NordenBladet — Vissa nya grupper kan från och med den 1 oktober åter lämna in visumansökan till Finland i Ryssland. Finlands viseringscenter börjar ta emot visumansökningar av affärsresenärer och av alla som haft ett minst tvåårigt Schengenvisumvisum som löpt ut.De grupper som redan har rätt att söka visum till Finland kan göra det också i fortsättningen. Nya visumansökningar tas endast emot med tidsbokning.De utvidgade möjligheterna att lämna in visumansökningar ändrar inte Finlands inreserestriktioner. Det har inte fattats några beslut om att ändra inreserestriktionerna. Varje viseringssökande ska underteckna ett dokument där hen förbinder sig att följa inresekraven och intygar att hen förstår att ett beviljat visum inte garanterar inresa till Finland. Beslut om inreserestriktioner fattas av Finlands regering i enlighet med Europeiska unionens rekommendationer. Läs mer om vilka grupper som får resa in i Finland på det finska Gränsbevakningsväsendets webbplats. Resenärer som anländer till Finland ska följa de finländska hälsovårdsmyndigheternas rekommendationer. Även de ryska gränsmyndigheterna har infört restriktioner vid gränsen.Under pandemin har uppskattningsvis över en halv miljon Schengenvisum som Finland beviljat i Ryssland gått ut. Genom att ta emot fler visumansökningar i Ryssland vill Finlands utrikesministerium, liksom flera andra Schengenländer, erbjuda personer vars visum har löpt ut en möjlighet att förnya sitt visum. På detta sätt vill vi också förebygga en anhopning av ansökningar när restriktionerna i gränstrafiken lättar. För närvarande är det dock inte klart när restriktionerna ändras.Före coronapandemin var Finland det land som utfärdade flest  Schengenvisum i Ryssland, och Finland var ett av ryssarnas populäraste resmål. År 2019 beviljade Finland sammanlagt 790 000 Schengenvisum i Ryssland och ryssarna gjorde totalt 3,7 miljoner resor till Finland. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) ansökte våren 2021 om statsunderstöd för kostnaderna för utarbetandet, utvecklingen och användningen av den nationella Finentry-tjänsten under coronapandemin. Social- och hälsovårdsministeriet beviljar HUS 4,6 miljoner euro i statsunderstöd.Syftet med Finentry-tjänsten är att förebygga att epidemin sprid till Finland via den gränsöverskridande trafiken. Tack vare tjänsten kan de som anländer till Finland sköta sina ärenden snabbare vid gränsövergångsställena och gränspersonalen spara resurser genom att ge resenärerna anvisningar om de fortsatta åtgärderna personligen vid ankomsten. Tjänsten kan också användas för att boka tid för covid-19-testning. Tjänsten innehåller en servicehelhet för resenärer och en servicehelhet för de yrkesutbildade personerna och organisationerna inom hälso- och sjukvården.   Tjänsten betjänar hela FinlandHUS ansvarar för genomförandet av tjänsten, och projektets styrgrupp leder utvecklandet av tjänsten. Projektet genomförs i samarbete med de kommuner och sjukvårdsdistrikt som bedriver verksamhet på gränsövergångsställena. Statsunderstödet beviljas för de kostnader som föranleds av genomförandet, utvecklandet och användningen av Finentry.  HUS ska erbjuda tjänsten också till de övriga sjukvårdsdistrikten. Att använda tjänsten ska vara avgiftsfritt för de övriga sjukvårdsdistrikten, och HUS ska stödja den regionala användningen genom att erbjuda sin expertis. HUS ska följa Institutet för hälsa och välfärds anvisningar och rekommendationer om covid-19-pandemin vid genomförandet av det understödda projektet.   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 13 september sammanträdde regeringens ministerarbetsgrupp för social- och hälsovård för att diskutera coronavirusläget och restriktionerna i Finland. Ministerarbetsgruppen föreslår att begränsningarna för förplägnadsrörelser ska lindras. Beslutet fattas vid Statsrådets extra sammanträde den 14 september.Enligt förslaget ska förordningen träda i kraft den 16 september 2021 och gälla till den 31 oktober 2021.Enligt ministerarbetsgruppens förslag ska begränsningarna lindras på följande sätt:På basnivå slopas kravet om att varje kund ska ha en egen sittplats. I områden som befinner sig i accelerationsfasen lindras begränsningen av restaurangernas öppet- och serveringstider. Alkohol får serveras kl. 07.00–01.00.Restaurangerna får hålla öppet kl. 05.00–02.00.I områden som befinner sig i samhällsspridningsfasen lindras begränsningen av restaurangernas öppet- och serveringstider.Alkohol får serveras kl. 07.00–23.00.Restaurangerna får hålla öppet kl. 05.00–24.00.I Norra Karelen där epidemiläget förbättrats införs begränsningarna på basnivån för förplägnadsrörelserna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sammanlagt 17 personer sökte tjänsten som äldreombudsman inom den utsatta tiden. Tjänsten är ny och tillsätts från början av november för en period på fem år.Följande personer lämnade in sin ansökan:Virpi DufvaKatariina JuholaTimo KoponenHenna NikumaaAleksi NiskanenAnita Näslindh-YlispangarRuut-Päivikki PylvänäinenSoile RidanpääPäivi TopoMarjukka TurunenSirkku WallinLauri VettenrantaVexi VirtanenFyra av sökandena vill inte ha sina namn offentliggjorda.Äldreombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet som har till uppgift att främja tillgodoseendet av de äldres rättigheter. Äldreombudsmannen bevakar och bedömer hur de äldres ställning och rättigheter tillgodoses, bevakar lagstiftningen och beslutsfattandet och bedömer deras konsekvenser för de äldre.Äldreombudsmannen finns i anslutning till diskrimineringsombudsmannens byrå.Ytterligare upplysningar:
Johanna Suurpää, avdelningschef, tfn 0295 150 534, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt politices kandidat Anni Valajärvi till utredare för att utreda främjandet av identifieringen och erkännandet av kunnande som förvärvats inom den grundläggande konstundervisningen.Under hösten sammanställer ministeriet genom en enkät en kunskapsbas om de studieförvaltningssystem som används vid läroanstalter för fritt bildningsarbete, om dataöverföringar till informationsresursen Koski och om huvudmännens intresse för att börja överföra uppgifter till informationsresursen i fråga. Utredaren har till uppgift att utnyttja de erhållna uppgifterna vid utarbetandet av utredningen.I utredningen ska hela fältet för grundläggande konstundervisning granskas. I utredningen utreds förutsättningarna för den grundläggande konstundervisningen att ansluta sig till informationsresursen Koski, det samarbete som läroanstalterna för grundläggande konstundervisning har med gymnasierna vid genomförandet av gymnasiediplom samt praxis för identifiering och erkännande av grundläggande konstundervisningsstudier i gymnasierna. 
Till uppgifterna hör vidare att utarbeta eventuella förslag om vilka reformer och fortsatta åtgärder som kan vidtas för att stärka identifieringen och erkännandet av kunnandet inom den grundläggande konstundervisningen.BakgrundVåren 2021 lämnade regeringen en utbildningspolitisk redogörelse till riksdagen. Ett av målen i den utbildningspolitiska redogörelsen är att stödja konst- och kulturfostran och -undervisning samt grundläggande konstundervisning. Som en åtgärd har man antecknat följande: ”Kunskapsbasen för den grundläggande konstundervisningen stärks, pedagogiken utvecklas och identifieringen och erkännandet av kunnande som förvärvats inom den grundläggande konstundervisningen främjas.”Integreringen av den grundläggande konstundervisningen i den nationella informationsresursen för studieprestationer och examensuppgifter (Koski) skulle förverkliga målet att utvidga kompetensbaseringen till hela utbildningssystemet och främja kontinuerligt lärande utgående från den studerandes behov.År 2021 omfattas 139 läroanstalter/utbildningsanordnare av statsandel per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning. Även i en del läroanstalter för fritt bildningsarbete är det möjligt att studera grundläggande konstundervisning. Utöver ovan nämnda ges grundläggande konstundervisning också vid läroanstalter som inte omfattas av statsandel per undervisningstimme. Inom den grundläggande konstundervisningen studerar ca 128 000 elever, av vilka cirka 10 000 är vuxna.Avsikten är att utredningen ska vara klar i november.Du kan studera enkäten här  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har förbundit sig att före 2030 halvera utsläppen från den inhemska trafiken jämfört med nivån 2005. Åtgärder för att nå målet har samlats i regeringens färdplan för fossilfria transporter. Färdplanen omfattar tre faser. Som ett led i den andra fasen har man utrett vilken potential distansarbete har när det gäller att minska växthusgasutsläppen från trafik och transporter.Utbredningen av distansarbete har undersökts utifrån tre scenarier. Den färska utredningen är den mest exakta bedömningen av vilken inverkan distansarbete har på utsläppsminskningarna inom trafik och transporter på lång sikt. Enligt utredningen har distansarbete en måttlig inverkan på växthusgasutsläppen från trafik och transporter.Distansarbete har blivit vanligare i takt med att digitaliseringen framskridit. Till följd av coronapandemin ökade distansarbetet avsevärt.År 2019 arbetade cirka 357 000 sysselsatta i Finland på distans. Under coronapandemin 2020 var antalet cirka 790 000. Detta uppskattas vara det största möjliga antalet distansarbetande sysselsatta som kan uppnås med den nuvarande region- och arbetsplatsstrukturen. År 2020 var antalet körda kilometer med personbilar fyra procent mindre än år 2019. Detta ger en uppfattning om hur omfattande konsekvenser utbredningen av distansarbete eventuellt kan ha. Det bör dock beaktas att trafiken och transporterna minskade år 2020 också av många andra orsaker än bara distansarbete, till exempel på grund av permitteringar, begränsningar i hobbyverksamhet och andra åtgärder för att begränsa pandemin.Enligt en prognos som tagits fram i projektet kommer antalet distansarbetande anställda att vara 577 000 år 2030 och 582 000 år 2045. I maximiscenariot finns det 811 000 distansarbetande år 2045.År 2030 kan CO2-utsläppen från personbilstrafiken på årsnivå minska med högst cirka 125 000 ton till följd av utbredningen av distansarbete. Enligt färdplanen för fossilfria transporter behövs det ytterligare åtgärder för att minska utsläppen med cirka 1,65 miljoner ton till 2030. På längre sikt minskar minskade utsläpp från bilbeståndet distansarbetets effekter. Utbredningen av distansarbete kan i bästa fall innebära en utsläppsminskning på cirka 82 000 ton år 2045.I ljuset av tillgängliga uppgifter och prognoser kommer distansarbete att bli vanligare oberoende av statens och kommunernas främjande åtgärder. På basis av detta är prognosen gällande utbredningen av distansarbete i likhet med den ekonomiska prognosen en del av bakgrundsinformationen för den riksomfattande trafikprognosen. Prognosen gällande utbredningen av distansarbete kan tas med i den riksomfattande trafikprognosen och utsläppsprognosen nästa gång de uppdateras år 2022. Fram till dess ska utbredningen av distansarbete beaktas i den fortsatta beredningen av färdplanen för fossilfria transporter som en egen helhet som minskar behovet av ytterligare åtgärder och som ännu inte ingår i trafikprognosen eller i prognosen gällande utvecklingen av CO2-utsläppen.Utredningen gjordes av Ramboll Finland Ab, MDI Public Oy och Telia Finland Oyj.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet och diskrimineringsombudsmannen inleder i dag en antirasistisk kampanj riktad till unga vuxna. Kampanjen Jag är Antirasist uppmuntrar människor att agera antirasistiskt i sin egen vardag och att fundera över rasismens konsekvenser i samhället i vidare bemärkelse. Kampanjen hänför sig till regeringens handlingsprogram mot rasism och för goda relationer mellan befolkningsgrupper som ska antas i höst.Etniska och religiösa minoriteter möter rasism i Finland både i form av enskilda rasistiska gärningar och som diskriminering och uteslutning i vardagen. Rasism förekommer på bred front inom olika delområden av samhället: inom undervisning och utbildning, i arbetslivet och i offentliga lokaler. Kampanjen Jag är Antirasist uppmuntrar till att ingripa i rasism och att aktivt bekämpa rasism. Målet är att öka medvetenheten om antirasism och ge verktyg för att ingripa i rasism.Det räcker inte bara att fördöma rasismen, utan det behövs också handlingar för att bygga upp ett jämlikare samhälle. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Programmet Hållbar stad, som samordnas av miljöministeriet, har inlett en ansökningsomgång för försöksprojekt i kommuner som utvecklar interaktivt och inkluderande arbete för främjandet av hållbarhet.I den pågående ansökningsomgången understöder miljöministeriet försök som testar och tar fram nya lösningar som det är möjligt att fortsätta att använda tills vidare och sprida annanstans. I utlysningen söks projekt som eftersträvar bestående förändringar i städer och kommuner. Försöksprojekt kan till exempel sträva efter något av följande mål:Kommunens hållbarhetsarbete är invånarorienterat och inkluderandeKommunernas interna tväradministrativa samarbete och ledning för hållbarhet stärksKommunens hållbarhetsarbete och dess ekonomiska nytta har gjorts synligMandatperioden som nu börjat är av avgörande betydelse för att uppnå målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, och merparten av målen ska förverkligas i kommunerna. Styrgruppen för programmet för hållbara städer drog upp riktlinjerna för utlysningens tema. Budskapet från de kommunala representanterna i styrgruppen var särskilt tydligt: Invånarorienterad verksamhet och aktivering krävs för att alla aktörer ska börja främja hållbar utveckling och målen ska uppnås.Anslaget är sammanlagt högst cirka 800 000 euro. Understödet kan sökas av en stad eller en kommun. Vilken som helst annan aktör kan vara partner i projektet och samarbete mellan olika aktörer är mycket önskvärt. Projektet ska ha en anknytning till åtminstone två teman i programmet för hållbara städer: koldioxidsnåla, smarta, socialt hållbara och friska städer. Ansök om finansiering senast den 3 november 2021.Programmet för hållbara städer som samordnas av miljöministeriet stimulerar hållbar utveckling i städer och kommuner i samarbete med ministerier, kommuner och övriga aktörer. Programmet har stärkt kommunernas hållbarhetsledning. Det har bidragit till att ställa upp mål för hållbarhet och följa upp genomförandet av arbetet. Kommunerna som deltagit i programmet har löst gemensamma utmaningar kring till exempel delaktighet, miljöns hälsofrämjande effekter och socialt hållbar cirkulär ekonomi. Hittills har över 40 utvecklingsprojekt inletts i programmet och cirka 80 kommuner och 50 andra aktörer har deltagit i dessa projekt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland samordnar de nordiska och de baltiska ländernas samarbete (NB8) i år. NB8-länderna håller ett utrikesministermöte den 15 september på Vanögård i Tavastehus. I samband med detta ordnas ett gemensamt möte mellan NB8-länderna och Visegrádgruppen (V4) på utrikesministernivå den 14 september. Till Visegrádgruppen hör Ungern, Polen, Slovakien och Tjeckien.Det är nionde gången som denna sammansättning (NB8 + V4) sammanträder, och första gången den sammanträder i Finland. Mötet leds av utrikesminister Pekka Haavisto och ordföranden för V4, Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó. Under mötet diskuteras frågor som berör regionens återhämtning, till exempel energiomställningen och klimatdiplomatiska frågor, och aktuella internationella frågor, bland annat gällande västra Balkan, Belarus och Afrika. I NB8-sammansättningen behandlas under ledning av utrikesminister Haavisto bland annat läget i Afghanistan, aktuella FN- och OSSE-ärenden samt det genomgående temat för Finlands ordförandeskap: hur länderna ska dämpa de samhälleliga konsekvenserna av coronakrisen, bland annat ur klimatförändringarnas perspektiv. Det årliga NB8-utrikesministermötet är en viktig del av samarbetet mellan de nordiska och de baltiska länderna. ”Det gläder mig att jag åter får träffa ministrarna ansikte mot ansikte. De här samarbetskonstellationerna erbjuder en viktig arena för utbyte av åsikter och erfarenheter mellan de deltagande länderna”, säger utrikesminister Haavisto.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bedöma behoven att ändra fängelselagen och häktningslagen och för att bereda de lagändringar som behövs.Fängelselagen och häktningslagen trädde i kraft 2006. År 2015 gjordes omfattande ändringar i lagarna. Då reviderades till exempel bestämmelserna om besök och ändringssökande. Lagarna har varit i kraft i cirka 15 år, och i tillämpningspraxis har det konstaterats många ändringsbehov. Det är också nödvändigt att se över lagstiftningen mot bakgrund av de förändringar som skett i samhället i allmänhet och de iakttagelser som förts fram i internationell och nationell praxis för laglighetskontroll.Arbetsgruppen ska utreda behoven att ändra fängelselagen och häktningslagen samt bereda förslag till behövliga författningsändringar. Arbetsgruppens mandatperiod går ut i april 2023. Arbetsgruppen utarbetar sina förslag i form av en regeringsproposition.Utöver justitieministeriet har arbetsgruppen medlemmar från inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltning, Brottspåföljdsområdets utbildningscentral, Kriminalvårdsstiftelsen, olika fängelser och Enheten för hälso- och sjukvård för fångar.

Källa: Valtioneuvosto.fi