NordenBladet — Statsrådet tillsatte övervakningskommittén för EU:s regional- och strukturpolitiska program Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027. Övervakningskommittén följer upp programmets genomförande, effekter och resultat.Programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027, som genomförs i Finland, innehåller åtgärder inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Fonden för en rättvis omställning (FRO). EU-finansieringen för programmet är cirka 1,9 miljarder euro. Genomförandet av programmet inleds i november 2021.Övervakningskommitténs medlemmar och uppgifterÖvervakningskommittén ska granska alla frågor som påverkar programmets framskridande och förverkligandet av programmålen. Övervakningskommittén godkänner också de urvalskriterier som tillämpas i programmet, en slutlig prestationsrapport och en utvärderingsplan för programmet samt betydande förändringar i programmet. Övervakningskommitténs mandatperiod sträcker sig över hela programperioden. Övervakningskommittén sköter sina uppgifter i samarbete med arbets- och näringsministeriet som är förvaltningsmyndighet. Ordförande för övervakningskommittén är Johanna Osenius, regionutvecklingsdirektör från arbets- och näringsministeriet. Vice ordförande är Petri Haapalainen, konsultativ tjänsteman från arbets- och näringsministeriet.Utöver ordföranden och vice ordföranden ingår i övervakningskommittén sju företrädare för ministerierna fyra företrädare för landskapsförbunden fyra företrädare för närings-, trafik- och miljöcentralerna en företrädare för Kommunförbundeten företrädare för städer med ekosystemavtaltvå företrädare för arbetstagarorganisationernatre företrädare för arbetsgivarorganisationerna och näringslivettvå företrädare för organisationer som ansvarar för att främja social delaktighet, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet mellan könen och icke-diskrimineringen företrädare för miljösektorn.En ersättare har utsetts för varje företrädare. Dessutom finns det sex permanenta sakkunniga i övervakningskommittén som har yttranderätt vid mötena.Övervakningskommitténs medlemmar i projektportalen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Avsikten är att lagen om penninginsamlingar ändras så att tjänsterna för frivillig kompensation av utsläpp lämnas utanför lagen. I fortsättningen förutsätter frivillig utsläppskompensation inte något tillstånd till penninginsamling. Statsrådet överlämnade en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen den 16 september 2021.Syftet med den frivilliga utsläppskompensationen är att göra det möjligt att genom en avgift kompensera växthusgasutsläpp som orsakas av till exempel resor eller tillverkning av en produkt som köps.Målet är att förtydliga lagstiftningen och möjliggöra utvecklingen av utsläppskompensationstjänsterSyftet med lagändringen är att förtydliga förhållandet mellan lagen om penninginsamlingar och frivillig utsläppskompensation. Den nuvarande lagstiftningen har förefallit oklar för företag och organisationer som tillhandahåller utsläppskompensationstjänster.Lagen om penninginsamlingar reglerar i huvudsak allmännyttiga penninginsamlingarI lagen om penninginsamlingar finns bestämmelser om anordnande av penninginsamlingar och om tillsyn över hur de anordnas. Med penninginsamling avses verksamhet där pengar samlas in genom vädjan till allmänheten och utan motprestation. En förutsättning för anordnandet av en penninginsamling är antingen att ett tillstånd till penninginsamling söks hos Polisstyrelsen eller att en anmälan om anordnande av en småskalig insamling görs till polisinrättningen. Företag kan inte beviljas tillstånd till penninginsamling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att välfärdsområdena ges rätt att få skatten på skattepliktiga upphandlingar återburen redan före 2023, medan beredningen av deras egentliga verksamhet pågår. Syftet med ändringen är att förbättra mervärdesskattens anskaffningsneutralitet.Rätten till återbäring gäller enligt propositionen också Helsingfors stad som har organiseringsansvar, HUS-sammanslutningen samt välfärdssammanslutningar. Propositionen utgör en del av social- och hälsovårdsreformen.Ändringen påverkar inte nivån på den statliga finansieringen av välfärdsområdena 2021–2022. Planen är att propositionens konsekvenser för välfärdsområdenas finansiering ska beaktas i tilläggsbudgetpropositionen 2022 så att den samlade statliga finansieringen till välfärdsområdena förblir kostnadsneutral.Ändringen avses träda i kraft så snart som möjligt och den ska tillämpas retroaktivt från och med 1 juli 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att det ska inrättas en självständig och oberoende uppgift som rapportör om våld mot kvinnor. Enligt förslaget är det diskrimineringsombudsmannen som ska vara rapportör. Rapportören ska bevaka våld mot kvinnor och våld i hemmet, ge akt på hur verkningsfull den nationella lagstiftningen är och bevaka hur internationella förpliktelser fullgörs.– Våld mot kvinnor är ett allvarligt problem i fråga om mänskliga rättigheter och jämställdhet i Finland. Det är viktigt att det i Finland inrättas en självständig och oberoende uppgift som bland annat följer hur lagstiftningen och arbetet mot våld fungerar. Målet är att effektivare kunna ingripa i våld mot kvinnor och familjevåld och förbättra offrens ställning, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Enligt regeringens proposition ska rapportören på ett helhetsövergripande sätt bevaka våld mot kvinnor och våld i hemmet, ge akt på hur verkningsfull den nationella lagstiftningen är och bevaka hur internationella förpliktelser fullgörs. Dessutom ska rapportören bevaka och utvärdera åtgärderna för att förebygga våld mot kvinnor och våld i hemmet. När det gäller våld i hemmet omfattar rapportörens uppgifter också till exempel våld mot män och pojkar.I egenskap av rapportör kan diskrimineringsombudsmannen genomföra eller låta göra utredningar om våld mot kvinnor och våld i hemmet, ta initiativ och ge utlåtanden och råd. Rapportören ska behandla våld mot kvinnor och våld i hemmet i sina berättelser till statsrådet och riksdagen. I sin uppgift som rapportör har diskrimineringsombudsmannen även rätt att under vissa förutsättningar få sekretessbelagd information. Däremot ska rapportören inte ge juridisk hjälp i enskilda fall.Avsikten är att lagen ska träda i kraft vid ingången av 2022.Inrättandet av en uppgift som rapportör om våld mot kvinnor ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände Finlands deltagande i sju program för europeiskt territoriellt samarbete, det vill säga Interreg-program. Med programmen stöds gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete. Programmen ingår i EU:s kommande programperiod för regional- och strukturpolitik och medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).Programmen ska främja utbytet av erfarenheter och spridningen av god praxis. På detta sätt kan man märkbart inverka på konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen i regionerna, särskilt i gränsområdena. Ett ytterligare mål är att främja en fungerande gränsöverskridande arbetsmarknad. Vidare syftar programmen till att stärka hela Östersjöregionen som ett europeiskt och globalt ekonomiskt samarbetsområde och till att hitta nya lösningar och modeller för utvecklingsproblemen i glesbygdsområdena i norr. Programmen tas fram i samarbete mellan de deltagande länderna och regionerna. Alla de deltagande länderna ska godkänna programmet nationellt, varefter programmen sänds till Europeiska kommissionen för godkännande.Program som godkändes av statsrådet den 16 september 2021, deltagande länder och finansiering:Interreg: Gränsöverskridande samarbeteAurora: Finland, Sverige och Norgetotalfinansiering 160,8 miljoner euro, av vilken EU-finansiering (ERUF) 93,8 miljoner euroCentral Baltic: Finland, Sverige, Estland och Lettlandtotalfinansiering 158,5 miljoner euro, av vilken EU-finansiering (ERUF) 126,8 miljoner euroInterreg: Transnationellt samarbeteNorthern Periphery and Arctic: Finland, Sverige, Irland, Norge, Island, Färöarna och Grönland (eventuellt Skottland, Nordirland och Ryssland senare under programperioden)totalfinansiering 67,3 miljoner euro, av vilken EU-finansiering (ERUF) 43,8 miljoner euroInterreg: Interregionalt samarbeteInterreg Europe: hela EU, Norge, Schweiz totalfinansiering 474,4 miljoner euro, av vilken EU-finansiering (ERUF) 379,5 miljoner euroInteract: hela EU, Norge, Schweiztotalfinansiering 45,0 miljoner euro, av vilken EU-finansiering (ERUF) 33,8 miljoner euroURBACT: hela EU, Norge, Schweiz, EU:s kandidatländer, det vill säga de så kallade IPA-länderna: Albanien, Nordmakedonien, Montenegro, Serbien, Turkiettotalfinansiering 103,0 miljoner euro, av vilken EU-finansiering (ERUF) 79,8 miljoner euroESPON: hela EU, Island, Liechtenstein, Norge, Schweiztotalfinansiering 60,0 miljoner euro, av vilken EU-finansiering (ERUF) 48,0 miljoner euroAllt som allt deltar Finland i elva program, av vilka fyra är under beredning ännu. Den nationella processen för att godkänna de återstående fyra Interreg-programmen (Baltic Sea Region, Kolarctic, Karelia och South-East Finland – Russia) inleds senare på hösten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. På grund av att epidemiläget är bättre avvecklas begränsningarna av öppet- och serveringstiderna i Kajanaland samt i Södra Savolax sjukvårdsdistrikt. I Södra Österbotten ska begränsningarna lättas upp.Ändringen börjar gälla fredagen den 17 september 2021.Begränsningarna för samhällsspridningsfasen gäller i landskapen Egentliga Finland, Birkaland, Kymmenedalen, Nyland, Södra Karelen och Österbotten från och med den 17 september.Alkohol får serveras kl. 07.00–23.00 och öppettiden börjar kl. 05.00 och få fortsätta fram till kl. 24.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får på motsvarande sätt använda endast 75 procent av kundplatserna inomhus och utomhus.Alla kunder i restaurangen ska såväl inomhus som utomhus ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta. Kunderna ska inomhus hänvisas till egna sittplatser. Restaurangen ska utarbeta och ge kunderna anvisningar om hur det är tillåtet att röra sig inomhus i samband med att de kommer till restaurangen eller avlägsnar sig därifrån, besöker rökrum eller toalett- och tvättrum samt hämtar mat och dryck. I praktiken är det således inte tillåtet att ordna till exempel dans eller karaoke.Begränsningarna i accelerationsfasen gäller i landskapen Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Norra Savolax, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Satakunta samt Östra Savolax sjukvårdsdistrikt från och med den 17 september.Alkohol får serveras kl. 07.00–01 och öppettiden börjar kl. 05.00 och få fortsätta fram till kl. 02. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda hälften av kundplatserna inomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Alla kunder ska fortsättningsvis ha en egen sittplats vid ett bord eller någon annan bordsyta. Antalet kundplatser är inte begränsat på uteserveringar. Begränsningarna på basnivån gäller i landskapen Åland, Mellersta Finland, Lappland, Norra Karelen och Kajanaland samt i Södra Savolax sjukvårdsdistrikt från och med den 17 september.Här gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna av öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med familjeledighetsreformen är att öka barnens och familjernas välbefinnande samt likabehandlingen och jämställdheten i arbetslivet och i familjernas vardag. Målet eftersträvas genom flexiblare och längre familjeledigheter än för närvarande samt lika stora kvoter på dagpenningsdagar för båda föräldrarna, av vilka en del kan överlåtas. Den nya familjeledighetsmodellen behandlar barn jämlikt oberoende av familjeform.I regeringens proposition med förslag till reform av familjeledigheten föreslås det att sjukförsäkringslagen, arbetsavtalslagen och lagen om småbarnspedagogik ändras. Dessutom föreslås ändringar i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken samt i sammanlagt 24 andra lagar. Med reformen genomförs också direktivet om balans i arbetslivet. Med anledning av direktivet föreslår regeringen att arbetstagaren ska ha rätt till oavlönad ledighet för anhörigvård högst 5 dagar per kalenderår.Vid färdigställandet av laghelheten har man beaktat den respons man fått vid diskussionsmöten med organisationer och remissbehandlingen våren 2021 samt åsikterna från rådet för bedömning av lagstiftningen.Avsikten är att reformen träder i kraft den 1 augusti 2022.Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen och arbetsminister Tuula Haatainen håller en presskonferens om reformen fredagen den 17 september kl. 9.30. Följ direktsändningen: Presskonferensen sänds direkt på statsrådets Youtube-kanal.En videoupptagning av presskonferensen kan i efterhand ses på Youtube och vn.fi/live Presskonferensen tolkas till teckenspråk. Presskonferensen kan även ses med simultantolkning till svenska på Yle Arenan.Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, arbetsavtalslagen och lagen om småbarnspedagogik samt till lagar som har samband med dem (familjeledighetsreformen)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet som leds av justitieminister Anna-Maja Henriksson har godkänt innehållet i handlingsprogrammet mot rasism och för goda relationer mellan befolkningsgrupperna. Programmet omfattar åren 2021–2023 och ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.Programmets mål är bland annat att identifiera och avveckla diskriminerande samhällsstrukturer, främja mångfalden i arbetslivet, stärka myndigheternas jämlikhetskompetens och öka medvetenheten om olika former av rasism. Målen eftersträvas genom mer än 50 åtgärder som genomförs av flera olika myndigheter och frivilligorganisationer.Avsikten är att handlingsprogrammet mot rasism och för goda relationer mellan befolkningsgrupperna ska godkännas som ett principbeslut av statsrådet.Sammansättningen av ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet ändrades när undervisningsminister Li Andersson blev medlem i gruppen i stället för Aino-Kaisa Pekonen, som tidigare var social- och hälsovårdsminister.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt Mikko Koivumaa till kommunikationsdirektör vid utrikesministeriet från och med den 18 oktober 2021. Mandatperioden är fem år. Koivumaa är för närvarande kommunikationsdirektör vid arbets- och näringsministeriet.Mikko Koivumaa har lång erfarenhet av kommunikation såväl vid utrikesministeriet som vid andra närstående organisationer. Han har arbetat vid arbets- och näringsministeriet sedan 2018. Innan dess var han kommunikationschef vid Kyrkans utlandshjälp 2015–2018. Koivumaa var press- och kulturråd vid Finlands ambassad i Tokyo 2010–2015. Dessutom har han arbetat för Finnfacts, som idag är en del av Business Finland. Koivumaa är styrelsemedlem i yrkesföreningen för kommunikationsbranschen ProCom – Viestinnän ammattilaiset ry.Han är filosofie magister och politices kandidat från Helsingfors universitet.”Utrikesministeriet har en avgörande roll när det gäller att främja Finlands och finländarnas intressen ute i världen. Det här är en speciellt intressant tidpunkt att bli delaktig i arbetet, när världen så småningom håller på att öppna sig efter pandemin”, säger Koivumaa.Kommunikationsdirektören leder utrikesministeriets kommunikationsavdelning, svarar för den strategiska utvecklingen av kommunikationen och är medlem av ministeriets ledningsgrupp.Tjänsten som kommunikationsdirektör söktes av 27 personer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har publicerat sin årliga indikatorpublikation som jämför utbildningssystem, Education at a Glance. Specialtemat för årets publikation var jämlikhet inom utbildningen. Granskningen gällde huvudsakligen år 2019.Genom utbildning kan människor i olika åldrar oberoende av bakgrund förvärva färdigheter med vars hjälp de kan sträva mot bättre jobb och ett bättre liv. – Det ska vara möjligt för vartenda barn och  varje ung människa att ta sig så långt vingarna och vars och ens eget intresse bär  – oavsett familjebakgrund, boningsort eller andra faktorer.  Därför har vi under den här regeringsperioden utrett vilka hinder det finns ifråga om tillgång till högre utbildning.  Det återstår dock mycket att göra innan vi uppnår det målet, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.
Några plock ur Education at a Glance:Kvinnornas försprång i fråga om utbildning ökar I Finland är kvinnornas andel av dem som avlagt examen större än männens både inom yrkesutbildning och gymnasieutbildning. Förklaringen till kvinnornas höga andel av dem som avlagt yrkesexamen (54%) är att kvinnor avlägger flera yrkesexamina, och att kvinnor över 20 år är i klar majoritet bland dem som avlagt examen. Andelen kvinnor som utexaminerats från gymnasiet är ännu högre: 58 %.  I Finland hade 53% av kvinnorna och 37% av männen i åldern 25 –34 år avlagt högskoleexamen år 2020. 
Könsrelaterat val av utbildning Både i OECD-länderna och i Finland söker sig kvinnor fortfarande i klart mindre utsträckning än män till social- och hälsovårdsbranschen (Science, Technology, Engineering, Mathematics). I ungefär hälften av OECD-länderna har kvinnornas andel ökat något 2013 –2019, men i en del länder har förändringen gått i motsatt riktning.Situationen är motsatt inom pedagogik och lärarutbildning, där hela 82 procent av de studerande inom högre utbildning som började studera i Finland var kvinnor. Andelen ligger ganska nära lärarkårens nuvarande könsfördelning. Av dem som arbetade som lärare (alla utbildningsnivåer) var 26% män. Den låga andelen manliga lärare i Finland är dock inte exceptionell; OECD-medeltalet är 30%. Den mest kvinnodominerade lärargruppen är lärare inom småbarnspedagogik. I Finland utgör kvinnornas andel hela 97 procent.Nyttan av utbildning ojämnt fördelad på arbetsmarknaden  Hur stor löneskillnaden är varierar beroende på utbildningsnivån. I Finland är skillnaden störst i fråga om dem som avlagt högskoleexamen. En högutbildad finländsk kvinna förtjänar i genomsnitt 77 procent av inkomstnivån för en man med utbildning på samma nivå.För Finlands del är skillnaderna beträffande andelen lågutbildade relativt små, under 5 procentenheter. Den regionala variationen gällande andelen lågutbildade är rentav mindre än i de övriga nordiska länderna. Andelen personer med utbildning på andra stadiet varierar mer (14 procentenheter), men de regionala skillnaderna är i samma storleksklass som i de övriga nordiska länderna.Även i Finland finns det relativt sett flest högutbildade i huvudstadsregionen och i Nyland: 55 procent av den vuxna befolkningen. I norra och östra Finland är andelen högutbildade klart lägre (42%), medeltalet för hela landet är 48%. Utbildningskostnaderna per elev minskade i Finland åren 2012 –2018I Finland var dock utbildningsutgifterna per studerande också 2018 högre än i OECD-länderna i snitt både inom grund- och andra stadiet och högre utbildning. I OECD-jämförelsen har förändringarna i kostnaderna per elev granskats reellt, dvs. med beaktande av förändringarna i kostnadsnivån.

Källa: Valtioneuvosto.fi