NordenBladet — På ett år har antalet arbetslösa arbetssökande sjunkit med 48 700. I augusti anmäldes 90 100 nya lediga jobb. Allt som allt fanns det 155 300 lediga jobb, vilket är 56 700 fler än för ett år sedan.Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av augusti sammanlagt 281 000 arbetslösa arbetssökande. Det är 48 700 färre än ett år tidigare, men 48 400 fler än för två år sedan i augusti. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 41 500.Av de arbetslösa arbetssökandena deltog 150 500 i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av augusti fanns det i hela landet uppskattningsvis 35 700 permitterade, vilket är 42 100 färre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 24 600, vilket är 36 400 färre än i augusti i fjol. Från och med juli minskade antalet permitterade på heltid med 7 800.Antalet långtidsarbetslösa var 111 800Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 111 800. Detta är 32 900 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 105 200, det vill säga 10 100 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande under 25 år sjönk med 9 200 jämfört med i augusti i fjol, antalet unga arbetslösa uppgick sammanlagt till 32 800. I januari–juli avslutades 58,6 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 4,4 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeI augusti anmäldes 90 100 nya lediga jobb, vilket är 34 500 fler än i augusti förra året. Allt som allt fanns det i augusti 155 300 lediga jobb, vilket är 56 700 fler än för ett år sedan.I slutet av augusti deltog 105 900 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 100 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Arbetslöshetsgraden 6,5 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i augusti 104 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Sysselsättningsgraden var 73,4 procent, dvs. 3,3 procentenheter högre än i augusti i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 179 000, vilket är 33 000 färre än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 6,5 procent, dvs. 1,4 procentenheter lägre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlCentrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen:Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning.I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets kansli har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga behoven att uppdatera statsförvaltningens kommunikation till allmänheten gällande krissituationer.Under sin mandatperiod bereder arbetsgruppen förslag till en reviderad process för kriskommunikation inom statsförvaltningen, det vill säga anvisningar och tekniska lösningar genom vilka allmänheten och berörda grupper i störningssituationer lätt kan få information och anvisningar på en och samma adress samt anvisningar till stöd för beredskapen i vardagen. I sitt arbete använder arbetsgruppen iakttagelser och erfarenheter av de omfattande kriser som inträffat under den senaste tiden, såsom den pågående coronapandemin och dataintrånget vid psykoterapicentret Vastaamo. I arbetet beaktas också myndigheternas arbete för att utveckla beredskapen samt de ökande hoten i informationsmiljön, såsom identifiering och mötande av informationspåverkan.Ordförande för arbetsgruppen är Jussi Toivanen, ledande kommunikationsexpert vid statsrådets kansli. I arbetsgruppen finns representanter för ministerier, ämbetsverk och regionförvaltningsmyndigheter. Under arbetets gång ska arbetsgruppen på bred front höra berörda grupper och ämbetsverk inom olika förvaltningsområden. ”Arbetsgruppen har som mål att göra kommunikationen om störningssituationer och undantagsförhållanden smidigare inom statsförvaltningen. I en allvarlig och långvarig kris ökar befolkningens informationsbehov kraftigt. I situationer där det är ett flertal myndigheter som ger allmänheten och berörda grupper anvisningar med information inom det egna verksamhetsområdet, blir informationen splittrad och helhetsbilden svårare att uppfatta. Då understryks också riskerna med motstridig information och desinformation. Därför är det särskilt viktigt att utveckla kommunikationen till allmänheten”, säger ordförande Jussi Toivanen.Arbetsgruppens verksamhet inleds i september 2021 och pågår till utgången av maj 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriets föreslår ändringar i lagen för att begränsa indrivningskostnaderna också för andra fordringar än konsumentfordringar. Avsikten är att allt effektivare förhindra att oskäligt stora indrivningskostnader tas ut av företagsgäldenärer. Reformen är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.I lagen om indrivning av fordringar (nedan indrivningslagen) har det sedan ingången av året temporärt funnits detaljerade bestämmelser om kostnaderna för indrivning av andra fordringar än konsumentfordringar. Syftet med detta är att förhindra att det ekonomiska läget för företag som drabbats av betalningssvårigheter på grund av coronavirusepidemin förvärras ytterligare till följd av höga indrivningskostnader. Nu är det meningen att regleringen ska bli bestående.Enligt arbetsgruppens förslag ska det till indrivningslagen permanent fogas detaljerade bestämmelser också om kostnaderna för indrivning av företagsfordringar. För konsekvensens skull gäller bestämmelserna utöver företagsfordringar även till exempel indrivning av bostadsaktiebolags och föreningars utestående fordringar.Målet är att förbättra ställningen för företagsgäldenärerTill lagen ska enligt förslaget fogas bestämmelser om för hurdana och hur många indrivningsåtgärder det får krävas ersättning vid andra fordringar än konsumentfordringar. I lagen begränsas också maximibeloppet på de avgifter som tas ut för enskilda indrivningsåtgärder och gäldenärens totala kostnadsansvar.Propositionen syftar dessutom till att säkerställa tillräcklig tid för företagsgäldenärer att göra anmärkningar eller betalningar innan följande indrivningsåtgärd eventuellt vidtas. Syftet med de förlängda tidsfristerna är också att förbättra resultaten av frivillig indrivning. Genom propositionen vill man dessutom främja användningen av elektroniska indrivningsbrev för indrivning av såväl konsument- som företagsfordringar.Avsikten är att ändringarna ska träda i kraft vid ingången av maj 2022. Den temporära lag som nu är i kraft gäller till utgången av april. Utlåtanden om arbetsgruppens förslag kan lämnas i e-tjänsten utlåtande.fi fram till den 29 oktober 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inom utsatt tid lämnades 14 ansökningar till tjänsteförhållandet för viss tid som rektor för Polisyrkeshögskolan (1.1.2022 –31.7.2025).Tjänsteförhållandet söks av följande personer:Alkiora Petri, juris licentiatEnqvist Måns, Doctor of Science in LawHeinämäki Anna-Kaisa,  förvaltningsmagisterHietanen Arto, förvaltningsmagisterHolopainen Samppa, juris licentiatKarjalainen Mika, filosofie doktorKoivuniemi Tiina, filosofie doktorKuokkanen Jan    Laitinen Marko, pedagogie doktorMuttilainen Vesa Petteri, doktor i samhällsvetenskaperNieminen Mika, filosofie doktorRantaeskola Satu, juris doktorRikander Henri, juris doktorSyrjä Juha, Doctor of Criminal JusticeRektorn för Polisyrkeshögskolan leder Polisyrkeshögskolans verksamhet. Rektorn handlägger och avgör de ärenden som gäller högskolans interna förvaltning och som enligt bestämmelser eller föreskrifter inte ska handläggas och avgöras av Polisyrkeshögskolans styrelse eller som enligt högskolans reglemente inte ska handläggas och avgöras av någon annan tjänsteman vid Polisyrkeshögskolan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) har sänt ett förordningsutkast som gäller åtkomsträtt till klientuppgifter för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. Samtidigt begärs utlåtanden om förslag till ändringar i förordningen om journalhandlingar.Remissbehandlingen pågår till den 27 oktober 2021. Utlåtandena tas emot via tjänsten utlåtande.fi. Utlåtandena är offentliga.åtkomsträtt till klientuppgifter inom social- och hälsovården (utlåtande.fi)ändring av förordningen om journalhandlingar sänds på remiss (utlåtande.fi)Förordningarna ges med stöd av lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (klientuppgiftslagen, 784/2021) Lagen träder i kraft den 1 november 2021.Åtkomsträttigheterna till klientuppgifter ska grunda sig på de arbetsuppgifter som en yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården eller någon annan som behandlar klient- och patientuppgifter sköter och de tjänster som denna person tillhandahåller, så att personen har åtkomsträtt endast till de nödvändiga kunduppgifter som han eller hon behöver i sina arbetsuppgifter och beträffande vilka han eller hon har rätt att få uppgifter. Enligt 15 6 2 mom. i klientuppgiftslagen utfördas bestämmelser om vilka uppgifter yrkesutbildade personer och andra personer som behandlar klientuppgifter får använda på grund av sina arbetsuppgifter och de tjänster som de tillhandahåller genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.I förordningen om journalhandlingar ska det i detta sammanhang göras sådana ändringar av teknisk natur som följer av klientuppgiftslagen.Social- och hälsovårdsministeriet ordnar ett informationsmöte om utkastet till förordning om användarrättigheter den 27 september 2021 kl. 13–15.Följ mötet via webben (videonet.fi)Ytterligare upplysningarAnna Kärkkäinen, specialsakkunnig, tfn 02951 63702, [email protected]
Joni Komulainen, regeringsråd, tfn 295 163 453, [email protected]
Marja Penttilä, specialsakkunnig, tfn 02951 63682, [email protected] (klientuppgiftslagen)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin besöker Karleby måndagen den 20 september. Under sitt besök ska statsministern träffa stadsledningen och diskutera aktuella ärenden i regionen. På dagens program står också ett besök i utbildningskoncernen i Karleby, där statsministern ska bekanta sig med organisationen och träffa studerande och företrädare för koncernen.Besöket ordnas så att hälsosäkerheten beaktas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Högnivåveckan i Förenta nationernas 76:a generalförsamling inleds i New York den 20 septem-ber. Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i evenemang på ministernivå på plats i New York. Han har också enskilda möten med ministerkolleger och träffar representanter för FN. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari representerar Finland vid flera högnivåmöten online. Aktuella teman ligger i fokus under FN:s högnivåvecka, bland annat coronapandemin och hälsosäkerheten, klimatfrågor, de mänskliga rättigheterna samt läget i Etiopien och Afghanistan. På agendan står också Finlands kandidatur till FN:s råd för mänskliga rättigheter, stärkandet av det multilaterala samarbetet och reformen av FN.Finlands delegation leds av republikens president Sauli Niinistö, som håller Finlands anförande under generaldebatten i New York tisdagen den 21 september. President Niinistö håller därtill ett anförande på distans vid toppmötet om livsmedelssystem torsdagen den 23 september.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jukka Vornanen inleder sitt arbete som miljö- och klimatminister Krista Mikkonens specialmedarbetare måndagen den 20 september 2021.Jukka Vornanen, hemma från Joensuu, är filosofie magister (kulturhistoria, Åbo universitet). Under åren 2013–2021 har Vornanen varit verksam som stadsfullmäktigeledamot och ledamot av stadsstyrelsen i Åbo. Åren 2017–2021 var Vornanen vice ordförande för Åbo stadsstyrelse och ordförande för den koncernsektion som ansvarar för stadens ägarstyrning.Utöver sina politiska förtroendeuppdrag har Vornanen arbetat som projektforskare vid Åbo universitet och vid Åbo museicentrum. År 2020 deltog Vornanen i planeringen av utbildningshelheten i klimatledning för kommunernas högsta ledning (ILMAVA) som genomfördes av Kommunförbundet.Jukka Vornanen ersätter Timo Juurikkala som övergår till uppdraget som politisk sakkunnig i Gröna riksdagsgruppen. Antti Heikkinen och Riikka Yliluoma fortsätter som ministerns specialmedarbetare.Ytterligare upplysningarJukka Vornanen
ministerns specialmedarbetare
040 593 6791

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens proposition om familjeledighetsreformen är färdig och framskrider till riksdagen för behandling genom statsrådets beslut av den 16 september. Målet är att reformen ska träda i kraft den 1 augusti 2022.“Reformen av familjeledigheterna är ett viktigt steg för att utveckla systemet med familjeledighet och förbättra jämställdheten. Det är en satsning på barnfamiljer och olika familjeformer och också en viktig faktor för att uppnå regeringens befolkningspolitiska mål. Genom den proposition som nu överlämnas går vi mot ett samhälle som är socialt mer hållbart”, gläder sig social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.“Vi övergår vi till en modell som passar detta årtusende. Antalet dagpenningsdagar ökar jämfört med nuläget. Flexibiliteten ökar avsevärt när ledigheter kan tas ut i flera delar och på deltid. I familjer med två föräldrar får båda en lika stor kvot. Det blir möjligt för en allt större grupp sociala föräldrar att ta ut familjeledigheter, i och med att en del av ledigheterna kan överlåtas till maken, till maken till barnets andra förälder eller till en annan vårdnadshavare till barnet. Reformen be-aktar också ensamförsörjare, flerlingsfamiljer och situationer där ett barn dör”, säger minister Sarkkinen.  Med reformen eftersträvas ett jämställt arbetslivSyftet med familjeledighetsreformen är att öka jämställdheten både i familjernas vardag och i arbetslivet. Kvinnornas ställning på arbetsmarknaden förbättras i och med att familjeledigheterna fördelas jämnare mellan två föräldrar. Detta påverkar också attityderna, vilket i sin tur kan minska diskrimineringen av kvinnor i arbetslivet.– Reformens budskap är inte riktat bara till föräldrarna utan också till arbetsgivarna, att pappan på samma sätt som mamman kan ta ut föräldraledighet. Arbetsplatserna har en central roll i hur man förhåller sig till föräldrarnas, i synnerhet männens, familjeledigheter. Jag hoppas att reformen uppmuntrar pappor att ta ut familjeledighet och att arbetsgivarna stödjer männen i detta. Reformen minskar också löneskillnaderna mellan könen, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Syftet med reformen är också att underlätta möjligheterna att kombinera arbete och familjeliv. Familjeledigheter kan i och med reformen tas ut i flera delar eller på deltid på ett bättre sätt än tidigare. En jämställd och flexibel modell för familjeledighetSe animationen om den grundläggande modellen för familjeledighetsreformen (länk)  Om familjeledighetsreformen genomförs får båda föräldrarna en kvot på 160 dagpenningsdagar. Av detta kan 0–63 dagpenningsdagar överlåtas till den andra föräldern, en annan vårdnadshavare, den egna maken eller den andra förälderns make. I syfte att trygga slutskedet av graviditeten föreslås det dessutom en graviditetspenning för 40 dagpenningsdagar. Dagpenningsdagarna är sex per vecka, vilket betyder att det totala antalet dagpenningsdagar blir över 14 månader. I familjer med en förälder får den enda föräldern bägge kvoterna. Det enda undantaget i modellen är familjer med två, tre eller flera barn, för dem förlängs dagpenningskvoten med 84 dagpenningsdagar för andra barnet och för varje därpå följande barn.
 
Enligt den nya modellen för familjeledighet kan dagpenningsdagarna användas tills barnet fyller 2 år. Dagpenningsdagarna kan användas i flera delar, föräldrar i arbetsavtalsförhållande kan använda dem i fyra delar. Endast graviditetspenningsperioden ska hållas i ett streck och börja 14–30 dagar före den beräknade tiden för nedkomsten. Alla föräldrar som är vårdnadshavare till ett barn har lika rätt att få dagpenning oberoende av förälderns kön eller huruvida föräldern är biologisk förälder eller adoptivförälder, boendeförälder eller umgängesförälder. 
 
För närvarande består familjeledigheterna av moderskapspenningen för gravida kvinnor (105 vardagar / ca 4,2 mån), faderskapspenningen för pappor (54 vardagar / ca 9 veckor) och föräldrapenningen för den ena föräldern eller för bägge föräldrarna (158 vardagar / ca 6,3 mån). Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen och arbetsminister Tuula Haatainen håller en presskonferens om reformen fredagen den 17 september kl. 9.30. Följ direktsändningen eller se inspelningen i efterhand: Presskonferensen sänds direkt på statsrådets Youtube-kanal.En videoupptagning av presskonferensen kan i efterhand ses på Youtube och vn.fi/live Presskonferensen tolkas till teckenspråk. Presskonferensen kan även ses med simultantolkning till svenska på Yle Arenan.Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, arbetsavtalslagen och lagen om småbarnspedagogik samt till lagar som har samband med dem (familjeledighetsreformen)Presentation: Presskonferens 17.9.2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Transportsektorn genomgår en omfattande och snabb hållbarhetsomställning. Nya mobilitetstjänster, till exempel MaaS-tjänster, samanvändning av fordon och samåkning, kan spela en betydande roll när det gäller att minska utsläp-pen från trafiken och samtidigt se till att möjligheterna till mobilitet kvarstår i hela landet.Även urbaniseringen och befolkningens stigande medelålder påverkar mobilitetstjänsternas framtid. Digitaliseringen, automatiseringen och tjänstefieringen ändrar mobilitetstjänsterna och fördunklar samtidigt gränserna mellan olika färdsätt. I och med ändringarna har flera nya aktörer trätt in på tjänstemarknaden för mobilitet. Vanorna gällande färdsätt kan förändras snabbt, men till stöd för hållbara förändringar behövs målmedvetna åtgärder som anpassar sig efter omständigheterna.De nuvarande verktygen för trafikplanering och för beslutsfattande i anslutning till trafikplaneringen kan inte svara på dessa utmaningar, konstateras det i slutrapporten ”Styrmedel för en hållbar tjänstemarknad för mobilitet (LIIKE-PALO)”. Hanteringen av hållbarhetsomställningen inom tjänstemarknaden för mobilitet kräver nya metoder och verktyg som gör det möjligt att beakta både direkta risker och följder samt långsiktiga effekter.I projektet LIIKE-PALO har man skisserat upp potentiella utvecklingsförlopp för mobilitetstjänsterna fram till 2030 och identifierat olika politikåtgärder för att styra utvecklingen i önskad riktning.Samordning, innovation och samarbete mellan olika aktörerI rapporten presenteras följande rekommendationer som har identifierats och sammanställts utifrån forskningslitteratur och expertworkshoppar:Hanteringen av hållbarhetsomställningen inom tjänstemarknaden för mobilitet kräver såväl horisontell som vertikal samordning av och konsekvens mellan den allmänna politiken och sektorpolitiken.Utgångspunkterna för den politik som styr mobilitetstjänsterna bör bedömas grundligt i samband med omvälvningen.Utvecklingen av mobilitetstjänsterna kräver öppen innovation och innovationsekosystem.Förvaltningens långsiktiga metoder och färdigheter att förutse och bedöma teknik bör utvecklas.Praxis för förmedling av information och data bör klarläggas.Ansvarsfulla försök – ny teknik etableras inte förrän användarna godkänner och börjar använda den.Planeringen av den byggda miljön behöver ett helhetsbetonat grepp.Traditionella trafikpolitiska åtgärder har en viktig roll även i hanteringen av hållbarhetsomställningen.Utredningen har gjorts av Aalto-universitetet, FLOU Oy och Demos Helsinki inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi