NordenBladet — Nordiska ministerrådets näringsministermöte hölls i Lilla Parlamentet i Helsingfors torsdagen den 16 september 2021. Ministrarna beslutade bland annat om ökat samarbete inom hållbar mineralproduktion och hållbar turism. Näringsminister Mika Lintilä var ordförande för mötet.Vid mötet offentliggjordes en utredning om de nordiska ländernas kritiska råvaror, som presenterades av generaldirektören för Geologiska forskningscentralen Kimmo Tiilikainen. Näringsminister Lintilä ser positivt på sammanföringen av nordiska forskare och företag. Enligt honom främjar det nordiska samarbetet en hållbar råvaruförsörjning och mineralproduktion från såväl gruvor som cirkulära materialströmmar.– Tillgången på råvaror är avgörande när det gäller att nå klimat- och miljömålen och en betydande konkurrensfaktor för det nordiska näringslivet. Standardisering och certifiering är frågor på internationell nivå som vi nordiska länder tillsammans kan främja, fastställde näringsminister Mika Lintilä.20 miljoner danska kronor för samarbete inom turismNäringsministrarna beslutade att reservera 20 miljoner danska kronor (ca 2,7 miljoner euro) för åtgärder som stöder turistnäringens hållbara utveckling och återhämtning efter coronapandemin 2021–2024. Initiativet bidrar bland annat till information till stöd för beslut som gäller mål för hållbar utveckling, till statistikföringen av turismens effekter samt till nya innovationer inom turistnäringen.– Det är viktigt att uppmuntra debatt i Norden om turistnäringens betydelse och samarbetsmöjligheter. De nordiska ländernas beredskap och vilja att främja hållbar utveckling ger goda förutsättningar för samarbete för en hållbarare turistnäring, konstaterade näringsministern.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Priset för ungdomsarbete 2021 har tilldelats Ariela Tuikkanen. Tuikkanen är ungdomsarbetare, frivillig och påverkare i flera landskap samt utför och utvecklar i synnerhet arbetet med minoriteter. Antti Kurvinen, minister med ansvar för ungdomsfrågor, delade ut priset på 10 000 euro under evenemanget NUORI2022 Etkot som ordnades på distans den 16 september. Priset för ungdomsarbete delades ut för 20:e gången.Motiveringen till att Ariela Tuikkanen tilldelas priset är bland annat följande: ”Ariela Tuikkanen har arbetat med att utveckla, planera och genomföra metoder för ungdomsarbete med romska ungdomar. Ariela är en fördomsfri, positiv och öppen ungdomsarbetare som ger ungdomar plats att blomstra. Ariela kan förstå omfattande helheter och beaktar särdragen hos den romska kulturen väl, men hon bemöter emellertid alltid ungdomar som individer. Det har varit meningsfullt, resultatrikt och ömsesidigt lärorikt att arbeta med Ariela.Som ungdomsarbetare har Ariela Tuikkanen ett arbetssätt som bäst utmärks av innovativitet, nätverkande och mod att pröva och utveckla nya metoder inom ungdomsarbetet. Hennes arbete har haft genomslag på lokal nivå, landskapsnivå och riksnivå. Tuikkanen har haft som mål med sitt arbete att stärka de ungas delaktighet, förebygga utanförskap, funktionalitet, motion och miljöfostran.Tuikkanens styrka är att hon genuint kan möta ungdomar oavsett vilken bakgrund de har. Hon har arbetat med ungdomar ur majoritetsbefolkningen, ungdomar med invandrarbakgrund och ungdomar med romsk bakgrund.Tuikkanen ser ungdomsarbetet som ett verktyg för att främja integrationen av unga i samhället. Hon betonar betydelsen av språk, utbildning och arbetsliv i integrationen. Många unga har sökt till studier, utbildning och arbetslivet efter uppmuntran från Tuikkanen.”Ariela Tuikkanen är utbildad samhällspedagog och ungdomsarbetare till yrket. Dessutom avlägger hon magisterstudier i ungdomsarbete och ungdomsforskning vid Tammerfors universitet.”Med priset för ungdomsarbete vill jag lyfta fram ungdomsarbetarnas värdefulla arbete med ungdomar. Coronatiden har varit tung och svår för många unga. Distansskola och distansstudier, avbrutna hobbyer samt minskat umgänge med vänner och släktingar har ökat den stress och ensamhet som ungdomar upplever. Ungdomsarbetet har kunnat stödja unga på ett värdefullt sätt även under undantagsperioden”, konstaterar minister Antti Kurvinen.”En särskilt viktig kärnkompetens för ungdomsarbetare är att möta unga. Ariela Tuikkanen har särskilt mycket av den här värdefulla kompetensen, och av den anledningen går priset till rätt person”, fortsätter minister Kurvinen.Priset för ungdomsarbete är ett synligt erkännande av hur betydelsefullt arbetet inom ungdomssektorn är. Genom priset uppmärksammas aktörer som på ett exceptionellt och betydande sätt har utvecklat verksamheten på ungdomsområdet så att den får större genomslag än tidigare. Det kan vara ett erkännande för utfört arbete, men också ett incitament att fördomsfritt vidareutveckla nytt ungdomsarbete.Priset för ungdomsarbete delas ut vartannat år till en person som är verksam på ungdomsområdet och till en allmännyttig organisation eller någon annan sammanslutning. Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen fattade beslutet om priset efter att ha hört juryn. Juryn består förutom av arbetsutskottet för styrelsen för ungdomsområdets takorganisation Allianssi även av företrädare för Ungdomsforskningssällskapet, Kommunförbundet samt för undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde för ungdomsarbete och ungdomspolitik.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet förordnade den 16 september 2021 vicehäradshövding Markku Saarikoski till förlikningsman för en treårsperiod från och med den 20 september 2021Riksförlikningsmannens byrå är ett oberoende ämbetsverk som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet. Riksförlikningsmannen är chef för ämbetsverket. Utöver riksförlikningsmannen hör även förlikningsmän i bisyssla till förlikningssystemet De åtar sig uppgifter för medling i arbetstvister enligt behov. Riksförlikningsmannen har till uppgift att medla i arbetstvister och stödja relationerna mellan arbetsgivare och löntagare. Förlikningsmannen hjälper med stöd av lagen om arbetstvister arbetsmarknadens parter att hitta en lösning i tvister som utgör ett hot mot arbetsron.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen har lagt fram sitt förslag till uppdatering av direktivet om allmän produktsäkerhet den 30 juni 2021. Det centrala målet med reformen är att uppdatera den tjugoåriga regleringen så att den lämpar sig för den digitala verksamhetsmiljön.Bakgrunden till lagstiftningen om konsumentsäkerhet i fråga om varor är EU:s direktiv om allmän produktsäkerhet. Det nuvarande direktivet (2001/95/EG) är från 2001. Exempelvis digitalisering, näthandel och ny teknik har under de senaste 20 åren förändrat verksamhetsmiljön i anslutning till produktsäkerheten. Därför är det nödvändigt att uppdatera lagstiftningen så att den motsvarar dessa ändringar. Förslaget är ett led i genomförandet av EU:s konsumentpolitiska handlingsprogram och syftar till att förbättra den inre marknadens funktion.Den föreslagna nya produktsäkerhetsförordningen ska gälla regleringen av sådana konsumentprodukter för vilka det inte har uppställts några närmare säkerhetskrav i EU-lagstiftningen. Det allmänna målet är att säkerställa en hög och enhetlig konsumentsäkerhetsnivå både inom den traditionella handeln och på nätet. Utöver säkerhetskravet innehåller förslaget bestämmelser om bland annat ekonomiska aktörers skyldigheter, ansvar för onlinemarknadsplatser, marknadskontroll, spårbarhet av produkter och förenhetligande av återkallande. Förslaget förutsätter att medlemsstaterna utfärdar bestämmelser om påföljder för brott mot skyldigheterna. Utöver bestämmelserna om påföljder är det med anledning av den nya EU-förordningen nödvändigt att göra ändringar i den nationella lagstiftningen särskilt i konsumentsäkerhetslagen (920/2011).Statsrådet lämnade den 16 september 2021 en U-skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag. Statsrådet understöder förslaget allmänt och betonar att reformen inte får medföra onödig börda för aktörerna och att man ska fästa uppmärksamhet vid att förpliktelserna riktas till rätt aktörer. Det är värt att understödja att de säkerhetsutmaningar som ny teknik medför beaktas i produktsäkerhetslagstiftningen, och i detta samman-hang bör uppmärksamhet fästas också vid regleringens teknikneutralitet. Statsrådet understöder en tydlig reglering av myndighetsförfaranden och myndighetssamarbete, och utöver detta finns det skäl att undvika onödig administrativ börda.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inreserestriktionerna återinförs i trafiken från Singapore till Finland i fråga om invånare i Singapore. Statsrådet fattade beslut i ärendet den 16 september och beslutet träder i kraft den 20 september. Det görs inga andra ändringar i restriktionerna. De gällande inreserestriktionerna i trafiken över de yttre gränserna fortsätter fram till den 10 oktober. Man kan dock komma till Finland från vilket land som helst genom att visa upp ett godtagbart intyg över fullständig vaccinationsserie.Med trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet. Om en person som kommer från ett land som omfattas av begränsningarna inte har fått hela vaccinationsserien är tillåtna inresegrunder återresa till Finland eller till andra EU- och Schengenstater, transitering i reguljär trafik på flygplatsen eller någon annan nödvändig orsak.
Se gällande inreserestriktioner och hälsosäkerhetskrav på webbplatserna nedan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En analys av könskonsekvenserna i anslutning till Finlands klimat- och energistrategi, som färdigställs i slutet av året, har gjorts i enlighet med regeringens jämställdhetsprogram. I analysen granskas de föreslagna politikåtgärderna med tanke på deras konsekvenser för människor och jämställdheten.Forskarnas bedömning visar att jämställdhetsintegrering i utformningen av åtgärder är viktigt för både jämlikhet och acceptans och effektivitet av klimatåtgärder.Ministerierna utsåg i regeringens jämställdhetsprogram för 2020–2023 centrala projekt i vilka könsperspektivet inkluderas. Arbets- och näringsministeriet beslutade att analysen ska göras i samband med uppdateringen av energi- och klimatstrategin. Analysen genomfördes av en forskargrupp bestående av Oxford Research, Equality Research Helsinki och Gaia Consulting. – Energi- och klimatpolitikens effekter på kön har inte studerats i Finland tidigare. Det är nödvändigt att fortsätta arbeta med att utveckla klimatpolitiska konsekvensbedömningar ur olika perspektiv, säger näringsminister Mika Lintilä.Rapporten innehöll en analys av könskonsekvenserna av de politikåtgärder som föreslås bli upptagna i klimat- och energistrategin. Analysen innehåller 101 politikåtgärder. Dessa åtgärder är inte de slutliga åtgärder som kommer att tas in i strategin, utan preliminära förslag från våren 2021 som behandlas i beredningsfasen.Forskargruppen granskar åtgärdernas konsekvenser för människor och jämställdheten inom sex olika sektorer: energiproduktion, byggande och byggnader, trafik, industri, servicesektor samt jordbruk. Forskarnas viktigaste slutsatser är:Politikåtgärderna riktar sig i huvudsak till mansdominerade branscher, innehåller tekniska lösningar som intresserar män och inverkar mer på männens konsumtionsvanor. Ur denna synvinkel kan män anses bära en större börda för konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna. Inom mansdominerade branscher (energiproduktion, byggande, trafik, industri och skogsbruk) är den totala effekten på den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen dock positiv, även om mansdominerade arbetsuppgifter i anslutning till i synnerhet fossila bränslen försvinner. De största negativa konsekvenserna på sysselsättningen gäller kvinnodominerade servicebranscher. Dessa bör beaktas mer i klimatpolitiken. Åtgärdernas inverkan på servicebranscherna ger upphov till att lyfta fram två saker: budgeteringen av klimatpolitiken ska vara könsmedveten och samtidigt är det ännu viktigare att avveckla könssegregationen inom de branscher som drar fördel av klimatåtgärderna. Att utbilda kvinnor till energirelaterade uppgifter inom de (mansdominerade) branscher som har nytta av politikåtgärderna och även inom servicesektorn bör också tas som ett mål i klimat- och energistrategin.Kvinnor och unga är mer beredda att fatta och stödja klimatvänliga beslut. De föreslagna åtgärderna fokuserar dock mer på männens delaktighet i klimatpolitiken eftersom de i huvudsak riktar sig till mansdominerade branscher, påverkar männens konsumtionsvanor och innehåller tekniska lösningar som intresserar män. Samtidigt med de tekniska lösningarna bör man betona åtgärder som ökar kvinnors delaktighet i klimatpolitiken. Detta kan leda till större utsläppsminskningar. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen lämnade på torsdag en proposition till riksdagen med förslag till lagändringar i anslutning till åtgärdsprogrammet för förebyggande av mobbning, våld och trakasserier i skolorna. Bestämmelserna om disciplin i fråga om grundläggande utbildning, yrkesutbildning, gymnasieutbildning och utbildning som handleder för examensutbildning ändras.Syftet med propositionen är att förebygga mobbning, trakasserier och våld i skolor och läroanstalter samt att säkerställa en trygg studiemiljö. I propositionen preciseras undervisningsväsendets bestämmelser så att man kan ingripa i mobbning, trakasserier och våld i rätt tid, stärka elevens rättsliga ställning och säkerställa en trygg inlärningsmiljö  i skolorna.Regeringens proposition är en del av statsrådets åtgärdsprogram för förebyggande av mobbning, våld och trakasserier– Varje barn och ung människa har rätt att gå i skolan eller studera i en trygg omgivning. Förslagen i propositionen innebär att denna rätt stärks och ger skolor och andra läroanstalter bättre verktyg för att ingripa mot mobbning, våld och trakasserier , säger undervisningsminister Li Andersson.I fortsättningen ska man enligt förslaget inom den grundläggande utbildningen kunna förvägra en elev undervisning inte bara under den återstående arbetsdagen, utan även följande arbetsdag. Det föreslås att bestämmelserna om den grundläggande utbildningen och andra stadiet preciseras så att det under den tid som undervisningen förvägras ska ordnas möjlighet för eleven att personligen diskutera med en psykolog eller kurator inom elevvården samt ordnas annat stöd som eleven behöver för att kunna delta i undervisningen när eleven återvänder till skolan. För eleven utarbetas en plan där de praktiska åtgärder fastställs genom vilka elevens trygga återgång till undervisningen stöds.Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. Ändringarna avses träda i kraft den 1 augusti 2022.Dessutom godkände statsrådet en förordningsändring som innebär att även rektorn har behörighet att avlägsna en studerande som stör eller äventyrar säkerheten från klassrummet eller skolans lokaler. Hittills har endast lärare har haft behörighet i detta hänseende. I och med ändringen får utöver lärare även rektorn rätt att bestämma om kvarsittning och om uppgifter som en elev ska utföra efter skoldagens slut. Syftet med ändringarna är att säkerställa en trygg inlärningsmiljö genom att skolan i rätt tid kan ingripa i störande beteende. Ändringen gör det möjligt för alla lärare och skolans rektor att ingripa i störande beteende under skolans arbetsdagar. Den ändrade förordningen börjar gälla den 1 oktober 2021.regeringsrådet Kirsi Lamberg,  tfn 02953 (grundläggande utbildning)regeringsrådet Sami Aalto, tfn 0295 330 082 (gymnasier och yrkesutbildning)
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens proposition om ett visum för längre vistelser, ett nationellt D-visum, underlättar arbetskraftsinvandring och främjar det snabbare förfarandet för inresetillstånd, den så kallade expressfilen. I den första fasen av reformen är det nationella D-visumet avsett för experter, tillväxtföretagare och deras familjemedlemmar.– Förslaget är viktigt, eftersom det underlättar arbetskraftsinvandring. Samtidigt skapar vi en grund för att D-visumet, efter ytterligare utredningar, även ska kunna beviljas forskare och studerande, säger utrikesminister Pekka Haavisto. – Finland behöver fler experter på olika områden för att samhällets hjul ska hållas i rullning. Migrationsförvaltningen måste bemöta detta behov med smidiga tjänster. I andra Schengenländer används nationella D-visum redan för olika målgrupper, säger inrikesminister Maria Ohisalo.Det nationella D-visumet grundar sig på Schengenkonventionen, men bestämmelser om villkoren för beviljande och giltighetstid kan utfärdas nationellt. Med ett nationellt D-visum får man vistas i det land som utfärdat visumet i högst ett år. D-visumet gör det alltså möjligt att vistas längre i landet än ett Schengenvisum.  D-visumet möjliggör expressfilen i praktikenRegeringens proposition om ett nationellt D-visum har sitt ursprung i budgetförhandlingarna i september 2020, då regeringen beslutade att det ska utredas hur man kan skapa ett snabbare förfarande för uppehållstillstånd för experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar, en så kallad expressfil. Expressfilen ska bli klar i juni 2022.D-visumet stöder servicelöftet att förfarandet med expressfilen ska ta bara 14 dagar, så att experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar får resa till Finland genast när de beviljats uppehållstillstånd, och inte längre behöver vänta utomlands på att uppehållstillståndskortet anländer.– Expressfilen är ett sätt att underlätta flytten till Finland för experter. Det pågår också många andra åtgärder för att påskynda och förenkla uppehållstillståndsprocessen. Den färska färdplanen för arbets- och utbildningsrelaterad invandring samlar olika åtgärder för att göra servicevägarna enkla och smidiga, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Den 16 september 2021 lämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag till ändring av utlänningslagen och av 3 och 5 § i lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen. Lagen ska träda i kraft våren 2022. Propositionen har beretts vid utrikesministeriet i samarbete med inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet och Migrationsverket samt flera andra myndigheter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens proposition om ett visum för längre vistelser, ett nationellt D-visum, underlättar arbetskraftsinvandring och främjar det snabbare förfarandet för inresetillstånd, den så kallade expressfilen. I den första fasen av reformen är det nationella D-visumet avsett för experter, tillväxtföretagare och deras familjemedlemmar.“Förslaget är viktigt, eftersom det underlättar arbetskraftsinvandring. Samtidigt skapar vi en grund för att D-visumet, efter ytterligare utredningar, även ska kunna beviljas forskare och studerande”, säger utrikesminister Pekka Haavisto.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag vid sitt sammanträde överlämnat en regeringsproposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av gränsen för Punkaharju naturskyddsområde. Naturskyddsområdets areal utökas med cirka 112 hektar upp till närmare 791 hektar. Lagen är planerad att träda i kraft den 1 januari 2022.Enligt förslaget ska ett område på 3,2 hektar som tidigare hört till hotell Finlandia samt parkeringsområdet för Kruunupuisto Oy:s personal separeras från naturskyddsområdet. Till naturskyddsområdet ska anslutas ett 115 hektar stort vattenområde i Puruvesi som också innefattar ön Unnikki samt ett 1 100 m2 stort område med åsbarrskog. ”Jag är glad över att vi fått en möjlighet att utvidga Punkaharju naturskyddsområde som är ett av våra nationallandskap med över hundra hektar. På detta sätt kan vi främja såväl hållbar turism som naturskyddet. De grunda stränderna som är värdefulla för vattennaturens biologiska mångfald anknyter harmoniskt till Kokonharju urskogsområde. I området uppstår det snödrivor på vintern, vilket skapar förutsättningar för saimenvikaren att bygga bo. Varje hektar som vi lyckas skydda är ett viktigt steg mot att stoppa förlusten av biologisk mångfald”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Ändringen ökar skyddsområdets representativitet och bidrar till att utveckla turismenÖn Unnikki med omgivande vattenområden gränsar till Punkaharju naturskyddsområde på Puruvesis sida och anknyter landskapsmässigt till Kokonharju urskogsområde. Området består av grunda stränder med klart vatten som är värdefulla med tanke på vattennaturens biologiska mångfald. I området uppstår det snödrivor på vintern, vilket skapar förutsättningar för saimenvikaren att bygga bo. Genom att ansluta vattenområdet och ön Unnikki till naturskyddsområdet ser man till att det strandlandskap som syns från Puruvesi och från en landsväg som på sommaren är i aktivt turistbruk bevaras inom ett bredare område än i dag.I Punkaharju naturskyddsområde finns det tidigare Finlandia-hotellet med ekonomibyggnader som byggdes 1914. Huvudbyggnaden för hotell Finlandia är ett av de centrala monumenten i Punkaharjus nationallandskap och dess turisthistoria. Byggnaden har skyddats genom beslut av statsrådet. Att separera hotellets område från skyddsområdet gör det möjligt att använda byggnaderna flexibelt och utveckla verksamheten. Avsikten är att renovera och utvidga byggnaderna, vilket gör det möjligt att åter börja använda den skyddade huvudbyggnaden för turiständamål. Det skapar också förutsättningar för att använda byggnaderna på ett nytt sätt.  Remissvaren ger stöd för gränsändringen Utkastet till regeringsproposition om ändring av gränsen för Punkaharju naturskyddsområde var på remiss 2.7 – 17.8.2021. Om utkastet lämnades in tio remissvar. Enligt remissvaren är gränsändringen bra och motiverad både med tanke på utvecklingen av turismen i området och med tanke på naturskyddet. Enligt fiskeaktörernas remissvar är det viktigt att trygga så omfattande och mångsidiga fiskemöjligheter som möjligt för kommersiella fiskare, husbehovsfiskare och fritidsfiskare inom det 115 hektar stora vattenområdet som ska anslutas till naturskyddsområdet. Att ansluta vattenområdet till naturskyddsområdet medför inga ändringar i fisket i området. Forststyrelsen ska även i fortsättningen svara för organiseringen av fisket och fisketillstånden inom detta vattenområde. Punkaharju är ett av Finlands nationallandskapPunkaharju naturskyddsområde inrättades år 1991 för att skydda den representativa rullstensåsen med långsträckt ryggform och nationallandskapet. Punkaharju består av en smal, cirka sju kilometer lång ås som når en höjd av cirka 25 meter och öppnar vyer till det kringliggande insjölandskapet. Punkaharju naturskyddsområde är i sin helhet ett Natura 2000-område. Största delen av skyddsområdet består av ett oligotroft sjöområde med klart vatten. På landområdena finns värdefulla barråsskogar och solexponerade sluttningar, och på stränderna och i dödisgroparna finns frodiga lundar. Punkaharjuområdet har länge varit en av Finlands mest kända natursevärdheter. Naturskyddsområdet och forskningsskogarna har årligen cirka 150 000 besökare. Punkaharju kan nås via järnväg, vilket skapar utmärkta förutsättningar för att utveckla en hållbar, koldioxidsnål turism.

Källa: Valtioneuvosto.fi