kaurola.”Forskarnas budskap är klart och tydligt, och allvarligare än någonsin tidigare. Det brådskar med att bekämpa klimatkrisen, och överallt i världen behövs det striktare utsläppsminskningsmål – och framför allt åtgärder och beslut för att uppnå dessa. EU måste nå sitt mål och minska utsläppen med minst 55 procent till 2030. I ljuset av IPCC:s färska rapport är det uppenbart att det också vid höstens budgetmangling bör tas ytterligare beslut för att minska utsläppen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Preciserade scenarierIPCC:s rapport granskar hur utsläppens utveckling påverkar klimatet. Bedömningen av klimatets känslighet för växthusgasutsläpp har preciserats ytterligare. Detta gör det möjligt att på ett mer tillförlitligt sätt bedöma vilken mängd utsläpp som motsvarar 1,5 graders uppvärmning och när den kommer att uppnås i olika scenarier.Sedan den föregående utvärderingsrapporten från 2013 har det blivit allt tydligare att växthusgasutsläppen från mänsklig verksamhet och deras uppvärmande effekt har ett samband med värmeböljor, kraftiga regn, torka, tropiska stormar samt förändringar i deras förekomst och intensitet. Till exempel skulle en del av de mycket höga temperaturer som uppmätts under det senaste decenniet ha varit ytterst osannolika utan de klimatförändringar som orsakats av människan.Rapporten fokuserar i högre grad än tidigare på regional data om klimatförändringar och stöder på så vis riskbedömningen och beslutsfattandet. Den mänskliga inverkan har redan förändrat förekomsten av extrema väderleks- och klimatfenomen överallt på jorden, men effekterna skiljer sig regionalt. Lösningen är redan känd – nu krävs snabba åtgärderEnligt alla de scenarier som använts i rapporten kommer temperaturhöjningen på 1,5 °C sannolikt att överskridas senast i början av 2030-talet. Om vi drastiskt kan minska utsläppen av växthusgaser till noll före mitten av seklet är det möjligt att jordens medeltemperatur åter sjunker med 1,5 grader i slutet av seklet. Uppvärmningen kan med andra ord stoppas endast genom att vi utan dröjsmål minskar de koldioxidutsläpp som orsakas av mänsklig verksamhet till noll och genom att vi kraftigt skär ner utsläppen av andra kemiska föreningar. Utöver utsläppsminskningen måste också koldioxid i atmosfären bindas för att klimatförändringarna ska bromsas. Enligt rapporten bör vi i mitten av seklet ha nått ett läge där de koldioxidutsläpp som orsakas av människor är högst lika stora som de kolsänkor som människorna skapar. Människan måste klara av att binda sina koldioxidutsläpp och på så vis nå det som kallas nettonollutsläpp. Utsläppsminskningens inverkan på den globala temperaturen och andra klimatfaktorer syns med fördröjning.IPCC sammanställer vetenskaplig information om klimatförändringenIPCC:s rapport, som publiceras den 9 augusti 2021, behandlar klimatförändringarnas naturvetenskapliga bakgrund och sammanställer forskningsbaserad information om klimatsystemets tillstånd, förändringar och framtidsutsikter. Den föregående motsvarande rapporten publicerades 2013. Rapporten är den första delen av IPCC:s sjätte utvärderingsrapport, som publiceras 2021–2022. De två övriga delarna publiceras våren 2022. Den andra delrapporten behandlar effekterna av klimatförändringen och anpassningen till den och den tredje delrapporten handlar om hur vi ska begränsa klimatförändringarna. Hösten 2022 publiceras en syntesrapport som sammanfattar resultaten av de tre delrapporterna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagförslagen om att höja hushållsavdraget för dem som avstår från oljeuppvärmning, sänka beskattningsvärdet för utsläppssnåla tjänstebilar och begränsa skogsavdraget för skogsfonder har skickats på remiss.Finansministeriet begär utlåtanden om lagförslag som gäller inkomstbeskattningen i budgetpropositionen för 2022 senast den 27 augusti. Genom förslagen främjas målen i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering och besluten från ramförhandlingarna genomförs.Hushållsavdraget höjs för dem som avstår från oljeuppvärmning Enligt förslaget ska hushållsavdragets maximibelopp och den avdragbara procentuella andelen av kostnaderna höjas för dem som avstår från oljeuppvärmning. Maximibeloppet höjs från 2 250 euro till 3 500 euro. Den avdragbara procentuella andelen av kostnaderna höjs från 40 procent till 60 procent när det gäller arbete och från 15 procent till 25 procent när det gäller löner. I fråga om andra renoveringar och arbeten förblir hushållsavdraget oförändrat.Att avstå från oljeuppvärmning avser åtgärder där byggnadsspecifika oljeuppvärmningssystem avlägsnas och ersätts med uppvärmningssystem som inte använder fossila bränslen. Den föreslagna ändringen är tillfällig och gäller 2022–2027. Ändringen beräknas minska skatteintäkterna med cirka 8 miljoner euro per år.Beskattningsvärdet för utsläppssnåla tjänstebilar sänks tillfälligtEnligt förslaget ska beskattningsvärdet för en tjänstebil sänkas med 85 euro i månaden om koldioxidutsläppen under körning är minst 1 och högst 100 gram per kilometer, uppmätta med WLTP-metoden.Målet är att öka andelen utsläppssnåla bilar under körning i tjänstebilbeståndet. Det tidsbundna skattestödet gäller vid beskattningen 2022–2025. Stödet gäller bilar som genomgått sin första registrering i Finland efter 2021.Ändringen beräknas minska skatteintäkterna med totalt ca 24 miljoner euro på fyra år. Skogsavdraget begränsas i fråga om skogsfonderEnligt förslaget ska skogsavdraget ändras så att samfällda skogar i fortsättningen har rätt till skogsavdrag endast om minst hälften av delägarlagets andelar ägs av fysiska personer eller dödsbon. Ändringens konsekvenser för skatteintäkterna är små. Remissbehandlingen fortsätter till den 27 augusti Finansministeriet sände lagutkasten på remiss fredagen den 6 augusti. Remisstiden går ut fredagenden 27 augusti. Begäran om utlåtande och tillhörande material har publicerats i Statsrådets projektportal. 

Källa: Valtioneuvosto.fi