Vård snabbare och bättre tillgång till tjänster

NordenBladet — Vid presskonferensen om programmet Framtidens social- och hälsocentral berättade familje- och omsorgsminister Krista Kiuru hur tjänsterna inom primärvården utvecklas under de närmaste åren.Syftet med programmet Framtidens social- och hälsocentral är att stödja välfärdsområdena när de förbereder de nya social- och hälsocentralerna, så att människor kan få alla de tjänster som de behöver snabbare är förut.I och med att de nya social- och hälsovårdslagarna träder i kraft från ingången av 2023 är det välfärdsområdena som ansvarar för social- och hälsovården och räddningsväsendet.Statsunderstöd ska påskynda utvecklingenFrån och med i dag den 16 augusti utlyses kompletterande statsunderstöd till välfärdsområdena för de statsunderstödsprojekt som beviljades understöd år 2020. Syftet med understöden är att komplettera, utvidga och fortsätta med de pågående projekthelheterna enligt läget i de olika välfärdsområdena. Vid den kompletterande utlysningen prioriterar man de åtgärder som främjar tillgången till tjänster inom primärvård, socialvård, mentalvård och multiprofessionell rehabilitering. Målet för alla projekt bör vara att förbättra tillgången till vård och att ta i bruk psykosociala behandlingar för alla åldrar.Välfärdsområdena ska planera verksamhetsmodellerna, närserviceställena, de elektroniska tjänsterna och de tjänster som eventuellt centraliseras inom välfärdsområdet för att motsvara befolkningens behov, så att tillgången till tjänsterna på basnivån och deras tillgänglighet säkerställs.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Iiris Niinikoski och Piritta Jokelainen blir arbetsministerns specialmedarbetare

NordenBladet — Arbetsminister Tuula Haatainen har kallat Iiris Niinikoski och Piritta Jokelainen till sina specialmedarbetare.Till Niinikoskis ansvarsområde hör i synnerhet kommunikation och medierelationer. Jokelainen ansvarar för frågor som gäller arbetslagstiftning, arbetskraftsinvandring och integration samt arbetslivets kvalitet.Niinikoski har arbetat med kommunikation och samhällsrelationer vid Finlands studentkårers förbund, OP Gruppen och kommunikationsbyrån Tekir. Niinikoski är pedagogie magister.Jokelainen har arbetat vid Högskoleutbildade samhällsvetare rf, där hon sedan 2015 har varit specialsakkunnig i kompetens, sysselsättning och jämställdhetsfrågor. Jokelainen är politices magister.Utöver Niinikoski och Jokelainen fortsätter Mikko Heinikoski som minister Haatainens specialmedarbetare. Han fokuserar på frågor som gäller sysselsättning, arbetskraftsser-vice och företagens ekonomiförvaltning. Minister Haatainens statssekreterare är Ville Kopra.Niinikoski inledde sitt uppdrag den 2 augusti och Jokelainen börjar den 16 augusti.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Iida Vallin blir statsministerns specialmedarbetare

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin har utsett magistern i samhällsvetenskaper Iida Vallin till sin specialmedarbetare. Vallin kommer att vara statsministerns specialmedarbetare med ansvar för kommunikation och pressrelationer. Hon inleder sitt arbete den 16 augusti.Vallin har tidigare varit bland annat kommunikationschef för Finlands Socialdemokratiska Parti. Som statsminister Marins specialmedarbetare arbetade hon med motsvarande uppgifter från den 30 september 2020 till den 17 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Kampanjen Finland bryr sig lyfter fram volontärarbetets betydelse för att klara kriser

NordenBladet — Statsrådets kanslis och organisationsfältets gemensamma kampanj Finland bryr sig inleds den 16 augusti. Kampanjen uppmärksammar hur viktig volontärverksamheten är som en del av välfärdsstatens skyddsnät och synliggör organisationernas och volontärernas arbete under den utdragna coronakrisen.Vi stöds av ett nät som inte alltid är synligt, eftersom det handlar om immateriell omsorg och mänsklighet. Det nätet består av människor som frivilligt ger av sig själva för en bättre värld. I kampanjen Finland bryr sig får vi höra berättelser från volontärer från nästan femtio organisationer. Ett viktigt mål är att uppmuntra människor att delta i verksamheten.“Coronapandemin har förändrat organisationernas volontärverksamhet och nya verksamhetssätt, till exempel för utbildningar och för kontakt, utvecklas kontinuerligt. Volontärernas insats och nya typer lösningar behövs eftersom efterverkningarna av corona kommer att synas i människors liv under en lång tid”, säger Kristiina Kumpula, generalsekreterare för Finlands Röda Kors.Organisationerna har en betydande roll i krissituationer och i beredskapen inför dem. Det har funnits stor efterfrågan på organisationers och deras volontärers specialkompetens och bland annat organisationernas särskilda kristjänster även under coronakrisen.“Genom kampanjen vill vi synliggöra volontärverksamheten och dess betydelse i kristider och svåra livssituationer. Förhoppningsvis inspirerar kampanjens volontärberättelser allt fler att hitta lämpliga sätt för dem att bry sig och bli aktiva”, säger kommunikationschef Päivi Tampere, chef för Finland fixar det-teamet på statsrådets kansli.Kampanjen Finland bryr sig är en del av konceptet Finland fixar det, som samordnas av statsrådets kansli, som har som mål att ge människor och samhället stöd i att agera och orka med i krissituationer samt att stärka den mentala kriståligheten med hjälp av kommunikation. Finland fixar det bedriver i sina projekt ett nära samarbete med bland annat aktörer inom organisationsfältet.Kampanjen som pågår i fyra veckor är öppen för alla organisationer och man kan fortfarande delta. Kampanjen kommer att synas både i organisationernas och i Finland fixar det-konceptets kanaler i sociala medier. Man kan också läsa volontärernas berättelser och läsa mer om de deltagande organisationerna på kampanjens webbplats: suomitoimii.fi/sv/finland-bryr-sig/Hashtaggar i sociala medier: #SuomiVälittää #FinlandBryrSigSök frivilliguppdrag: vapaaehtoistyo.fi/se/

Källa: Valtioneuvosto.fi

Finlands ambassad i Kabul stängd tills vidare

NordenBladet — På grund av säkerhetsläget i Afghanistan kan Finlands ambassad i Kabul inte fortsätta sin verksamhet. Ambassaden stängs tills vidare från och med den 16 augusti 2021. Den diplomatiska personalen håller på att evakueras ur landet.Stängningen innebär att ambassaden inte tar emot kunder och att den normala verksamheten har lagts ned.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

Statsrådet kompletterade sitt Afganistanbeslut

NordenBladet — Statsrådet beslutade vid ett extra sammanträde den 15 augusti att ytterligare 40 nuvarande och tidigare anställda inklusive familjer kan tas från Afghanistan till Finland. Detta kompletterar beslutet av den 13 augusti om att 130 personer kan tas till Finland. Följaktligen kan sammanlagt 170 personer tas till Finland från Afghanistan.Med stöd av 93 § i utlänningslagen beslutade statsrådet att Finland, utöver det tidigare beslutet från den 13 augusti, ytterligare kan ta högst 5 av Finlands ambassad i Kabul för närvarande lokalt anställda personer, inklusive familjer, samt högst 35 personer som har stått i anställningsförhållande till ambassaden i Kabul mellan den 1 januari 2016 och den 31 december 2020, inklusive familjer. Det är fråga om personer som har bett om att finska staten ska ta dem till Finland.  Denna kvot på sammanlagt 40 personer omfattar arbetstagare och familjemedlemmar. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Afghaner som har arbetat för myndigheterna kan tas till Finland

NordenBladet — På grund av den snabbt försämrade säkerhetssituationen i Afghanistan beslutade statsrådet vid ett extra sammanträde den 13 augusti att afghaner som i Afghanistan har arbetat för Finland, EU eller Nato kan tas till Finland med sina familjer och beviljas uppehållstillstånd.Med stöd av 93 § i utlänningslagen fattade statsrådet beslutet att utlänningar tas till i Finland på särskilda humanitära grunder. Bedömningen är att dessa grupper av afghaner och deras familjer framöver kan bli utsatta för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Statsrådet fattade beslut om ändringar i områdenas begränsningar för förplägnadsrörelser – Satakunta i samhällsspridningsfasen

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. Landskapet Satakunta övergår till samhällsspridningsfasen.Förordningen träder i kraft den 15 augusti.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i samhällsspridningsfasen i landskapen Egentliga Finland, Birkaland och Kymmenedalen samt i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla från och med den 14 augusti och i Satakunta från och med den 15 augusti:Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–22.00 och hålla öppet kl. 05.00–23.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus, och enligt den nya begränsningen även utomhus. Övriga restauranger får på motsvarande sätt använda endast 75 procent av kundplatserna inomhus och utomhus.Alla kunder i restaurangen ska såväl inomhus som utomhus ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta. Kunderna ska inomhus hänvisas till egna sittplatser. Restaurangen ska utarbeta och ge kunderna anvisningar om hur det är tillåtet att röra sig inomhus i samband med att de kommer till restaurangen eller avlägsnar sig därifrån, besöker rökrum eller toalett- och tvättrum samt hämtar mat och dryck. I praktiken är det således inte tillåtet att ordna till exempel dans eller karaoke.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i accelerationsfasen i landskapen Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Södra Karelen, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland, Södra Österbotten, Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Kajanaland samt Rovaniemi stad och landskapet Nyland, förutom Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla från och med den 14 augusti och i landskapet Satakunta till och med den 14 augusti 2021:Förplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol använder hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger använder 75 procent av kundplatserna inomhus. Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta. Antalet kundplatser är inte begränsat på uteserveringar. Begränsningar för förplägnadsrörelser i landskapen Åland, Södra Savolax och Lappland, med undantag av Rovaniemi stad, från och med den 14 augusti: Här gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.Undantag är landskapet Åland där förplägnadsrörelser får servera alkohol endast kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00.Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Rätten till familjeliv och barnets bästa utgångspunkt för lagprojektet om familjeåterförening

NordenBladet — Inrikesministeriet har sänt en regeringsproposition med förslag till ändring av utlänningslagen på remiss. Syftet med propositionen är att rätten till familjeliv för dem som åtnjuter internationellt skydd ska tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt. Syftet är också att säkerställa att barnets bästa tillgodoses i familjeåterföreningar för minderåriga som beviljats internationellt skydd.  Avsikten är att ändra utlänningslagen så att den försörjningsförutsättning som utgör en förutsättning för uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en person som åtnjuter internationellt eller tillfälligt skydd slopas helt och hållet i situationer där familjen har bildats innan anknytningspersonen har anlänt till Finland.Barn som beviljats internationellt skydd ska i större mån än nu kunna bo med sina föräldrarSyftet med propositionen är att främja tillgodoseendet av barnets bästa i situationer som gäller familjeåterförening för minderåriga som beviljats internationellt skydd så att barn som beviljats internationellt skydd i större mån än nu ska kunna bo med sina föräldrar. När anknytningspersonen är en minderårig som beviljats internationellt skydd, ska uppehållstillstånd på grund av familjeband kunna avslås mera sällan med kringgående av inresebestämmelser som grund.  Man måste också se till att barnet inte utnyttjas som ett redskap för inresa.Ett ytterligare syfte med propositionen är att precisera tidpunkten för inlämnande av en familjemedlems ansökan om uppehållstillstånd som tidpunkt för definitionen av minderårigt barn i enlighet med aktuell rättspraxis i Europeiska unionens domstol. Det ska säkerställas att barnets rätt till familjeliv tillgodoses på lika villkor både nationellt och mellan EU:s medlemsstater och inte slumpmässigt beroende på när ansökan om uppehållstillstånd avgörs.Utkastet till proposition baserar sig på en skrivning i regeringsprogrammet enligt vilken man ska utreda problem i samband med familjeåterförening och huruvida inkomstgränserna som tillämpas på anknytningspersoner som åtnjuter internationellt skydd är skäliga. Utredningen ska ske med beaktande av skyddet för familjelivet, tillgodoseendet av barnets bästa och den nivå och praxis för utkomstförutsättningar som tillämpas i de andra nordiska länderna. I regeringsprogrammet konstateras också att man ska slopa tillämpningen av utkomstförutsättningar på minderåriga anknytningspersoner som fått uppehållstillstånd på grund av ett behov av internationellt skydd.Avlägsnandet av hinder för familjeåterförening främjar en regeringspolitik som beaktar de mänskliga och grundläggande rättigheterna samt en barn- och familjevänlig politik. Rätten till familjeliv tryggas förutom i grundlagen också bland annat i artikel 7 i  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i artikel 8 i Europakonventionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Kommunikationsministeriets budgetförslag innehåller satsningar på klimatåtgärder inom transport, cybersäkerhet och långsiktig planering

NordenBladet — Kommunikationsministeriet föreslår ett anslag på 3,6 miljarder euro för sitt förvaltningsområde för 2022.Enligt förslaget anvisas 2,1 miljarder euro till transport- och kommunikationsnäten, 825 miljoner euro till tjänster inom området för trafik, transport och kommunikation och 722 miljoner euro till förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter.Ministeriets budgetförslag innehåller satsningar på klimatåtgärder inom transport, cybersäkerhet och långsiktig planering av trafiksystemet.Färdplanen för fossilfria transporterStatsrådet fattade den 6 maj 2021 ett principbeslut om minskning av inrikestransporternas utsläpp av växthusgaser, det vill säga om färdplanen för fossilfria transporter. Syftet med färdplanen är att halvera utsläppen från trafik och transporter före utgången av 2030. Planen gäller i synnerhet växthusgasutsläppen från vägtrafik.För åtgärder och behov i fråga om färdplanen för fossilfria transporter samt för andra uppgifter föreslås ett anslag på sammanlagt 76 miljoner euro.Utveckling av cybersäkerhetenStatsrådet fastställde den 10 juni 2021 ett program för utveckling av cybersäkerheten. Programmet är en konkret verkställighetsplan som utvecklar cybersäkerheten på lång sikt och på ett sektorövergripande sätt. Programmet omfattar åren 2021-2030. För programmet för utveckling av cybersäkerheten föreslås ett anslag på 2,7 miljoner euro. Med anslaget möjliggörs kontinuitet i utvecklingsprogrammets åtgärder.Statsrådet fastställde den 10 juni 2021 också ett principbeslut där det bestäms om åtgärder för att förbättra informationssäkerheten och dataskyddet inom kritiska sektorer i samhället. Genomförandet av riktlinjerna i principbeslutet förutsätter ändringar i lagstiftningen och större resurser för myndigheterna. Transport- och kommunikationsverket stöder genomförandet av principbeslutet, och för detta ändamål föreslås ett tilläggsanslag på 1,8 miljoner euro för verket, som fördelas mellan Cybersäkerhetscentret och verkets övriga funktioner.Utöver dessa föreslås 2,3 miljoner euro för Transport- och kommunikationsverkets omkostnader för skötseln av cybersäkerhetsuppgifter.Basunderhåll av transportinfrastrukturen, enskilda vägar och trafiknätetAv anslagen till transport- och kommunikationsnäten ska merparten eller cirka 1,37 miljarder euro riktas till basunderhåll av vägar, banor och vattenleder.I trafikledshållningen prioriteras åtgärder för att säkerställa den dagliga framkomligheten i trafiknätet, kvaliteten på högtrafikerade och för näringslivet viktiga delar av trafiknätet samt trafiksäkerheten och de möjligheter som digitaliseringen medför. I alla åtgärder strävar man efter att beakta begränsningen av klimatförändringen.Man strävar efter att dämpa ökningen av det eftersatta underhållet och tryggar trafikledernas skick med beaktande av i synnerhet behoven inom näringslivet.I förslaget ingår ett anslag på 30 miljoner euro till bidrag för enskilda vägar.För projekthelheten spårvägarna i västra Helsingfors (inkl. Vichtisvägens snabbspårväg) föreslås en fullmakt på 4,26 miljoner euro för planering av projektet och ett anslag på 850 000 euro för 2022.Den riksomfattande trafiksystemplanenStatsrådet har godkänt en riksomfattande trafiksystemplan för åren 2021-2032 och överlämnat den till riksdagen i form av en redogörelse den 15 april 2021. Syftet med den riksomfattande trafiksystemplanen är att öka långsiktigheten i utvecklingen av trafiksystemet i hela Finland.För omkostnader som föranleds av den riksomfattande trafiksystemplanen föreslås ett anslag på 10,2 miljoner euro för Transport- och kommunikationsverket. Anslaget består av flera poster. För att starta ett informationsekosystem för digital trafik som samlar basservicen för digital affärsverksamhet föreslås ett anslag på 5 miljoner euro. För kommunikationsverkets omkostnader föreslås ett tilläggsanslag på 3,6 miljoner euro för genomförande av nya strategiska effektuppgifter och andra åtgärder inom den riksomfattande trafiksystemplanen. Dessutom föreslås ett tilläggsanslag på 1,57 miljoner euro för ämbetsverkets omkostnader för byggande av ett riksomfattande modellsystem för trafik och transport.Tjänster inom trafik, transport och kommunikationFör upphandling och utveckling av tjänster inom den offentliga persontrafiken föreslås ett anslag på 129,5 miljoner euro. Anslaget ska användas till köp av tågtrafik, upphandling av regionala och lokala trafiktjänster och utveckling, för stöd av offentlig persontrafik i stora stadsregioner och medelstora stadsregioner, klimatbaserade åtgärder, upphandling av flygtrafik, utvecklingsprojekt och mobilitetsstyrning.Det föreslås ett anslag på 89 miljoner euro för att förbättra konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport.För upphandling och utveckling av trafik- och förbindelsefartygstjänster i skärgården föreslås ett anslag på 20,4 miljoner euro.Transport- och kommunikationsverkets omkostnaderKommunikationsministeriet föreslår ett tilläggsanslag på 10,7 miljoner euro för tryggandet av Transport- och kommunikationsverkets tjänster och uppgifter. Behovet av anslag är redan befintligt och permanent för ämbetsverket. Transport- och kommunikationsverket har fått nya lagstadgade uppgifter och samhällsviktiga uppgiftshelheter som kräver ny kompetens samt informationstekniska investeringar och tjänsteupphandlingar.För Transport- och kommunikationsverkets omkostnader föreslås anslag på sammanlagt 4,7 miljoner euro som föranleds av lagstiftningsändringarna och andra omkostnader. Dessutom föreslås ett anslag på 195 000 euro för ämbetsverkets omkostnader för genomförande av verkställighetsuppgifter inom klimat- och miljöstrategin för sektorn för informations- och kommunikationsteknik (IKT). Utöver dessa föreslås anslag för skötseln av uppgifter i anslutning till färdplanen för fossilfria transporter, den riksomfattande trafiksystemplanen och cybersäkerheten.

Källa: Valtioneuvosto.fi