NordenBladet — Republikens president har den 13 augusti 2021 på framställning av statsrådet utnämnt generalmajor Pasi Tapio Välimäki till en generalstjänst för tiden 1 januari 2022 – 31 december 2026 och förordnat honom till kommendör för armén från och med den 1 januari 2022.

Generalmajor Pasi Välimäki (f. 1965) har varit Försvarsmaktens operationschef sedan 2019. Tidigare har han bland annat tjänstgjort som kommendör för Karelska brigaden, som sektorledare och avdelningsstabsofficer vid Huvudstaben, samt som biträdande operativ chef vid den finska krishanteringsstyrkan i Afghanistan.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrättandet av tjänsten som äldreombudsman framskrider. Republikens president stadfäste i dag lagen om äldreombudsmannen. Lagen träder i kraft den 19 augusti 2021. – Finland behöver en självständig och oberoende myndighet som fokuserar på de äldres ställning och rättigheter. Äldreombudsmannen kan genom aktivt påverkansarbete stärka tillgodoseendet av de äldres rättigheter i samhället, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson. När lagen har trätt i kraft börjar justitieministeriet bereda utnämningen av en äldreombudsman. Avsikten är att äldreombudsmannen ska inleda sin verksamhet så snart som möjligt efter att tjänsten tillsatts. Äldreombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet som administrativt är placerad vid diskrimineringsombudsmannens byrå. Äldreombudsmannen har till uppgift att främja tillgodoseendet av de äldres rättigheter. Äldreombudsmannens uppgifter går i främsta hand ut på föregripande påverkan, intressebevakning och utvärdering. Äldreombudsmannen kommer inte att ha befogenhet att avgöra klagomål i enskilda ärenden.Inrättandet av en tjänst som äldreombudsman ingår i statsminister Sanna Marins regeringsprogram.Statsrådets beslutsmaterial (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt en miljard euro 2022. Detta är 15,6 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för innevarande år, när valutgifterna inte beaktas. Tillägget riktas till att stärka justitieförvaltningens basfinansiering.Kortare rättegångstiderAntalet ärenden som är anhängiga vid domstolarna har belastat domstolarna och förlängt anhängighetstiderna. För att rättegångarna ska bli smidigare och realiseringen av straffansvaret tryggas på ett bättre sätt föreslår justitieministeriet en nivåförhöjning på 10,3 miljoner euro för domstolarna och tilläggsfinansiering på 1,6 miljoner euro för Åklagarmyndigheten.En koncentrering av mottagandet av bevis i rättegångar till tingsrätterna och upptagning av bevisningen för hovrättsbehandlingen kräver tekniska reformer. Justitieministeriet föreslår tilläggsfinansiering av engångsnatur på 2,7 miljoner euro för planering och upprättande av ett videoupptagningssystem 2022.För Åklagarmyndigheten och domstolarna föreslås ett tilläggsanslag på 677 000 euro för att man ska kunna förbereda sig på att antalet fall ökar när olaga hot blir ett brott som hör under allmänt åtal, om hotet riktar sig mot en person på grund av hans eller hennes arbetsuppgift eller offentliga förtroendeuppdrag. Ändringen av strafflagen träder i kraft den 1 oktober 2021. Förbättring av säkerheten i fängelsernaFör Brottspåföljdsmyndigheten föreslås tilläggsfinansiering på 6,6 miljoner euro. Anslaget ska användas dels till att minska fångvakternas ensamarbete, dels till satsningar på att de kvinnliga fångarnas särskilda behov ska kunna beaktas bättre än för närvarande.För Brottspåföljdsmyndigheten föreslås ett tillägg på 2,7 miljoner euro för att förbjuda rökning i slutna fängelser i enlighet med regeringens proposition. Tilläggsfinansiering behövs för att ordna och övervaka rökning samt för stödåtgärder som syftar till att få fångar att sluta röka.Välfärdsområdesval 2022Välfärdsområdesval förrättas 2022 och de totala kostnaderna för valet uppgår till 11,9 miljoner euro. För beredningen av välfärdsområdesvalet har redan reserverats 4,1 miljoner euro för 2021. För 2022 föreslås således ett tillägg på 7,8 miljoner euro.Finländarnas ekonomiska kunnande förbättras Strävan är att bättre än tidigare förebygga och minska överskuldsättning och anknytande problem. I enlighet med riktlinjerna från regeringens halvtidsöversyn inrättas en funktion som ska samordna samarbetet mellan aktörer som stöder medborgarnas ekonomiska kunnande. För att inrätta en funktion i anslutning till rättshjälpsbyråernas ekonomi- och skuldrådgivning föreslås ett tillägg på 1 miljon euro.Uppmärksamhet fästs vid dataskyddet och lagberedningens kvalitet EU:s dataskyddsförordning (GDPR) har föranlett fler anmälningar om personuppgiftsincidenter än väntat till dataombudsmannens byrå. För behandlingen av dem och främjandet av certifieringar av informationssäkerhet föreslås ett tillägg på sammanlagt 265 000 euro.
Det föreslås ett tillägg på 1 miljon euro till justitieministeriets anslag för att säkerställa ett effektivt genomförande av regeringsprogrammet och kvaliteten på lagberedningen vid statsrådet.
Justitieministeriets förslag till budget för 2022 (pdf) (på finska)
Finansministeriets förslag till statsbudget för 2022 (på finska) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — – Vårt ministeriums budgetförslag syftar till att påskynda hållbar tillväxt. Vi satsar på god skötsel av sysselsättningen, kompetens, innovationer, koldioxidsnålhet och digitalisering, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen och näringsminister Mika Lintilä om arbets- och näringsministeriets budgetförslag för 2022.Arbets- och näringsministeriet föreslår 3,298 miljarder euro i anslag under sin huvudtitel.Satsningarna på främjande av sysselsättningen ökarRegeringen har förbundit sig till långsiktiga åtgärder för att höja sysselsättningsgraden. Genom beslut i samband med detta eftersträvar man uppskattningsvis 80 000 nya sysselsatta. – Att främja sysselsättningen är vårt viktigaste mål och vi satsar i betydande grad på utveckling av arbetskraftsservicen. Utöver den nordiska modellen för arbetskraftsservice och ett bolag som främjar sysselsättningen av partiellt arbetsföra genomför vi under 2022 ett flertal andra sysselsättningsåtgärder som regeringen tidigare beslutat om för att höja sysselsättningsgraden, säger arbetsminister Haatainen. För den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen föreslås ett anslag på 284 miljoner euro och för arbets- och näringsbyråernas omkostnader knappt 198 miljoner euro för 2022. Avsikten är dessutom att genom Finlands program för hållbar tillväxt finansiera genomförandet av den nordiska modellen för arbetskraftsservice med sammanlagt 83 miljoner euro 2022. Av detta belopp riktas 70 miljoner euro till ökning av arbets- och näringsbyråernas personal och 13 miljoner till utveckling av digitala tjänster. Ett nytt bolag med specialuppgifter för att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföraFör att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra inrättas ett nytt statligt bolag med specialuppgifter. Regeringens proposition om detta är för närvarande på remiss. Bolaget som går under arbetsnamnet Välittajä Oy har till uppgift att sysselsätta partiellt arbetsföra i längre anställningsförhållanden än för närvarande, erbjuda arbetstagarna stöd och skapa möjligheter att avancera i arbetslivet. – På så sätt kan vi förbättra möjligheterna för i synnerhet de partiellt arbetsföra som har det allra svårast att få sysselsättning och förbättra deras ställning i det finländska samhället, säger arbetsminister Haatainen.Budgetförslaget för 2022 innehåller ett statsunderstöd på 10 miljoner euro för bolagets verksamhet. Dessutom har man för avsikt att kapitalisera bolaget med sammanlagt 20 miljoner euro från Finlands program för hållbar tillväxt. Det nya bolaget med specialuppgifter ska inleda verksamheten under 2022. 
Med ett elektrifieringsstöd påskyndas klimatneutral produktionRegeringen bereder i anslutning till budgetpropositionen en lag om elektrifieringsstöd riktat till den energiintensiva industrin. Stödet sporrar allt effektivare till klimatneutral produktion och till elektrifiering av energiintensiva företag och beaktar den kostnadsrelaterade konkurrenskraften. – I strategin för industrins omställning har det uppställts som mål att Finland ska vara världens mest konkurrenskraftiga verksamhetsmiljö för industrier som siktar på klimatneutralitet. För att uppnå detta behövs det incitament, och vi måste också sörja för den kostnadsrelaterade konkurrenskraften, konstaterar näringsminister Lintilä. Storleken på det stöd som betalas till företagen bestäms bland annat utifrån priset på utsläppsrätterna och verksamhetsutövarens elförbrukning eller produktionsvolym. Arbets- och näringsministeriets budgetförslag för 2022 innehåller ett anslag på 87 miljoner euro för elektrifieringsstöd. 
Det är viktigt att locka utländska experterFinländska företag behöver experter från utlandet. Finland strävar aktivt efter att locka utländska experter och göra tillståndsprocesserna i anslutning till kompetent arbetskraftsinvandring smidigare. För att främja arbetskraftsinvandringen föreslås ett tilläggsanslag på sammanlagt 2,7 miljoner euro för arbets- och näringsbyråernas och Business Finlands omkostnader samt för utveckling av digitaliseringen för att inrätta stödstrukturen Work in Finland i syfte att stödja arbetskraftsinvandringen. I fråga om arbetskraftsinvandringen ska prioriteringen ligga på att få arbetskraft till branscher där det råder brist på sådan såsom det nämns i regeringsprogrammet samt att få experter, studerande och forskare till spets- och tillväxtbranscher inom forskning, utveckling och innovationer. Regeringen främjar också invandring av företagare och investerare. Man strävar också efter att utveckla åtgärderna i samarbete med arbetsmarknadsaktörerna för att de ska tillgodose sektorsspecifika behov.
Innovationsfinansiering skapar en grund för tillväxtSatsningar på kompetens och innovationsverksamhet är centrala faktorer för en hållbar ekonomisk tillväxt. För Business Finlands understöd för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet föreslås en bevillningsfullmakt på drygt 338 miljoner euro och för lån en bevillningsfullmakt på 146 miljoner euro. Dessutom kommer betydande tilläggssatsningar på kompetens och innovationsverksamhet för 2022 att riktas från Finlands program för hållbar tillväxt. Beslut om tilläggsfinansieringens storlek och allokering fattas i ett senare skede av beredningen av budgetpropositionen. Ytterligare satsningar från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde har en central roll i genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt. Programmet syftar bland annat till att minska växthusgasutsläppen, öka produktiviteten och höja sysselsättningsgraden. Arbets- och näringsministeriets budgetförslag för 2022 innehåller ännu inte någon tilläggsfinansiering för 2022 via EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF).  Beslut om allokeringen av finansieringen fattas senare i takt med att beredningen av regeringens budgetproposition framskrider. Förslag till anslag under huvudtiteln 3,298 miljarder euro – minskningen beror på att coronastöden har minskat och kapitaliseringen av engångsnatur upphörtArbets- och näringsministeriet föreslår 3,298 miljarder euro i anslag under huvudtiteln, vilket är 584 miljoner mindre jämfört med den ordinarie budgeten för innevarande år. Utgiftsnivån under huvudtiteln sjunker jämfört med budgeten för 2021 i synnerhet på grund av att kapitaliseringen av Finlands Malmförädling Ab av engångsnatur slopas (–300 miljoner euro), minskade utbetalningar av Business Finland (–144 miljoner euro) och de coronastöd som NTM-centralerna beviljar (–65 miljoner euro) samt på grund av att de tidsbundna anslag som anvisats för tillväxt inom forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten samt cirkulär ekonomi och branscher enligt regeringsprogrammet (–64 miljoner euro) slopas i budgeten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Budgetförslaget för försvarsministeriets förvaltningsområde 2022 uppgår till sammanlagt 5,1 miljarder euro. Detta är 223 miljoner euro (5 procent) mer än budgetförslaget för i år. Av tillägget föranleds 144 miljoner euro av mervärdesskatteutgifter utanför budgetramen vilka huvudsakligen hänför sig till anskaffningen av multirollflygplan.
Anskaffning av multirollflygplan (HX-projektet)
I budgeten för 2021 beviljade riksdagen en beställningsfullmakt på 9,4 miljarder euro för anskaffning av multirollflygplan. Utgifterna för beställningsfullmakten realiseras under tolv år. Budgetförslaget för 2022 innehåller ett anslag på 1,5 miljarder euro för utgifter som föranleds av användningen av denna beställningsfullmakt och dessutom 22,5 miljoner euro i form av en förhandsjustering av kostnadsnivån, som i efterhand justeras i enlighet med den faktiska indexutvecklingen.
En betydande del av budgeten används för materialanskaffningar och underhåll av materiel
Budgetförslaget innehåller utgifter på 199 miljoner euro (exkl. moms) för marinens projekt Flottilj 2020, som det beslutats om tidigare. Av anslagen för det militära försvaret används utöver till HX- och Flottilj 2020-projekten cirka 1 014 miljoner euro (39 procent) till anskaffning av försvarsmateriel samt för utrus-tande av trupper och underhåll av materiel. För upphandling av försvarsmateriel föreslås en beställningsfullmakt på 156 miljoner euro. Utgifterna för upphandlingen infaller under åren 2022-2026. Med fullmakten upphandlas bland annat ammunition för utbildning och beredskap, utvecklas det operativa artilleriet, kompletteras logistiksystemet och utvecklas en simulerad stridsmiljö. Ytterligare föreslås det en beställningsfullmakt på 152 miljoner euro för försvarsmakten som åren 2022-2027 ska användas för upphandling av reservdelar samt för avtalen om service och underhåll av systemen.
Försvarsmaktens omkostnader är nästan oförändrade
För att öka antalet anställda och antalet uppgifter används på basis av regeringsprogrammet en miljon euro. Lönejusteringar och andra justeringar av pris- och kostnadsnivån ökar omkostnadsanslagen med något över åtta miljoner euro. Anslag för undantagsåtgärder och stimulansåtgärder till följd av coronapandemin har beviljats för innevarande år och ingår inte längre i budgeten för 2022. Omkostnad-sanslagen minskar som helhet närmast av denna orsak med cirka sju miljoner euro (0,4 procent) jämfört med budgeten för innevarande år.
Militära krishanteringen har Libanon och Irak i fokus
För den militära krishanteringens materiel- och förvaltningsutgifter föreslås ungefär 64 miljoner euro. Utgifterna för underhåll av Finlands krishanteringstrupper (53 miljoner euro) ingår i utrikesministeriets anslag. Enligt rådande bedömning kommer krishanteringstruppernas sammanlagda styrka att vara cirka 400 årsverken.
Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriets budgetförslag bidrar till Finlands mål om ett klimatneutralt samhälle och syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald.”Att bekämpa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald hör till mänsklighetens viktigaste uppgifter. Finland har som mål att vara klimatneutralt 2035, och vid budgetförhandlingarna kräver det här beslut inom olika ministeriers förvaltningsområden. Att säkerställa en stark finansieringsnivå för naturvård är å sin sida viktigt när målet är att stoppa förlusten av biologisk mångfald”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.I miljöministeriets förslag till budget för det egna förvaltningsområdet 2022 uppgår anslagen till sammanlagt 269,3 miljoner euro, vilket är 56,1 miljoner euro mindre än för 2021. I budgetförslaget ingår i detta skede inga anslag som hänför sig till programmet för hållbar tillväxt i Finland och som ska främja bland annat en grön omställning. Dessa anslagsförslag förs in i budgetförslaget före regeringens budgetförhandlingar.Genomförandet av livsmiljöprogrammet Helmi och av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) fortsätter för att förbättra statusen för hotade arter och naturtyper. Naturvårdslagen reformeras och tillämpningen av ekologisk kompensation utreds. Utarbetandet av en ny strategi och handlingsplan för bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden inleds. En stark finansieringsnivå för naturvård säkerställs.Programmet för effektiviserat vattenskydd fortsätter genom att man med ett anslag på 12 miljoner euro stöder effektiva och kostnadseffektiva vattenvårds- och havsvårdsåtgärder som ett samarbete mellan olika förvaltningsområden, den privata sektorn, sakkunniginrättningar samt kommunsektorn och organisationsfältet.Den cirkulära ekonomin ska utgöra grund för Finlands ekonomi, och den vetenskapliga grunden för klimatpolitiken tryggasFör det nationella genomförandet av programmet för främjande av cirkulär ekonomi reserveras det 6 miljoner euro. Dessutom anvisas ett anslag på 200 000 euro för upprätthållande av den dataplattform för avfall och biflöden (Materialtorget) som tjänar den cirkulära ekonomin och avfallssektorn.Finlands mål om klimatneutralitet 2035 förutsätter att beslutsfattandet har ett starkt kunskapsunderlag. För verksamheten vid den nationella klimatpanel som avses i klimatlagen reserveras det 750 000 euro. Den oavhängiga och tvärvetenskapliga klimatpanelen utarbetar rapporter, utlåtanden och utbildningsmaterial och för en dialog med olika aktörer. Dessa hänger samman med till exempel beredningen av den klimatpolitiska planen på medellång sikt, säkerställandet av en rättvis omställning, beredningen av en nationell anpassningsplan och avgörande av andra viktiga och aktuella klimatpolitiska informationsbehov.Bostadsbyggande främjas i tillväxtregionernaFör att öka den statsunderstödda produktionen av hyresbostäder kan de kommuner som har ingått avtal om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) beviljas tidsbundna startbidrag till ett belopp av högst 39 miljoner euro. I områden som omfattas av MBT-avtal främjas bostadsproduktionen dessutom genom understöd för byggande av kommunalteknik, som beviljas till ett belopp av högst 25 miljoner euro. I räntestödsfullmakter för den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen anvisas det 2 000 miljoner euro, i borgenslånefullmakter 285 miljoner euro och i statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag 100 miljoner euro. Merparten av den statsunderstödda bostadsproduktionen är inriktad på de största tillväxtcentrumen, särskilt Helsingforsregionen. Ur statens bostadsfond används medel till ett belopp av cirka 175,6 miljoner euro för betalning av bidrag och räntestöd för bostäder. Från statens bostadsfond intäktsförs en miljon euro i budgeten.Byggandet och reparationer av bostäder för grupper med särskilda behov stöds utöver med räntestödslån även genom investeringsunderstöd till ett belopp av 90 miljoner euro. Understöden riktas primärt till åtgärder för att främja bostadsproduktionen för de svagaste grupperna. Det reserveras 40 miljoner euro för energiunderstöd för bostadshus. För reparationsunderstöd reserveras det sammanlagt 36,5 miljoner euro. Anslaget riktas i huvudsak till stöd för installation av hissar i efterhand och till stöd för reparation av bostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Av anslaget används dessutom 850 000 euro till understöd i anslutning till åtgärdsprogrammet för äldres boende. För det riksomfattande digitala register och den dataplattform för den byggda miljön som utgör underlag för beslut och processer om markanvändning och byggande reserveras det 7,3 miljoner euro.Behandlingen av budgetpropositionen för 2022Regeringen behandlar budgeten vid sina budgetförhandlingar den 7–8 september. Budgetpropositionen behandlas i statsrådet den 27 september.Förslag till budget för miljöministeriets förvaltningsområde 2022 (pdf)Finansministeriets budgetförslag (budjetti.vm.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet föreslår anslag på sammanlagt 20,3 miljarder euro för det egna förvaltningsområdet, vilket är 0,8 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror i synnerhet på att statsandelarna för kommunal basservice har ökat. Beredningen och genomförandet av social- och hälsovårdsreformen och räddningsreformen samt pensionsavgifterna ökar också budgetförslaget.Av förvaltningsområdets anslag utgör stöden till kommunerna 52 procent, de statliga pensionerna och ersättningarna 26 procent, EU-avgifterna 12 procent, energiskattstöden 0,5 procent och de avgifter som betalas till landskapet Åland 1,4 procent. Ämbetsverkens omkostnader utgör 6,5 procent av anslagen under huvudtiteln och mervärdesskatteutgifterna inom förvaltningsområdet 0,8 procent.Finansministeriets omkostnader föreslås bli ökade med 1 miljoner euro på grund av förnyandet av den offentliga förvaltningen i enlighet med strategin för den offentliga förvaltningen, med 3 miljoner euro på grund av det riksomfattande kostnadseffektivitetsprojektet för kommunernas fastighetsförvaltning samt 1,6 miljoner euro på grund av programmet för utveckling av offentliga upphandlingars effektivitet.Beskattningen och TullenFör Skatteförvaltningens och Tullens omkostnader föreslås anslag på sammanlagt 624 miljoner euro. I utgifterna ingår 23,6 miljoner euro i omkostnader för det nationella inkomstregistret, vilket också inkluderar utgifter för byggande av ett positivt kreditupplysningsregister.Dessutom föreslås 28 miljoner euro för återbetalning av skatter och för ränteutgifter som hänför sig till beskattningen.Tjänster för statssamfundetFör statens interna ämbetsverkstjänster föreslås 56 miljoner euro. I anslagen ingår omkostnaderna för Statskontoret, Palkeet och Valtori samt investeringsutgifterna för Valtori. Största delen av tjänsterna finansieras med avgifter som tas ut hos kunderna. Statskontoret producerar dessutom centraliserade tjänster för staten bland annat i fråga om medelsanskaffningen och centralbokföringen.Maximibeloppet för Senatkoncernens investeringsfullmakt föreslås vara 700 miljoner euro. Investeringarna fokuserar på byggande som är nödvändigt med tanke på statens uppgifter, som förbättrar de inre förhållandena, ökar lokaleffektiviteten och som tryggar myndigheternas verksamhetsförutsättningar.Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningenFör statistikväsendet, statens ekonomiska forskning och registerförvaltningen föreslås sammanlagt 127 miljoner euro. Beloppet innefattar Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas omkostnader till ett belopp av 61 miljoner euro, omkostnaderna för Statistikcentralen till ett belopp av 54 miljoner euro samt Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader till 3,9 miljoner euro.För utgifter som har ett samband med elektronisk identifiering föreslås 8 miljoner euro.Statens regional- och lokalförvaltningAnslagen för regional- och lokalförvaltningen består nästan uteslutande av regionförvaltningsverkens omkostnader som uppgår till 64 miljoner euro.Statens pensionsutgifter och ersättningarFör pensioner som betalas av staten och utgifter i anslutning till dem föreslås anslag på 5,3 miljarder euro, vilket är 102 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen beror i huvudsak på ökningen av antalet pensioner och på indexjusteringar av pensionerna.Dessutom föreslås 39 miljoner euro för skadestånd som Statskontoret betalar och för statens reseskadeskydd.Finansieringen av kommunernas basservice och välfärdsområdenFör statsandelen för kommunal basservice föreslås 8 miljarder euro, vilket är 0,3 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (562 miljoner euro) tas inte i beaktande i nivån för statsandelen för kommunal basservice. Detta är möjligt eftersom den kommunala ekonomin understötts kraftigt år 2020 och att de direkta kostnaderna för coronan gottgörs kommunerna också år 2021. Statsandelen för kommunal basservice ökas dock med ett tillägg om 246 miljoner euro.Indexhöjningen av statsandelen för basservice är 165 miljoner euro (2,2 procent) år 2022. Nivån på statsandelen höjs dessutom av kommunernas nya och utvidgade uppgifter, för vilka man anvisar en statsandel på 100 procent. Ändringarna ökar statsandelarna med ca 107 miljoner euro.De skatteförluster som beror på de ändringar i beskattningsgrunderna som staten beslutat om och som ska ersättas till kommunerna föreslås bli kompenserade med 2,6 miljarder euro, vilket är cirka 0,2 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.För genomförandet av social- och hälsovårdsreformen och reformen av räddningsväsendet föreslås ett anslag på 47 miljoner euro, som avsetts för inrättande av välfärdsområden och deras verksamhet samt för kostnaderna för temporära beredningsorgan och regionfullmäktige.Dessutom föreslås ett anslag på 175 miljoner euro för beredning av och stöd för genomförandet av reformen. Anslaget är avsett bl.a. för betalning av statsunderstöd för IKT-kostnader i samband med reformen.Avgifter till Europeiska unionenFör de finansiella bidrag som Finland ska betala till Europeiska unionen föreslås 2,505 miljarder euro vilket är 88 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021.År 2022 är det andra finansåret under EU:s följande budgetramperiod 2021 –2027. Det föreslagna anslaget baserar sig på kommissionens förslag om ett avgiftstak för Europeiska unionens fleråriga budgetram för 2022.Kommissionen får be medlemsstaten att ställa ytterligare nödvändiga medel till kommissionens förfogande i en situation där de budgeterade anslagen i unionens budget inte är tillräckliga för att täcka unionens behov av likvida medel.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I statens budgetproposition för år 2022 föreslår undervisnings- och kulturministeriet anslag för 7,3 miljarder för sitt förvaltningsområde, vilket är 165 miljoner euro mer jämfört med ordinarie budgeten för detta år.Undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag har beretts på våren och det blev offentligt den 13 augusti efter att finansministeriet lämnat sitt eget förslag till statsbudget. Beslut om regeringens budgetproposition 2022 fattas vid budgetförhandlingarna den 7–8 september.Ett centralt mål under regeringsperioden är att höja utbildnings- och kompetensnivån på alla utbildningsnivåer, minska skillnaderna i kunskaper och öka den utbildningsmässiga jämlikheten. Ett ytterligare mål är att öka antalet arbetsplatser inom de kreativa branscherna och förbättra tillgången till kulturtjänster. Målet är att trygga barns och ungas välbefinnande, minska utslagningen och stärka delaktigheten samt att öka motionsaktiviteten. Målen och åtgärderna inom ministeriets förvaltningsområde spelar en central roll också när det gäller att främja psykiskt välbefinnande och kristålighet.I undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag föreslås 883 miljoner euro för småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt fritt bildningsarbete, 1 276 miljoner euro för yrkesutbildning och gymnasieutbildning och 3 399 miljoner euro för högskoleundervisning och forskning.För kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för den grundläggande utbildningen föreslås anslag på 60 miljoner euro, och för kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för småbarnspedagogiken 80 miljoner euro, när tillägget på 30 miljoner euro i anslutning till regeringens framtidsinvesteringar beaktas. En stödmodell som lämpar sig för småbarnspedagogik utvecklas. För stödet har det reserverats 15 miljoner euro i permanent finansiering från och med 2022. Inom det fria bildningsarbetet föreslås ett tillägg på 5 miljoner euro per år till integrationsutbildning för invandrare. Man fortsätter att stärka tjänsterna inom elev- och studerandevården inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Enligt förslaget höjs finansieringen som riktas till tjänsterna till 20 miljoner euro år 2022.Det föreslås att statsandelsfinansieringen för utbildning på andra stadiet ökas så att den motsvarar höjningen av kostnadsnivån. Genomförandet av utvidgningen av läroplikten och av det avgiftsfria andra stadiet fortsätter. För reformen föreslås 65 miljoner euro. Verksamheten för att stärka elev- och studerandevårdstjänsterna fortsätter. Som en del av regeringens framtidsinvesteringar föreslås  10 miljoner euro för programmet för kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning.Genomförandet av reformen av yrkesutbildningen fortsätter. För anställning av lärare och handledare föreslås som en del av regeringens framtidsinvesteringar ytterligare finansiering till ett belopp av 70 miljoner euro. För försöket med att reformera utbildningsersättningen för läroavtalsutbildning föreslås fem miljoner euro. För att svara på ändringen av vårdardimensioneringen föreslås 43 miljoner euro för utbildning av nya närvårdare.Man fortsätter att stödja verkställandet av gymnasiets nya läroplaner som togs i bruk 1.8.2021. Kvalitetskulturen inom gymnasieutbildningen stärks genom kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet. Kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet för gymnasieutbildningen stöder verkställandet av regeringens centrala utbildningspolitiska reformer, såsom utvidgningen av läroplikten och reformen av det kontinuerliga lärandet.Det föreslås att högskolornas basfinansiering höjs på motsvarande sätt som höjningen av kostnadsnivån. År 2022 kapitaliseras universiteten därtill med 67 miljoner euro på basis av den medelsanskaffning som berättigar till statlig motfinansiering. Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning och nationella forskningsinfrastrukturer samt för sådan forskning och innovationsverksamhet som sammanför olika aktörer och branscher. Andelen högskoleutbildad arbetskraft ökas genom ett ökat utbud av högskoleutbildning, bättre genomströmning och utvecklande av flexibla studiemöjligheter. I fråga om forskningsmaterial, forskningsresultat och kunnande främjas ett omfattande utnyttjande samt öppenhet.Med finansiering i anslutning till Finlands program för hållbar tillväxt stärks forskningens nationella och lokala infrastrukturer samt stöds forskning som utnyttjar dataanalys och beräkningsmetoder.Eftersom det inte har fattats något beslut om kompensation i fråga om avkastningen av penningspelsverksamheten från och med 2024, minskar Finlands Akademis fullmakt på grund av den osäkerhet som detta föranleder år 2022 med sammanlagt 40 miljoner euro jämfört med 2021.För att främja Finlands FUI-mål har regeringen beslutat att inrätta en parlamentarisk arbetsgrupp för att utreda metoder för att förbinda sig till den ökning av FUI-finansieringen inom den offentliga sektorn som krävs för att FUI-målet ska nås före utgången av decenniet.För digitalisering av dokumentmaterial anvisas Riksarkivet 1,5 miljoner euro per år 2022—2023. Man har förberett sig på grundläggande renovering av Depåbibliotekets lokaler i Kuopio så att ökningen av hyresutgifterna på årsnivå är högst 1,5 miljoner euro från och med 2024.För studiestödet föreslås ett anslag på 698 miljoner euro, vilket är 55 miljoner euro mer än i den egentliga statsbudgeten för 2021.  Av tillägget föranleds 33 miljoner euro av en ökning av studielånskompensationen och utgifterna för statsborgen, 13,5 miljoner euro av utgifterna för studiepenningen och 9,1 miljoner euro av en utvidgning av rätten till stöd för skolresor som en del av reformen av det avgiftsfria andra stadiet.  Vid dimensioneringen av anslagen har man beaktat att villkoren för studielån har gjorts flexiblare av orsaker som beror på coronaepidemin från 1.8.2021 för att trygga ställningen för de studielåntagare som utexamineras 2021 eller därefter. Utvecklingen av studiestödssystemet fortsätter så att systemet främjar planmässiga studier på heltid och kortare studietider.   Den 1 augusti 2022 stiger studiepenningens belopp med ca en procent på basis av förändringen i folkpensionsindexet.Förutsättningarna för konstnärligt och annat kreativt arbete förbättrasFör konst och kultur föreslås anslag på 578 miljoner euro, vilket är cirka tre miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Målet är att få skapandet, produktionen, konsumtionen och användningen av konst och kultur att så snabbt som möjligt återgå till den nivå som rådde före den kris som orsakades av coronavirusepidemin.Statsandelssystemet för scenkonsten reformeras och för reformen föreslås, utöver de tillägg som redan anvisats i enlighet med tidigare beslut, ytterligare finansiering till ett belopp av 8,5 miljoner euro från och med 2022. Det föreslås att fonden som stöder de kreativa branscherna och kulturverksamheten kapitaliseras med 15 miljoner euro som en del av regeringens framtidsinvesteringar. För projektberedningen och planeringen av Arkitektur- och designmuseet och beredningen och inledandet av museets verksamhet föreslås anslag på 0,6 miljoner euro. Enligt förslaget höjs nivån på konstnärsstipendierna i enlighet med regeringsprogrammet så att tilläggsfinansiering på 0,4 miljoner euro riktas till dem från år 2022 utöver den tidigare höjningen på 1,4 miljoner euro. För etablering av utställningsarvodesmodellen föreslås anslag på en miljon euro.Målet för idrottspolitiken är att öka befolkningens fysiska aktivitet och en motionsinriktad livsstil, främja etisk tävlings- och elitidrott, öka delaktigheten samt förbättra jämställdheten mellan könen och likabehandlingen. I synnerhet de individuella och samhälleliga utmaningar som beror på fysisk inaktivitet och ska bemötas genom att det riksomfattande programmet I rörelse (Liikkuvat) genomförs. För idrottsverksamhet föreslås anslag på 141 miljoner euro.Främjandet av ungas delaktighet, förebyggandet av utslagning och utvecklandet av ungdomssektorn fortsätter i enlighet med ungdomslagen och det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik 2020–2023. Det säkerställs att det riksomfattande systemet för begäran om kontakt inom det uppsökande ungdomsarbetet förankras. För ungdomsarbetet föreslås anslag på 77 miljoner euro, vilket är fem miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021.För hobbyverksamhet för barn och unga riktas i enlighet med tidigare beslut 14,5 miljoner euro årligen. Denna s.k. Finlandsmodell introducerar fler fritidsaktiviteter i anslutning till barns och ungas skoldag och avsikten är att aktiviteterna ordnas på basis av elevernas önskemål. Detta främjar barns och ungas välbefinnande, jämlikhet och likabehandling.En betydande del av statens utgifter för kultur-, idrotts- och ungdomsarbete finansieras med intäkter från penningspel. Inom undervisnings- och kulturministeriets sektor kompenseras minskningen av avkastningen från penningspelsverksamheten genom att man ökar budgetfinansieringen och fortsätter att sänka lotteriskatten. Kompensationen täcker dryga 80 procent av minskningen av intäkterna från Veikkaus, vilket betyder att förmånstagarnas finansiering minskar med ca 8 procent.Veikkaus intäktskalkyl för främjandet av idrott och fysisk fostran, forskning, konst och ungdomsarbete är totalt 359,3 miljoner euro. Utöver den egentliga intäktskalkylen intäktsförs outdelade vinstmedel till ett belopp på sammanlagt 2,25 miljoner euro, varvid sammanlagt 361,6 miljoner euro av vinstmedlen från penningspelsverksamheten står till förfogande. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna enligt lotterilagen. I intäktskalkylen ingår den uppskattade effekten av sänkningen av lotteriskatten, 42,4 miljoner euro. Dessutom kompenseras minskningen av intäktskalkylen med tillägg på sammanlagt 131,4 miljoner euro under budgetmomenten.Regeringen har beslutat att tillsätta en arbetsgrupp för att dryfta framtiden för Veikkaus och för finansieringen till Veikkaus förmånstagare.UKM:s förslag till budgetproposition för förvaltningsområdet 2022 (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det slutliga beloppet av utgifterna i budgetförslaget är 63,2 miljarder euro. Förslaget har ett underskott på 6,7 miljarder euro. Upplåningen minskar med 7,6 miljarder euro från vad som budgeterats för 2021.Finansministern för ministerievisa förhandlingar om budgetförslaget den 20 och 27 augusti.Regeringen behandlar budgetpropositionen vid sin budgetmangling den 7–8 september.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 12 augusti utnämnde statsrådet rättsnotarie, ekonomie kandidat Mikaela Nylander till statssekreterare hos justitieminister Anna-Maja Henriksson från och med den 16 augusti.Statssekreteraren utnämns för ministerns mandatperiod.Vid statsrådets allmänna sammanträde i dag avlade statssekreterare Nylander även tjänsteeden.Nylander var riksdagsledamot för SFP 2003–2019 och Svenska riksdagsgruppens ordförande 2011–2015. Dessutom har Nylander varit specialmedarbetare för SFP:s ministergrupp.

Källa: Valtioneuvosto.fi