Barn har rätt att delta även i lagberedningen – En handbok i hörande av barn för lagberedare ges ut som en del av barnstrategin

NordenBladet — En central riktlinje i den nationella barnstrategin är att öka barnens delaktighet i Finland. Som ett led i genomförandet av barnstrategin har det utarbetats en handbok i hörande av barn för lagberedare.”Barnets rätt till delaktighet har från första början varit ett centralt tema i beredningen av barnstrategin. Barnets rätt till delaktighet är också en av de viktigaste rättigheterna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Denna handbok främjar temat när det gäller hörande av barn”, säger generalsekreteraren för den nationella barnstrategin Johanna Laisaari.I handboken avses med hörande (samråd) en möjlighet för barnet att framföra sina åsikter utifrån hans eller hennes egna kunskaper, insikter och erfarenheter. Detta inbegriper också metoder med hjälp av vilka barnet kan ge uttryck för sina åsikter. Också tjänstemännen har lyft fram behovet av information om hörande av barn. Dessutom förutsätter en högklassig bedömning av konsekvenserna för barn att barn hörs för bedömningen. Det finns många olika sätt att höra barn och unga, och dessa beskrivs i handboken. ”Det är möjligt att öka och förbättra barns och ungas delaktighet endast om vi vuxna skapar förutsättningar för att barn och unga ska få och våga berätta om saker som de funderar på. Barn och unga vill uttrycka sig och påverka, men det måste finnas möjligheter och verktyg för det. Syftet med barnstrategin är att erbjuda dessa verktyg”, säger generalsekreterare Johanna Laisaari.Som ett led i genomförandet av barnstrategin ges det ut handböcker som främjar tillgodoseendet av barnens rättigheter och stöder bland annat lagberedarnas arbete. Den föregående handboken gavs ut i augusti 2021, och den gällde bedömningen av konsekvenserna för barn vid lagberedningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Nordiska ministerrådets regionministrar: Multilokalitet skapar ny livskraft i regionerna

NordenBladet — Nordiska ministerrådets regionministrar diskuterade multilokalitet och grön återhämtning under ett hybridmöte i Helsingfors den 16 september 2021. Ministrarna beslutade inleda ett forskningsprojekt för att utreda de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av multilokalitet i olika regioner.Näringsminister Mika Lintilä var ordförande för mötet.I och med coronapandemin har platsens betydelse på ett nytt sätt lyfts fram i diskussionen både i människornas vardag och i politiken. Ministrarna såg många möjligheter med multilokalitet som ökar regionernas ekonomiska och sociala livskraft.– Multilokalitet skapar nya möjligheter för den regionala ekonomin, företagsverksamheten och tillgången på kompetent arbetskraft. Digitalisering och snabba datakommunikationsförbindelser är viktiga framtidsinvesteringar för multilokaliteten. Samtidigt behövs det flexibla, regionalt differentierade sätt att ordna tjänster som stöder en smidig vardag för människorna, konstaterar minister Lintilä.Multilokaliteten är också förenad med olika samhälleliga och kulturella utmaningar samt utmaningar som hänför sig till ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Vid mötet presenterade direktören för Nordregion Rolf Elmèr ett nytt projekt för att utreda multilokaliteten. Ministrarna beslutade att stödja inledandet av projektet.Grön återhämtning skapar nya affärsmöjligheterRegionministrarna diskuterade också möjligheterna till grön återhämtning i olika regioner och hur den gröna övergången kan påskyndas. Grön återhämtning handlar inte bara om att uppnå klimatmålen utan också om nya näringsmöjligheter. Professorn i ekonomi Jens Suedekum från Düsseldorfs universitet och rektor Juha-Matti Saksa från Villmanstrands tekniska universitet höll inledande anföranden om hållbar tillväxt.– Den gröna återhämtningen medför nya möjligheter till exempel för affärsverksamheten inom miljöbranschen, vars betydelse som konkurrenskraftsfaktor i den globala ekonomin har ökat. Ett nordiskt samarbetsobjekt kunde vara biobaserad ekonomi också i glesbygden. Bioekonomin har en viktig roll när det gäller att nå målet om koldioxidsnålhet och ett resurseffektivt samhälle, konstaterar minister Lintilä.

Källa: Valtioneuvosto.fi

På klient- och patientsäkerhetsdagen 17.9 firas alla nyfödda i Finland

NordenBladet — WHO:s Internationella patientsäkerhetsdag firas varje år den 17 september. Årets tema är moderns och den nyföddas säkerhet. I Finland firas dagen som klient- och patientsäkerhetsdagen och vi firar att det är tryggt att föda barn i Finland. WHO berättar på sin kampanjsida att det varje dag är 6 700 nyfödda barn som dör, nästan 5 400 barn som föds döda och 810 kvinnor som dör på grund av graviditet eller förlossning. Största delen av dessa kunde ha räddats med säker vård.  I Finland har 68 kvinnor dött i samband med en förlossning under de senaste 24 åren, det vill säga i genomsnitt 3 kvinnor per år. År 2020 dog 320 barn under nyföddhetsperioden medan 122 föddes döda. I Finland är antalet barn som dör före födelsen, under förlossningen eller under nyföddhetsperioden bland de lägsta i världen.Det är tryggt att föda barn i FinlandÄven om läget är bra hos oss, finns det fortfarande mycket att göra. Det framkom till exempel i de berättelser som insamlades av finländare inför patientsäkerhetsdagen. Vi presenterar berättelser under klient- och patientsäkerhetsdagens webbinarium ”Är det en lottovinst att föda barn i Finland” den 17 september 2021 kl. 12–15. Webbinariet öppnas av inrikesminister Maria Ohisalo. ”Graviditeten, förlossningen och den nya familjemedlemmen förändrar hela livet för familjerna, så upplevelserna av dessa kan påverka familjens välbefinnande under en lång tid. Vid många förlossningssjukhus i Finland arbetar man med att utveckla verksamheten och beaktar då också föderskans och barnets övergripande välbefinnande”, konstaterar överläkare Ritva Halila vid social- och hälsovårdsministeriet.”Precis som temat för den här internationella dagen lyder, är en säker mödra- och förlossningsvård en gemensam angelägenhet också i Finland. Vi kan alltså säga att det verkligen är en lottovinst att föda barn i Finland”, gläder sig ordföranden för dagens nationella arbetsgrupp Sally Leskinen, överläkare vid Egentliga Tavastlands centralsjukhus. Dagens färg är orangeI Finland firas klient- och patientsäkerhetsdagen på många olika sätt, bland annat genom att lysa upp byggnader och landmärken i orange. Under dagen hålls många föreläsningar och utbildningar och många väljer att klä sig i orange. Vi hoppas också att alla barn som föds den 17 september 2021 ska kläs i orange mössor. Även den här utmaningen har redan antagits i många regioner.Social- och hälsovårdsaktörer runt om i landet ordnar evenemang i sin region. Information om dessa finns på webbplatsen för Utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhet. Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för arrangemangen på nationell nivå och har gett Utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhet i uppgift att koordinera evenemanget.Dela dina tankar om klient- och patientsäkerhetVia internationella patientsäkerhetsdagen vill vi bjuda in alla i diskussionen. WHO uppmanar alla att använda följande slagord i kommunikationen om den här dagen: ”Agera nu för säkra och respektfulla förlossningar!” och ”En säker mödra- och förlossningsvård är vår gemensamma angelägenhet”.I sociala medier används hashtaggarna #WorldPatientSafetyDay, #KlientOchPatientsäkerhetsdag och # DetÄrEnLottovinstAttFödaBarnIFinland. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Minister Lintilä uppmuntrar till ökat nordiskt samarbete inom mineralproduktion och turism

NordenBladet — Nordiska ministerrådets näringsministermöte hölls i Lilla Parlamentet i Helsingfors torsdagen den 16 september 2021. Ministrarna beslutade bland annat om ökat samarbete inom hållbar mineralproduktion och hållbar turism. Näringsminister Mika Lintilä var ordförande för mötet.Vid mötet offentliggjordes en utredning om de nordiska ländernas kritiska råvaror, som presenterades av generaldirektören för Geologiska forskningscentralen Kimmo Tiilikainen. Näringsminister Lintilä ser positivt på sammanföringen av nordiska forskare och företag. Enligt honom främjar det nordiska samarbetet en hållbar råvaruförsörjning och mineralproduktion från såväl gruvor som cirkulära materialströmmar.– Tillgången på råvaror är avgörande när det gäller att nå klimat- och miljömålen och en betydande konkurrensfaktor för det nordiska näringslivet. Standardisering och certifiering är frågor på internationell nivå som vi nordiska länder tillsammans kan främja, fastställde näringsminister Mika Lintilä.20 miljoner danska kronor för samarbete inom turismNäringsministrarna beslutade att reservera 20 miljoner danska kronor (ca 2,7 miljoner euro) för åtgärder som stöder turistnäringens hållbara utveckling och återhämtning efter coronapandemin 2021–2024. Initiativet bidrar bland annat till information till stöd för beslut som gäller mål för hållbar utveckling, till statistikföringen av turismens effekter samt till nya innovationer inom turistnäringen.– Det är viktigt att uppmuntra debatt i Norden om turistnäringens betydelse och samarbetsmöjligheter. De nordiska ländernas beredskap och vilja att främja hållbar utveckling ger goda förutsättningar för samarbete för en hållbarare turistnäring, konstaterade näringsministern.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Ariela Tuikkanen tilldelas priset för ungdomsarbete

NordenBladet — Priset för ungdomsarbete 2021 har tilldelats Ariela Tuikkanen. Tuikkanen är ungdomsarbetare, frivillig och påverkare i flera landskap samt utför och utvecklar i synnerhet arbetet med minoriteter. Antti Kurvinen, minister med ansvar för ungdomsfrågor, delade ut priset på 10 000 euro under evenemanget NUORI2022 Etkot som ordnades på distans den 16 september. Priset för ungdomsarbete delades ut för 20:e gången.Motiveringen till att Ariela Tuikkanen tilldelas priset är bland annat följande: ”Ariela Tuikkanen har arbetat med att utveckla, planera och genomföra metoder för ungdomsarbete med romska ungdomar. Ariela är en fördomsfri, positiv och öppen ungdomsarbetare som ger ungdomar plats att blomstra. Ariela kan förstå omfattande helheter och beaktar särdragen hos den romska kulturen väl, men hon bemöter emellertid alltid ungdomar som individer. Det har varit meningsfullt, resultatrikt och ömsesidigt lärorikt att arbeta med Ariela.Som ungdomsarbetare har Ariela Tuikkanen ett arbetssätt som bäst utmärks av innovativitet, nätverkande och mod att pröva och utveckla nya metoder inom ungdomsarbetet. Hennes arbete har haft genomslag på lokal nivå, landskapsnivå och riksnivå. Tuikkanen har haft som mål med sitt arbete att stärka de ungas delaktighet, förebygga utanförskap, funktionalitet, motion och miljöfostran.Tuikkanens styrka är att hon genuint kan möta ungdomar oavsett vilken bakgrund de har. Hon har arbetat med ungdomar ur majoritetsbefolkningen, ungdomar med invandrarbakgrund och ungdomar med romsk bakgrund.Tuikkanen ser ungdomsarbetet som ett verktyg för att främja integrationen av unga i samhället. Hon betonar betydelsen av språk, utbildning och arbetsliv i integrationen. Många unga har sökt till studier, utbildning och arbetslivet efter uppmuntran från Tuikkanen.”Ariela Tuikkanen är utbildad samhällspedagog och ungdomsarbetare till yrket. Dessutom avlägger hon magisterstudier i ungdomsarbete och ungdomsforskning vid Tammerfors universitet.”Med priset för ungdomsarbete vill jag lyfta fram ungdomsarbetarnas värdefulla arbete med ungdomar. Coronatiden har varit tung och svår för många unga. Distansskola och distansstudier, avbrutna hobbyer samt minskat umgänge med vänner och släktingar har ökat den stress och ensamhet som ungdomar upplever. Ungdomsarbetet har kunnat stödja unga på ett värdefullt sätt även under undantagsperioden”, konstaterar minister Antti Kurvinen.”En särskilt viktig kärnkompetens för ungdomsarbetare är att möta unga. Ariela Tuikkanen har särskilt mycket av den här värdefulla kompetensen, och av den anledningen går priset till rätt person”, fortsätter minister Kurvinen.Priset för ungdomsarbete är ett synligt erkännande av hur betydelsefullt arbetet inom ungdomssektorn är. Genom priset uppmärksammas aktörer som på ett exceptionellt och betydande sätt har utvecklat verksamheten på ungdomsområdet så att den får större genomslag än tidigare. Det kan vara ett erkännande för utfört arbete, men också ett incitament att fördomsfritt vidareutveckla nytt ungdomsarbete.Priset för ungdomsarbete delas ut vartannat år till en person som är verksam på ungdomsområdet och till en allmännyttig organisation eller någon annan sammanslutning. Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen fattade beslutet om priset efter att ha hört juryn. Juryn består förutom av arbetsutskottet för styrelsen för ungdomsområdets takorganisation Allianssi även av företrädare för Ungdomsforskningssällskapet, Kommunförbundet samt för undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde för ungdomsarbete och ungdomspolitik.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Markku Saarikoski blir förlikningsman vid riksförlikningsmannens byrå

NordenBladet — Statsrådet förordnade den 16 september 2021 vicehäradshövding Markku Saarikoski till förlikningsman för en treårsperiod från och med den 20 september 2021Riksförlikningsmannens byrå är ett oberoende ämbetsverk som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet. Riksförlikningsmannen är chef för ämbetsverket. Utöver riksförlikningsmannen hör även förlikningsmän i bisyssla till förlikningssystemet De åtar sig uppgifter för medling i arbetstvister enligt behov. Riksförlikningsmannen har till uppgift att medla i arbetstvister och stödja relationerna mellan arbetsgivare och löntagare. Förlikningsmannen hjälper med stöd av lagen om arbetstvister arbetsmarknadens parter att hitta en lösning i tvister som utgör ett hot mot arbetsron.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Produktsäkerhetslagstiftningen uppdateras så att den lämpar sig för den digitala tidsåldern

NordenBladet — Europeiska kommissionen har lagt fram sitt förslag till uppdatering av direktivet om allmän produktsäkerhet den 30 juni 2021. Det centrala målet med reformen är att uppdatera den tjugoåriga regleringen så att den lämpar sig för den digitala verksamhetsmiljön.Bakgrunden till lagstiftningen om konsumentsäkerhet i fråga om varor är EU:s direktiv om allmän produktsäkerhet. Det nuvarande direktivet (2001/95/EG) är från 2001. Exempelvis digitalisering, näthandel och ny teknik har under de senaste 20 åren förändrat verksamhetsmiljön i anslutning till produktsäkerheten. Därför är det nödvändigt att uppdatera lagstiftningen så att den motsvarar dessa ändringar. Förslaget är ett led i genomförandet av EU:s konsumentpolitiska handlingsprogram och syftar till att förbättra den inre marknadens funktion.Den föreslagna nya produktsäkerhetsförordningen ska gälla regleringen av sådana konsumentprodukter för vilka det inte har uppställts några närmare säkerhetskrav i EU-lagstiftningen. Det allmänna målet är att säkerställa en hög och enhetlig konsumentsäkerhetsnivå både inom den traditionella handeln och på nätet. Utöver säkerhetskravet innehåller förslaget bestämmelser om bland annat ekonomiska aktörers skyldigheter, ansvar för onlinemarknadsplatser, marknadskontroll, spårbarhet av produkter och förenhetligande av återkallande. Förslaget förutsätter att medlemsstaterna utfärdar bestämmelser om påföljder för brott mot skyldigheterna. Utöver bestämmelserna om påföljder är det med anledning av den nya EU-förordningen nödvändigt att göra ändringar i den nationella lagstiftningen särskilt i konsumentsäkerhetslagen (920/2011).Statsrådet lämnade den 16 september 2021 en U-skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag. Statsrådet understöder förslaget allmänt och betonar att reformen inte får medföra onödig börda för aktörerna och att man ska fästa uppmärksamhet vid att förpliktelserna riktas till rätt aktörer. Det är värt att understödja att de säkerhetsutmaningar som ny teknik medför beaktas i produktsäkerhetslagstiftningen, och i detta samman-hang bör uppmärksamhet fästas också vid regleringens teknikneutralitet. Statsrådet understöder en tydlig reglering av myndighetsförfaranden och myndighetssamarbete, och utöver detta finns det skäl att undvika onödig administrativ börda.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Inreserestriktionerna i trafiken över de yttre gränserna fortsätter fram till den 10 oktober

NordenBladet — Inreserestriktionerna återinförs i trafiken från Singapore till Finland i fråga om invånare i Singapore. Statsrådet fattade beslut i ärendet den 16 september och beslutet träder i kraft den 20 september. Det görs inga andra ändringar i restriktionerna. De gällande inreserestriktionerna i trafiken över de yttre gränserna fortsätter fram till den 10 oktober. Man kan dock komma till Finland från vilket land som helst genom att visa upp ett godtagbart intyg över fullständig vaccinationsserie.Med trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet. Om en person som kommer från ett land som omfattas av begränsningarna inte har fått hela vaccinationsserien är tillåtna inresegrunder återresa till Finland eller till andra EU- och Schengenstater, transitering i reguljär trafik på flygplatsen eller någon annan nödvändig orsak.
Se gällande inreserestriktioner och hälsosäkerhetskrav på webbplatserna nedan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Analys av könskonsekvenserna av den kommande klimat- och energistrategin har blivit klar

NordenBladet — En analys av könskonsekvenserna i anslutning till Finlands klimat- och energistrategi, som färdigställs i slutet av året, har gjorts i enlighet med regeringens jämställdhetsprogram. I analysen granskas de föreslagna politikåtgärderna med tanke på deras konsekvenser för människor och jämställdheten.Forskarnas bedömning visar att jämställdhetsintegrering i utformningen av åtgärder är viktigt för både jämlikhet och acceptans och effektivitet av klimatåtgärder.Ministerierna utsåg i regeringens jämställdhetsprogram för 2020–2023 centrala projekt i vilka könsperspektivet inkluderas. Arbets- och näringsministeriet beslutade att analysen ska göras i samband med uppdateringen av energi- och klimatstrategin. Analysen genomfördes av en forskargrupp bestående av Oxford Research, Equality Research Helsinki och Gaia Consulting. – Energi- och klimatpolitikens effekter på kön har inte studerats i Finland tidigare. Det är nödvändigt att fortsätta arbeta med att utveckla klimatpolitiska konsekvensbedömningar ur olika perspektiv, säger näringsminister Mika Lintilä.Rapporten innehöll en analys av könskonsekvenserna av de politikåtgärder som föreslås bli upptagna i klimat- och energistrategin. Analysen innehåller 101 politikåtgärder. Dessa åtgärder är inte de slutliga åtgärder som kommer att tas in i strategin, utan preliminära förslag från våren 2021 som behandlas i beredningsfasen.Forskargruppen granskar åtgärdernas konsekvenser för människor och jämställdheten inom sex olika sektorer: energiproduktion, byggande och byggnader, trafik, industri, servicesektor samt jordbruk. Forskarnas viktigaste slutsatser är:Politikåtgärderna riktar sig i huvudsak till mansdominerade branscher, innehåller tekniska lösningar som intresserar män och inverkar mer på männens konsumtionsvanor. Ur denna synvinkel kan män anses bära en större börda för konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna. Inom mansdominerade branscher (energiproduktion, byggande, trafik, industri och skogsbruk) är den totala effekten på den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen dock positiv, även om mansdominerade arbetsuppgifter i anslutning till i synnerhet fossila bränslen försvinner. De största negativa konsekvenserna på sysselsättningen gäller kvinnodominerade servicebranscher. Dessa bör beaktas mer i klimatpolitiken. Åtgärdernas inverkan på servicebranscherna ger upphov till att lyfta fram två saker: budgeteringen av klimatpolitiken ska vara könsmedveten och samtidigt är det ännu viktigare att avveckla könssegregationen inom de branscher som drar fördel av klimatåtgärderna. Att utbilda kvinnor till energirelaterade uppgifter inom de (mansdominerade) branscher som har nytta av politikåtgärderna och även inom servicesektorn bör också tas som ett mål i klimat- och energistrategin.Kvinnor och unga är mer beredda att fatta och stödja klimatvänliga beslut. De föreslagna åtgärderna fokuserar dock mer på männens delaktighet i klimatpolitiken eftersom de i huvudsak riktar sig till mansdominerade branscher, påverkar männens konsumtionsvanor och innehåller tekniska lösningar som intresserar män. Samtidigt med de tekniska lösningarna bör man betona åtgärder som ökar kvinnors delaktighet i klimatpolitiken. Detta kan leda till större utsläppsminskningar. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Skolor och läroanstalter får bättre verktyg mot mobbning

NordenBladet — Regeringen lämnade på torsdag en proposition till riksdagen med förslag till lagändringar i anslutning till åtgärdsprogrammet för förebyggande av mobbning, våld och trakasserier i skolorna. Bestämmelserna om disciplin i fråga om grundläggande utbildning, yrkesutbildning, gymnasieutbildning och utbildning som handleder för examensutbildning ändras.Syftet med propositionen är att förebygga mobbning, trakasserier och våld i skolor och läroanstalter samt att säkerställa en trygg studiemiljö. I propositionen preciseras undervisningsväsendets bestämmelser så att man kan ingripa i mobbning, trakasserier och våld i rätt tid, stärka elevens rättsliga ställning och säkerställa en trygg inlärningsmiljö  i skolorna.Regeringens proposition är en del av statsrådets åtgärdsprogram för förebyggande av mobbning, våld och trakasserier– Varje barn och ung människa har rätt att gå i skolan eller studera i en trygg omgivning. Förslagen i propositionen innebär att denna rätt stärks och ger skolor och andra läroanstalter bättre verktyg för att ingripa mot mobbning, våld och trakasserier , säger undervisningsminister Li Andersson.I fortsättningen ska man enligt förslaget inom den grundläggande utbildningen kunna förvägra en elev undervisning inte bara under den återstående arbetsdagen, utan även följande arbetsdag. Det föreslås att bestämmelserna om den grundläggande utbildningen och andra stadiet preciseras så att det under den tid som undervisningen förvägras ska ordnas möjlighet för eleven att personligen diskutera med en psykolog eller kurator inom elevvården samt ordnas annat stöd som eleven behöver för att kunna delta i undervisningen när eleven återvänder till skolan. För eleven utarbetas en plan där de praktiska åtgärder fastställs genom vilka elevens trygga återgång till undervisningen stöds.Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. Ändringarna avses träda i kraft den 1 augusti 2022.Dessutom godkände statsrådet en förordningsändring som innebär att även rektorn har behörighet att avlägsna en studerande som stör eller äventyrar säkerheten från klassrummet eller skolans lokaler. Hittills har endast lärare har haft behörighet i detta hänseende. I och med ändringen får utöver lärare även rektorn rätt att bestämma om kvarsittning och om uppgifter som en elev ska utföra efter skoldagens slut. Syftet med ändringarna är att säkerställa en trygg inlärningsmiljö genom att skolan i rätt tid kan ingripa i störande beteende. Ändringen gör det möjligt för alla lärare och skolans rektor att ingripa i störande beteende under skolans arbetsdagar. Den ändrade förordningen börjar gälla den 1 oktober 2021.regeringsrådet Kirsi Lamberg,  tfn 02953 (grundläggande utbildning)regeringsrådet Sami Aalto, tfn 0295 330 082 (gymnasier och yrkesutbildning)
 

Källa: Valtioneuvosto.fi