NordenBladet — Finanspolitiska ministerutskottet har förordat att det statsägda DigiFinland Ab:s ägarbas breddas till välfärdsområdena, HUS-sammanslutningen och Helsingfors stad från och med den 1 januari 2023.Finansministeriet, som är bolagets ägarstyrare, för i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet förhandlingar om aktieägaravtal och bolagsordning med välfärdsområdena, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt samt Helsingfors stad på våren 2022.Det har förts förberedande diskussioner med välfärdsområdenas temporära förvaltning om DigiFinlands ägarstruktur och affärsverksamhet. Den gemensamma lägesbilden är att DigiFinland ses som en gemensam in house-aktör för välfärdsområdena och staten.
Avsikten är att staten ska behålla en ägar- och rösträttsandel på minst 33,4 procent av DigiFinland och att staten överlåter majoritetsinnehavet till välfärdsområdena utan vederlag. Överlåtelse av ägande förutsätter riksdagens samtycke och beslut av statsrådets allmänna sammanträde.Det är enligt staten viktigt att skapa förutsättningar för att alla välfärdsområden ska kunna delta och utnyttja de nationella digitala tjänsterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet från och med den 1 januari 2023. Den huvudsakliga kundgruppen i DigiFinlands affärsmodell är välfärdsområdena och staten i egenskap av anknutna enheter. Ärenden som gäller beställningen och finansieringen av tjänster överenskoms beställarspecifikt mellan bolaget och dess kunder.Någon separat lagberedning om DigiFinland inleds inte i detta skede. I projektet för regleringsbehov kartlades 2021 alternativ för att föreskriva om DigiFinland och dess uppgifter. Projektet föreslog en modell med lag om ordnande av social- och hälsovård. Välfärdsområdet kan från och med den 1 januari 2023 med stöd av ett avtal skaffa sådana digitala social- och hälsovårdstjänster hos DigiFinland som tillhandahålls kunden inom ramen för lagen om ordnande hos social- och hälsovård. Tjänsterna kan omfatta offentliga förvaltningsuppgifter, men inte utövning av offentlig makt.DigiFinland och dess specialuppgift förblir sektorsövergripande. Bolaget utvecklar och producerar nationella digitala tjänster för social- och hälsovårdens, räddningsväsendets och andra sektorers behov och stöder oavhängig interoperabilitet för information samt kunskapsbaserad ledning. För närvarande ansvarar Digifinland för två nationellt betydande social- och hälsovårdstjänster för invånarna (Omaolo-tjänsten och Jourhjälpen 116117). DigiFinland introducerar stegvis nya tjänster under innevarande år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet understöder olika kommuners och regioners projekt som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser samt minska användningen av naturresurser och främja en hållbar användning av naturresurserna. I den aktuella ansökningsomgången delas sammanlagt en miljon euro ut.Kommunerna och regionerna kan ansöka om understöd för projekt som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser samt minska användningen av naturresurser och främja en hållbar användning av naturresurserna. De projekt som understöds kan gälla till exempel utveckling av kommunernas styrning inom klimatarbete och cirkulär ekonomi, samarbete mellan kommunerna och företagen i fråga om klimatarbete och cirkulär ekonomi, påskyndande av kommuninvånarnas åtgärder inom klimatarbete och cirkulär ekonomi samt ökning av energi- och materialeffektiviteten.För denna ansökningsomgång för understöd har det reserverats cirka en miljon euro. Ett enskilt projekt kan beviljas högst 70 000 euro i understöd. Beloppet kan emellertid motsvara högst 70 procent av de stödberättigande kostnaderna för projektet. Understöd kan beviljas bland annat för lönekostnader och planeringskostnader. Anskaffning av eller hyra för transportmedel, varor eller anordningar kan täcka högst 10 procent av projektets totala kostnader.”Kommunernas och regionernas lösningar har en nyckelposition i omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle med cirkulär ekonomi. Vi söker i synnerhet projekt som samtidigt omfattar teman inom både klimatarbete och cirkulär ekonomi. Med hjälp av finansieringen är det möjligt att få effekt på verksamheten i den egna kommunen eller regionen”, säger specialsakkunnig Miia Berger från miljöministeriet.Sökanden kan vara en kommun, en samkommun, en ekonomisk region, ett landskapsförbund, ett bolag där dessa är majoritetsägare eller en sammanslutning som dessa bildar. Ansökningstiden är 1.3.2022–14.4.2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nya perioden 2022–2026 för åtagandet för materialeffektivitet fortsätter livsmedelsbranschens åtgärder för att främja en hållbarare framställning, distribution och konsumtion av livsmedel. Livsmedelsindustriförbundet rf, Finlands Dagligvaruhandel rf och Turism- och Restaurangförbundet rf har undertecknat ett åtagande med arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet.Under den första perioden 2019–2021 lyckades 17 företag som anslutit sig till åtagandet minska matsvinn, plastanvändning, avfall och växthusgasutsläpp. Resultat nåddes genom bättre materialeffektivitet i processerna, utnyttjande av biprodukter och höjning av återvinningsgraden. De utmärkta resultaten kommer nu att uppmuntra aktörerna till en ny kontraktsperiod. Restaurangbranschen ansluter sig som en ny part, vilket ytterligare ökar åtagandets effektivitet.Målet för livsmedelsföretagen är att uppnå ekonomiska och miljömässiga fördelar som kan mätas på branschnivå genom praktiska materialeffektivitetsåtgärder. Samtidigt ökas livsmedelskedjans och konsumenternas medvetenhet om möjligheterna och metoderna för materialeffektivitet. Målet är att de företag som anslutit sig till åtagandet före utgången av 2024 ska representera 90 procent av omsättningen för Finlands Dagligvaruhandel rf, 40 procent av omsättningen för Livsmedelsindustriförbundet rf och 20 procent av omsättningen för Turism- och Restaurangförbundet rf:s medlemsföretag inom restaurangbranschen.  ”Åtagandena för materialeffektivitet är ett utmärkt exempel på samarbete på frivillig basis mellan näringslivet och statsförvaltningen. Redan den första åtagandeperioden visade att man samtidigt framgångsrikt kan minska miljökonsekvenserna av produktionen, distributionen och konsumtionen av livsmedel och stärka företagens konkurrenskraft”, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. ”Detta skulle inte vara möjligt om inte alla som deltar i åtagandet skulle dra nytta av det. Jag är övertygad om att även den period som inleds kommer att bli en framgång. Jag hälsar också restaurangbranschen varmt välkommen att delta i åtagandet för materialeffektivitet”, fortsätter Lintilä.Åtagandet främjar cirkulär ekonomi Åtagandet för materialeffektivitet är en verksamhetsmodell genom vilken flera nationella och internationella miljömål omsätts i praktiken.”Frivilliga åtgärder inom ramen för åtagandet för materialeffektivitet inom livsmedelsbranschen är ett bevis på att livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och restaurangerna är pionjärer och aktiva. Genom dem främjas gemensamma nationella hållbarhetsmål, såsom halveringen av matsvinnet fram till 2030. Det är möjligt att uppnå stora ekonomiska och miljömässiga fördelar som förbättrar företagens lönsamhet och konkurrenskraft”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Företaget väljer sina egna materialeffektivitetsåtgärder och målen för dem. Företagen förbinder sig till exempel att förebygga uppkomsten av livsmedelsavfall och matsvinn, att förbättra materialeffektiviteten genom produkt-, förpacknings- och serviceplanering och att utveckla användningen av biprodukter. ”Åtagandet erbjuder företagen en möjlighet att vara föregångare och en ansvarsfull aktör i miljöfrågor. Effektivare användning av material ökar också företagets lönsamhet. Förhoppningsvis ansluter sig ett stort antal företag inom branschen till främjandet av Finlands väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med cirkulär ekonomi”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en undersökning som publicerades den 1 mars förekommer diskriminering i arbetslivet i stor omfattning och på olika grunder, oftast beroende på hälsotillstånd och ålder. Ett lika tydligt verktyg för att minska den systematiska rekryteringsdiskrimineringen hittades inte, men Helsingfors stads försök med anonym rekrytering tydde på att anonymt sökande av arbete kunde fungera som ett verktyg för att minska rekryteringsdiskriminering.Syftet med undersökningen som genomfördes av Labore och Institutet för hälsa och välfärd var att uppdatera helhetsbilden av diskriminering i arbetslivet i Finland. Undersökningen består av två centrala delar som syftar till att ge beslutsfattare information om diskriminering i arbetslivet och om sätt för att främja likabehandling.Undersökningen fokuserade på diskrimineringsgrunder som är förbjudna enligt diskrimineringslagen och jämställdhetslagen. Grunderna är bland annat kön, ålder, ursprung, medborgarskap, språk, hälsotillstånd, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Med hjälp av survey-material beskriver undersökningen de svarandes egna erfarenheter och observationer av diskriminering. Dessa enkätundersökningar kompletteras av anmälningar och domar om diskriminering i myndighetsmaterial samt registerbaserat statistikmaterial. Tidsserierna för undersökningen om arbetsförhållanden gav de mest omfattande och, med hänsyn till olika diskrimineringsgrunder, mest jämförbara uppgifterna om diskriminering som upptäckts på arbetsplatsen.Olika material belyser hur vanligt det är med diskriminering i arbetslivet och grunderna för diskrimineringenI den första delen av undersökningen undersöktes hur vanligt det är med diskriminering i arbetslivet och det aktuella läget. I undersökningarna var de vanligaste grunderna för diskriminering hälsotillstånd samt låg och hög ålder. I myndighetsmaterial, till exempel i arbetarskyddsmyndighetens inspektioner på kundinitiativ, var ålder den vanligaste diskrimineringsgrunden. Den största ökningen inom arbetarskyddsmyndigheternas inspektioner hänförde sig dock till diskriminering på grund av ursprung, språk och nationalitet. Den vanligaste diskrimineringsgrunden vid diskrimineringsbrott i arbetslivet var hälsotillståndet och det näst vanligaste könet.Det är en utmaning att bilda sig en helhetsbild av diskrimineringen i arbetslivet i Finland , eftersom det finns betydande skillnader i mängden och kvaliteten på den information som finns tillgänglig per diskrimineringsgrund. Frågeformuleringarna och målgrupperna för de olika enkätundersökningarna varierar. Mer uppgifter om diskriminering är tillgängliga och undersökningens olika material belyser hur vanlig diskriminering är i arbetslivet ur olika perspektiv och för olika befolkningsgrupper.Preliminära resultat om fördelarna med anonymt sökande av arbeteI den andra delen av undersökningen undersöktes diskriminering vid arbetssökande och rekrytering. Lägesbilden visar att det förekommer omfattande diskriminering på olika grunder i sökandet av arbete. Bland annat kallas personer som tillhör en etnisk minoritet och som är äldre mer sällan till en arbetsintervju än andra personer. I undersökningen fann man inte ett enda tydligt verktyg som skulle fungera systematiskt för att minska rekryteringsdiskriminering i olika situationer.I studien utvärderades effekterna av anonymt sökande av arbete och resultaten varierade betydligt sinsemellan. Bedömningen av Helsingfors stads försök med anonym rekrytering gav dock hopp om att anonymt sökande av arbete kan vara ett fungerande verktyg för att minska rekryteringsdiskriminering. På grundval av preliminära resultat har personer på över 55 år och personer med namn på främmande språk nytta av anonymiseringen. Å andra sidan fanns det inga bevis för att anonymisering skulle påverka jämställdheten mellan könen inom rekryteringen.Enligt forskningsgruppen behövs det i framtiden motsvarande undersökningar som möjliggör en konsekvensbedömning för att ytterligare förstå när anonymiseringen fungerar och när den inte fungerar. Detta forskningsrön är viktigt för bedömningen av effektiviteten hos åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering i arbetslivet.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har efter föredragning av försvarsminister Antti Kaikkonen beslutat befordra överste Vesa Petteri Valtonen till brigadgeneral från och med den 1 mars 2022.

Brigadgeneral Vesa Valtonen (f. 1969) har varit kommendör för Björneborgs brigad sedan 2021. Tidigare har han tjänstgjort bland annat som biträdande avdelningschef vid arméstaben, som generalsekreterare vid sekretariatet för säkerhetskommittén vid försvarsministeriet och som bataljonskommendör vid Karelska brigaden. Han befordrades till överste 2018.

Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statens arbetsmarknadsverk nådde i dag 28.2 2022 ett förhandlingsresultat om statens tjänste- och arbetskollektivavtal. Avsikten är att avtalet ingås för tiden 1 mars 2022–29 februari 2024, men att det kan sägas upp från och med den 28 februari 2023. Staten har sammanlagt ca 78 000 anställda.Statens arbetsmarknadsverk förhandlade avtalet med de huvudavtalsorganisationer som företräder de statsanställda, dvs. Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Fackförbundet Pro och Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdet JHL.“Avtalslösningens följer med tanke på kostnadsverkningarna och möjligheten att säga upp avtalet efter det första året den allmänna linje som uppstått på arbetsmarknaden. Vi kom överens om detaljerna kring familjeledighetsreformen i enlighet med statens goda och ansvarsfulla personalpolitik. Jag vill tacka förhandlingsparterna för ett konstruktivt och lösningsorienterat förhandlingsklimat”, konstaterar statens förhandlingsdirektör Sari Ojanen.Närmare information om förhandlingsresultatet ges efter att avtalet godkänts i parternas förvaltning. Vid statliga arbetsmarknadsförhandlingar framskrider processen för godkännande så att statsrådet antingen godkänner eller förkastar avtalet efter att ett förhandlingsresultat godkänts. Efter statsrådsbehandlingen kommer riksdagens finansutskott att behandla avtalet och antingen fastställa eller låta bli att fastställa det.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 28 februari 2022 en förordning om genomförande av rådets beslut och förordning om restriktiva åtgärder med hänsyn till åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina.Finlands luftrum har redan stängts för ryska flygplan genom EU-rättsakter. Statsrådets förordning preciserar genomförandet av sanktionerna. Transport- och kommunikationsverket Traficom beviljar de tillstånd till undantag som avses i rådets beslut och förordning.Förordningen träder i kraft den 28 februari 2022 och gäller tills vidare. Förordningen upphävs eller ändras i enlighet med Europeiska unionens beslut med anledning av Rysslands angrepp mot Ukraina.Statsrådets beslut  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har i dag på framställning av statsrådet beslutat att Finland bistår Ukraina materiellt med 2500 stycken stormgevär, 150000 stycken patroner för stormgevär, 1500 stycken pansarskott och 70000 stycken förpackningar stridsproviant.Ukraina har efter Rysslands militära angrepp bett Europeiska unionens och Natos medlemsländer om materialhjälp. Flera EU-medlemsländer har uppgett att de kommer att bistå Ukraina med materialhjälp i form av olika vapen och ammunition. Läget i Ukraina är mycket svårt efter Rysslands angrepp och det finns ett brådskande behov av också försvarsmateriel.Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott behandlade läget i Ukraina vid sitt gemensamma möte den 24 februari 2022 och den 27 februari 2022 och ett eventuellt materiellt bistånd till Ukraina.I går den 27 februari beslutade republikens president att bistå Ukraina med internationell hjälp i form av skottsäkra västar, komposithjälmar och enheter för prehospital akutsjukvård. Statsrådet beslutade också att ge Estland tillstånd att vidareöverlämna kanoner som överlåtits till Estland till Ukraina. Pressmeddelande 27.2.2022.Dessutom beslutade EU:s utrikesministrar i går den 27 februari att EU stöder Ukraina genom Europeiska fredsfaciliteten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar IPCC konstaterar i sin rapport, som publicerades den 28 februari 2022, att klimatförändringarna utgör ett hot mot människans välfärd. Klimatförändringarnas konsekvenser fördelar sig regionalt sett ojämnt. Över tre miljarder människor bor i ytterst sårbara förhållanden. Utöver åtgärder för att stävja klimatförändringarna behövs det allt effektivare åtgärder för anpassning till dem.Miljöministeriet, Finlands miljöcentral, jord- och skogsbruksministeriet samt Naturresursinstitutet informerarIPCC:s senaste rapport behandlar klimatförändringarnas konsekvenser, anpassning till förändringarna och sårbarhet. Enligt rapporten berör klimatförändringarnas konsekvenser stora grupper av människor, och förändringarna har en omfattande påverkan på naturen och olika områden. Värmeböljor, torka och skogsbränder har blivit vanligare över hela världen, och det påverkar alla naturens ekosystem. Dessutom har livsmedelstryggheten och vattenförsörjningens trygghet försämrats. Enligt forskarsamhället är det svårt att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling fram till 2030 med de nuvarande åtgärderna.”Under de kommande årtiondena kommer de risker som klimatförändringarna medför att öka betydligt om man inte lyckas med klimatarbetet. Konsekvenserna och riskerna är komplexa och svåra att förutse exakt, men vi vet att det behövs nya hållbara klimatlösningar”, säger Mikael Hildén, medlem i Finlands IPCC-arbetsgrupp och direktör för Finlands miljöcentrals strategiska program för klimatförändringar.Det är av största vikt att den biologiska mångfalden och ekosystemen tryggas med tanke på en klimathållbar utveckling. Rapporten understryker att åtgärderna för att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringarna bör skräddarsys så att de lämpar sig för lokala och regionala förhållanden, eftersom riskerna varierar i de olika världsdelarna.Skillnaderna i samhälleliga utvecklingsvägar och likabehandling ska beaktas i lösningarna. Alla aktörer bör involveras i klimatarbetet: staten, företagen och folket. Finansieringen av klimatåtgärder bör beaktas på alla samhällsnivåer och inom alla sektorer.Framsteg har gjorts i anpassningen till klimatförändringar men ändringar på systemnivå behövsKlimatförändringarnas omfattning och snabbhet samt de risker som är förknippade med dem är beroende av de åtgärder för begränsning och anpassning som vidtas inom den närmaste framtiden. De nuvarande anpassningsåtgärderna räcker inte till om klimatet värms upp mer än 1,5 grader.Genom anpassningsåtgärderna har man lyckats begränsa en del av klimatförändringarnas allvarligaste konsekvenser, men IPCC efterlyser nu mer omvälvande, systemiska förändringar, det vill säga förändringar i verksamhetsmodellernas strukturer och växelverkan mellan dem.”Forskarsamhällets budskap är tydligt: klimatförändringarna är inte något som sker i framtiden, utan de har redan lett till oåterkalleliga förändringar. Det behövs en ändring av både tänkesätten och systemen så att anpassningen till klimatförändringar blir en del av allt beslutsfattande såväl i Finland och EU som i de internationella klimatförhandlingarna. Ju längre åtgärderna för bekämpning och anpassning skjuts upp, desto dyrare blir åtgärderna med tanke på såväl mänskan och naturen som ekonomin”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Finland bereder som bäst en ny nationell plan för anpassning till klimatförändringen under ledning av jord- och skogsbruksministeriet. Planen blir färdig före utgången av 2022. Planen styr Finlands beredskap inför konsekvenserna av det föränderliga klimatet under detta årtionde.”Genom att ha framtiden i sikte kan vi förbereda oss på och anpassa oss till klimatförändringarna. Genom det nationella anpassningsarbetet tryggar vi näringarnas kontinuitet och minskar klimatförändringarnas konsekvenser för människornas liv genom ett omfattande samarbete. Vi identifierar också nya möjligheter särskilt för jord- och skogsbrukssektorn som har färdigheter att binda kol”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Effektiva beredskapsåtgärder i rätt tid förutsätter ett starkt kunskapsunderlag.”Finland kan stödja sårbara länders förmåga att hantera klimatriskernas negativa effekter och deras strävan efter en hållbar utveckling bland annat genom att utveckla deras väder- och klimattjänster”, säger generaldirektören för Meteorologiska institutet Jussi Kaurola, som är ordförande för den nationella IPCC-arbetsgruppen.Klimatförändringarna har redan försvagat livsmedelstrygghetenKlimatförändringarna har redan försvagat livsmedelstryggheten för miljontals människor på olika håll i världen, särskilt i områden runt ekvatorn. De ökade perioderna av hetta och torka samt översvämningarna som blivit vanligare har haft negativa effekter på livsmedelsproduktionen, leveranskedjorna och livsmedelssäkerheten. Under de kommande årtiondena kommer klimatförändringarna att försämra livsmedelssäkerheten ytterligare när till exempel pollineringen och markens bördighet försämras och belastningen orsakad av skadedjur och sjukdomar ökar.”Man kan begränsa klimatförändringarnas skadliga konsekvenser på jordbruket och livsmedelstryggheten genom olika anpassningsåtgärder, och sådana åtgärder har också redan genomförts. När klimatet förändras har enskilda anpassningsåtgärder dock endast en begränsad effekt”, säger Taru Palosuo, ledande forskare vid Naturresursinstitutet.”Det behövs åtgärder som fokuserar på produktion, såsom att öka mångfalden av klimathållbara arter och odlingssystem. Dessutom behöver de lokala livsmedelssystemen stärkas, och det krävs sektorsövergripande anpassningsstrategier som beaktar livsmedelsproduktionen, konsumtionen och den sociala rättvisan.”Klimatförändringarna påverkar översvämningarna och torkan också i FinlandÖversvämningar och torka kan förekomma inom samma områden. Därför måste också vattenhushållningen betraktas som en helhet. Konsekvenserna av torka, såsom sämre tillgång till vatten och högre livsmedelspriser, kan öka de samhälleliga spänningarna.Globalt sett lider Nordeuropa av översvämningar och stormskador mindre än många andra regioner, men också här drabbar konsekvenserna olika människor på olika sätt. Därför bör man fästa uppmärksamhet vid rättvisa när man utvecklar anpassningsåtgärder.”Finland har rikliga vattenresurser och risken för torka är liten jämfört med resten av världen. I Finland ökar klimatförändringarna regnmängderna i genomsnitt, men risken för torka ökar särskilt under sommaren i södra och mellersta Finland”, säger Noora Veijalainen, gruppchef vid Finlands miljöcentral.Riskerna för översvämningar kan hanteras till exempel genom naturbaserade lösningar. I praktiken innebär detta till exempel ett omfattande införande av metoder för vattenhantering på åkrar.Vad är IPCC?Den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) analyserar vetenskaplig information om klimatförändringar till stöd för beslutsfattande.IPCC:s utvärderingsrapporter utarbetas av forskare i IPCC-gemenskapen i flera års tid. Granskningen av konsekvenserna av klimatförändringar och av anpassningsåtgärderna kulminerade i ett intensivt möte som hölls 14.2–27.2.2022. Vid slutet av mötet publicerades den omfattande utvärderingsrapporten och ett sammandrag riktat till beslutsfattare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har offentliggjort gemensamma principer och rekommendationer för utvecklingen av programmeringsgränssnitt (API) för den offentliga förvaltningen. API-principerna är indelade i tre nivåer: strategiska, taktiska och operativa.Principerna på strategisk nivå gäller organisationens ledning. På strategisk nivå beskrivs hur man bör fastställa riktningen och målen för utvecklingen av programmeringsgränssnitten samt hur programmeringsgränssnitten bör beaktas i utvecklingen av verksamheten. Principerna på taktisk nivå gäller aktörer som utvecklar organisationens informationshantering. Principerna på taktisk nivå styr hur utvecklingen av programmeringsgränssnitt och den helhet som består av programmeringsgränssnitt bör hanteras. Principerna på operativ nivå har riktats till aktörer som utvecklar och upprätthåller programmeringsgränssnitt. Principerna på den operativa nivån styr hur enskilda programmeringsgränssnitt borde utvecklas och upprätthållas.API-principerna är avsedda att användas av hela den offentliga förvaltningen vid utvecklingen av gränssnittet och upphandlingen av informationssystem. Principerna förbättrar kundorienteringen, samarbetet, den semantiska och tekniska interoperabiliteten, återanvändning, beaktandet av datasäkerhet och dataskydd samt kvaliteten i utvecklingen av programmeringsgränssnitt.Genom API-principerna genomför man nationellt Europeiska kommissionens API Framework -rekommendationer. Principerna har beretts öppet genom att engagera samarbetsgrupper och sakkunniga. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kommer att underhålla den offentliga förvaltningens API-principer från och med 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi