NordenBladet — Regeringens proposition om ett visum för längre vistelser, ett nationellt D-visum, underlättar arbetskraftsinvandring och främjar det snabbare förfarandet för inresetillstånd, den så kallade expressfilen. I den första fasen av reformen är det nationella D-visumet avsett för experter, tillväxtföretagare och deras familjemedlemmar.– Förslaget är viktigt, eftersom det underlättar arbetskraftsinvandring. Samtidigt skapar vi en grund för att D-visumet, efter ytterligare utredningar, även ska kunna beviljas forskare och studerande, säger utrikesminister Pekka Haavisto. – Finland behöver fler experter på olika områden för att samhällets hjul ska hållas i rullning. Migrationsförvaltningen måste bemöta detta behov med smidiga tjänster. I andra Schengenländer används nationella D-visum redan för olika målgrupper, säger inrikesminister Maria Ohisalo.Det nationella D-visumet grundar sig på Schengenkonventionen, men bestämmelser om villkoren för beviljande och giltighetstid kan utfärdas nationellt. Med ett nationellt D-visum får man vistas i det land som utfärdat visumet i högst ett år. D-visumet gör det alltså möjligt att vistas längre i landet än ett Schengenvisum.  D-visumet möjliggör expressfilen i praktikenRegeringens proposition om ett nationellt D-visum har sitt ursprung i budgetförhandlingarna i september 2020, då regeringen beslutade att det ska utredas hur man kan skapa ett snabbare förfarande för uppehållstillstånd för experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar, en så kallad expressfil. Expressfilen ska bli klar i juni 2022.D-visumet stöder servicelöftet att förfarandet med expressfilen ska ta bara 14 dagar, så att experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar får resa till Finland genast när de beviljats uppehållstillstånd, och inte längre behöver vänta utomlands på att uppehållstillståndskortet anländer.– Expressfilen är ett sätt att underlätta flytten till Finland för experter. Det pågår också många andra åtgärder för att påskynda och förenkla uppehållstillståndsprocessen. Den färska färdplanen för arbets- och utbildningsrelaterad invandring samlar olika åtgärder för att göra servicevägarna enkla och smidiga, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Den 16 september 2021 lämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag till ändring av utlänningslagen och av 3 och 5 § i lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen. Lagen ska träda i kraft våren 2022. Propositionen har beretts vid utrikesministeriet i samarbete med inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet och Migrationsverket samt flera andra myndigheter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens proposition om ett visum för längre vistelser, ett nationellt D-visum, underlättar arbetskraftsinvandring och främjar det snabbare förfarandet för inresetillstånd, den så kallade expressfilen. I den första fasen av reformen är det nationella D-visumet avsett för experter, tillväxtföretagare och deras familjemedlemmar.“Förslaget är viktigt, eftersom det underlättar arbetskraftsinvandring. Samtidigt skapar vi en grund för att D-visumet, efter ytterligare utredningar, även ska kunna beviljas forskare och studerande”, säger utrikesminister Pekka Haavisto.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag vid sitt sammanträde överlämnat en regeringsproposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av gränsen för Punkaharju naturskyddsområde. Naturskyddsområdets areal utökas med cirka 112 hektar upp till närmare 791 hektar. Lagen är planerad att träda i kraft den 1 januari 2022.Enligt förslaget ska ett område på 3,2 hektar som tidigare hört till hotell Finlandia samt parkeringsområdet för Kruunupuisto Oy:s personal separeras från naturskyddsområdet. Till naturskyddsområdet ska anslutas ett 115 hektar stort vattenområde i Puruvesi som också innefattar ön Unnikki samt ett 1 100 m2 stort område med åsbarrskog. ”Jag är glad över att vi fått en möjlighet att utvidga Punkaharju naturskyddsområde som är ett av våra nationallandskap med över hundra hektar. På detta sätt kan vi främja såväl hållbar turism som naturskyddet. De grunda stränderna som är värdefulla för vattennaturens biologiska mångfald anknyter harmoniskt till Kokonharju urskogsområde. I området uppstår det snödrivor på vintern, vilket skapar förutsättningar för saimenvikaren att bygga bo. Varje hektar som vi lyckas skydda är ett viktigt steg mot att stoppa förlusten av biologisk mångfald”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Ändringen ökar skyddsområdets representativitet och bidrar till att utveckla turismenÖn Unnikki med omgivande vattenområden gränsar till Punkaharju naturskyddsområde på Puruvesis sida och anknyter landskapsmässigt till Kokonharju urskogsområde. Området består av grunda stränder med klart vatten som är värdefulla med tanke på vattennaturens biologiska mångfald. I området uppstår det snödrivor på vintern, vilket skapar förutsättningar för saimenvikaren att bygga bo. Genom att ansluta vattenområdet och ön Unnikki till naturskyddsområdet ser man till att det strandlandskap som syns från Puruvesi och från en landsväg som på sommaren är i aktivt turistbruk bevaras inom ett bredare område än i dag.I Punkaharju naturskyddsområde finns det tidigare Finlandia-hotellet med ekonomibyggnader som byggdes 1914. Huvudbyggnaden för hotell Finlandia är ett av de centrala monumenten i Punkaharjus nationallandskap och dess turisthistoria. Byggnaden har skyddats genom beslut av statsrådet. Att separera hotellets område från skyddsområdet gör det möjligt att använda byggnaderna flexibelt och utveckla verksamheten. Avsikten är att renovera och utvidga byggnaderna, vilket gör det möjligt att åter börja använda den skyddade huvudbyggnaden för turiständamål. Det skapar också förutsättningar för att använda byggnaderna på ett nytt sätt.  Remissvaren ger stöd för gränsändringen Utkastet till regeringsproposition om ändring av gränsen för Punkaharju naturskyddsområde var på remiss 2.7 – 17.8.2021. Om utkastet lämnades in tio remissvar. Enligt remissvaren är gränsändringen bra och motiverad både med tanke på utvecklingen av turismen i området och med tanke på naturskyddet. Enligt fiskeaktörernas remissvar är det viktigt att trygga så omfattande och mångsidiga fiskemöjligheter som möjligt för kommersiella fiskare, husbehovsfiskare och fritidsfiskare inom det 115 hektar stora vattenområdet som ska anslutas till naturskyddsområdet. Att ansluta vattenområdet till naturskyddsområdet medför inga ändringar i fisket i området. Forststyrelsen ska även i fortsättningen svara för organiseringen av fisket och fisketillstånden inom detta vattenområde. Punkaharju är ett av Finlands nationallandskapPunkaharju naturskyddsområde inrättades år 1991 för att skydda den representativa rullstensåsen med långsträckt ryggform och nationallandskapet. Punkaharju består av en smal, cirka sju kilometer lång ås som når en höjd av cirka 25 meter och öppnar vyer till det kringliggande insjölandskapet. Punkaharju naturskyddsområde är i sin helhet ett Natura 2000-område. Största delen av skyddsområdet består av ett oligotroft sjöområde med klart vatten. På landområdena finns värdefulla barråsskogar och solexponerade sluttningar, och på stränderna och i dödisgroparna finns frodiga lundar. Punkaharjuområdet har länge varit en av Finlands mest kända natursevärdheter. Naturskyddsområdet och forskningsskogarna har årligen cirka 150 000 besökare. Punkaharju kan nås via järnväg, vilket skapar utmärkta förutsättningar för att utveckla en hållbar, koldioxidsnål turism.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet tillsatte övervakningskommittén för EU:s regional- och strukturpolitiska program Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027. Övervakningskommittén följer upp programmets genomförande, effekter och resultat.Programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027, som genomförs i Finland, innehåller åtgärder inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Fonden för en rättvis omställning (FRO). EU-finansieringen för programmet är cirka 1,9 miljarder euro. Genomförandet av programmet inleds i november 2021.Övervakningskommitténs medlemmar och uppgifterÖvervakningskommittén ska granska alla frågor som påverkar programmets framskridande och förverkligandet av programmålen. Övervakningskommittén godkänner också de urvalskriterier som tillämpas i programmet, en slutlig prestationsrapport och en utvärderingsplan för programmet samt betydande förändringar i programmet. Övervakningskommitténs mandatperiod sträcker sig över hela programperioden. Övervakningskommittén sköter sina uppgifter i samarbete med arbets- och näringsministeriet som är förvaltningsmyndighet. Ordförande för övervakningskommittén är Johanna Osenius, regionutvecklingsdirektör från arbets- och näringsministeriet. Vice ordförande är Petri Haapalainen, konsultativ tjänsteman från arbets- och näringsministeriet.Utöver ordföranden och vice ordföranden ingår i övervakningskommittén sju företrädare för ministerierna fyra företrädare för landskapsförbunden fyra företrädare för närings-, trafik- och miljöcentralerna en företrädare för Kommunförbundeten företrädare för städer med ekosystemavtaltvå företrädare för arbetstagarorganisationernatre företrädare för arbetsgivarorganisationerna och näringslivettvå företrädare för organisationer som ansvarar för att främja social delaktighet, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet mellan könen och icke-diskrimineringen företrädare för miljösektorn.En ersättare har utsetts för varje företrädare. Dessutom finns det sex permanenta sakkunniga i övervakningskommittén som har yttranderätt vid mötena.Övervakningskommitténs medlemmar i projektportalen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Avsikten är att lagen om penninginsamlingar ändras så att tjänsterna för frivillig kompensation av utsläpp lämnas utanför lagen. I fortsättningen förutsätter frivillig utsläppskompensation inte något tillstånd till penninginsamling. Statsrådet överlämnade en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen den 16 september 2021.Syftet med den frivilliga utsläppskompensationen är att göra det möjligt att genom en avgift kompensera växthusgasutsläpp som orsakas av till exempel resor eller tillverkning av en produkt som köps.Målet är att förtydliga lagstiftningen och möjliggöra utvecklingen av utsläppskompensationstjänsterSyftet med lagändringen är att förtydliga förhållandet mellan lagen om penninginsamlingar och frivillig utsläppskompensation. Den nuvarande lagstiftningen har förefallit oklar för företag och organisationer som tillhandahåller utsläppskompensationstjänster.Lagen om penninginsamlingar reglerar i huvudsak allmännyttiga penninginsamlingarI lagen om penninginsamlingar finns bestämmelser om anordnande av penninginsamlingar och om tillsyn över hur de anordnas. Med penninginsamling avses verksamhet där pengar samlas in genom vädjan till allmänheten och utan motprestation. En förutsättning för anordnandet av en penninginsamling är antingen att ett tillstånd till penninginsamling söks hos Polisstyrelsen eller att en anmälan om anordnande av en småskalig insamling görs till polisinrättningen. Företag kan inte beviljas tillstånd till penninginsamling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att välfärdsområdena ges rätt att få skatten på skattepliktiga upphandlingar återburen redan före 2023, medan beredningen av deras egentliga verksamhet pågår. Syftet med ändringen är att förbättra mervärdesskattens anskaffningsneutralitet.Rätten till återbäring gäller enligt propositionen också Helsingfors stad som har organiseringsansvar, HUS-sammanslutningen samt välfärdssammanslutningar. Propositionen utgör en del av social- och hälsovårdsreformen.Ändringen påverkar inte nivån på den statliga finansieringen av välfärdsområdena 2021–2022. Planen är att propositionens konsekvenser för välfärdsområdenas finansiering ska beaktas i tilläggsbudgetpropositionen 2022 så att den samlade statliga finansieringen till välfärdsområdena förblir kostnadsneutral.Ändringen avses träda i kraft så snart som möjligt och den ska tillämpas retroaktivt från och med 1 juli 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att det ska inrättas en självständig och oberoende uppgift som rapportör om våld mot kvinnor. Enligt förslaget är det diskrimineringsombudsmannen som ska vara rapportör. Rapportören ska bevaka våld mot kvinnor och våld i hemmet, ge akt på hur verkningsfull den nationella lagstiftningen är och bevaka hur internationella förpliktelser fullgörs.– Våld mot kvinnor är ett allvarligt problem i fråga om mänskliga rättigheter och jämställdhet i Finland. Det är viktigt att det i Finland inrättas en självständig och oberoende uppgift som bland annat följer hur lagstiftningen och arbetet mot våld fungerar. Målet är att effektivare kunna ingripa i våld mot kvinnor och familjevåld och förbättra offrens ställning, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Enligt regeringens proposition ska rapportören på ett helhetsövergripande sätt bevaka våld mot kvinnor och våld i hemmet, ge akt på hur verkningsfull den nationella lagstiftningen är och bevaka hur internationella förpliktelser fullgörs. Dessutom ska rapportören bevaka och utvärdera åtgärderna för att förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet. När det gäller våld i hemmet omfattar rapportörens uppgifter också till exempel våld mot män och pojkar.I egenskap av rapportör kan diskrimineringsombudsmannen genomföra eller låta göra utredningar om våld mot kvinnor och våld i hemmet, ta initiativ och ge utlåtanden och råd. Rapportören ska behandla våld mot kvinnor och våld i hemmet i sina berättelser till statsrådet och riksdagen. I sin uppgift som rapportör har diskrimineringsombudsmannen även rätt att under vissa förutsättningar få sekretessbelagd information. Däremot ska rapportören inte ge juridisk hjälp i enskilda fall.Avsikten är att lagen ska träda i kraft vid ingången av 2022.Inrättandet av en uppgift som rapportör om våld mot kvinnor ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände Finlands deltagande i sju program för europeiskt territoriellt samarbete, det vill säga Interreg-program. Med programmen stöds gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete. Programmen ingår i EU:s kommande programperiod för regional- och strukturpolitik och medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).Programmen ska främja utbytet av erfarenheter och spridningen av god praxis. På detta sätt kan man märkbart inverka på konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen i regionerna, särskilt i gränsområdena. Ett ytterligare mål är att främja en fungerande gränsöverskridande arbetsmarknad. Vidare syftar programmen till att stärka hela Östersjöregionen som ett europeiskt och globalt ekonomiskt samarbetsområde och till att hitta nya lösningar och modeller för utvecklingsproblemen i glesbygdsområdena i norr. Programmen tas fram i samarbete mellan de deltagande länderna och regionerna. Alla de deltagande länderna ska godkänna programmet nationellt, varefter programmen sänds till Europeiska kommissionen för godkännande.Program som godkändes av statsrådet den 16 september 2021, deltagande länder och finansiering:Interreg: Gränsöverskridande samarbeteAurora: Finland, Sverige och Norgetotalfinansiering 160,8 miljoner euro, av vilken EU-finansiering (ERUF) 93,8 miljoner euroCentral Baltic: Finland, Sverige, Estland och Lettlandtotalfinansiering 158,5 miljoner euro, av vilken EU-finansiering (ERUF) 126,8 miljoner euroInterreg: Transnationellt samarbeteNorthern Periphery and Arctic: Finland, Sverige, Irland, Norge, Island, Färöarna och Grönland (eventuellt Skottland, Nordirland och Ryssland senare under programperioden)totalfinansiering 67,3 miljoner euro, av vilken EU-finansiering (ERUF) 43,8 miljoner euroInterreg: Interregionalt samarbeteInterreg Europe: hela EU, Norge, Schweiz totalfinansiering 474,4 miljoner euro, av vilken EU-finansiering (ERUF) 379,5 miljoner euroInteract: hela EU, Norge, Schweiztotalfinansiering 45,0 miljoner euro, av vilken EU-finansiering (ERUF) 33,8 miljoner euroURBACT: hela EU, Norge, Schweiz, EU:s kandidatländer, det vill säga de så kallade IPA-länderna: Albanien, Nordmakedonien, Montenegro, Serbien, Turkiettotalfinansiering 103,0 miljoner euro, av vilken EU-finansiering (ERUF) 79,8 miljoner euroESPON: hela EU, Island, Liechtenstein, Norge, Schweiztotalfinansiering 60,0 miljoner euro, av vilken EU-finansiering (ERUF) 48,0 miljoner euroAllt som allt deltar Finland i elva program, av vilka fyra är under beredning ännu. Den nationella processen för att godkänna de återstående fyra Interreg-programmen (Baltic Sea Region, Kolarctic, Karelia och South-East Finland – Russia) inleds senare på hösten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. På grund av att epidemiläget är bättre avvecklas begränsningarna av öppet- och serveringstiderna i Kajanaland samt i Södra Savolax sjukvårdsdistrikt. I Södra Österbotten ska begränsningarna lättas upp.Ändringen börjar gälla fredagen den 17 september 2021.Begränsningarna för samhällsspridningsfasen gäller i landskapen Egentliga Finland, Birkaland, Kymmenedalen, Nyland, Södra Karelen och Österbotten från och med den 17 september.Alkohol får serveras kl. 07.00–23.00 och öppettiden börjar kl. 05.00 och få fortsätta fram till kl. 24.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får på motsvarande sätt använda endast 75 procent av kundplatserna inomhus och utomhus.Alla kunder i restaurangen ska såväl inomhus som utomhus ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta. Kunderna ska inomhus hänvisas till egna sittplatser. Restaurangen ska utarbeta och ge kunderna anvisningar om hur det är tillåtet att röra sig inomhus i samband med att de kommer till restaurangen eller avlägsnar sig därifrån, besöker rökrum eller toalett- och tvättrum samt hämtar mat och dryck. I praktiken är det således inte tillåtet att ordna till exempel dans eller karaoke.Begränsningarna i accelerationsfasen gäller i landskapen Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Norra Savolax, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Satakunta samt Östra Savolax sjukvårdsdistrikt från och med den 17 september.Alkohol får serveras kl. 07.00–01 och öppettiden börjar kl. 05.00 och få fortsätta fram till kl. 02. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta. Antalet kundplatser är inte begränsat på uteserveringar. Begränsningarna på basnivån gäller i landskapen Åland, Mellersta Finland, Lappland, Norra Karelen och Kajanaland samt i Södra Savolax sjukvårdsdistrikt från och med den 17 september.Här gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna av öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med familjeledighetsreformen är att öka barnens och familjernas välbefinnande samt likabehandlingen och jämställdheten i arbetslivet och i familjernas vardag. Målet eftersträvas genom flexiblare och längre familjeledigheter än för närvarande samt lika stora kvoter på dagpenningsdagar för båda föräldrarna, av vilka en del kan överlåtas. Den nya familjeledighetsmodellen behandlar barn jämlikt oberoende av familjeform.I regeringens proposition med förslag till reform av familjeledigheten föreslås det att sjukförsäkringslagen, arbetsavtalslagen och lagen om småbarnspedagogik ändras. Dessutom föreslås ändringar i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken samt i sammanlagt 24 andra lagar. Med reformen genomförs också direktivet om balans i arbetslivet. Med anledning av direktivet föreslår regeringen att arbetstagaren ska ha rätt till oavlönad ledighet för anhörigvård högst 5 dagar per kalenderår.Vid färdigställandet av laghelheten har man beaktat den respons man fått vid diskussionsmöten med organisationer och remissbehandlingen våren 2021 samt åsikterna från rådet för bedömning av lagstiftningen.Avsikten är att reformen träder i kraft den 1 augusti 2022.Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen och arbetsminister Tuula Haatainen håller en presskonferens om reformen fredagen den 17 september kl. 9.30. Följ direktsändningen: Presskonferensen sänds direkt på statsrådets Youtube-kanal.En videoupptagning av presskonferensen kan i efterhand ses på Youtube och vn.fi/live Presskonferensen tolkas till teckenspråk. Presskonferensen kan även ses med simultantolkning till svenska på Yle Arenan.Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, arbetsavtalslagen och lagen om småbarnspedagogik samt till lagar som har samband med dem (familjeledighetsreformen)

Källa: Valtioneuvosto.fi