NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet föreslår anslag för förvaltningsområdet för cirka 16.5 miljarder euro för 2022. Det är cirka 1,3 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minsk-ningen beror framför allt på coronaersättningarna av engångskaraktär inom servicesystemet för social- och hälsovård. De största tilläggen beror på avvecklingen av vårdskulden och anskaffning-arna av coronavacciner.Social- och hälsovårdsministeriets förslag till budget innehåller bland annat reformer av familjele-digheterna och familjepensionen, utveckling av social- och hälsovårdstjänsterna samt avveckling av vård- och serviceskulden. Utöver detta reformeras också utkomstskyddet för arbetslösa genom att ta i bruk den nordiska modellen för arbetskraftsservice. Av anslaget till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde används 31 procent till pensionsutgifter, 28 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och det grundläggande utkomststödet samt 17 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Sjukförsäkringens andel av ansla-gen är 13 procent och de kommunala social- och hälsovårdstjänsternas andel 5 procent. Andelen för understöd som är avsedda för främjande av hälsa och social välfärd är 2 procent.Den nordiska modellen för arbetskraftsservice tas i bruk år 2022Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 2,7 miljarder euro för utkomstskyddet för arbetslösa. Det är 0,1 miljoner euro mindre än i budgeten för 2021. Minskningen baserar sig på uppskattningen av antalet arbetslösa och permitterade.I fråga om utkomstskyddet för arbetslösa har man beaktat att den nordiska modellen för arbets-kraftsservice tas i bruk den 1 maj 2022. Modellen går ut på att den arbetssökande ska söka arbete på eget initiativ och få mera individuellt stöd i ett tidigare skede i jobbsökningen. Påföljderna inom utkomstskyddet för arbetslösa blir skäligare och graderade, vilket bedöms öka de utgifter som föranleds av utkomstskyddet för arbetslösa. Den arbetssökande ska söka ett visst antal jobb för att rätten till utkomstskydd för arbetslösa ska fortsätta. Den första glömskan eller försummelsen följs av en påminnelse. Om den arbetssökande låter bli att uppfylla sin skyldighet en gång till, till-lämpas en tid utan ersättning motsvarande fem utbetalningsdagar för arbetslöshetsförmånen. Om försummelsen upprepas, tillämpas en tid utan ersättning på 10 dagar. Modellen bedöms öka statens andel av utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa med 16.7 miljoner euro år 2022, och med 25,0 miljoner euro från och med år 2023. För arbetskraftspolitisk utbildning som leder till högskoleexamen föreslår social- och hälsovårds-ministeriet 1,5 miljoner euro.  Reformen av familjeledigheterna förbättrar jämlikheten mellan föräldrarna.Reformen bedöms öka statens andel av utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa med 1,0 miljo-ner euro år 2022, och med 9,0 miljoner euro från och med år 2024.Familjeledighetsreformen avses träda i kraft den 1 augusti 2022. Syftet med reformen är att för-bättra jämlikheten mellan föräldrarna samt jämlikheten och jämställdheten när det gäller olika familjeformer samt barn och föräldrar som lever i olika slags familjer. Föräldradagpenning för ett och samma barn betalas för sammanlagt 360 vardagar, dvs. cirka 14,5 månader, i stället för de knappa 13 månader så som för närvarande. Gravida betalas före rätten till föräldrapenning börjar graviditetspenning för 40 vardagar. Båda föräldrarna har rätt att använda hälften av sina föräldra-dagpenningar, men kan om de vill också överlåta högst 63 föräldradagpenningsdagar till den andra föräldern eller maken. Föräldrapenningen kan användas vid valfria tidpunkter tills barnet fyller 2 år.Familjepensionerna reformerasReformen av familjeledigheterna uppskattas öka statens utgifter med 0,3 miljoner euro år 2022 och cirka 1,0 miljoner euro i slutet av ramperioden. Familjeledighetsreformen träder i kraft i början av 2022.  I reformen föreslås det att rätten till barnpension ska förlängas med två år, vilket innebär att rätten till barnpension skulle upphöra när barnet fyller 20 år. Rätten till efterlevandepension före-slås gälla 10 år eller minst tills den yngsta med rätt till barnpension fyller 18 år. Efterlevandepens-ionen ska även betalas till en sambo som bott i gemensamt hushåll med förmånslåtaren och som har ett gemensamt minderårigt barn med förmånslåtaren.Ministeriet föreslår anslag för sammanlagt 5,1 miljarder euro för finansieringen av pensionerna.  Det är 8,0 miljoner euro mer än år 2021.Tilläggsfinansiering för grundläggande utkomststöd och sjukförsäkringarFör utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster föreslår social- och hälsovårdsministeriet anslag för 4,5 miljarder euro. Det är 45,0 miljoner euro mer än år 2021. Tillägget grundar sig främst på de ändrade uppskattningarna av behovet och på Folkpensionsanstaltens ökade verksamhetskostnader. För Folkpensionsanstaltens omkostnader föreslår social- och hälsovårdsministeriet sammanlagt 494,8 miljoner euro. Det är 13,5 miljoner euro mer än år 2021. I omkostnaderna har man utöver de ökade pensionsutgifterna och ändringen av inkomstnivån även beaktat utvecklingen av förmåns- och ärendetjänsterna samt upprätthållandet av infrastrukturen för försörjningsberedskapen.  Undervisnings- och kulturministeriets förslag om att öka antalet studieplatser i högskolorna och i närvårdarutbildningen ökar kostnaderna för allmänt bostadsstöd med 24,2 miljoner euro. För finansieringen av sjukförsäkringen föreslår ministeriet ett anslag på 2,1 miljarder euro. Det är 51,0 miljoner euro mindre än 2021.Bedömningen av arbetsförmågan under sjukdagpenningsperioder ska utvecklas i enlighet med re-habiliteringskommitténs förslag. Enligt förslaget ska man öka antalet kontrollpunkter vid vilka man bedömer rehabiliteringsbehovet, den återstående arbetsförmågan och möjligheterna att orka arbeta.  Förslaget uppskattas öka statens utgifter med 0,25 miljoner euro det år ändringen träder i kraft, och 0,5 miljoner euro per år. Social- och hälsovårdstjänsterna förbättrasFör den social- och hälsovård som ordnas av kommunerna föreslås det anslag för 873,0 miljoner euro inom social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. Det är cirka 1,14 miljarder euro mindre än år 2021. Minskningen beror på de coronaersättningar av engångskaraktär inom servicesystemet för social- och hälsovård som uppgick till 1,6 miljarder euro i budgeten för 2021. För skyddshemmens verksamhet föreslår social- och hälsovårdsministeriet 25,6 miljoner euro. För de brådskande socialvårdstjänsterna för personer som enligt utlänningslagen inte omfattas av mot-tagningstjänsterna har det reserverats 1,5 miljoner euro. Dessutom beviljar staten FinnHEMS Oy ett statsunderstöd på 36,6 miljoner euro för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten. Beloppet är 8,8 miljoner högre än år 2021, vilket beror på att antalet helikopterdäck har ökat från sex till åtta. Till den studerandehälsovård som tillhandahålls av Studenternas hälsovårdsstiftelse anvisar staten finansiering för 65,8 miljoner euro. Utveckling av social- och hälsovårdstjänsterFör utvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna föreslår social- och hälsovårdsministeriet 455,0 miljoner euro mera än år 2021. Av det ökade anslaget beror 450,0 miljoner euro på avveckl-ingen av vård- och serviceskulden och 3,0 miljoner euro på projektet för en fungerande rehabilite-ring inom social- och hälsovården. Utvecklingen av barn- och familjetjänsterna beviljas 20,0 mil-joner euro av anslaget. För tjänster för mammor med missbruksproblem har det reserverats 3,0 miljoner euro.  Utvecklingsprojekten inom social- och hälsovårdstjänsterna gäller bland annat att 1) trygga till-gången till basservice bl.a. genom att avveckla vård- och serviceskulden och samordna klientens väg mellan socialtjänster och hälsovårdstjänster, 2) förbättra vården och omsorgen av äldre genom utvecklande av närståendevården och hemvården samt utarbetande av ett förvaltningsövergripande åldersprogram, 3) bereda den nationella förvaltningsövergripande strategin för psykisk hälsa. Tillväxtstrategin för hälsobranschen stödsFör genomförandet av tillväxtstrategin för hälsobranschen föreslår social- och hälsovårdsministe-riet ett anslag på 7,5 miljoner euro. Beloppet innefattar ett nytt objekt, nämligen kompetenscentret för digital hälsa och välfärdsteknologi, som beviljas 1,7 miljoner euro. Genom anslaget stöds i regel utvecklandet av nationella kompetensklusters verksamhet. Med kom-petenskluster avses det nationella cancercentret, neurocentret och biobankerna samt det genom-center och det läkemedelsutvecklingscenter som är under planering.Hälsa och funktionsförmåga främjasFör främjandet av hälsa och funktionsförmåga föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på sammanlagt 91,2 miljoner euro. Det är 53,4 miljoner euro mer än år 2021. Tillägget beror i hu-vudsak på det anslag på 50,0 miljoner euro som har föreslagits för anskaffningar av coronavacci-ner.  Dessutom föreslås det 1,4 miljoner euro för att ytterligare utvidga coronavaccinationerna, och 2,0 miljoner euro för att utvidga pneumokockvaccinationerna för äldre i riskgrupper. Social- och hälsovårdens informationshantering och Kanta-tjänsterna utvecklasFör utveckling av den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården före-slås sammanlagt 46,9 miljoner euro. Det är 16,5 miljoner euro mer än år 2021. Genom anslaget kan man bland annat fortsätta utveckla Kanta-tjänsterna och reformera informationsproduktionen. För genomförandet av färdplanen för läkemedelsärenden föreslås ett anslag på 4,0 miljoner euro.Övrig forskning och utbildningFör forskning på universitetsnivå i hälso- och sjukvård och socialt arbete och för den statliga er-sättningen till enheter inom social- och hälsovården för specialiseringsutbildning för personal inom social- och hälsovården föreslås det en nivåförhöjning på 5,0 miljoner euro till bägge. För forsk-ningen föreslås 30,0 miljoner euro och för specialiseringsutbildning 101,0 miljoner euro.  Stöd till veteraner, värnpliktiga och anhörigaFör stöd till veteraner föreslår social- och hälsovårdsministeriet 192,7 miljoner euro. Det är 48,6 miljoner euro mindre än år 2021. Minskningen av anslaget beror i huvudsak på att veteranerna blir allt färre för varje år som går. Av anslaget anvisas 43,6 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst, 20,0 miljoner euro för driftskostnader för vård- och rehabiliteringsinrättningar till krigsinvalider, 7,7 miljoner euro för fronttillägg och 118,2 miljoner euro för rehabilitering för frontveteraner och för tjänster som tillhandahålls dem i hemmet.Social- och hälsovårdsministeriet föreslår dessutom att det anvisas 2,1 miljoner euro för rehabilite-ring av krigsinvaliders makar och änkor samt krigsänkor, för rehabilitering av personer som tjänst-gjort i vissa uppdrag under Finlands krig samt för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater. Som anslag för den statliga ersättningen för vården av personer som lidit skada av krigen föreslår social- och hälsovårdsministeriet 1,1 miljoner euro.Projektet Ta hand om bonden fortsätterI enlighet med regeringsprogrammet ska projektet Ta hand om bonden, som stöder lantbruksföre-tagare så att de orkar med sitt arbete, kunna fortsätta till utgången av regeringsperioden. Man överväger också möjligheterna att fortsätta använda verksamhetsmodellen. Understöd till sammanslutningar och stiftelserSocial- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 332,7 miljoner euro för understöd till sam-manslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd. Anslaget är 29,7 miljoner euro mindre än det var 2021. Det beror på minskningen i intäktskalkylen för Veikkaus Ab. I ansla-gen har man beaktat att sänkningen av lotteriskatten har en konsekvens på 34,4 miljoner euro, att 50,0 miljoner euro i ofördelade medel i balansräkningen dragits in och att budgetfinansiering för 58,5 miljoner euro har kompenserats. Ämbetsverk, inrättningar och organisationerFör omkostnaderna för ämbetsverken och inrättningarna inom sitt förvaltningsområde föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 244,6 miljoner euro. Till anslaget tillkommer bland annat 1,5 miljoner euro för tryggandet av STUK:s forskningsverksamhet, 7,6 miljoner euro för stärkandet av den nationella hälsosäkerhetens kapaciteter, 3,4 miljoner euro för nationell verksam-het för insamling av uppgifter om kvalitet och effektivitet, 1,2 miljoner euro för extra uppgifter i anknytning till social- och hälsovårdsreformen, 0,5 miljon euro för utvecklingssamarbetet i fråga om informationshanteringen och informationstjänsterna vid Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet samt 1,9 miljon euro för den andra fasen i genomförandet av Valviras Soteri-register. Den frivilliga WHO-finansieringen föreslås fortsätta för 5,5 miljoner euro. För förbättring av informationssäkerheten och dataskyddet inom kritiska sektorer i samhället före-slås ett anslagstillägg på sammanlagt 0,3 miljon euro till Fimea, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet och Institutet för hälsa och välfärd. För Tillståndsmyndigheten för använd-ning av social- och hälsovårdsdata- och hälsovårdsuppgifter föreslås ett anslag på 2,6 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 12 augusti träffade statsminister Sanna Marin Sametingets ordförande Tuomas Aslak Juuso och andra företrädare för Sametinget på Ständerhuset. Mötet ordnades på Sametingets initiativ. I mötet deltog också statssekreterare Henrik Haapajärvi samt tjänstemän från statsrådets kansli och justitieministeriet.Vid mötet diskuterades revideringen av sametingslagen och andra aktuella frågor. Statsminister Marin konstaterade att det är viktigt att förslaget till ändring av sametingslagen sänds till riksdagen för behandling så snart som möjligt.Förberedelserna för den sannings- och försoningskommission för samer som nämns i regeringsprogrammet sker under ledning av statsrådets kansli. Statsminister Marin hoppades att sannings- och försoningskommissionen kan inleda sitt viktiga arbete så snart som möjligt.Vid mötet konstaterades vikten av fortsatt och intensivare samarbete och dialog. Det finns till exempel beröringspunkter mellan Sametingets mål och målen i regeringsprogrammet.
Sametinget framförde en inbjudan till statsminister Marin att besöka samernas hembygdsområde.
Bilder från mötet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fredagen den 13 augusti fattade republikens president beslut om tre sidoackrediteringar.Republikens president befullmäktigade chefen för ambassaden i Abuja från och med den 1 september 2021, ambassadör Leena Pylvänäinen, att representera Finland i Ghana, chefen för ambassaden Hanoi från och med den 1 september 2021, ambassadör Keijo Norvanto, i Laos och chefen för ambassaden i Peking från och med den 1 september 2021, ambassadör Leena-Kaisa Mikkola, i Mongoliet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har den 13 augusti 2021 på framställning av statsrådet utnämnt generalmajor Pasi Tapio Välimäki till en generalstjänst för tiden 1 januari 2022 – 31 december 2026 och förordnat honom till kommendör för armén från och med den 1 januari 2022.

Generalmajor Pasi Välimäki (f. 1965) har varit Försvarsmaktens operationschef sedan 2019. Tidigare har han bland annat tjänstgjort som kommendör för Karelska brigaden, som sektorledare och avdelningsstabsofficer vid Huvudstaben, samt som biträdande operativ chef vid den finska krishanteringsstyrkan i Afghanistan.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrättandet av tjänsten som äldreombudsman framskrider. Republikens president stadfäste i dag lagen om äldreombudsmannen. Lagen träder i kraft den 19 augusti 2021. – Finland behöver en självständig och oberoende myndighet som fokuserar på de äldres ställning och rättigheter. Äldreombudsmannen kan genom aktivt påverkansarbete stärka tillgodoseendet av de äldres rättigheter i samhället, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson. När lagen har trätt i kraft börjar justitieministeriet bereda utnämningen av en äldreombudsman. Avsikten är att äldreombudsmannen ska inleda sin verksamhet så snart som möjligt efter att tjänsten tillsatts. Äldreombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet som administrativt är placerad vid diskrimineringsombudsmannens byrå. Äldreombudsmannen har till uppgift att främja tillgodoseendet av de äldres rättigheter. Äldreombudsmannens uppgifter går i främsta hand ut på föregripande påverkan, intressebevakning och utvärdering. Äldreombudsmannen kommer inte att ha befogenhet att avgöra klagomål i enskilda ärenden.Inrättandet av en tjänst som äldreombudsman ingår i statsminister Sanna Marins regeringsprogram.Statsrådets beslutsmaterial (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt en miljard euro 2022. Detta är 15,6 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för innevarande år, när valutgifterna inte beaktas. Tillägget riktas till att stärka justitieförvaltningens basfinansiering.Kortare rättegångstiderAntalet ärenden som är anhängiga vid domstolarna har belastat domstolarna och förlängt anhängighetstiderna. För att rättegångarna ska bli smidigare och realiseringen av straffansvaret tryggas på ett bättre sätt föreslår justitieministeriet en nivåförhöjning på 10,3 miljoner euro för domstolarna och tilläggsfinansiering på 1,6 miljoner euro för Åklagarmyndigheten.En koncentrering av mottagandet av bevis i rättegångar till tingsrätterna och upptagning av bevisningen för hovrättsbehandlingen kräver tekniska reformer. Justitieministeriet föreslår tilläggsfinansiering av engångsnatur på 2,7 miljoner euro för planering och upprättande av ett videoupptagningssystem 2022.För Åklagarmyndigheten och domstolarna föreslås ett tilläggsanslag på 677 000 euro för att man ska kunna förbereda sig på att antalet fall ökar när olaga hot blir ett brott som hör under allmänt åtal, om hotet riktar sig mot en person på grund av hans eller hennes arbetsuppgift eller offentliga förtroendeuppdrag. Ändringen av strafflagen träder i kraft den 1 oktober 2021. Förbättring av säkerheten i fängelsernaFör Brottspåföljdsmyndigheten föreslås tilläggsfinansiering på 6,6 miljoner euro. Anslaget ska användas dels till att minska fångvakternas ensamarbete, dels till satsningar på att de kvinnliga fångarnas särskilda behov ska kunna beaktas bättre än för närvarande.För Brottspåföljdsmyndigheten föreslås ett tillägg på 2,7 miljoner euro för att förbjuda rökning i slutna fängelser i enlighet med regeringens proposition. Tilläggsfinansiering behövs för att ordna och övervaka rökning samt för stödåtgärder som syftar till att få fångar att sluta röka.Välfärdsområdesval 2022Välfärdsområdesval förrättas 2022 och de totala kostnaderna för valet uppgår till 11,9 miljoner euro. För beredningen av välfärdsområdesvalet har redan reserverats 4,1 miljoner euro för 2021. För 2022 föreslås således ett tillägg på 7,8 miljoner euro.Finländarnas ekonomiska kunnande förbättras Strävan är att bättre än tidigare förebygga och minska överskuldsättning och anknytande problem. I enlighet med riktlinjerna från regeringens halvtidsöversyn inrättas en funktion som ska samordna samarbetet mellan aktörer som stöder medborgarnas ekonomiska kunnande. För att inrätta en funktion i anslutning till rättshjälpsbyråernas ekonomi- och skuldrådgivning föreslås ett tillägg på 1 miljon euro.Uppmärksamhet fästs vid dataskyddet och lagberedningens kvalitet EU:s dataskyddsförordning (GDPR) har föranlett fler anmälningar om personuppgiftsincidenter än väntat till dataombudsmannens byrå. För behandlingen av dem och främjandet av certifieringar av informationssäkerhet föreslås ett tillägg på sammanlagt 265 000 euro.
Det föreslås ett tillägg på 1 miljon euro till justitieministeriets anslag för att säkerställa ett effektivt genomförande av regeringsprogrammet och kvaliteten på lagberedningen vid statsrådet.
Justitieministeriets förslag till budget för 2022 (pdf) (på finska)
Finansministeriets förslag till statsbudget för 2022 (på finska) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — – Vårt ministeriums budgetförslag syftar till att påskynda hållbar tillväxt. Vi satsar på god skötsel av sysselsättningen, kompetens, innovationer, koldioxidsnålhet och digitalisering, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen och näringsminister Mika Lintilä om arbets- och näringsministeriets budgetförslag för 2022.Arbets- och näringsministeriet föreslår 3,298 miljarder euro i anslag under sin huvudtitel.Satsningarna på främjande av sysselsättningen ökarRegeringen har förbundit sig till långsiktiga åtgärder för att höja sysselsättningsgraden. Genom beslut i samband med detta eftersträvar man uppskattningsvis 80 000 nya sysselsatta. – Att främja sysselsättningen är vårt viktigaste mål och vi satsar i betydande grad på utveckling av arbetskraftsservicen. Utöver den nordiska modellen för arbetskraftsservice och ett bolag som främjar sysselsättningen av partiellt arbetsföra genomför vi under 2022 ett flertal andra sysselsättningsåtgärder som regeringen tidigare beslutat om för att höja sysselsättningsgraden, säger arbetsminister Haatainen. För den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen föreslås ett anslag på 284 miljoner euro och för arbets- och näringsbyråernas omkostnader knappt 198 miljoner euro för 2022. Avsikten är dessutom att genom Finlands program för hållbar tillväxt finansiera genomförandet av den nordiska modellen för arbetskraftsservice med sammanlagt 83 miljoner euro 2022. Av detta belopp riktas 70 miljoner euro till ökning av arbets- och näringsbyråernas personal och 13 miljoner till utveckling av digitala tjänster. Ett nytt bolag med specialuppgifter för att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföraFör att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra inrättas ett nytt statligt bolag med specialuppgifter. Regeringens proposition om detta är för närvarande på remiss. Bolaget som går under arbetsnamnet Välittajä Oy har till uppgift att sysselsätta partiellt arbetsföra i längre anställningsförhållanden än för närvarande, erbjuda arbetstagarna stöd och skapa möjligheter att avancera i arbetslivet. – På så sätt kan vi förbättra möjligheterna för i synnerhet de partiellt arbetsföra som har det allra svårast att få sysselsättning och förbättra deras ställning i det finländska samhället, säger arbetsminister Haatainen.Budgetförslaget för 2022 innehåller ett statsunderstöd på 10 miljoner euro för bolagets verksamhet. Dessutom har man för avsikt att kapitalisera bolaget med sammanlagt 20 miljoner euro från Finlands program för hållbar tillväxt. Det nya bolaget med specialuppgifter ska inleda verksamheten under 2022. 
Med ett elektrifieringsstöd påskyndas klimatneutral produktionRegeringen bereder i anslutning till budgetpropositionen en lag om elektrifieringsstöd riktat till den energiintensiva industrin. Stödet sporrar allt effektivare till klimatneutral produktion och till elektrifiering av energiintensiva företag och beaktar den kostnadsrelaterade konkurrenskraften. – I strategin för industrins omställning har det uppställts som mål att Finland ska vara världens mest konkurrenskraftiga verksamhetsmiljö för industrier som siktar på klimatneutralitet. För att uppnå detta behövs det incitament, och vi måste också sörja för den kostnadsrelaterade konkurrenskraften, konstaterar näringsminister Lintilä. Storleken på det stöd som betalas till företagen bestäms bland annat utifrån priset på utsläppsrätterna och verksamhetsutövarens elförbrukning eller produktionsvolym. Arbets- och näringsministeriets budgetförslag för 2022 innehåller ett anslag på 87 miljoner euro för elektrifieringsstöd. 
Det är viktigt att locka utländska experterFinländska företag behöver experter från utlandet. Finland strävar aktivt efter att locka utländska experter och göra tillståndsprocesserna i anslutning till kompetent arbetskraftsinvandring smidigare. För att främja arbetskraftsinvandringen föreslås ett tilläggsanslag på sammanlagt 2,7 miljoner euro för arbets- och näringsbyråernas och Business Finlands omkostnader samt för utveckling av digitaliseringen för att inrätta stödstrukturen Work in Finland i syfte att stödja arbetskraftsinvandringen. I fråga om arbetskraftsinvandringen ska prioriteringen ligga på att få arbetskraft till branscher där det råder brist på sådan såsom det nämns i regeringsprogrammet samt att få experter, studerande och forskare till spets- och tillväxtbranscher inom forskning, utveckling och innovationer. Regeringen främjar också invandring av företagare och investerare. Man strävar också efter att utveckla åtgärderna i samarbete med arbetsmarknadsaktörerna för att de ska tillgodose sektorsspecifika behov.
Innovationsfinansiering skapar en grund för tillväxtSatsningar på kompetens och innovationsverksamhet är centrala faktorer för en hållbar ekonomisk tillväxt. För Business Finlands understöd för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet föreslås en bevillningsfullmakt på drygt 338 miljoner euro och för lån en bevillningsfullmakt på 146 miljoner euro. Dessutom kommer betydande tilläggssatsningar på kompetens och innovationsverksamhet för 2022 att riktas från Finlands program för hållbar tillväxt. Beslut om tilläggsfinansieringens storlek och allokering fattas i ett senare skede av beredningen av budgetpropositionen. Ytterligare satsningar från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde har en central roll i genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt. Programmet syftar bland annat till att minska växthusgasutsläppen, öka produktiviteten och höja sysselsättningsgraden. Arbets- och näringsministeriets budgetförslag för 2022 innehåller ännu inte någon tilläggsfinansiering för 2022 via EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF).  Beslut om allokeringen av finansieringen fattas senare i takt med att beredningen av regeringens budgetproposition framskrider. Förslag till anslag under huvudtiteln 3,298 miljarder euro – minskningen beror på att coronastöden har minskat och kapitaliseringen av engångsnatur upphörtArbets- och näringsministeriet föreslår 3,298 miljarder euro i anslag under huvudtiteln, vilket är 584 miljoner mindre jämfört med den ordinarie budgeten för innevarande år. Utgiftsnivån under huvudtiteln sjunker jämfört med budgeten för 2021 i synnerhet på grund av att kapitaliseringen av Finlands Malmförädling Ab av engångsnatur slopas (–300 miljoner euro), minskade utbetalningar av Business Finland (–144 miljoner euro) och de coronastöd som NTM-centralerna beviljar (–65 miljoner euro) samt på grund av att de tidsbundna anslag som anvisats för tillväxt inom forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten samt cirkulär ekonomi och branscher enligt regeringsprogrammet (–64 miljoner euro) slopas i budgeten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Budgetförslaget för försvarsministeriets förvaltningsområde 2022 uppgår till sammanlagt 5,1 miljarder euro. Detta är 223 miljoner euro (5 procent) mer än budgetförslaget för i år. Av tillägget föranleds 144 miljoner euro av mervärdesskatteutgifter utanför budgetramen vilka huvudsakligen hänför sig till anskaffningen av multirollflygplan.
Anskaffning av multirollflygplan (HX-projektet)
I budgeten för 2021 beviljade riksdagen en beställningsfullmakt på 9,4 miljarder euro för anskaffning av multirollflygplan. Utgifterna för beställningsfullmakten realiseras under tolv år. Budgetförslaget för 2022 innehåller ett anslag på 1,5 miljarder euro för utgifter som föranleds av användningen av denna beställningsfullmakt och dessutom 22,5 miljoner euro i form av en förhandsjustering av kostnadsnivån, som i efterhand justeras i enlighet med den faktiska indexutvecklingen.
En betydande del av budgeten används för materialanskaffningar och underhåll av materiel
Budgetförslaget innehåller utgifter på 199 miljoner euro (exkl. moms) för marinens projekt Flottilj 2020, som det beslutats om tidigare. Av anslagen för det militära försvaret används utöver till HX- och Flottilj 2020-projekten cirka 1 014 miljoner euro (39 procent) till anskaffning av försvarsmateriel samt för utrus-tande av trupper och underhåll av materiel. För upphandling av försvarsmateriel föreslås en beställningsfullmakt på 156 miljoner euro. Utgifterna för upphandlingen infaller under åren 2022-2026. Med fullmakten upphandlas bland annat ammunition för utbildning och beredskap, utvecklas det operativa artilleriet, kompletteras logistiksystemet och utvecklas en simulerad stridsmiljö. Ytterligare föreslås det en beställningsfullmakt på 152 miljoner euro för försvarsmakten som åren 2022-2027 ska användas för upphandling av reservdelar samt för avtalen om service och underhåll av systemen.
Försvarsmaktens omkostnader är nästan oförändrade
För att öka antalet anställda och antalet uppgifter används på basis av regeringsprogrammet en miljon euro. Lönejusteringar och andra justeringar av pris- och kostnadsnivån ökar omkostnadsanslagen med något över åtta miljoner euro. Anslag för undantagsåtgärder och stimulansåtgärder till följd av coronapandemin har beviljats för innevarande år och ingår inte längre i budgeten för 2022. Omkostnad-sanslagen minskar som helhet närmast av denna orsak med cirka sju miljoner euro (0,4 procent) jämfört med budgeten för innevarande år.
Militära krishanteringen har Libanon och Irak i fokus
För den militära krishanteringens materiel- och förvaltningsutgifter föreslås ungefär 64 miljoner euro. Utgifterna för underhåll av Finlands krishanteringstrupper (53 miljoner euro) ingår i utrikesministeriets anslag. Enligt rådande bedömning kommer krishanteringstruppernas sammanlagda styrka att vara cirka 400 årsverken.
Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriets budgetförslag bidrar till Finlands mål om ett klimatneutralt samhälle och syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald.”Att bekämpa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald hör till mänsklighetens viktigaste uppgifter. Finland har som mål att vara klimatneutralt 2035, och vid budgetförhandlingarna kräver det här beslut inom olika ministeriers förvaltningsområden. Att säkerställa en stark finansieringsnivå för naturvård är å sin sida viktigt när målet är att stoppa förlusten av biologisk mångfald”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.I miljöministeriets förslag till budget för det egna förvaltningsområdet 2022 uppgår anslagen till sammanlagt 269,3 miljoner euro, vilket är 56,1 miljoner euro mindre än för 2021. I budgetförslaget ingår i detta skede inga anslag som hänför sig till programmet för hållbar tillväxt i Finland och som ska främja bland annat en grön omställning. Dessa anslagsförslag förs in i budgetförslaget före regeringens budgetförhandlingar.Genomförandet av livsmiljöprogrammet Helmi och av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) fortsätter för att förbättra statusen för hotade arter och naturtyper. Naturvårdslagen reformeras och tillämpningen av ekologisk kompensation utreds. Utarbetandet av en ny strategi och handlingsplan för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden inleds. En stark finansieringsnivå för naturvård säkerställs.Programmet för effektiviserat vattenskydd fortsätter genom att man med ett anslag på 12 miljoner euro stöder effektiva och kostnadseffektiva vattenvårds- och havsvårdsåtgärder som ett samarbete mellan olika förvaltningsområden, den privata sektorn, sakkunniginrättningar samt kommunsektorn och organisationsfältet.Den cirkulära ekonomin ska utgöra grund för Finlands ekonomi, och den vetenskapliga grunden för klimatpolitiken tryggasFör det nationella genomförandet av programmet för främjande av cirkulär ekonomi reserveras det 6 miljoner euro. Dessutom anvisas ett anslag på 200 000 euro för upprätthållande av den dataplattform för avfall och biflöden (Materialtorget) som tjänar den cirkulära ekonomin och avfallssektorn.Finlands mål om klimatneutralitet 2035 förutsätter att beslutsfattandet har ett starkt kunskapsunderlag. För verksamheten vid den nationella klimatpanel som avses i klimatlagen reserveras det 750 000 euro. Den oavhängiga och tvärvetenskapliga klimatpanelen utarbetar rapporter, utlåtanden och utbildningsmaterial och för en dialog med olika aktörer. Dessa hänger samman med till exempel beredningen av den klimatpolitiska planen på medellång sikt, säkerställandet av en rättvis omställning, beredningen av en nationell anpassningsplan och avgörande av andra viktiga och aktuella klimatpolitiska informationsbehov.Bostadsbyggande främjas i tillväxtregionernaFör att öka den statsunderstödda produktionen av hyresbostäder kan de kommuner som har ingått avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) beviljas tidsbundna startbidrag till ett belopp av högst 39 miljoner euro. I områden som omfattas av MBT-avtal främjas bostadsproduktionen dessutom genom understöd för byggande av kommunalteknik, som beviljas till ett belopp av högst 25 miljoner euro. I räntestödsfullmakter för den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen anvisas det 2 000 miljoner euro, i borgenslånefullmakter 285 miljoner euro och i statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag 100 miljoner euro. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen är inriktad på de största tillväxtcentrumen, särskilt Helsingforsregionen. Ur statens bostadsfond används medel till ett belopp av cirka 175,6 miljoner euro för betalning av bidrag och räntestöd för bostäder. Från statens bostadsfond intäktsförs en miljon euro i budgeten.Byggandet och reparationer av bostäder för grupper med särskilda behov stöds utöver med räntestödslån även genom investeringsunderstöd till ett belopp av 90 miljoner euro. Understöden riktas primärt till åtgärder för att främja bostadsproduktionen för de svagaste grupperna. Det reserveras 40 miljoner euro för energiunderstöd för bostadshus. För reparationsunderstöd reserveras det sammanlagt 36,5 miljoner euro. Anslaget riktas i huvudsak till stöd för installation av hissar i efterhand och till stöd för reparation av bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Av anslaget används dessutom 850 000 euro till understöd i anslutning till åtgärdsprogrammet för äldres boende. För det riksomfattande digitala register och den dataplattform för den byggda miljön som utgör underlag för beslut och processer om markanvändning och byggande reserveras det 7,3 miljoner euro.Behandlingen av budgetpropositionen för 2022Regeringen behandlar budgeten vid sina budgetförhandlingar den 7–8 september. Budgetpropositionen behandlas i statsrådet den 27 september.Förslag till budget för miljöministeriets förvaltningsområde 2022 (pdf)Finansministeriets budgetförslag (budjetti.vm.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet föreslår anslag på sammanlagt 20,3 miljarder euro för det egna förvaltningsområdet, vilket är 0,8 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror i synnerhet på att statsandelarna för kommunal basservice har ökat. Beredningen och genomförandet av social- och hälsovårdsreformen och räddningsreformen samt pensionsavgifterna ökar också budgetförslaget.Av förvaltningsområdets anslag utgör stöden till kommunerna 52 procent, de statliga pensionerna och ersättningarna 26 procent, EU-avgifterna 12 procent, energiskattstöden 0,5 procent och de avgifter som betalas till landskapet Åland 1,4 procent. Ämbetsverkens omkostnader utgör 6,5 procent av anslagen under huvudtiteln och mervärdesskatteutgifterna inom förvaltningsområdet 0,8 procent.Finansministeriets omkostnader föreslås bli ökade med 1 miljoner euro på grund av förnyandet av den offentliga förvaltningen i enlighet med strategin för den offentliga förvaltningen, med 3 miljoner euro på grund av det riksomfattande kostnadseffektivitetsprojektet för kommunernas fastighetsförvaltning samt 1,6 miljoner euro på grund av programmet för utveckling av offentliga upphandlingars effektivitet.Beskattningen och TullenFör Skatteförvaltningens och Tullens omkostnader föreslås anslag på sammanlagt 624 miljoner euro. I utgifterna ingår 23,6 miljoner euro i omkostnader för det nationella inkomstregistret, vilket också inkluderar utgifter för byggande av ett positivt kreditupplysningsregister.Dessutom föreslås 28 miljoner euro för återbetalning av skatter och för ränteutgifter som hänför sig till beskattningen.Tjänster för statssamfundetFör statens interna ämbetsverkstjänster föreslås 56 miljoner euro. I anslagen ingår omkostnaderna för Statskontoret, Palkeet och Valtori samt investeringsutgifterna för Valtori. Största delen av tjänsterna finansieras med avgifter som tas ut hos kunderna. Statskontoret producerar dessutom centraliserade tjänster för staten bland annat i fråga om medelsanskaffningen och centralbokföringen.Maximibeloppet för Senatkoncernens investeringsfullmakt föreslås vara 700 miljoner euro. Investeringarna fokuserar på byggande som är nödvändigt med tanke på statens uppgifter, som förbättrar de inre förhållandena, ökar lokaleffektiviteten och som tryggar myndigheternas verksamhetsförutsättningar.Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningenFör statistikväsendet, statens ekonomiska forskning och registerförvaltningen föreslås sammanlagt 127 miljoner euro. Beloppet innefattar Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas omkostnader till ett belopp av 61 miljoner euro, omkostnaderna för Statistikcentralen till ett belopp av 54 miljoner euro samt Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader till 3,9 miljoner euro.För utgifter som har ett samband med elektronisk identifiering föreslås 8 miljoner euro.Statens regional- och lokalförvaltningAnslagen för regional- och lokalförvaltningen består nästan uteslutande av regionförvaltningsverkens omkostnader som uppgår till 64 miljoner euro.Statens pensionsutgifter och ersättningarFör pensioner som betalas av staten och utgifter i anslutning till dem föreslås anslag på 5,3 miljarder euro, vilket är 102 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror i huvudsak på ökningen av antalet pensioner och på indexjusteringar av pensionerna.Dessutom föreslås 39 miljoner euro för skadestånd som Statskontoret betalar och för statens reseskadeskydd.Finansieringen av kommunernas basservice och välfärdsområdenFör statsandelen för kommunal basservice föreslås 8 miljarder euro, vilket är 0,3 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (562 miljoner euro) tas inte i beaktande i nivån för statsandelen för kommunal basservice. Detta är möjligt eftersom den kommunala ekonomin understötts kraftigt år 2020 och att de direkta kostnaderna för coronan gottgörs kommunerna också år 2021. Statsandelen för kommunal basservice ökas dock med ett tillägg om 246 miljoner euro.Indexhöjningen av statsandelen för basservice är 165 miljoner euro (2,2 procent) år 2022. Nivån på statsandelen höjs dessutom av kommunernas nya och utvidgade uppgifter, för vilka man anvisar en statsandel på 100 procent. Ändringarna ökar statsandelarna med ca 107 miljoner euro.De skatteförluster som beror på de ändringar i beskattningsgrunderna som staten beslutat om och som ska ersättas till kommunerna föreslås bli kompenserade med 2,6 miljarder euro, vilket är cirka 0,2 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.För genomförandet av social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet föreslås ett anslag på 47 miljoner euro, som avsetts för inrättande av välfärdsområden och deras verksamhet samt för kostnaderna för temporära beredningsorgan och regionfullmäktige.Dessutom föreslås ett anslag på 175 miljoner euro för beredning av och stöd för genomförandet av reformen. Anslaget är avsett bl.a. för betalning av statsunderstöd för IKT-kostnader i samband med reformen.Avgifter till Europeiska unionenFör de finansiella bidrag som Finland ska betala till Europeiska unionen föreslås 2,505 miljarder euro vilket är 88 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.År 2022 är det andra finansåret under EU:s följande budgetramperiod 2021 –2027. Det föreslagna anslaget baserar sig på kommissionens förslag om ett avgiftstak för Europeiska unionens fleråriga budgetram för 2022.Kommissionen får be medlemsstaten att ställa ytterligare nödvändiga medel till kommissionens förfogande i en situation där de budgeterade anslagen i unionens budget inte är tillräckliga för att täcka unionens behov av likvida medel.

Källa: Valtioneuvosto.fi