NordenBladet — Finland och Tyskland har undertecknat en samarbetsförklaring som baserar sig på ländernas gemensamma vilja att stödja framskridandet av förslaget till förordning om en europeisk digital identitet och påskynda utvecklingen av gemensamma europeiska lösningar som baserar sig på den. Kommunminister Sirpa Paatero och den tyska förbundsregeringens representant i digitaliseringsfrågor, viceminister Dorothee Bär undertecknade samarbetsförklaringen onsdagen den 22 september 2021.”Finland och Tyskland står i främsta ledet i Europa när det gäller att utveckla den digitala identiteten. Därför är det naturligt att vi samarbetar för att främja införandet av lösningar som baserar sig på europeiska värden och tryggar användarnas datasäkerhet inom hela Europeiska unionen”, säger kommunminister Sirpa Paatero, som ansvarar för digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen.”Allt flera Europeiska länder understöder vårt mål om att ta i bruk en decentraliserad användarcentrerad identitet. Det är glädjande att vi efter att ha kommit överens om samarbete med Spanien i juli nu kan inleda samarbetet med Finland. På detta sätt kan vi visa hela Europa hurdana möjligheter en självsuverän identitet kan erbjuda”, säger vieminister Dorothee Bär.Europeiska kommissionen lade i juni 2021 fram ett förslag till förordning om en europeisk digital identitet och tillhörande digitala plånboksapplikationer. Den europeiska digitala identiteten och den digitala plånboken skulle utgöra ett verktyg för att identifiera EU-medborgare, personer bosatta i EU och företag och för att påvisa personrelaterade uppgifter.Syftet med samarbetet mellan Finland och Tyskland är att utreda och främja utvecklingen av lösningar som baserar sig särskilt på självsuverän identitet (self-sovereign identity, SSI) och den lagstiftning som hänför sig till dem i Europa. Lösningar som baserar sig på självsuverän identitet ger, tillsammans med digitala plånböcker som förmedlar personuppgifter och annan verifierad information, medborgarna bättre förutsättningar att administrera sina egna personuppgifter och möjlighet att förmedla och verifiera många slags uppgifter och intyg som gäller dem själva med hjälp av smarttelefon eller något annat elektroniskt medel.Avsikten med samarbetet är att planera och skapa mallar för pilotförsök med digitala plånböcker i gränsöverskridande tjänster. Resultaten av mallarna ska bidra till att fastställa en gemensam europeisk arkitektur, skapa gemensamma standarder och sprida bästa praxis. Finland och Tyskland bildar tillsammans en gemensam arbetsgrupp för utveckling av digital identitet, som samordnar genomförandet av de mål som anges i samarbetsförklaringen. Samarbetet är öppet också för andra medlemsländer i Europeiska unionen. Utöver Finland har Spanien och Nederländerna undertecknat en samarbetsförklaring med Tyskland. I Finland utvecklas det digitala identitetsbeviset i ett projekt för digital identitet som leds av finansministeriet. Målet med projektet är att ge var och en som uträttar ärenden i samhällsproducerade tjänster lika förutsättningar och möjligheter att digitalt visa sådana uppgifter om sin identitet som myndigheten verifierat. Projektet gör det möjligt för finländare att identifiera sig elektroniskt även i andra EU-medlemsstaters tjänster och det beaktar också det pågående gemensamma europeiska utvecklingsarbetet.Ytterligare upplysningar:Juhani Korhonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530234, juhani.korhonen(at)vm.fi
Kimmo Mäkinen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 930, kimmo.makinen(at)vm.fi
Valtteri Aaltonen, kommunministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 399, valtteri.aaltonen(a)vm.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett sammandrag av remissvaren till betänkandet av kommittén för revidering av sametingslagen har publicerats. Till justitieministeriet lämnades sammanlagt 84 utlåtanden och ställningstaganden om kommitténs betänkande.Sammandraget finns på projektets webbplats: Förslag av kommittén för revidering av sametingslagen; sammandrag av remissvaren den 13 september 2021 PDF (på finska).Ändring av sametingslagen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och Ryssland fortsätter samarbetet inom byggbranschen. Det nya målet för samarbetet är att hitta smarta och hållbara lösningar för stadsutveckling och byggbranschen överlag.Det strävas efter att öka informationsutbytet mellan länderna både när det gäller bostadsbyggande, nybyggnad och renovering samt planering av byggnader och markanvändning. Närmare samarbetsområden är bland annat frågor som gäller energidistribution i planeringen av områdesanvändningen och den byggda miljöns digitalisering samt byggnaders energiprestanda, inomhusluft, livscykelverkningar, underhåll och upprätthållande. Dessutom strävas det till att i högre grad än tidigare utbyta information om utvecklingen av författningar och andra styråtgärder.Målet är att samarbetet syns i praktiken som nya partnerskap mellan ländernas forskningsinstitut samt som samarbetsprojekt och ett allt mer omfattande utbyte av information och erfarenheter, särskilt på kommunal och regional nivå. Länderna strävar också efter att främja ömsesidiga affärsmöjligheter, till exempel genom att identifiera strukturella och ekonomiska hinder och utarbeta förslag för att undanröja dem.Samförståndsavtalet om byggande undertecknades på Rysslands vägnar av vice ministern för byggande, boende och kommunal ekonomi Maxim Jegorov och på Finlands vägnar av miljöministeriets kanslichef Juhani Damski.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist och social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen ordnar fredagen den 24 september 2021 ett rundabordssamtal där man söker lösningar på hur sexuella trakasserier i samhället och på arbetsplatserna kan minskas mer effektivt. I rundabordssamtalet deltar bland annat företrädare för arbetsmarknadens centralorganisationer samt sakkunniga i arbetslivs- och jämställdhetsfrågor.I samband med den internationella Me too -kampanjen år 2017 lyftes sexuella trakasserier på ett synligt sätt fram i den offentliga debatten också hos oss. Sexuella trakasserier är starkt könsrelaterade: de riktar sig oftast mot unga kvinnor, men också mot personer som tillhör olika minoriteter. Också män kan utsät-tas för sexuella trakasserier.  
 
”Sexuella trakasserier är ett omfattande samhälleligt problem, och det är hög tid att få en förändring i detta. Vi behöver ta alla medel i bruk för att få ett slut på trakasserierna och skapa en attityd- och kulturförändring. Det är viktigt att också vi män ingriper då vi bevittnar trakasserier och att vi diskuterar dessa frågor”, påminner minister Blomqvist.  Förebyggande av sexuella trakasserier bör diskuteras öppet på arbetsplatserna Trakasserier eller annat osakligt bemötande kan också medföra fara för arbetstagarnas hälsa. Sexuella trakasserier förekommer både inom arbetsgemenskaperna och vid klientmöten. Arbetsgivaren är skyldig att kontinuerligt och systematiskt observera arbetsmiljön och ingripa i trakasserier som förekommer på arbetsplatsen. Ju tidigare man ingriper i trakasserier desto lättare är situationen i allmänhet att lösa.  
 
”Rutiner och spelregler som förebygger trakasserier och osakligt bemötande bör förtydligas i arbetsgemenskapen så att de är en del av den dagliga verksamheten. En öppen och förtroendefull diskussionskultur på arbetsplatserna är avgörande när det gäller att förhindra sexuella trakasserier”, konstaterar minister Sarkkinen.  Teman för rundabordssamtalet Social- och hälsovårdsministeriet ordnade i augusti 2021 en expertworkshop om vilka åtgärder utöver de redan befintliga rekommendationerna och anvisningarna som behövs för att förebygga och eliminera sexuella trakasserier i samhället och i synnerhet i arbetslivet. I workshoppen lyfte man fram fyra tema-helheter: lagstiftning, framtagande av information, arbetslivspraxis och att öka den allmänna debatten. Dessa teman är utgångspunkten för rundabordssamtalet.  Ytterligare upplysningarPäivi Yli-Pietilä, konsultativ tjänsteman, avdelningen för arbete och jämställdhet, [email protected] 
Piia Mattila, specialsakkunnig, avdelningen för arbete och jämställdhet, [email protected] 
 
Anna Abrahamsson, minister Blomqvists specialmedarbetare, [email protected] 
 Saila Ruuth, minister Sarkkinens statssekreterare, [email protected] 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland går med i WEF:s internationella nätverk Global Learning. Undervisningsminister Li Andersson deltar den 21 september i Världsekonomiforumet WEF:s toppmöte om hållbar utveckling (Sustainable Development Impact Summit). Mötets centrala tema är att söka lösningar på det utbildningsglapp som bildats i olika länders utbildningssystem på grund av coronapandemin.Som en del av nätverket Global Learning fungerar Finland som mentor och kan dela med sig god praxis om utbildning och lärande med andra. Pandemin har visat att det är viktigare än någonsin att fokusera på jämlikhet i utbildningen. Enligt en rapport av Unesco, Unicef, OECD och Världsbanken har en tredjedel av de 142 länder som undersöktes inte skridit till konkreta åtgärder för att hjälpa elever och studenter som på grund av pandemin blivit efter i studierna.I Finland har man bl.a. allokerat statligt specialunderstöd till utbildningsanordnare för att åtgärda utbildningsglappet inom den grundläggande utbildningen och andra stadiet under 2020-2021.– I Finland har vi med fog en stark tro på att kontinuerligt utveckla undervisningens och lärandets kvalitet. Som en del av det här samarbetsnätverket kan vi dela med oss av vår sakkunnighet och våra visioner om hur man kan utveckla undervisningen. Jag är mycket glad för den här möjligheten, säger undervisningsminister Li Andersson.I toppmötet, som ordnades på distans, deltog även Henrietta Fore (generaldirektör, UNICEF), Matsie Angelina Motshekga (undervisningsminister för grundlägande utbildning, Sydafrika) Mariya Gabriel (kommissionär för Innovation, forskning, kultur, utbildning och ugdomsärenden, Europeiska kommissionen) Tariq Al Gurg (VD, Dubai Cares) och Börje Ekholm (VD, Ericsson). Global Learning Network är en del av Closing the Skills Gap Accelerators och Världsekonomiforumets projekt Shaping the Future of the New Economy and Society. Bland de nordiska länderna är Sverige och Island redan partners i temat för genus (Gender Gap), medan Danmark fokuserar på färdigheter (Skills Gap). 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har lämnat ett förslag till riksdagen om en förlängning av giltighetstiden för de temporära inresebestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar. Syftet med bestämmelserna är att skydda befolkningens hälsa genom att förhindra att covid-19-smitta av utländskt ursprung sprids till Finland. De hälsosäkerhetsåtgärder som föreslås i propositionen används i flera andra EU-länder.Enligt förslaget ska det fortfarande krävas att personer som anländer till Finland (personer födda 2005 eller tidigare) ska visa upp ett tillförlitligt intyg över att de har haft covid-19 inom de sex sen-aste månaderna eller fått en godkänd vaccinationsserie mot covid-19 eller att de före ankomsten till Finland tagit ett tillförlitligt covid-19-test med negativt resultat. De som har ett intyg över ett tillförlitligt covid-19-test med negativt resultat som tagits före ankomsten till Finland eller ett in-tyg över att de fått den första vaccindosen ska ta ett andra test 72–120 timmar efter inresan. Al-ternativt kan man kräva ett coronavirustest genast efter ankomsten till Finland och ett andra test inom 72–120 timmar efter inresan. Skyldigheten att visa upp intyg eller testa sig gäller inte personer som under de senaste 14 dygnen före ankomsten till Finland vistats endast i ett sådant land eller område där incidensen av covid-19 eller förekomsten av virusvarianter inte medför någon särskild risk för spridning av epidemin. Bestämmelserna om länderna och områdena utfärdas genom förordning.Regeringen föreslår också en komplettering av bestämmelserna om handräckning i lagen om smittsamma sjukdomar. Tullen föreslås höra till de myndigheter som är skyldiga att ge handräck-ning. I och med ändringen kan Tullen ge handräckning vid kontroll av hälsointyg. För närvarande går giltighetstiden för dessa bestämmelser i lagen om smittsamma sjukdomar ut den 15 oktober 2021, men genom de föreslagna bestämmelserna skulle deras giltighetstid för-längas. Lagen föreslås träda i kraft den 16 oktober 2021, och de temporära bestämmelserna i la-gen föreslås gälla till den 31 december 2021.Den proposition som överlämnades i dag innehåller också ett förslag om den nationella användningen av EU:s digitala coronaintyg, dvs. coronapasset. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om den nationella användningen av EU:s digitala coronaintyg, dvs. coronapasset. I denna proposition föreslås det att bestämmelser om coronaintyget fogas till lagen om smittsamma sjukdomar.I regeringspropositionen ingår också bestämmelser om behandling av personuppgifter i anknytning till coronaintyget och om myndighetstillsyn. Dessa temporära bestämmelser föreslås gälla till utgången av detta år.Ändringen av lagen om smittsamma sjukdomar som gäller den nationella användningen av EU:s digitala coronaintyg avses träda i kraft så snart som möjligt. Coronapass som alternativ till begränsningar av verksamheten i övrigtSom coronapass fungerar EU:s coronaintyg som fås från Kanta-tjänsten (vaccinationsintyget, testintyget eller intyget om tillfrisknande). Vid behov kan intyget fås i pappersform från hälso- och sjukvården. I propositionen föreslås det att aktörer, såsom näringsidkare, som är föremål för de coronabegränsningar som statsrådet, regionförvaltningsmyndigheterna och kommunerna ställt, ska kunna kräva att kunderna använder coronapass. Coronapasset ska användas som en alternativ åtgärd endast när restriktioner är i kraft för tillställningen eller utrymmet i fråga. Sådana begränsningar kan till exempel gälla begränsningar i fråga om öppettider eller antalet deltagare vid offentliga tillställningar. Coronapasset är dock inte ett alternativ till begränsningar om myndigheten har stängt utrymmet eller helt förbjudit en offentlig tillställning på grund av coronasituationen.Coronapass ska kunna krävas bl.a. på restauranger och nattklubbar samt på offentliga tillställningar, i konditionssalar och andra lokaler för motion och idrott inomhus, i simhallar och badinrättningar, på dansställen och i lokaler som används för grupphobbyverksamhet, i nöjes- och temaparker, i djurparkers inomhusutrymmen, i inomhuslekparker och inomhuslekplatser samt i museer, utställningslokaler och andra motsvarande kulturlokaler.I regeringspropositionen föreslås det att det ska vara möjligt att kräva ett coronapass av 12-åringar och äldre, men för att säkerställa att barnens rättigheter tillgodoses ska testning av 12–17-åringar för att få ett coronavirusintyg tryggas inom den offentliga hälso- och sjukvården, om barnet inte har fått coronavirusvaccin.För närvarande kan 12-åringar och äldre få coronavaccin i Finland.Coronapasset ska avläsas med mobilapplikationI regeringspropositionen föreslås det att evenemangsarrangören ska kunna läsa coronapasset med en mobil anordning som innehåller den av Institutet för hälsa och välfärd godkända applikationen Coronaintygsavläsaren. Den kan fås gratis via applikationsbutikerna. Coronaintygsavläsaren samlar inte in och registrerar inte heller uppgifterna i intyget.Målet är att främja öppnandet av samhället på ett hälsosäkert sättSyftet med införandet av coronapasset är att förhindra spridningen av coronasmitta vid sammankomster och på så sätt främja öppnandet av samhället på ett hälsosäkert sätt. Med hjälp av coronapasset kan man i större utsträckning ordna olika tillställningar, även om verksamheten annars är begränsad. Genom att använda coronapasset får kunder och deltagare tillgång till olika lokaler på ett hälsosäkert sätt.I den regeringsproposition som överlämnades i dag ingår också en proposition om att de temporära inresebestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar ska fortsätta att gälla.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett samråd om MKB-beskrivningen för en fortsatt drift av Fortums kärnkraftverk i Lovisa har inletts. Tiden för samrådet är 20 september–18 november 2021. Samrådet sker bland annat på webben i tjänsten utlåtande.fi. Ett samrådsmöte för allmänheten ordnas i Lovisa torsdagen den 7 oktober.Fortum [Power and Heat Oy] lämnade den 6 september 2021 in en miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning) till arbets- och näringsministeriet. I MKB-beskrivningen utreds miljökonsekvenserna i fråga om en eventuell fortsatt drift och alternativt en avveckling av kärnkraftverket i Lovisa samt miljökonsekvenserna av en slutförvaringsanläggning för låg- och medelaktivt avfall. De huvudalternativ som granskas i Fortums MKB-process är att båda kraftverksenheterna i Lovisa fortsätter att drivas fram till cirka år 2050 eller att kärnkraftverket tas ur drift efter att de nuvarande tillståndsperioderna har löpt ut. Det nuvarande drifttillståndet för kraftverksenheten Lovisa 1 löper ut vid utgången av 2027 och för kraftverksenheten Lovisa 2 vid utgången av 2030.I MKB-beskrivningen har man bland annat bedömt konsekvenserna av projektet för människors levnadsförhållanden, trivsel och hälsa samt för miljön, vattendragen, grundvattnet, fiskenäringen, naturområden, landskapet och kulturmiljön. Dessutom har man bedömt dess inverkan på samhällsstrukturen och den regionala ekonomin.Flera alternativ att lämna utlåtanden och åsikter om MKB-beskrivningenFortums miljökonsekvensbeskrivning finns tillgänglig på adressen www.tem.fi/lovisa-mkb-beskrivning. Arbets- och näringsministeriet begär utlåtanden om den av myndigheter och sammanslutningar 20 september–18 november 2021. Samrådet sker på webben i tjänsten utlåtande.fi.Utlåtanden och åsikter kan dock också sändas per e-post till arbets- och näringsministeriets registratorskontor kirjaamo(at)tem.fi eller per brev till adressen PB 32, 00023 Statsrådet eller till besöksadressen ANM/Registratorskontoret, Riddaregatan 2 B, 00170 Helsingfors. Hänvisa till ärendenummer VN/20577/2021 i utlåtandet eller åsikten. De framförda åsikterna och utlåtandena publiceras på ministeriets webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med API-principerna för den offentliga förvaltningen är att främja tillhandahållandet och utnyttjandet av information och funktioner inom den offentliga förvaltningen i princip med hjälp av programmeringsgränssnitt. Finansministeriet ber om skriftliga utlåtanden om förslaget via webbtjänsten Utlåtande.fi senast den 15 oktober 2021.API-principerna bildar gemensamma anvisningar och rekommendationer för utvecklingen av programgränssnitten inom den offentliga förvaltningen och främjandet av digitaliseringen. Stödmaterialen för principerna innehåller praktiska råd och exempel till stöd för införandet av principerna. API-principerna för den offentliga förvaltningen har tidigare behandlats som riktlinjer, men för att undvika missförstånd har namnet ändrats till API-principerna.API-principerna har beretts öppet genom att engagera olika intressentgrupper och sakkunniga. Beredningen av API-principerna för den offentliga förvaltningen inleddes i september 2020 och i slutet av året ordnades två öppna evenemang för främjande av beredningen av principerna. De preliminära principerna blev färdiga vid utgången av 2020.De preliminära API-principerna och målen kunde kommenteras fritt av intressentgrupperna i januari 2021 och de preciserade principerna i april 2021. De behandlades också bland annat vid ett webbmöte som var öppet för alla i februari och maj 2021 samt vid Helsinki & North API-day i mars 2021. I april 2021 genomfördes pilotprojekt tillsammans med olika statliga ämbetsverk och inrättningar.I februari 2021 tillsattes en arbetsgrupp för att planera upprätthållandet och den fortsatta utvecklingen av API-principerna.Beredningen av stödmaterial och exempel som stöder genomförandet av API-principerna inleddes i maj 2021. Den lägesbildsanalys som DigiFinland låtit utföra tillsammans med projektet för utnyttjande och öppnande av information har utnyttjats i arbetet.API-principerna i lausuntopalvelu.fi-tjänsten

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Minister Skinnari reser till Lissabon den 21–24 september. Syftet med besöket är att stärka handelsrelationerna mellan Finland och Portugal. I Portugal finns avsevärda möjligheter för finska företag inom till exempel bioekonomi och cirkulär ekonomi, energisektorn, den gröna omställningen och digitaliseringen.Under sitt besök träffar minister Skinnari bland annat ministern för ekonomi och digital omställning Pedro Siza Vieira, miljö- och klimatminister João Pedro Matos Fernandes, ministern för vetenskap, teknologi och högskolor Manuel Heitor och utrikeshandelsminister Eurico Brilhante Dias. Ministrarna ska diskutera samarbetsmöjligheterna inom de prioriterade områdena i Portugals återhämtningsplan, till exempel bioekonomi och cirkulär ekonomi, energisektorn, klimatfrågor och digital omställning, samt aktuella handelspolitiska och utvecklingspolitiska frågor.I programmet ingår också möten med företrädare för Portugals näringsliv och finska företag som är verksamma i Portugal.I samband med besöket lanseras det finländska bolaget Demola Globals omfattande samarbetsprojekt med den portugisiska staten och yrkeshögskolor i landet. Projektets mål är att påskynda innovationsarbetet och stärka växelverkan mellan högskolesektorn och näringslivet. I startskedet (2021–2023) deltar nästan tusen högskolelärare, cirka 600 portugisiska företag och cirka 5 000 studerande från 14 olika yrkeshögskolor i Portugal.”Det är bra att vi får presentera finländskt kunnande på bred front i Portugal när återhämtningsplanen precis satt igång. Finland och våra företag har mycket att erbjuda i synnerhet när det gäller att stärka resiliensen och att stödja grön och digital omställning. Dessa teman står i centrum för både Finlands och Portugals återhämtningsplaner”, säger minister Skinnari. 

Källa: Valtioneuvosto.fi