NordenBladet — Statsminister Sanna Marin och sex andra ministrar har suttit som minister i 1 000 dagar tisdagen den 1 mars. Marin inledde sin ministerkarriär som kommunikationsminister i regeringen Rinne i juni 2019. Hon utnämndes till statsminister den 10 december 2019.Tisdagen den 1 mars har även Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen, utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist, inrikesminister Krista Mikkonen, försvarsminister Antti Kaikkonen och kommunikationsminister Timo Harakka suttit som minister i 1 000 dagar.Tuppurainen var Europaminister och Harakka arbetsminister i regeringen Rinne. Mikkonen övergick från posten som miljö- och klimatminister till posten som inrikesminister i november 2021. Skinnari, Blomqvist och Kaikkonen har hela tiden innehaft samma ministeruppdrag.De nuvarande ministrarnas ministerdagar den 1 mars 2022 (Ministerdatasystemet)Minister | MinisterdagarHaavisto, Pekka Olavi | 2 809
Henriksson, Anna-Maja Kristina | 2 438
Haatainen, Tuula Irmeli | 2 277
Lintilä, Mika Tapani | 1 889
Leppä, Jari Juhani | 1 762
Saarikko, Annika | 1 334
Paatero, Sirpa Hannele | 1 246
Marin, Sanna Mirella | 1 000
Tuppurainen, Tytti Johanna | 1 000
Skinnari, Ville Tapio | 1 000
Blomqvist, Thomas Jörn Ingmar | 1 000
Mikkonen, Krista Johanna | 1 000
Kaikkonen, Antti Samuli | 1 000
Harakka, Timo Olavi | 1 000
Andersson, Li Sigrid | 807
Kurvinen, Antti Ilmari Vilhelm | 279
Sarkkinen, Hanna Maria Katariina | 246
Kari, Emma | 103
Lindén, Aki | 26 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens utkast till proposition om det nationella genomförandet av EU:s dricksvattendirektiv är på remiss från den 28 februari till den 8 april 2022. Dricksvattendirektivet omfattar hela produktionskedjan för hushållsvatten med allt från råvatten till kranvatten. Det viktigaste syftet med direktivet är att trygga kvaliteten på hushållsvattnet. Genomförandet kräver ändringar i många olika lagar.Dricksvattendirektivet ska främja kvaliteten på hushållsvattnet i synnerhet genom riskhantering. I utkastet till regeringens proposition föreslås det många lagstiftningsändringar som gäller hälsoskyddslagen, lagen om vattentjänster och miljöskyddslagen samt lagen om marknadskontrollen av vissa produkter.  I fortsättningen ska de aktuella uppgifterna om hushållsvattnets kvalitet finnas tillgängliga och uppdateras på webben i ett användarvänligt format. Vattentjänstverken ska i fortsättningen också utan särskild begäran ge kunderna uppgifter om vattenförbrukningen, vattenpriset och vattenkvaliteten, och kunderna blir skyldiga att förmedla uppgifterna vidare till slutförbrukarna av hushållsvatten. Även egenkontrollen vid vattentjänstverken och deras skyldighet att övervaka kvaliteten på råvattnet preciseras. Produkter såsom vattenledningar, anslutningar och tätningar som kommer i kontakt med vatten i vattenproduktionskedjan kan försvaga kvaliteten på hushållsvattnet. Därför införs det i hela EU nya sanitära minimikrav för de material som kommer i kontakt med hushållsvatten, och dessutom marknadskontroll för alla produkter som kommer i kontakt med hushållsvatten. Riskbedömning av vattenkvaliteten i byggnaders vatteninstallationer behövs i synnerhet för att bekämpa legionellabakterien. Legionella kan förorsaka legionellos hos människor, det vill säga en allvarlig lunginflammation. Enligt statistiken rapporteras det i genomsnitt 30 sjukdomsfall per år i Finland. Riskbedömningen ska gälla det tillståndspliktiga byggandet och sådana byggnader som används som så kallade prioriterade fastigheter, där vattnet kan medföra en hälsorisk för ett stort antal människor. Sådana byggnader är till exempel sjukhus, hotell, simhallar och badanstalter samt byggnader där man tillhandahåller institutionsvård. EU:s dricksvattendirektiv utfärdades första gången 1998, och den 12 januari 2021 trädde en ny version av direktivet i kraft. Medlemsländerna ska införa de nya direktivbestämmelserna i sin lagstiftning före den 12 januari 2023. Avsikten är att lagändringarna i utkastet ska träda i kraft den 1 januari 2023. Regeringspropositionen har beretts av en styrgrupp som tillsattes och styrdes av social- och hälsovårdsministeriet. I styrgruppen deltog miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Finlands Kommunförbund rf och Finlands Vattenverksförening rf.  Begäran

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet och försvarsministeriet har tillsatt ett utredningsprojekt för att bedöma myndigheternas förutsättningar att trygga den nationella cybersäkerheten, bekämpa cyberbrottslighet och sköta cyberförsvaret samt hantera situationer som utvecklas snabbt och hotar samhällets cybersäkerhet. – Samhället digitaliseras i allt snabbare takt och vi är allt mer beroende av att informationsnäten och informationssystemen fungerar. Cyberhoten har ökat och blivit mer komplexa. De suddar också ut gränsen mellan dels den inre och yttre säkerheten, dels de civila och militära hoten. Den nationella och internationella hotbilden utvecklas ständigt, och som myndigheter måste vi hänga med i den här utvecklingen, säger Petri Knape, direktör för enheten för nationell säkerhet vid inrikesministeriet.De viktigaste utvecklingsbehoven i fråga om myndigheternas verksamhetsförutsättningar ska identifierasI utredningsprojektet ska det bedömas hurdana verksamhetsförutsättningar myndigheterna för närvarande har i allvarliga situationer som äventyrar den nationella cybersäkerheten och vilka de viktigaste utvecklingsbehoven är. Vid behov kommer det att utarbetas ett förslag till en ny verksamhetsmodell, som gör det möjligt att fatta beslut i rätt tid och på rätt nivå och att effektivt bedriva proaktiv verksamhet och reagera samt vidta möjliga motåtgärder.I projektet utvärderas också informationsutbytet och samverkan mellan myndigheterna. Projektgruppen ger vid behov förslag till ändringar i lagstiftningen.Den allmänna utvecklingen under de senaste åren har visat att riskerna för olaglig informationsinhämtning och cyberpåverkan riktad mot Finland har ökat. Cyberhot som äventyrar den nationella säkerheten kan ha sitt ursprung i antingen statlig eller icke-statlig verksamhet och förekomma i form av cyberspionage, allvarliga störningar i informationsnäten eller cyberangrepp mot kritisk infrastruktur eller förberedelse till sådana angrepp. Även it-brottslighet är ett växande hot mot samhällets viktiga funktioner.Projektet grundar sig på statsrådets principbeslut om ett utvecklingsprogram för cybersäkerhetenBakgrunden till det utredningsarbete som nu inleds är statsrådets principbeslut av den 10 juni 2021 om ett utvecklingsprogram för cybersäkerheten samt statsrådets redogörelser för utrikes- och säkerhetspolitiken, den inre säkerheten och försvarspolitiken. Projektets åtgärder samordnas med andra utvecklingsprojekt som gäller cybersäkerheten och med beredningen av säkerhetsstrategin för samhället.Projektet genomförs som tjänsteuppdrag. Inrikesministeriet och försvarsministeriet har tillsatt en projektgrupp som ska genomföra utredningen. Projektgruppens mandatperiod är 1.3.2022–31.1.2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det nationella programmet för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall och dess miljökonsekvensbeskrivning publicerades den 1 mars 2022. Programmet har utarbetats av arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet tillsammans med Strålsäkerhetscentralen. Dess mål är att allt använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som uppkommer i Finland ska hanteras på ett säkert sätt och utan obefogat dröjsmål.I det nationella programmet behandlas omfattande delområden i fråga om hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. I programmet anges mängderna och platserna av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall samt de allmänna målen, principerna,  en uppskattning av kostnaderna och tidsplanen för avfallshanteringen. Det centrala målet för programmet är att utveckla hanteringen av radioaktivt avfall i Finland. Det är ett sådant program som förutsätts av den finska staten enligt Europeiska unionens rådets direktiv (2011/70/Euratom). I den nationella lagstiftningen ingår bestämmelser om det i fråga om användningen av kärnenergi i kärnenergilagen och bestämmelser om användningen av strålning i strålsäkerhetslagen. Det nationella programmet utarbetas nu för andra gången. Det ersätter det första programmet som färdigställdes sommaren 2015. Uppdateringen av det var nödvändigt med tanke på utvecklandet av den nationella verksamheten och den kommande regelbundna internationella utvärderingen. Den första internationella peer review planeras till slutet av 2022. I samband med utarbetandet av programmet gjordes en bedömning av miljökonsekvenserna i enlighet med lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program. Miljörapporten innehåller bland annat en beskrivning av projektets verksamhetsmiljö, mål och sannolikt betydande miljökonsekvenser. Programmet har beretts i samarbete med verksamhetsutövarna och verksamhetsutövarna genomför också till centrala delar det nationella programmet i enlighet med lagstiftningen. Som ett led i utarbetandet av programmet ordnades dessutom två remissbehandlingar under vilka myndigheter, verksamhetsutövare inom branschen, medborgare och sammanslutningar fick komma med yttranden och framföra åsikter. Yttrandena och åsikterna har beaktats vid beredningen av programmet.Det nationella programmet och beslutet om godkännande publicerades den 1 mars 2022 på arbets- och näringsministeriets webbplats på https://tem.fi/sv/nationella-programmet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — När konsekvenserna av klimatförändringar blir mer omfattande, växer behovet av anpassning och internationell finansiering. Finland medfinansierar anpassningsfonden Adaptation Fund som lanserades i samband med klimatavtalet från Paris. Fonden genomför konkreta projekt för att hjälpa de mest utsatta människorna i utvecklingsländer. När klimatet fortsätter att förändras, får det också större konsekvenser. Förutom långsamma förändringar blir extremt väder, till exempel torka, översvämningar eller orkaner, allt vanligare. Det extrema vädret drabbar värst de mest utsatta människorna i de fattigaste länderna, även om de största utsläppen kommer från industriländerna. Därför finansierar industriländerna de fattigaste ländernas anpassningsåtgärder, till exempel klimatresiliens inom lantbruk.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En internationell helhetsutvärdering av Finlands Akademi har färdigställts. I utvärderingen konstateras det att verksamheten vid Finlands Akademi är som helhet betraktat god och beaktar de ekonomiska och funktionella ramvillkor som fastställts för den. Det kan emellertid vara nödvändigt att se över ramvillkoren för att säkerställa att Akademin bidrar med bästa möjliga resultat som en del av det finländska forsknings- och innovationssystemet. I internationellt hänseende kunde Finlands Akademi vara en starkare aktör också på andra sätt än bara genom den forskning som den finansierar och i nationellt hänseende delta aktivare i samhällsdebatten. En slutrapport om helhetsutvärderingen publicerades tisdagen den 1 mars.Utvärderarna berömde Finlands Akademi för dess effektiva verksamhet, tvärvetenskapliga projekt och högkvalitativa skötsel av dess nya uppgifter. Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen tog emot utvärderingsrapporten och betonade att endast högklassig forskning har genomslag och öppnar dörrar för internationellt samarbete.– Enligt den aktuella utvärderingen har Finlands Akademi lett det finländska vetenskapssamfundet på vägen mot framgång på den internationella arenan. Finlands Akademi gör ett utmärkt, oersättligt arbete, sade minister Kurvinen.Målet för helhetsutvärderingen var att hitta metoder för att utveckla Finlands Akademis genomslag, verksamhet och strukturer. Utvärderingen innehåller rekommendationer till statsrådet, undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Akademi som gäller Akademins framtida roll.Enligt utvärderingen har det systemiska tänkandet i den finländska forsknings- och innovationspolitiken försvagats under det senaste årtiondet. Det nuvarande målet att höja forsknings- och utvecklingsintensiteten till 4 procent av BNP är dock ett tecken på ett nytt systemiskt tänkande och en dynamisk politik.I rapporten rekommenderas det bland annat att statsrådet i sitt beslutsfattande om forsknings- och utvecklingssystemet ser till att Finlands Akademi kvarstår som en del av systemet. Forskningssamfundet och samhället ska känna ansvar för Akademin.I rapporten rekommenderas det att Finlands Akademis forskningsfinansiering höjs för att stödja målet om en forsknings- och utvecklingsintensitet på 4 procent. Ökad finansiering skulle också öka andelen projekt som beviljas finansiering. Det föreslås att även Finlands Akademis forskningsfinansieringsinstrument ska utvärderas.En väsentlig utmaning med tanke på Finlands Akademis framtid har att göra med behovet att stärka Akademin i dess viktigaste uppgift, det vill säga kvalitetsbaserad finansiering och kvalitetssäkring av forskningen. Finlands Akademis förmåga att flexibelt koppla sig till andra, såväl nationella som internationella aktörer inom forskningssystemet måste stärkas.Den internationella helhetsutvärderingen av Finlands Akademi gjordes under 2021. För utvärderingen svarade ett konsortium under ledning av det internationella bolaget Technopolis Group i samarbete med det finländska bolaget 4Front Oy. Den föregående internationella utvärderingen av Finlands Akademi är från 2013.Utvärderingsrapporten Evaluation of the Academy of FinlandVideoupptagning av presentationen av rapporten (Youtube)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har tillsammans med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata publicerat en verksamhetsmodell för informationsspridning som ska främja spridning och utnyttjande av offentlig information inom den offentliga förvaltningen i samhället. Verksamhetsmodellen svarar mot identifierade behov av praktiska anvisningar och bästa praxis som samlats på ett ställe.Verksamhetsmodellen är riktad framför allt till den offentliga förvaltningen, men den kan fritt utnyttjas av alla. Den innehåller en allmän beskrivning av de olika faserna i informationsutbytet, skyldigheter och rekommendationer som ska beaktas, god praxis samt en metod för bedömning av nyttan, riskerna och kostnaderna med att öppna informationen. Verksamhetsmodellen utgör inte någon officiell rekommendation, anvisning eller riktlinje i sig. Innehållet kan i tillämpliga delar utnyttjas när man överväger, planerar eller utvecklar delning av information antingen som öppna data eller annars i större omfattning. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata upprätthåller och uppdaterar verksamhetsmodellen i avoindata.fi-tjänsten. Innehållet i modellen publiceras senare på svenska och eventuellt också på engelska. Som stöd för innehållet producerar man dessutom en för alla öppen webbutbildning i eOppiva under 2022.Verksamhetsmodellen har beretts i anslutning till projektet för att utnyttja och öppna information i ett öppet samarbete med intressentgrupper. Innehållet har producerats utöver finansministeriet och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata även av Statistikcentralen, Helsingfors stad (Helsingfors region Infoshare), Statskontoret, Finlands miljöcentral, Meteorologiska institutet, Lantmäteriverket, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet och Open Knowledge Finland ry. Deloitte Consulting Oy har understött arbetet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finanspolitiska ministerutskottet har förordat att det statsägda DigiFinland Ab:s ägarbas breddas till välfärdsområdena, HUS-sammanslutningen och Helsingfors stad från och med den 1 januari 2023.Finansministeriet, som är bolagets ägarstyrare, för i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet förhandlingar om aktieägaravtal och bolagsordning med välfärdsområdena, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt samt Helsingfors stad på våren 2022.Det har förts förberedande diskussioner med välfärdsområdenas temporära förvaltning om DigiFinlands ägarstruktur och affärsverksamhet. Den gemensamma lägesbilden är att DigiFinland ses som en gemensam in house-aktör för välfärdsområdena och staten.
Avsikten är att staten ska behålla en ägar- och rösträttsandel på minst 33,4 procent av DigiFinland och att staten överlåter majoritetsinnehavet till välfärdsområdena utan vederlag. Överlåtelse av ägande förutsätter riksdagens samtycke och beslut av statsrådets allmänna sammanträde.Det är enligt staten viktigt att skapa förutsättningar för att alla välfärdsområden ska kunna delta och utnyttja de nationella digitala tjänsterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet från och med den 1 januari 2023. Den huvudsakliga kundgruppen i DigiFinlands affärsmodell är välfärdsområdena och staten i egenskap av anknutna enheter. Ärenden som gäller beställningen och finansieringen av tjänster överenskoms beställarspecifikt mellan bolaget och dess kunder.Någon separat lagberedning om DigiFinland inleds inte i detta skede. I projektet för regleringsbehov kartlades 2021 alternativ för att föreskriva om DigiFinland och dess uppgifter. Projektet föreslog en modell med lag om ordnande av social- och hälsovård. Välfärdsområdet kan från och med den 1 januari 2023 med stöd av ett avtal skaffa sådana digitala social- och hälsovårdstjänster hos DigiFinland som tillhandahålls kunden inom ramen för lagen om ordnande hos social- och hälsovård. Tjänsterna kan omfatta offentliga förvaltningsuppgifter, men inte utövning av offentlig makt.DigiFinland och dess specialuppgift förblir sektorsövergripande. Bolaget utvecklar och producerar nationella digitala tjänster för social- och hälsovårdens, räddningsväsendets och andra sektorers behov och stöder oavhängig interoperabilitet för information samt kunskapsbaserad ledning. För närvarande ansvarar Digifinland för två nationellt betydande social- och hälsovårdstjänster för invånarna (Omaolo-tjänsten och Jourhjälpen 116117). DigiFinland introducerar stegvis nya tjänster under innevarande år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet understöder olika kommuners och regioners projekt som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser samt minska användningen av naturresurser och främja en hållbar användning av naturresurserna. I den aktuella ansökningsomgången delas sammanlagt en miljon euro ut.Kommunerna och regionerna kan ansöka om understöd för projekt som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser samt minska användningen av naturresurser och främja en hållbar användning av naturresurserna. De projekt som understöds kan gälla till exempel utveckling av kommunernas styrning inom klimatarbete och cirkulär ekonomi, samarbete mellan kommunerna och företagen i fråga om klimatarbete och cirkulär ekonomi, påskyndande av kommuninvånarnas åtgärder inom klimatarbete och cirkulär ekonomi samt ökning av energi- och materialeffektiviteten.För denna ansökningsomgång för understöd har det reserverats cirka en miljon euro. Ett enskilt projekt kan beviljas högst 70 000 euro i understöd. Beloppet kan emellertid motsvara högst 70 procent av de stödberättigande kostnaderna för projektet. Understöd kan beviljas bland annat för lönekostnader och planeringskostnader. Anskaffning av eller hyra för transportmedel, varor eller anordningar kan täcka högst 10 procent av projektets totala kostnader.”Kommunernas och regionernas lösningar har en nyckelposition i omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle med cirkulär ekonomi. Vi söker i synnerhet projekt som samtidigt omfattar teman inom både klimatarbete och cirkulär ekonomi. Med hjälp av finansieringen är det möjligt att få effekt på verksamheten i den egna kommunen eller regionen”, säger specialsakkunnig Miia Berger från miljöministeriet.Sökanden kan vara en kommun, en samkommun, en ekonomisk region, ett landskapsförbund, ett bolag där dessa är majoritetsägare eller en sammanslutning som dessa bildar. Ansökningstiden är 1.3.2022–14.4.2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nya perioden 2022–2026 för åtagandet för materialeffektivitet fortsätter livsmedelsbranschens åtgärder för att främja en hållbarare framställning, distribution och konsumtion av livsmedel. Livsmedelsindustriförbundet rf, Finlands Dagligvaruhandel rf och Turism- och Restaurangförbundet rf har undertecknat ett åtagande med arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet.Under den första perioden 2019–2021 lyckades 17 företag som anslutit sig till åtagandet minska matsvinn, plastanvändning, avfall och växthusgasutsläpp. Resultat nåddes genom bättre materialeffektivitet i processerna, utnyttjande av biprodukter och höjning av återvinningsgraden. De utmärkta resultaten kommer nu att uppmuntra aktörerna till en ny kontraktsperiod. Restaurangbranschen ansluter sig som en ny part, vilket ytterligare ökar åtagandets effektivitet.Målet för livsmedelsföretagen är att uppnå ekonomiska och miljömässiga fördelar som kan mätas på branschnivå genom praktiska materialeffektivitetsåtgärder. Samtidigt ökas livsmedelskedjans och konsumenternas medvetenhet om möjligheterna och metoderna för materialeffektivitet. Målet är att de företag som anslutit sig till åtagandet före utgången av 2024 ska representera 90 procent av omsättningen för Finlands Dagligvaruhandel rf, 40 procent av omsättningen för Livsmedelsindustriförbundet rf och 20 procent av omsättningen för Turism- och Restaurangförbundet rf:s medlemsföretag inom restaurangbranschen.  ”Åtagandena för materialeffektivitet är ett utmärkt exempel på samarbete på frivillig basis mellan näringslivet och statsförvaltningen. Redan den första åtagandeperioden visade att man samtidigt framgångsrikt kan minska miljökonsekvenserna av produktionen, distributionen och konsumtionen av livsmedel och stärka företagens konkurrenskraft”, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. ”Detta skulle inte vara möjligt om inte alla som deltar i åtagandet skulle dra nytta av det. Jag är övertygad om att även den period som inleds kommer att bli en framgång. Jag hälsar också restaurangbranschen varmt välkommen att delta i åtagandet för materialeffektivitet”, fortsätter Lintilä.Åtagandet främjar cirkulär ekonomi Åtagandet för materialeffektivitet är en verksamhetsmodell genom vilken flera nationella och internationella miljömål omsätts i praktiken.”Frivilliga åtgärder inom ramen för åtagandet för materialeffektivitet inom livsmedelsbranschen är ett bevis på att livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och restaurangerna är pionjärer och aktiva. Genom dem främjas gemensamma nationella hållbarhetsmål, såsom halveringen av matsvinnet fram till 2030. Det är möjligt att uppnå stora ekonomiska och miljömässiga fördelar som förbättrar företagens lönsamhet och konkurrenskraft”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Företaget väljer sina egna materialeffektivitetsåtgärder och målen för dem. Företagen förbinder sig till exempel att förebygga uppkomsten av livsmedelsavfall och matsvinn, att förbättra materialeffektiviteten genom produkt-, förpacknings- och serviceplanering och att utveckla användningen av biprodukter. ”Åtagandet erbjuder företagen en möjlighet att vara föregångare och en ansvarsfull aktör i miljöfrågor. Effektivare användning av material ökar också företagets lönsamhet. Förhoppningsvis ansluter sig ett stort antal företag inom branschen till främjandet av Finlands väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med cirkulär ekonomi”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.  

Källa: Valtioneuvosto.fi