NordenBladet — I statens budgetproposition för år 2022 föreslår undervisnings- och kulturministeriet anslag för 7,3 miljarder för sitt förvaltningsområde, vilket är 165 miljoner euro mer jämfört med ordinarie budgeten för detta år.Undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag har beretts på våren och det blev offentligt den 13 augusti efter att finansministeriet lämnat sitt eget förslag till statsbudget. Beslut om regeringens budgetproposition 2022 fattas vid budgetförhandlingarna den 7–8 september.Ett centralt mål under regeringsperioden är att höja utbildnings- och kompetensnivån på alla utbildningsnivåer, minska skillnaderna i kunskaper och öka den utbildningsmässiga jämlikheten. Ett ytterligare mål är att öka antalet arbetsplatser inom de kreativa branscherna och förbättra tillgången till kulturtjänster. Målet är att trygga barns och ungas välbefinnande, minska utslagningen och stärka delaktigheten samt att öka motionsaktiviteten. Målen och åtgärderna inom ministeriets förvaltningsområde spelar en central roll också när det gäller att främja psykiskt välbefinnande och kristålighet.I undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag föreslås 883 miljoner euro för småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt fritt bildningsarbete, 1 276 miljoner euro för yrkesutbildning och gymnasieutbildning och 3 399 miljoner euro för högskoleundervisning och forskning.För kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för den grundläggande utbildningen föreslås anslag på 60 miljoner euro, och för kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för småbarnspedagogiken 80 miljoner euro, när tillägget på 30 miljoner euro i anslutning till regeringens framtidsinvesteringar beaktas. En stödmodell som lämpar sig för småbarnspedagogik utvecklas. För stödet har det reserverats 15 miljoner euro i permanent finansiering från och med 2022. Inom det fria bildningsarbetet föreslås ett tillägg på 5 miljoner euro per år till integrationsutbildning för invandrare. Man fortsätter att stärka tjänsterna inom elev- och studerandevården inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Enligt förslaget höjs finansieringen som riktas till tjänsterna till 20 miljoner euro år 2022.Det föreslås att statsandelsfinansieringen för utbildning på andra stadiet ökas så att den motsvarar höjningen av kostnadsnivån. Genomförandet av utvidgningen av läroplikten och av det avgiftsfria andra stadiet fortsätter. För reformen föreslås 65 miljoner euro. Verksamheten för att stärka elev- och studerandevårdstjänsterna fortsätter. Som en del av regeringens framtidsinvesteringar föreslås  10 miljoner euro för programmet för kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning.Genomförandet av reformen av yrkesutbildningen fortsätter. För anställning av lärare och handledare föreslås som en del av regeringens framtidsinvesteringar ytterligare finansiering till ett belopp av 70 miljoner euro. För försöket med att reformera utbildningsersättningen för läroavtalsutbildning föreslås fem miljoner euro. För att svara på ändringen av vårdardimensioneringen föreslås 43 miljoner euro för utbildning av nya närvårdare.Man fortsätter att stödja verkställandet av gymnasiets nya läroplaner som togs i bruk 1.8.2021. Kvalitetskulturen inom gymnasieutbildningen stärks genom kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet. Kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet för gymnasieutbildningen stöder verkställandet av regeringens centrala utbildningspolitiska reformer, såsom utvidgningen av läroplikten och reformen av det kontinuerliga lärandet.Det föreslås att högskolornas basfinansiering höjs på motsvarande sätt som höjningen av kostnadsnivån. År 2022 kapitaliseras universiteten därtill med 67 miljoner euro på basis av den medelsanskaffning som berättigar till statlig motfinansiering. Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning och nationella forskningsinfrastrukturer samt för sådan forskning och innovationsverksamhet som sammanför olika aktörer och branscher. Andelen högskoleutbildad arbetskraft ökas genom ett ökat utbud av högskoleutbildning, bättre genomströmning och utvecklande av flexibla studiemöjligheter. I fråga om forskningsmaterial, forskningsresultat och kunnande främjas ett omfattande utnyttjande samt öppenhet.Med finansiering i anslutning till Finlands program för hållbar tillväxt stärks forskningens nationella och lokala infrastrukturer samt stöds forskning som utnyttjar dataanalys och beräkningsmetoder.Eftersom det inte har fattats något beslut om kompensation i fråga om avkastningen av penningspelsverksamheten från och med 2024, minskar Finlands Akademis fullmakt på grund av den osäkerhet som detta föranleder år 2022 med sammanlagt 40 miljoner euro jämfört med 2021.För att främja Finlands FUI-mål har regeringen beslutat att inrätta en parlamentarisk arbetsgrupp för att utreda metoder för att förbinda sig till den ökning av FUI-finansieringen inom den offentliga sektorn som krävs för att FUI-målet ska nås före utgången av decenniet.För digitalisering av dokumentmaterial anvisas Riksarkivet 1,5 miljoner euro per år 2022—2023. Man har förberett sig på grundläggande renovering av Depåbibliotekets lokaler i Kuopio så att ökningen av hyresutgifterna på årsnivå är högst 1,5 miljoner euro från och med 2024.För studiestödet föreslås ett anslag på 698 miljoner euro, vilket är 55 miljoner euro mer än i den egentliga statsbudgeten för 2021.  Av tillägget föranleds 33 miljoner euro av en ökning av studielånskompensationen och utgifterna för statsborgen, 13,5 miljoner euro av utgifterna för studiepenningen och 9,1 miljoner euro av en utvidgning av rätten till stöd för skolresor som en del av reformen av det avgiftsfria andra stadiet.  Vid dimensioneringen av anslagen har man beaktat att villkoren för studielån har gjorts flexiblare av orsaker som beror på coronaepidemin från 1.8.2021 för att trygga ställningen för de studielåntagare som utexamineras 2021 eller därefter. Utvecklingen av studiestödssystemet fortsätter så att systemet främjar planmässiga studier på heltid och kortare studietider.   Den 1 augusti 2022 stiger studiepenningens belopp med ca en procent på basis av förändringen i folkpensionsindexet.Förutsättningarna för konstnärligt och annat kreativt arbete förbättrasFör konst och kultur föreslås anslag på 578 miljoner euro, vilket är cirka tre miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Målet är att få skapandet, produktionen, konsumtionen och användningen av konst och kultur att så snabbt som möjligt återgå till den nivå som rådde före den kris som orsakades av coronavirusepidemin.Statsandelssystemet för scenkonsten reformeras och för reformen föreslås, utöver de tillägg som redan anvisats i enlighet med tidigare beslut, ytterligare finansiering till ett belopp av 8,5 miljoner euro från och med 2022. Det föreslås att fonden som stöder de kreativa branscherna och kulturverksamheten kapitaliseras med 15 miljoner euro som en del av regeringens framtidsinvesteringar. För projektberedningen och planeringen av Arkitektur- och designmuseet och beredningen och inledandet av museets verksamhet föreslås anslag på 0,6 miljoner euro. Enligt förslaget höjs nivån på konstnärsstipendierna i enlighet med regeringsprogrammet så att tilläggsfinansiering på 0,4 miljoner euro riktas till dem från år 2022 utöver den tidigare höjningen på 1,4 miljoner euro. För etablering av utställningsarvodesmodellen föreslås anslag på en miljon euro.Målet för idrottspolitiken är att öka befolkningens fysiska aktivitet och en motionsinriktad livsstil, främja etisk tävlings- och elitidrott, öka delaktigheten samt förbättra jämställdheten mellan könen och likabehandlingen. I synnerhet de individuella och samhälleliga utmaningar som beror på fysisk inaktivitet och ska bemötas genom att det riksomfattande programmet I rörelse (Liikkuvat) genomförs. För idrottsverksamhet föreslås anslag på 141 miljoner euro.Främjandet av ungas delaktighet, förebyggandet av utslagning och utvecklandet av ungdomssektorn fortsätter i enlighet med ungdomslagen och det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik 2020–2023. Det säkerställs att det riksomfattande systemet för begäran om kontakt inom det uppsökande ungdomsarbetet förankras. För ungdomsarbetet föreslås anslag på 77 miljoner euro, vilket är fem miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021.För hobbyverksamhet för barn och unga riktas i enlighet med tidigare beslut 14,5 miljoner euro årligen. Denna s.k. Finlandsmodell introducerar fler fritidsaktiviteter i anslutning till barns och ungas skoldag och avsikten är att aktiviteterna ordnas på basis av elevernas önskemål. Detta främjar barns och ungas välbefinnande, jämlikhet och likabehandling.En betydande del av statens utgifter för kultur-, idrotts- och ungdomsarbete finansieras med intäkter från penningspel. Inom undervisnings- och kulturministeriets sektor kompenseras minskningen av avkastningen från penningspelsverksamheten genom att man ökar budgetfinansieringen och fortsätter att sänka lotteriskatten. Kompensationen täcker dryga 80 procent av minskningen av intäkterna från Veikkaus, vilket betyder att förmånstagarnas finansiering minskar med ca 8 procent.Veikkaus intäktskalkyl för främjandet av idrott och fysisk fostran, forskning, konst och ungdomsarbete är totalt 359,3 miljoner euro. Utöver den egentliga intäktskalkylen intäktsförs outdelade vinstmedel till ett belopp på sammanlagt 2,25 miljoner euro, varvid sammanlagt 361,6 miljoner euro av vinstmedlen från penningspelsverksamheten står till förfogande. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna enligt lotterilagen. I intäktskalkylen ingår den uppskattade effekten av sänkningen av lotteriskatten, 42,4 miljoner euro. Dessutom kompenseras minskningen av intäktskalkylen med tillägg på sammanlagt 131,4 miljoner euro under budgetmomenten.Regeringen har beslutat att tillsätta en arbetsgrupp för att dryfta framtiden för Veikkaus och för finansieringen till Veikkaus förmånstagare.UKM:s förslag till budgetproposition för förvaltningsområdet 2022 (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det slutliga beloppet av utgifterna i budgetförslaget är 63,2 miljarder euro. Förslaget har ett underskott på 6,7 miljarder euro. Upplåningen minskar med 7,6 miljarder euro från vad som budgeterats för 2021.Finansministern för ministerievisa förhandlingar om budgetförslaget den 20 och 27 augusti.Regeringen behandlar budgetpropositionen vid sin budgetmangling den 7–8 september.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 12 augusti utnämnde statsrådet rättsnotarie, ekonomie kandidat Mikaela Nylander till statssekreterare hos justitieminister Anna-Maja Henriksson från och med den 16 augusti.Statssekreteraren utnämns för ministerns mandatperiod.Vid statsrådets allmänna sammanträde i dag avlade statssekreterare Nylander även tjänsteeden.Nylander var riksdagsledamot för SFP 2003–2019 och Svenska riksdagsgruppens ordförande 2011–2015. Dessutom har Nylander varit specialmedarbetare för SFP:s ministergrupp.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 12 augusti utnämnde statsrådet rättsnotarie, ekonomie kandidat Mikaela Nylander till statssekreterare hos justitieminister Anna-Maja Henriksson från och med den 16 augusti samt politices magister Akseli Koskela till statssekreterare hos inrikesminister Maria Ohisalo från och med den 12 augusti. Statssekreteraren utnämns för ministerns mandatperiod.Vid statsrådets allmänna sammanträde i dag avlade statssekreterare Nylander även tjänsteeden, och statssekreterare Koskela avgav tjänsteförsäkran.Nylander var riksdagsledamot för SFP 2003–2019 och Svenska riksdagsgruppens ordförande 2011–2015. Dessutom har Nylander varit specialmedarbetare för SFP:s ministergrupp. Koskela övergår till posten som statssekreterare från Teknologiindustrin, där han var EU-chef. Dessförinnan arbetade han som överinspektör och specialsakkunnig vid arbets- och näringsministeriet. Koskela har även skött sakkunniguppgifter vid olika ministerier.Statssekreteraren bistår ministern i uppgifter som anknyter till den politiska styrningen och till beredningen av ärenden. Statssekreteraren biträder och representerar ministern när det gäller utarbetandet av politiska riktlinjer, samordningen mellan ministerierna och sammanjämkningen av ståndpunkter, genomförandet av regeringsprogrammet inom ministerns ansvarsområde samt skötseln av EU-ärenden och internationella uppdrag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Screening för tarmcancer tas i bruk i hela Finland. Samtidigt utvidgas screeningen för livmoderhalscancer. Statsrådet ändrade förordningen om screening torsdagen den 12 augusti. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2022.Screeningen för tarmcancer tas i bruk stegvis i hela landet för alla i åldern 56–74 år. Screeningen görs med två års mellanrum.År 2022 börjar den riksomfattande screeningen för tarmcancer för alla män och kvinnor i åldern 60–68. Screeningen utvidgas stegvis enligt åldersgrupp så att den år 2031 omfattar alla i åldern 56–74 år.Tarmcancerscreening används i bred utsträckning i Europa, och EU rekommenderar att screeningarna ska tas i bruk i alla medlemsländer. I Finland har man under de senaste två åren genomfört pilotförsök med screening för tarmcancer i tolv kommuner. Genom ändringen av förordningen utvidgas också screeningarna för livmoderhalscancer till åldern 30–65 år. Screeningarna har hittills slutat efter 60 års ålder i de flesta kommuner. Genom den riksomfattande förordningen erbjuds screeningen till alla kvinnor i åldern 65 år oberoende av vilken kommun de bor i.Genom cancerscreeningarna är det möjligt att upptäcka cancerns förstadier och diagnostisera cancern i ett tidigt skede. Både i fråga om livmoderhalscancer och i fråga om tarmcancer finns det obestridliga forskningsrön om screeningens effekter. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Rovaniemi stad övergår till accelerationsfasen.Förordningen träder i kraft den 14 augusti.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i samhällsspridningsfasen i landskapen Egentliga Finland, Birkaland och Kymmenedalen samt i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla från och med den 14 augusti:Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–22.00 och hålla öppet kl. 05.00–23.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus, och enligt den nya begränsningen även utomhus. Övriga restauranger får på motsvarande sätt använda endast 75 procent av kundplatserna inomhus och utomhus.Alla kunder i restaurangen ska såväl inomhus som utomhus ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta. Kunderna ska inomhus hänvisas till egna sittplatser. Restaurangen ska utarbeta och ge kunderna anvisningar om hur det är tillåtet att röra sig inomhus i samband med att kunderna kommer till restaurangen eller avlägsnar sig därifrån, besöker rökrum eller toalett- och tvättrum samt hämtar mat och dryck. I praktiken är det således inte tillåtet att ordna till exempel dans eller karaoke. Begränsningarna för förplägnadsrörelser i accelerationsfasen i landskapen Satakunta, Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Södra Karelen, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland, Södra Österbotten, Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Kajanaland samt Rovaniemi stad och landskapet Nyland, förutom Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla, från och med den 14 augusti:Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol använder hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger använder 75 procent av kundplatserna inomhus. Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta. Antalet kundplatser är inte begränsat på uteserveringar. Begränsningar för förplägnadsrörelser i landskapen Åland, Södra Savolax och Lappland, med undantag av Rovaniemi stad, från och med den 14 augusti: Här gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettider.Undantag är landskapet Åland där förplägnadsrörelser får servera alkohol endast kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00.Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 12 augusti 2021 utnämnde statsrådet polisdirektör, juris kandidat och vicehäradshövding Tomi Vuori till ett tjänsteförhållande för viss tid som avdelningschef för inrikesministeriets polisavdelning. Tjänsteförhållandet tillsätts för tiden 16 augusti 2021–15 april 2025, dock högst för den tid som den ordinarie tjänsteinnehavaren är tjänstledig.Vuori övergår till sin nya post vid inrikesministeriet från posten som polisdirektör vid Polisstyrelsen, där han ansvarat för ledningen av staben för Polisstyrelsen.Vuori har lång erfarenhet av polisens verksamhetsområde: han har arbetat inom polisförvaltningen sedan 2008 och 1994–2000. Vuori har varit bland annat chef för staben för inrikesministeriets polisavdelning, utvecklingsdirektör vid Polisstyrelsen, chef för staben för Polisstyrelsen samt poliskommendör vid Helsingforspolisen.– Det är med stor ödmjukhet som jag nu för tredje gången kommer att tjänstgöra vid inrikesministeriets polisavdelning. Vi står inför många utmaningar, men jag känner mig optimistisk och entusiastisk. Det centrala är att vi har tydliga roller och ett gott samarbete inom polisens verksamhetsområde, säger Tomi Vuori.Avdelningschefen för polisavdelningen leder och utvecklar verksamheten vid avdelningen samt svarar för att avdelningens uppgifter sköts med gott resultat och ändamålsenligt. I avdelningschefens uppgifter ingår också att allmänt utveckla branschen och sörja för de allmänna verksamhetsförutsättningarna samt att samarbeta nationellt och internationellt med berörda parter.Inrikesministeriets centrala uppgift är att bereda den lagstiftning som gäller polisen, räddningsväsendet, nödcentralsverksamheten, gränsbevakningen, sjöräddningen och migrationen, att resultatstyra de ämbetsverk som lyder under ministeriet och att behandla internationella ärenden och EU-ärenden som hör till ministeriets ansvarsområde.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Politices magister Akseli Koskela har utnämnts till inrikesminister Maria Ohisalos nya statssekreterare den 12 augusti 2021. Tidigare statssekreterare Olli-Poika Parviainen blir stadsdirektör för Tavastehus.Akseli Koskela kommer till inrikesministeriet från Teknologiindustrin rf där han arbetade som chef för EU-strategiarbetet. Före utnämningen till statssekreterare har Koskela arbetat med att bereda EU-politiken vid bland annat arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och statsrådets kansli. Dessutom har Koskela arbetat med olika företag, bland annat i fråga om snabbare internationella rekryteringar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ändringarna i arbetarskyddslagen gäller arbetsrelaterat resande som sker utanför arbetstiden samt nattarbete. Syftet är att minska den skadliga belastning och de olägenheter för hälsan som det resande som sker utanför arbetstiden samt nattarbetet medför för arbetstagarna.Bestämmelsen om utredning och bedömning av risker i arbetet, som också för närvarande är arbetsgivarens skyldighet, preciseras. Till de omständigheter som ska beaktas när man bedömer riskerna fogas arbetsrelaterat resande utanför arbetstiden.Ändringen som gäller nattarbete gäller situationer där det inte är möjligt att låta en enskild arbetstagare byta arbetsuppgifter eller byta till dagarbete trots den hälsorisk som nattarbetet medför för arbetstagarens hälsa. Genom ändringen blir arbetsgivaren skyldig att reda ut genom vilka andra åtgärder belastningen i arbetet kan minskas i dessa situationer.Lagändringen träder i kraft den 1 oktober 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt politices magister Vesa Lipponen till informationsdirektör för finansministeriet. Lipponen är för närvarande tjänsteförrättande informationsdirektör vid ministeriet.”Jag är mycket glad och stolt över att kunna fortsätta som finansministeriets informationsdirektör efter detta vikariat på cirka ett år. Uppgiften har visat sig vara ännu mångsidigare och mer utmanande än vad jag hade väntat mig. Betydelsen av information och teknik i vårt arbete ökar ständigt, och utmaningarna håller inte på att minska. Lyckligtvis får jag även i fortsättningen hjälp av alla experter vid informationsenheten och i hela ministeriet samt av de nätverk och intressentgrupper med vilka det är glädjande att arbeta”, berättar Lipponen.Informationsdirektören ansvarar för ärenden som gäller resultatstyrningen inom förvaltningsområdet samt styrningen och samordningen av informationshanteringen och informationsförvaltningen inom förvaltningsområdet.  Informationsdirektören leder dessutom verksamheten vid finansministeriets informationsenhet och utvecklingen av funktionerna.  Lipponen har arbetat i flera olika uppgifter vid finansministeriet sedan 2017. Han har tidigare arbetat bland annat som projektchef vid arbets- och näringsministeriet samt som chef och utvecklingschef för strategienheten vid NTM-centralen i Nyland. Statsrådet fattade beslut om utnämningen den 12 augusti. Lipponen utnämndes till tjänsten från och med den 1 oktober 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi