NordenBladet — Finansministeriet utlyste i februari två separata stödformer som främjar digitaliseringen inom den offentliga sektorn. Stödformerna är inte överlappande, utan formerna för genomförandet och stödmålen är olika.Statsunderstöd för digitalisering i kommunerna kan beviljas projekt som främjar digitaliseringen i kommunerna och samkommunerna. Expertstödet för programmet för digitalisering utgör i sin tur praktiskt experthjälp som tillhandahålls till exempel av en tjänstedesigner eller ett användbarhetsproffs.  Finansministeriets experter utbyter sinsemellan information om inlämnade ansökningar och gjorda val. Det är inte möjligt att få stöd för samma utvecklingsobjekt från båda källorna. Tabell över stödformernas karaktär och olikheter 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i Natos utrikesministermöte och i utrikesrådet i Bryssel den 4 mars.På agendan för Natos utrikesministermöte står läget i Ukraina. Natos partnerländer Finland och Sverige samt EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har bjudits in till diskussionen. Efter Natomötet deltar utrikesminister Haavisto i EU:s utrikesråd som fortsätter diskussionen om Rysslands invasion av Ukraina. Utrikesministrarna diskuterar också med Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, Förenta staternas utrikesminister Antony Blinken, Kanadas utrikesminister Mélanie Joly, Storbritanniens utrikesminister Liz Truss och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den tredje vaccindosen rekommenderas för alla 18 år fyllda och äldre. Coronarestriktionerna har lättats upp, men det är fortfarande viktigt att människorna stannar hemma om de är sjuka, använder munskydd i offentliga lokaler och iakttar god handhygien.Den 27 februari vårdades sammanlagt 316 coronapatienter på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården jämfört med den 20 februari då antalet var 322.   Uppskattningsvis två femtedelar av patienterna inom den specialiserade sjukvården får vård på grund av något annat än covid-19. På intensivvårdsavdelningarna vårdades den 27 februari 44 patienter jämfört med 38 patienter den 20 februari. Under vecka 8 togs det in 36 nya coronapatienter till intensivvårdsavdelningarna jämfört med 25 under den föregående veckan. Antalet patienter som fick intensivvård i huvudsak på grund av covid-19 varierade mellan 29–31 patienter under vecka 8.  
Bedömningen av epidemiutvecklingen är fortfarande förenad med många osäkerhetsmoment. Det effektiva reproduktionstalet är detsamma som förra veckan, nämligen 0,85–1,05 (sannolikhetsintervallet 90 %). Uppskattningen av det effektiva reproduktionstalet grundar sig på covid-19-fallen inom den specialiserade sjukvården. Mängden virusgenom i Finlands avfallsvatten är totalt sett fortfarande på en hög nivå. Utvecklingstrenden vad gäller virusvärdena har varit sjunkande endast i Esbo och Helsingfors. På de övriga uppföljningsorterna har värdena fortfarande stigit eller hållit sig på samma nivå. Resultaten anges i veckorapporten om uppföljningen av avfallsvatten som publiceras på fredagar kl. 12.00 på Institutet för hälsa och välfärds webbplats (på finska).Fram till söndagen den 27 februari har det till registret över smittsamma sjukdomar rapporterats sammanlagt 2 366 fall där den smittade dött inom 30 dygn efter det bekräftade positiva testresultatet. Under de två senaste kalenderveckorna (14–27.2) har det rapporterats 152 dödsfall, medan motsvarande tal för de föregående två veckorna var 225. Som en del av epidemins lägesbild har Institutet för hälsa och välfärd följt upp antalet dödsfall som rapporterats inom en månad från covid-19-diagnosen. Institutet för hälsa och välfärd utreder för närvarande hur många coronapatienter det är som avlidit huvudsakligen på grund av någon annan orsak än covid-19. Vaccinerna ger fortfarande ett bra skydd mot allvarliga symtom av covid-19. Att ta den tredje vaccindosen är särskilt viktigt för riskgrupper och de som fyllt 60 år. Fram till den 2 mars 2022 har 86,4 procent av 18 år fyllda och äldre i Finland fått åtminstone två vaccindoser, och 61 procent tre vaccindoser. Vaccinationstäckningen för den tredje vaccindosen har ökat med uppskattningsvis 0,6 procentenheter i befolkningen över 18 år under en vecka (24.2–2.3.). Vaccinationstäckningen ökar fortsättningsvis långsamt. Vaccinationstäckningen för den tredje dosen ökade nämligen bara med 0,8 procentenheter den föregående veckan. En fjärde vaccindos rekommenderas till de 12 år fyllda och äldre som har allvarlig immunbrist.Epidemin bekämpas genom lokala och regionala åtgärder. När restriktionerna lättas upp blir det allt viktigare att var och en själv försöker förhindra smittspridning, att de som är sjuka undviker närkontakter, att självtestningen ökar och att vaccinationstäckningen blir så hög som möjligt. Institutet för hälsa och välfärd har sammanställt de viktigaste uppgifterna om uppföljningen av coronaepidemin på sin webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Byggandet ökar från en till tre procent i år. Nästa år krymper byggvolymen, bedömer Konjunkturgruppen för byggbranschen i sin rapport av den 3 mars.Den rekordhöga takten i byggandet av bostäder år 2021 har vänt och blivit långsammare, vilket den ökade internationella osäkerheten och en eventuell höjning av räntorna kastar en skugga över. I år fortsätter byggandet av fritt finansierade och statligt understödda hyresbostäder att vara livligt. Enligt prognoserna kommer kapital att flöda vidare till bostadsinvesteringarna, men takten beräknas avta småningom. Det har skett en tydlig ökning i byggandet av småhus under de senaste åren, och trenden antas fortsätta. Den goda sysselsättningsutvecklingen stöder efterfrågan på byggande, och det ökade distansarbetet har väckt nytt intresse för möjligheten att bo utanför centrum.  Stora företag planerar att investera aktivt i år, men den internationella osäkerheten kan bromsa in takten. Bygglov för industribyggnader och industrilager har beviljats i ökande takt. Det finns också efterfrågan på nya lokaler, även om det finns gott om gamla lokaler lediga. Byggandet av sjukhus håller på att sakta in. Även antalet nya skolor som byggs är mindre nu än under de senaste åren. Priserna på byggnadsmaterial har stigit snabbt och pristrycket ser inte ut att sjunka på kort sikt. Det råder också brist på yrkeskunnig arbetskraft. Antalet personer som arbetar inom byggbranschen kommer enligt prognosen att öka ännu under första halvan av året. Konjunkturgruppen för byggbranschen förutspår att byggvolymen kommer att öka med 1–3 procent i år. Nästa år minskar byggproduktionen enligt prognosen med 1–3 procent. Renoveringarna ökar enligt prognosen med en stabil takt på ett par procent under de närmaste åren. Mark- och vattenbyggandet ökar i år med ett par procent och minskar något nästa år. Den rapporten och prognos som byggbranschens konjukturgrupp gett ut utarbetades innan Ryssland invaderade Ukraina, och i prognosen ingår inga bedömningar av hur invasionen eventuellt kommer att påverka byggsektorn. Det finns emellertid en risk för att utvecklingen blir sämre än i prognosen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet utredde vid årsskiftet 2021–2022 för tredje gången hur verkställandet av lagen om digitala tjänster framskrider. Enkäten riktades till organisationer som omfattas av lagens tillämpningsområde, vilka inkluderar alla myndigheter, offentligrättsliga inrättningar samt vissa företag, stiftelser, föreningar och andra sammanslutningar som lagen förpliktar. Enligt dem som svarade på enkäten ser läget bra ut i fråga om verkställigheten av lagen, men svaren lyfte också upp brister i kompetensen, resurserna och förståelsen.Syftet med lagen är att främja tillgången till digitala tjänster, tjänsternas kvalitet, informationssäkerhet och innehållets tillgänglighet. Detta förbättrar allas möjligheter att använda digitala tjänster på lika villkor. Organisationerna har vilja att lära sig och förstå tillgänglighet och verkställigheten av lagen, men möjligheterna till detta försvåras bland annat av bristfälliga resurser inom organisationen. Organisationerna betraktar lagen mer som en tillgänglighetslag och har inte till alla delar insett skyldigheten att ordna digitala tjänster. Inga betydande ändringar jämfört med föregående enkät i fråga om verkställigheten av lagen   De mest betydande ändringarna jämfört med den föregående enkäten gällde beaktandet av skyldigheterna enligt lagen. 90 procent av de som svarade angav att de skyldigheter som lagen medför har beaktats i alla eller största delen av tjänsterna. År 2021 var motsvarande andel cirka 80 procent. Konkreta åtgärder har bland annat varit ibruktagandet av Suomi.fi-tjänster samt förnyandet och elektrifieringen av tjänster och webbplatser.Av enkäten framgår bland annat att 79 procent av organisationerna har en i lagen förutsatt möjlighet att ta emot och skicka meddelanden på ett informationssäkert sätt. Dessutom ska myndigheten enligt lagen publicera kontaktuppgifter, varifrån man får råd om användningen av digitala tjänster. 87 procent av respondenterna uppgav att kontaktuppgifterna finns i de flesta eller i alla tjänster. Organisationerna har gjort utredningar om nuläget för att förbättra tillgängligheten, men alla brister som upptäckts har inte åtgärdats. Detta beror på att organisationerna har till exempel väntat på systemändringar. Organisationerna har dock upplevt att genomförda tillgänglighetsbedömningarna varit till nytta.Enkätresultaten baserar sig på organisationernas egna bedömningarResultaten av enkäten har delvis kunnat jämföras med Regionförvaltningsverket i Södra Finlands nationella rapport om tillgänglighetsgranskning som publicerades i slutet av 2021. Av rapporten framgick att en stor del av de digitala tjänster som var föremål för tillsyn inte uppfyllde tillgänglighetskraven enligt lagen om digitala tjänster. Svaren på den nu gjorda enkäten baserar sig på organisationernas egen bedömning av hur kraven på tillgänglighet och kraven i lagen om digitala tjänster har beaktats och förståtts i tjänsterna. Respondenterna tror till exempel att tillgängligheten är bättre än vad som var fallet enligt tillsynen över tillgängligheten.Organisationerna behöver mer utbildning och anvisningar om tillgänglighet och om verkställigheten av lagen om digitala tjänster. Finansministeriets program för att främja digitaliseringen utreder möjligheterna att ordna ytterligare utbildning och anvisningar.Skyldigheterna i anslutning till ordnandet av digitala tjänster trädde i kraft den 1 oktober 2019. Enkäten har genomförts 2020, 2021 och 2022. Den senaste enkäten besvarades av 187 organisationer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Anvisningar till arbetsgivare om säker inresa för säsongsarbetskraft inom primärproduktionen har nu färdigställts. En säsongsarbetare som kommer till Finland ska vara vaccinerad i enlighet med Institutet för hälsa och välfärds anvisningar. Alternativt får säsongsarbetare komma in i landet, om de hör till sådan arbetskraft som är kritisk med tanke på försörjningsberedskapen, och arbetstagare inom primärproduktion anses höra dit. Ovaccinerade personer testas vid gränsen. Krigstillståndet i Ukraina inverkar på många sätt på ukrainarnas möjligheter att komma till Finland för säsongsarbete. I fråga om beviljande av intyg för säsongsarbete till ukrainare samt inresa och vaccinationskrav för ukrainare eftersträvas så mycket flexibilitet som möjligt.Vaccinerade arbetstagare får resa in i Finland, om de har ett intyg över vaccinationer eller vaccination och genomgången sjukdom. Ovaccinerade personer ska genomgå ett första covid-19-test vid gränsen omedelbart efter ankomsten till Finland, och 72–120 timmar senare ska de testa sig på nytt. Närmare anvisningar om covid-19 och smittsäkerhet finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats (Institutet för hälsa och välfärds anvisningar om resor och covid-19-pandemin). Även regionala restriktioner på grund av covid-19 kan inverka på hur gårdarna ska gå till väga. Jord- och skogsbruksministeriet rekommenderar starkt att alla säsongsarbetare tar vaccin redan innan de kommer till Finland. Ministeriet rekommenderar också att de har ett negativt resultat av ett covid-19-test som är taget högst 72 timmar före inresan. När det gäller ukrainare som kommer till Finland och eventuellt senare söker sig till säsongsarbete finns det möjlighet till flexibilitet i fråga om ovannämnda begränsningar. Uppdaterad information finns på Migrationsverkets webbplats (migri.fi) och Gränsbevakningsväsendets webbplats (raja.fi).Primärproduktionen behöver cirka 16 000 säsongsarbetare. – Vi är alla bekymrade över kriget i Ukraina. För egen del försöker jag på alla sätt se till att ett genomgripande samarbete mellan myndigheterna ska säkerställa att säsongsarbetare kan komma till Finland under den kommande vegetationsperioden och att alla möjliga åtgärder vidtas för att säsongsarbetarna ska kunna komma hit. På det sättet kan vi också hjälpa det krigsdrabbade Ukraina och ukrainarna. Vi följer läget noggrant. Samtidigt vill jag precis som tidigare under pandemin understryka vikten av hälsosäkra arrangemang vid gårdarna och gårdarnas ansvar för sina anställda, konstaterar jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko representerar Finland vid finansministrarnas extraordinära Ekofin-videokonferens den 2 mars. Det extraordinära mötet ordnas på grund av situationen i Ukraina.Ministrarna diskuterar läget i Ukraina och de ekonomiska konsekvenser som sanktionerna mot Ryssland har för EU och dess medlemsländer.
  
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen överlämnade den 2 mars till riksdagen en proposition som kompletterar den första tilläggsbudgetpropositionen för 2022.I den kompletterande budgetpropositionen föreslås 30 miljoner euro till stöd för stöd kollektivtrafiken i stora och medelstora stadsregioner samt 17 miljoner euro 
för tryggandet av landskapsflygförbindelser för högst 9 månader i enlighet med den upphandlade trafik som inleddes 2021 .Anslagsökningen i tilläggsbudgetpropositionen för 2022 är 47 miljoner euro, vilket ökar statens behov av nettoupplåning med ett motsvarande belopp. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 7,6 miljarder euro 2022. Regeringen lämnade den första tilläggsbudgetpropositionen för 2022 till riksdagen torsdagen den 3 februari. Finansutskottet har ännu inte lämnat sitt betänkande om propositionen. Genom den proposition som kompletterar tilläggsbudgeten svarar man på de direkta och nödvändiga behov som orsakas av covid-19-läget och som anknyter till stödjandet av stadsregionernas kollektivtrafik, och dessutom tryggar man flygförbindelserna till landskapen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Naturresursinstitutet ska för jord- och skogsbruksministeriets räkning göra en sådan utredning om förhållandena i renskötselområdet under vintern 2021/22 som avses i lagen om ersättande av skador som drabbat renhushållningen (987/2011, nedan renskadelagen). Utifrån uppgifterna om förhållandena utreder Naturresursinstitutet om förändringar i förhållandena har gett upphov till betydande negativa konsekvenser som kan räknas som en katastrof och på vilka renbeteslags områden de eventuellt har förekommit.Naturresursinstitutet har redan tidigare under vintern 2021/22 lämnat uppgifter om förhållandena i renskötselområdet till jord- och skogsbruksministeriet. I och med utredningen uppdateras och kompletteras dessa uppgifter, samtidigt som det bedöms om det har uppstått en katastrof.Vid en förhandling som hölls i enlighet med 9 § i sametingslagen (974/1995) den 18 februari 2022 har sametinget framfört sin åsikt att förhållandena på renarnas vanliga vinterbetesområde under vintern 2021/22  väsentligt har försvagat renarnas tillgång till föda. Sametinget har bett jord- och skogsbruksministeriet fatta beslut om att anlita ett forskningsinstitut för att utreda en katastrof på det sätt som föreskrivs i renskadelagen och den förordning som utfärdats med stöd av lagen. Dessutom har fem renbeteslag den 28 februari 2022 underrättat ministeriet om exceptionella snö- och naturförhållanden.Ministeriet anser att omfattningen av den katastrof som förhållandena eventuellt orsakat bör kartläggas genom den utredning som inleds nu. Dessutom inverkar förhållandena senare under våren och under utredningens gång på om förhållandena förändras till en sådan katastrof som avses i renskadelagen och förordningen. De inverkar också på hurdana konsekvenser den eventuella katastrofen får.I renskadelagen föreskrivs det om möjlighet att betala ersättning av statens medel till renägare för skador som föranleds av en katastrof. Enligt lagen är en utredning som görs av ett forskningsinstitut det första steget i processen för ibruktagandet av ersättningssystemet. För att ersättningssystemet ska tas i bruk finns det dock även andra lagstadgade villkor, och även om villkoren uppfylls är ibruktagandet av systemet beroende av prövning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet inleder beredningen av en ny finansieringslag för social- och hälsoorganisationer. Bakgrunden till detta är regeringens riktlinje om att det ska införas en ny finansieringsmodell för verksamhet som finansieras med penningspel från ingången av 2024.En projektgrupp bestående av statssekreterare och projektets parlamentariska uppföljningsgrupp färdigställde i februari sitt förslag till ny finansieringsmodell och finansieringsnivå för allmännyttig verksamhet som finansieras med penningspelsintäkter. Genomförandet av reformen av finansieringsmodellen förutsätter att lotterilagen ändras. Den nya finansieringsmodellen innebär i praktiken en finansiering med allmän täckning, där fördelningsförhållanden i anslaget eller specificerade användningsändamål inte är fastställda i lag.I syfte att förbättra förutsägbarheten och stabiliteten bereds inom ministeriernas (jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet) sektorer nya sektorspecifika ramlagar för att förenhetliga nuvarande praxis. Det föreslås att bestämmelserna om den nuvarande Social- och hälsoorganisationernas understödscentral samt delegationen för social- och hälsoorganisationernas understödsärenden överförs från lotterilagen till social- och hälsovårdsministeriets sektorramlag. Avsikten är att regeringens proposition med förslag till en ny lag om finansiering av social- och hälsoorganisationer ska beredas skyndsamt så att den kan föredras hösten 2022 som en del av totalreformen av finansieringsmodellen.Syftet med den lag som bereds är att säkerställa att statsunderstödsverksamheten fortsätter på ett förutsägbart, öppet och transparent sätt.Som stöd för beredningen tillsätts en uppföljningsgrupp med uppgift att främja beredningen av ny lagstiftning för främjande av hälsa och social välfärd. Arbetsgruppens mandatperiod är 1.3.2022–31.12.2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi