NordenBladet — Justitieminister Anna-Maja Henriksson, som ansvarar för Ålandsärenden i regeringen, besöker Åland den 13–14 september.Under sitt besök för minister Henriksson diskussioner med representanter för Ålands landskapsregering och lagting. Ministern besöker också bland annat fiskodlingsföretaget Fifax, rederiet Viking Line och Ålands lyceum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet ber intresserade personer att senast den 27 september 2021 anmäla sig som Finlands kandidater till valet av ledamöter i expertgruppen för bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (GREVIO) som övervakar tillämpningen av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen).Istanbulkonventionen är det första juridiskt bindande avtalet i Europa för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet som en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Konventionen antogs 2011 och trädde internationellt i kraft 2014. Konventionen trädde i kraft i Finland 2015. GREVIO är en del av Istanbulkonventionens övervakningsmekanism, som även omfattar partskommittén för Istanbulkonventionen. GREVIO övervakar parternas tillämpning av Istanbulkonventionen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett utkast till statsrådets förordning om statsunderstöd inom social- och hälsovården som har samband med Europeiska unionens mekanism för återhämtning och resiliens, har beretts av social- och hälsovårdsministeriet och sänds nu på remiss. Återhämtningsåtgärderna är en del av Finlands program för hållbar tillväxt 2021–2025. Förordningen avses träda i kraft den 15 december 2021.Programmet för hållbar tillväxt finansieras med medel från EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Återhämtningsinstrumentet indelas i sju program av vilka faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) är det största. För att kunna få finansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens måste en medlemsstat lägga fram en nationell plan för återhämtning och resiliens (RRP). Programmet är indelat i fyra pelare: 1) Den gröna omställningen stöder ekonomiska strukturomvandlingar och ett koldioxidneutralt välfärdssamhälle2) Med hjälp av digitalisering och dataekonomi stärks produktiviteten och tjänsterna görs tillgängliga för alla3) Sysselsättningsgraden och kompetensnivån höjs för att påskynda hållbar tillväxt4) Åtgärder som förbättrar tillgången till social- och hälsovårdstjänster och ökar kostnadseffektiviteten.Utlåtande

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska samarbetsministrarna sammanträder i Mariehamn under ledning av minister Thomas Blomqvist den 13–14 september 2021. Under mötet bereder ministrarna ministerrådets budget för 2022 och diskuterar de nordiska gränshindrens tillstånd med Gränshinderrådet. Det fjärde samarbetsministermötet under Finlands ordförandeskap ordnas i nära samarbete med Åland och uppmärksammar Ålands 100-årsjubileum som självstyrande område.Vid sitt möte bereder ministrarna Nordiska ministerrådets budget för 2022 och diskuterar målen för hållbar utveckling i det nordiska samarbetet. Visionen för det nordiska samarbetet är att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det är nödvändigt att skapa förutsättningar för investeringar i människors och miljöns hälsa, tillräckliga resurser, riskförebyggande och innovativ social- och hälsovård, miljöskydd och andra stödsystem i världen, konstaterar Världshälsoorganisationens (WHO) alleuropeiska kommission för hälsa och hållbar utveckling i sin slutrapport.Den oberoende kommissionen har haft till uppgift att samla in de bästa lärdomarna om hur hälso- och sjukvårdssystemen i olika länder har tacklat coronaviruspandemin och att ge rekommendationer om de investeringar och reformer som social- och hälsovårdssystemen behöver för att förbättra hållbarheten. Italiens tidigare premiärminister, professor Mario Monti, har fungerat som kommissionens ordförande. Kommissionens budskap är att social- och hälsovården ska lyftas fram som en social och politisk prioritering och att man ska identifiera hur avgörande den är för hållbar utveckling och social sammanhållning.Rapporten motiverar varför framtidens krishantering kräver investeringar i hälsa och hållbar utveckling och föreslår nya sätt att tänka på hälsan och dess bakgrundsfaktorer utifrån de lärdomar som dragits av pandemin. Coronaviruspandemin har inte bara påverkat hälsa och välfärd, utan den har också haft omfattande konsekvenser för bland annat ekonomin, den sociala sammanhållningen och utbildningen. Också konsekvenserna av den har fördelats ojämnt mellan olika grupper.Finland har i kommissionen representerats av president Tarja Halonen på framställning av familje- och omsorgsminister Krista Kiuru. President Halonen, som varit ordförande i två olika arbetsgrupper, har bland annat lyft fram sårbara grupper.– Rapportens övergripande förhållningssätt till coronapandemin är utgångspunkten för såväl individernas som samhällets bärkraft. Coronakrisen drabbar dem som redan är i en utsatt ställning hårt och detta ska beaktas i planerna. Dessa människor bör av mänskliga skäl stödjas bättre än för närvarande. Det här inverkar också på samhällets övergripande hållbarhet. Att korrigera missförhållandena efter pandemin vore en effektiv förebyggande åtgärd med tanke på framtiden, sammanfattar president Tarja Halonen.– Investering i hållbara hälsosystem, social- och hälsovård och psykisk hälsa är en investering i kriståliga samhällen, konstaterar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru. 
 WHO: Drawing light from the pandemic: A new strategy for health and sustainable development (2021)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I fjol betalade Finland EU 781 miljoner euro mer än man fick tillbaka i form av inkomster. Nettoavgiften steg jämfört med 2019 då den låg på 559 miljoner euro. Nettoavgiften per invånare var 141 euro per år enligt Europeiska kommissionens statistik.Korrigerat 10.9. kl 14.40: Den tredje största nettomottagaren per invånare var Luxemburg, inte Lettland.Alla medlemsländers betalningar till unionen ökade klart i fjol på grund av coronapandemin.”EU vidtog snabbt coronaåtgärder genom att utnyttja EU:s tilläggsbudgetar och införa nya stödinstrument. Nu ser det ut som om de snabba åtgärderna fungerat: vi har förhoppningsvis passerat det värsta skedet och den europeiska ekonomin växer snabbt”, säger finansminister Annika Saarikko.Nettoavgiften illustrerar skillnaden mellan de bidrag Finland får från EU och de avgifter Finland redovisar till EU. Kalkylen beaktar dock inte alla fördelar med EU-medlemskapet, såsom den inre marknaden och den fria rörligheten.Finlands nettoavgift till EU var 141 euro per invånare i fjol, medan motsvarande belopp var 101 euro år 2019. Nettobidraget var 0,33 procent i förhållande till Finlands bruttonationalinkomst (0,23 procent 2019).Nettoavgifterna för olika år varierar bland annat på grund av att siffrorna ibland inkluderar program som löpt ut den föregående budgetperioden och att inledandet av program för den nuvarande perioden kan ha fördröjts. Nettobidragen påverkas dessutom av årliga ändringar i EU-budgeten och av EU:s intäkter från andra finansieringskällor än de nationella medlemsavgifterna. Dessa inkomster kan variera kraftigt från år till år. Bidragen till Finland ökade någotFinlands bidrag från EU ökade sammanlagt med 16 miljoner euro till 1 558 miljoner euro jämfört med 2019. Finlands andel av den finansiering som återbetalas till EU-medlemsstaterna var 1,06 procent (1,15 procent 2019).Finland fick 29 miljoner euro mer än år 2019 från EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, och 24 miljoner mer från Fonden för ett sammanlänkat Europa. De strukturpolitiska stöden låg kvar på 203 miljoner euro.De inkomster som Finland fick minskade särskilt inom jordbruksfinansieringen (direktstöd till jordbruket och utveckling av jordbruket). Intäkterna minskade med sammanlagt 57 miljoner euro och det totala beloppet stannade på 823 miljoner euro.Cirka 53 procent av Finlands inkomster bestod dock av jordbruksfinansiering. De strukturpolitiska stöden och Horisont 2020-programmet utgjorde vardera ca 13–15 procent av Finlands intag. Finland fick 2,2 procent av den finansiering som utdelades EU-länderna ur Horisont 2020 –programmet. Andelen är klart större än Finlands proportionella betalningsandel i EU-budgeten (1,65 procent), vilket visar att Finland lyckats väl med att få finansiering ur programmet.Finlands betalningar till unionen ökade tydligtI fjol var Finlands proportionella andel av EU-budgeten 1,65 procent (jämfört med 1,63 procent 2019). Finland betalade i fjol sammanlagt 2 318 miljoner euro till EU. Avgifterna för denna så kallade nationella andel, dvs. den andel som redovisas ur statsbudgeten, ökade med 302 miljoner euro (15 procent) jämfört med 2019. Bidraget på grundval av mervärdesskatt var 309 miljoner euro medan avgiften på basis av bruttonationalinkomst var 1 881 miljoner euro. Dessutom var Finlands andel av finansieringen av Storbritanniens sänkta avgifter 155 miljoner euro.I fjol tog Finland ut 174 miljoner euro i tullar och sockeravgifter, varav 139 miljoner euro redovisades direkt till unionen och 35 miljoner euro i statsbudgeten som inkomster från uppbördsarvoden.Danmark den största nettobetalaren, Ungern den största nettomottagarenDe olika medlemsstaternas ställning som nettobetalare avspeglar staternas ekonomiska ställning. Finland är rikare än EU-länderna i genomsnitt och har hört till EU-budgetens nettobetalare sedan 2001.De största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten (figur 1) var i fjol Tyskland (0,45 procent), Storbritannien (0,44 procent) och Danmark (0,41 procent). I förhållande till invånarantalet förändras ordningen något: Danmark är den största nettobetalaren (228 euro per invånare). Därefter kom Tyskland (186 euro) och Sverige (184 euro). De medlemsstater som fick avgiftssänkningar (Tyskland, Danmark, Holland, Sverige, Österrike och Storbritannien) var trots sänkningarna de största nettobetalarna både i förhållande till bruttonationalinkomsten och till invånarantalet.De största nettomottagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var i fjol Litauen (4,53 procent), Kroatien (4,41 procent) och Ungern (3,62 procent). Räknat per invånare var ordningsföljden: Litauen (766 euro per invånare), Estland (600 euro) och Luxemburg (579 euro).Finland fortfarande en liten nettobetalareFinlands nettobetalningsställning ökade förra året eftersom Finlands EU-betalningar ökade mer än EU-inkomsterna. Italien, Belgien och Irland var ännu mindre nettobetalare än Finland i förhållande till bruttonationalinkomsten.”EU-betalningarna steg i alla medlemsstater emedan man var tvungen att öka de totala utgifterna för EU-budgeten, särskilt på grund av coronapandemin. EU utfärdade flera tilläggsbudgetar under ett exceptionellt år, och de ökade Finlands betalningar med ca 220 miljoner euro från den överenskomna ordinarie budgeten”, säger budgetrådet Panu Kukkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Webinariet är ett startskott för skapande av en konstruktiv dialog om nordisk matkultur och dess olika drivkrafter i främjande av hållbar livsstil.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid föredragningen fredagen den 10 september förordnade republikens president tre sidoackrediteringar.Republikens president befullmäktigade chefen för ambassaden i Bogotá, ambassadör Antti Kaski, i Panma, chefen för ambassaden i Kairo, ambassadör Pekka Kosonen, i Sudan och chefen för ambassaden i Mexico City, ambassadör Päivi Pohjanheimo, i El Salvador. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det nordiska seminariet, som behandlar mångsidigt bärkraft av matbranschen, arrangeras inom ramen för Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021. Välkommen att ta del av nya kunskaper, aktuella insikter och perspektiv från ledande experter inom hållbarhet! Årets seminarium är öppet för allmänheten och riktar sig särskilt till företagare som bedriver hantverksmässig förädlingsverksamhet, landsbygdsföretagare inom livsmedelssektorn, studerande och övriga aktörer i branschen.Tid: Fredag 8.10.2021 kl. 9.00 – 17.00Plats: Alandica Kultur & Kongress, Strandgatan 35Kostnad: Kostnadsfritt, föranmälan här, sista anmälningdag är 24.9.Länk till seminarietSeminariet Bärkraftigt från jord till bord arrangeras i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet inom ramen för Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021 samt programmet Ny Nordisk Mat.Temat för årets seminarium är hållbarhet. Odlare, transport- och logistikleverantörer och alltmer konsumenter gör kopplingen mellan hållbara metoder och hur de formar en livskraftig livsmedelskedja för framtiden. Ett livsmedelssystem består av alla de tjänster, aktörer, institutioner, regler och så vidare som behövs för att vi ska få mat på bordet och som på olika sätt påverkar det vi äter. Från jord till bord.Seminariet kommer att ta upp flera perspektiv som bidrar till utveckling av nya värdekedjor kopplat till en hållbar framtid och kommer att ledas av Lotta Nummelin. Bra att veta:Bärkraftigt från jord till bord är ett seminarium som är öppet för allmänheten.Seminariet är kostnadsfritt men vi vill att deltagarna föranmäler sig.Ingen gemensam lunch arrangeras under seminariet. Vi stödjer lokala restauranger som har axganmeny eller enligt eget val.Föreläsningarna 1-5 är inspelade på förhand.Seminariet genomförs som en hybrid, det vill säga både fysiskt och digitalt. Evenemanget spelas in så man kan följa det direkt eller se det efteråt. Livesändningen kan följas via länk.Föreläsningarna sker på svenska men presenteras och sammanfattas efter varje anförande på finska. Tilläggsinformation: Seija Ahonen-Siivola, seija.ahonen-siivola(at)gov.fi,  tel. 0295162173

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet testar informationssäkerheten på vissa av sina offentliga webbplatser genom crowdsourcing från och med den 22 september 2021. Buggbelöningsprogrammet, eller bug bounty-programmet, genomförs tillsammans med företaget Hackrfi. Datasäkerhetsexperter och hackare ges, inom ramen för vissa regler, en möjlighet att undersöka och söka sårbarheter i valda objekt. På basis av de sårbarheter som rapporteras kan deltagarna få ett arvode. Utrikesministeriet pilottestade buggbelöningsprogrammet från december 2019 till maj 2020. Då lämnade hackarna in över 100 sårbarhetsrapporter, varav 32 belönades. Nu har programmet blivit en permanent del av utrikesministeriets informationssäkerhet, och de objekt som väljs till programmet kommer att variera medan programmet utvecklas.”Utrikesministeriets webbplatser testas, vare sig vi vill eller inte. Vi är medvetna om att vi är föremål för ett kontinuerligt intresse från utomstående, och alla har inte nödvändigtvis goda avsikter. Med hjälp av programmet vill vi få kunskap om och åtgärda sådana sårbarheter som annars skulle förbli oupptäckta”, säger utrikesministeriets datasäkerhetschef Matti Parviainen.Som testobjekt väljs i första hand webbsidor som är öppet tillgängliga på nätet. På utrikesministeriets webbplatser betonas konfidentialitet, informationens tillgänglighet och integritet. Tjänsten resesanmälan.fi, som är en av de webbplatser som ska testas, är ett av de viktigaste verktygen för utrikesministeriet att få information om och nå finska medborgare i krisområden.Lyckat utfall av utrikesministeriets kollektiva it-säkerhetstest – bug bounty-programmet blir en permanent testform (Pressmeddelanden 2.10.2020)

Källa: Valtioneuvosto.fi