NordenBladet — Den 23 september utsåg Internationella atomenergiorganet IAEA:s generalförsamling Finland till medlem av organisationens styrelse för en tvåårsperiod från och med september 2021 till september 2023. I ett senare skede är en förlängning av mandatperioden med ett år att vänta. Finlands mandatperiod i styrelsen kommer att vara tre år.IAEA grundades 1957 och är en självständig organisation som hör till FN. IAEA har till uppgift att främja fredlig och trygg användning av kärnkraft och att i enlighet med icke-spridningsavtalet för kärnvapen se till att de kärnämnen som organisationen övervakar inte används för militära eller andra ändamål. IAEA har en central roll i att övervaka Irans kärnenergiprogram och i synnerhet genomförandet av avtalet om fredlig användning av kärnenergi och att öka det internationella förtroendet. Finlands allmänna mål gällande IAEA:s arbete är att stärka det internationella icke-spridningssystemet och främja en säker och fredlig användning av kärnenergi och kärnteknik. Under sin mandatperiod i IAEA:s styrelse kommer Finland att satsa på IAEA:s oberoende sakkunnigroll inom kärnämneskontrollen, främjandet av kärnsäkerheten och det nukleära säkerhetsskyddet, beaktandet och utnyttjandet av ny teknik i utvecklingen av IAEA:s tillsynssystem och regelverk samt stärkandet och framhävandet av Finlands sakkunskap på kärnenergiområdet.Finlands sakkunskap, myndighetssamarbete och nyskapande lösningar på kärnenergiområdet, till exempel i fråga om slutförvaringen av använt kärnbränsle, har väckt stort intresse bland IAEA:s experter och andra medlemsstater. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — FN:s toppmöte om livsmedelssystem, Food Systems Summit, hålls online den 23 september i samband med FN:s generalförsamling i New York. Republikens president Sauli Niinistö representerar Finland vid mötet. Därtill håller utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari, som är skolmatsambassadör för FN:s livsmedelsprogram WFP, ett anförande vid ett möte om skolmåltider.Vid toppmötet diskuteras vikten av fungerande livsmedelssystem, det vill säga produktionen, förädlingen, handeln, konsumtionen av mat, för uppnåendet av alla de globala målen för hållbar utveckling. Antalet svältande personer i världen har ökat under de senaste åren och pandemin har ytterligare försvårat situationen. Alla får inte mat finns på lika villkor och alla har inte heller råd med mat. Livsmedelssystemen lider av klimatförändringarna, men i sin nuvarande form påskyndar de också klimatförändringarna. Finland lyfter särskilt fram skolmåltider, som är ett effektivt sätt att förbättra livsmedelsförsörjningen. Under mötet tillkännager Finland en donation om fem miljoner euro till Livsmedelsprogrammets skolmatsprogram. ”I Finland har vi haft avgiftsfri skolmat längre än någon annanstans, och vi vill förespråka vår modell också som en del av utvecklingssamarbetet. Skolmåltider förbättrar hälsan och lärandet och innebär ofta att också flickor ges möjlighet att gå i skola”, säger minister Skinnari.Som en del av förberedelserna inför mötet har Finland i år ordnat både en nationell dialog om livsmedelssystem och en nordisk diskussion om ämnet i sin roll som ordförande för Nordiska ministerrådet. Finland hör till de första länderna som ska rapportera om sin nationella handlingsplan för att stärka livsmedelssystemens hållbarhet.Finland lyfter fram ett övergripande förhållningssätt till frågor som gäller livsmedelssystem. Helheten mat-vatten-skog-energi påminner om det oskiljaktiga sambandet mellan naturresurser och tryggad livsmedelsförsörjning. Modellen One Health är ett sätt att lyfta fram sambandet mellan människors, djurs, växters och miljöns hälsa. Under de förberedande mötena inför toppmötet har Finland också presenterat innovationer som gäller kolbindning i marken.
Mötet kan följas i direktsändning om du registrerar dig på toppmötets webbplats.(Länk till en annan webbplats.)Läs mer om finländsk skolmatsexpertis på webbplatsen Education Finland (Länk till en annan webbplats.) (på engelska).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rätten att ställa upp i det första regionala valet inom de nya välfärdsområdena är mer omfattande än i efterföljande val, eftersom valbarheten inte kan begränsas på förhand på basis av ett anställningsförhållande. Nästan alla som övergår i anställning hos välfärdsområdena och som för närvarande är anställda hos kommuner och samkommuner kan ställa upp i regionvalet i januari 2022.Bland annat vissa statstjänstemäns och ledande tjänsteinnehavares valbarhet till regionfullmäktige har begränsats i lagen om välfärdsområden. Eftersom den personal som för närvarande sköter uppgifterna övergår från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena först i början av 2023, tillämpas de begränsningar av valbarheten som baserar sig på anställningsförhållandet inte på dem vid det första regionala valet. Vid valet kan alltså också sådana tjänsteinnehavare i kommunerna och samkommunerna som har en ledande ställning, och som på grund av sin nuvarande uppgift inte kan vara kommunala förtroendevalda i sin egen organisation, ställa upp som kandidater. Om den som valts till regionfullmäktige inte längre är valbar när det nya anställningsförhållandet har inletts 2023, förlorar han eller hon i regel sitt förtroendeuppdrag. Då ersätts han eller hon av en ersättare.Det första regionalvalet ordnas den 23 januari 2022. Regionfullmäktige ansvarar för social- och hälsovårdens och räddningsväsendets uppgifter från ingången av 2023. Enligt vallagen ska kandidatansökningarna vid regionval lämnas in till välfärdsområdesvalnämnderna senast den 14 december 2021 före kl. 16. Kandidatuppställningen och kandidatnumren fastställs 23 den december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Finland har 83 procent av befolkningen i målgruppen för vaccinationerna, dvs. 12 år fyllda och äldre, fått den första vaccindosen, och 67 procent båda vaccindoserna. I åldersgrupperna över 60 år är vaccinationstäckningen för den andra dosen över 86 procent. I åldersgrupperna 50–59 år är vaccinationstäckningen snart 82 procent, och i åldersgruppen 40–49 år över 73 procent.De vacciner som getts hittills ger ett mycket bra skydd för den äldre befolkningen och för dem som löper särskilt hög risk att insjukna och att drabbas av den allvarliga sjukdomsformen. Incidensen i åldersgrupperna har minskat med minst hälften redan efter en vaccindos. De som inte är vaccinerade löper en klart större risk att smittas och få symtom av coronaviruset jämfört med de som är vaccinerade. Under de två senaste veckorna (6–19.9.) har det rapporterats 107 nya coronafall per 100 000 invånare, vilket är 27 procent färre än de 146 fall per 100 000 invånare som rapporterades under de föregående två veckorna. Antalet fall har fortsättningsvis minskat. Antalet fall var nämligen 2 788 vecka 37 och 3 130 vecka 36. Största delen av de patienter som behöver sjukhusvård är inte vaccinerade. Den 19 september vårdades 78 patienter inom den specialiserade sjukvården. Av dem vårdades 57 på bäddavdelningar och 21 på intensivvårdsavdelningar. Antalet patienter som får intensivvård har nu tydligt börjat minska, men i övrigt har belastningen på sjukhusen varit nästan på samma nivå som under de senaste veckorna. I augusti och september har belastningen varit cirka en tredjedel av vad den var när belastningen var som högst våren 2021. Totalt 1 062 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 22 september. Trots att vaccinationerna har minskat infektionerna och sjukhusbelastningen rapporteras det fortfarande många smittfall hos dem som inte är vaccinerade eller inte har fullt vaccinationsskydd. Även kontakterna mellan de som inte är vaccinerade ökar när restriktionerna avvecklas och de fysiska kontakterna mellan människor ökar. Det är viktigt att människor fortsätter att låta testa sig för coronavirus i enlighet med social- och hälsovårdsministeriets strategi för testning och spårning.Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Lägesrapporten publiceras på torsdagar kl. 10.00.Den lägesrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats.Uppföljning av coronaviruset (Institutet för hälsa och välfärd)Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd)Coronaviruset i siffror (HUS)Handlingsplan för genomförandet av hybridstrategin för hanteringen av COVID-19-epidemin 2021–22 (SHM:s publikationer 2021:34)Coronaepidemins konsekvenser för välfärden, tjänsterna och ekonomin (Institutet för hälsa och välfärd), på finskaUppföljning av covid-19-vaccinationerna (Institutet för hälsa och välfärd)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — FN:s toppmöte om livsmedelssystem, Food Systems Summit, hålls online den 23 september i samband med FN:s generalförsamling i New York. Republikens president Sauli Niinistö representerar Finland vid mötet. Därtill håller utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari, som är skolmatsambassadör för FN:s livsmedelsprogram WFP, ett anförande vid ett möte om skolmåltider.Vid toppmötet diskuteras vikten av fungerande livsmedelssystem, det vill säga produktionen, förädlingen, handeln, konsumtionen av mat, för uppnåendet av alla de globala målen för hållbar utveckling. Antalet svältande personer i världen har ökat under de senaste åren och pandemin har ytterligare försvårat situationen. Alla får inte mat finns på lika villkor och alla har inte heller råd med mat. Livsmedelssystemen lider av klimatförändringarna, men i sin nuvarande form påskyndar de också klimatförändringarna. Finland lyfter särskilt fram skolmåltider, som är ett effektivt sätt att förbättra livsmedelsförsörjningen. Under mötet tillkännager Finland en donation om fem miljoner euro till Livsmedelsprogrammets skolmatsprogram. ”I Finland har vi haft avgiftsfri skolmat längre än någon annanstans, och vi vill förespråka vår modell också som en del av utvecklingssamarbetet. Skolmåltider förbättrar hälsan och lärandet och innebär ofta att också flickor ges möjlighet att gå i skola”, säger minister Skinnari.Som en del av förberedelserna inför mötet har Finland i år ordnat både en nationell dialog om livsmedelssystem och en nordisk diskussion om ämnet i sin roll som ordförande för Nordiska ministerrådet. Finland hör till de första länderna som ska rapportera om sin nationella handlingsplan för att stärka livsmedelssystemens hållbarhet.Finland lyfter fram ett övergripande förhållningssätt till frågor som gäller livsmedelssystem. Helheten mat-vatten-skog-energi påminner om det oskiljaktiga sambandet mellan naturresurser och tryggad livsmedelsförsörjning. Modellen One Health är ett sätt att lyfta fram sambandet mellan människors, djurs, växters och miljöns hälsa. Under de förberedande mötena inför toppmötet har Finland också presenterat innovationer som gäller kolbindning i marken.
Mötet kan följas i direktsändning om du registrerar dig på toppmötets webbplats.Läs mer om finländsk skolmatsexpertis på webbplatsen Education Finland (på engelska).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens program för psykisk hälsa i arbetslivet har publicerat nio avgiftsfria digitala verktyg för det finländska arbetslivet. Verktygslådan för att stödja psykisk hälsa ger arbetsplatserna och företagshälsovården lättillgängliga verktyg för förebyggande av psykiska problem bland personer i arbetsför ålder. De finländska arbetsplatserna behöver arbetsför och kompetent arbetskraft. Att stödja psykisk hälsa spelar en viktig roll när det gäller att få fart på sysselsättningsökningen, som finns i regeringsprogrammet.På de finländska arbetsplatserna behövs ett nytt slags ledarskap för att sjukfrånvaron och invalidpensionerna på grund av psykisk ohälsa ska kunna minskas. Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet svarar mot detta behov genom att publicera digitala verktyg som baserar sig på forskningsrön och som har utvecklats i samarbete med arbetsplatser, företagshälsovården och andra aktörer i arbetslivet. Verktygslådan för att stödja för psykisk hälsa ger konkreta metoder som kan utnyttjas i vardagen på arbetsplatsernaVerktygslådan för att stödja psykisk hälsa erbjuder lättillgängliga metoder och tillvägagångssätt för att stödja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa i vardagen på arbetsplatserna. Hela arbetsgemenskapen ansvarar för välbefinnandet i arbetet.För att åstadkomma en effektfull förändring behövs äkta samarbete mellan alla aktörer på arbetsplatsen och stärkande av kompetensen.Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen utmanar arbetsplatserna och företagshälsovården att ta i bruk verktygslådans metoder och att också föra budskapet vidare.– Det finns många sätt att stödja arbetstagarnas psykiska hälsa och arbetsförmåga på arbetsplatserna. Det viktigaste är att se till att vardagsrutinerna på arbetsplatsen stöder välbefinnandet. Att bedöma och hantera de psykosociala riskerna i arbetet är också en lagstadgad skyldighet för varje arbetsplats, påpekar minister Sarkkinen.En arbetskultur som stöder den psykiska hälsan handlar om vardagliga saker, såsom växelverkan, att lösa problem tillsammans och att utveckla arbetssätten. Verktygen för att stödja psykisk hälsa kan utnyttjas individuellt som riktat stöd eller genom att man inom arbetsgemenskapen tar i bruk en verktygslåda för långsiktigt stöd i vardagen.Verktygen stärker kompetensen på arbetsplatsernaVerktygslådan för att stödja psykisk hälsa, som utvecklats av Arbetshälsoinstitutet, har publicerats på webbplats “Mieli ja työ”. Verktygen erbjuder hela arbetsgemenskapen metoder för att förebygga arbetsförmågan. I verktygen ingår både praktiska verktyg såsom test, spel och räknare samt träningar kring teman som det är viktigt att till exempel chefer, personalförvaltningen och arbetarskyddsaktörer stärker sin kompetens om.– Det är effektivare att rikta åtgärder till arbetsgemenskapen och stödja arbetsförmågan på ett förebyggande sätt än att inom företagshälsovården på individnivå reagera på problem som redan uppstått, säger produktchef Kaisa Mikkola från Arbetshälsoinstitutet.Målgruppen för verktygslådan är finländska arbetsplatser och företagshälsovården. En del av verktygen är riktade till chefer, arbetarskyddsaktörer eller personalförvaltning, andra till företagshälsovården, arbetstagarna eller ledningen.Verktygslådan för att stödja psykisk hälsa gör det lättare att ta upp belastning eller andra frågor som påverkar arbetsförmågan. När det blir mer vardagligt att prata om psykisk ohälsa är det lättare att ta tag i utmaningarna i tid. Arbetsgemenskapen uppmuntras att testa verktygen genom att diskutera tillsammans.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Professor emerita Leena Halila överlämnade i dag den 22 september sin utredning om de långa behandlingstiderna för besvär som gäller offentlig upphandling till kommunminister Sirpa Paatero. I utredningen föreslås att en del av upphandlingsbesvären skulle vara brådskande i marknadsdomstolen. Dessutom föreslås det att marknadsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen i sin verksamhet fäster särskild uppmärksamhet vid processledningen och utvecklingen av den.Syftet med utredningen var att utreda övergripande orsaker till besvärsprocessernas längd och att få förslag till hur besvärsprocesserna för offentlig upphandling eller behandlingstiderna för dem kan förkortas i domstolarna.”Rättegångar i marknadsdomstolen och i högsta förvaltningsdomstolen uppfyller allmänt taget de krav på snabbhet som ställs på en rättvis rättegång. Behandlingen av upphandlingsbesvär kan dock påskyndas inom ramen för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna genom att processerna effektiviseras. Det är särskilt viktigt att trygga marknadsdomstolens resurser vid sidan av intern utveckling”, konstaterar utredare Leena Halila.  I utredningen föreslås också att de särskilda bestämmelserna om upphandlingsbesvär ska utökas, att möjligheterna att lägga fram nya besvärsgrunder och kraven på hörande ska förtydligas samt att användningen av upphandlingsrättelse ska utökas för att korrigera uppenbara fel. Fortsatt utredning krävs bland annat i fråga om hur höjningen av rättegångsavgiften påverkar effektiviseringen av rättegången.”Jag tackar professor Halila för en viktig utredning. Förlängningen av besvärstiderna i anslutning till offentlig upphandling är ett genuint problem både med tanke på upphandlingens verkningsfullhet och med tanke på planeringen av verksamheten i de företag som deltar i anbudsförfarandena. Nästa steg är att vi tar de lösningar som presenteras i utredningen till fortsatt granskning på ministerienivå”, säger kommunminister Sirpa Paatero.Finansministeriet, justitieministeriet och arbets- och näringsministeriet går igenom förslagen i utredningen under hösten och samordnar de fortsatta stegen tillsammans. Utredningen är en del av finansministeriets och Kommunförbundets handlingsprogram Offentliga upphandlingar och de åtgärder i den nationella strategin för offentlig upphandling som syftar till att främja den samhälleliga genomslagningen hos medel som används för offentlig upphandling samt de offentliga finansernas hållbarhet. Utredningen presenteras vid seminariet Offentliga upphandlingar som ordnas den 29 september.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och Tyskland har undertecknat en samarbetsförklaring som baserar sig på ländernas gemensamma vilja att stödja framskridandet av förslaget till förordning om en europeisk digital identitet och påskynda utvecklingen av gemensamma europeiska lösningar som baserar sig på den. Kommunminister Sirpa Paatero och den tyska förbundsregeringens representant i digitaliseringsfrågor, viceminister Dorothee Bär undertecknade samarbetsförklaringen onsdagen den 22 september 2021.”Finland och Tyskland står i främsta ledet i Europa när det gäller att utveckla den digitala identiteten. Därför är det naturligt att vi samarbetar för att främja införandet av lösningar som baserar sig på europeiska värden och tryggar användarnas datasäkerhet inom hela Europeiska unionen”, säger kommunminister Sirpa Paatero, som ansvarar för digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen.”Allt flera Europeiska länder understöder vårt mål om att ta i bruk en decentraliserad användarcentrerad identitet. Det är glädjande att vi efter att ha kommit överens om samarbete med Spanien i juli nu kan inleda samarbetet med Finland. På detta sätt kan vi visa hela Europa hurdana möjligheter en självsuverän identitet kan erbjuda”, säger vieminister Dorothee Bär.Europeiska kommissionen lade i juni 2021 fram ett förslag till förordning om en europeisk digital identitet och tillhörande digitala plånboksapplikationer. Den europeiska digitala identiteten och den digitala plånboken skulle utgöra ett verktyg för att identifiera EU-medborgare, personer bosatta i EU och företag och för att påvisa personrelaterade uppgifter.Syftet med samarbetet mellan Finland och Tyskland är att utreda och främja utvecklingen av lösningar som baserar sig särskilt på självsuverän identitet (self-sovereign identity, SSI) och den lagstiftning som hänför sig till dem i Europa. Lösningar som baserar sig på självsuverän identitet ger, tillsammans med digitala plånböcker som förmedlar personuppgifter och annan verifierad information, medborgarna bättre förutsättningar att administrera sina egna personuppgifter och möjlighet att förmedla och verifiera många slags uppgifter och intyg som gäller dem själva med hjälp av smarttelefon eller något annat elektroniskt medel.Avsikten med samarbetet är att planera och skapa mallar för pilotförsök med digitala plånböcker i gränsöverskridande tjänster. Resultaten av mallarna ska bidra till att fastställa en gemensam europeisk arkitektur, skapa gemensamma standarder och sprida bästa praxis. Finland och Tyskland bildar tillsammans en gemensam arbetsgrupp för utveckling av digital identitet, som samordnar genomförandet av de mål som anges i samarbetsförklaringen. Samarbetet är öppet också för andra medlemsländer i Europeiska unionen. Utöver Finland har Spanien och Nederländerna undertecknat en samarbetsförklaring med Tyskland. I Finland utvecklas det digitala identitetsbeviset i ett projekt för digital identitet som leds av finansministeriet. Målet med projektet är att ge var och en som uträttar ärenden i samhällsproducerade tjänster lika förutsättningar och möjligheter att digitalt visa sådana uppgifter om sin identitet som myndigheten verifierat. Projektet gör det möjligt för finländare att identifiera sig elektroniskt även i andra EU-medlemsstaters tjänster och det beaktar också det pågående gemensamma europeiska utvecklingsarbetet.Ytterligare upplysningar:Juhani Korhonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530234, juhani.korhonen(at)vm.fi
Kimmo Mäkinen, specialsakkunnig, tfn 0295 530 930, kimmo.makinen(at)vm.fi
Valtteri Aaltonen, kommunministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 399, valtteri.aaltonen(a)vm.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett sammandrag av remissvaren till betänkandet av kommittén för revidering av sametingslagen har publicerats. Till justitieministeriet lämnades sammanlagt 84 utlåtanden och ställningstaganden om kommitténs betänkande.Sammandraget finns på projektets webbplats: Förslag av kommittén för revidering av sametingslagen; sammandrag av remissvaren den 13 september 2021 PDF (på finska).Ändring av sametingslagen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och Ryssland fortsätter samarbetet inom byggbranschen. Det nya målet för samarbetet är att hitta smarta och hållbara lösningar för stadsutveckling och byggbranschen överlag.Det strävas efter att öka informationsutbytet mellan länderna både när det gäller bostadsbyggande, nybyggnad och renovering samt planering av byggnader och markanvändning. Närmare samarbetsområden är bland annat frågor som gäller energidistribution i planeringen av områdesanvändningen och den byggda miljöns digitalisering samt byggnaders energiprestanda, inomhusluft, livscykelverkningar, underhåll och upprätthållande. Dessutom strävas det till att i högre grad än tidigare utbyta information om utvecklingen av författningar och andra styråtgärder.Målet är att samarbetet syns i praktiken som nya partnerskap mellan ländernas forskningsinstitut samt som samarbetsprojekt och ett allt mer omfattande utbyte av information och erfarenheter, särskilt på kommunal och regional nivå. Länderna strävar också efter att främja ömsesidiga affärsmöjligheter, till exempel genom att identifiera strukturella och ekonomiska hinder och utarbeta förslag för att undanröja dem.Samförståndsavtalet om byggande undertecknades på Rysslands vägnar av vice ministern för byggande, boende och kommunal ekonomi Maxim Jegorov och på Finlands vägnar av miljöministeriets kanslichef Juhani Damski.

Källa: Valtioneuvosto.fi