NordenBladet — I sin ståndpunkt betonar statsrådet kostnadseffektiviteten i fråga om uppnåendet av utsläppsminskningsmålen. Det utsläppsminskningsåtagande som föreslås för Finland är ambitiöst, men det strikta målet stöder samtidigt vårt eget mål om klimatneutralitet före 2035.EU-kommissionen föreslår att utsläppsminskningsåtagandet för ansvarsfördelningssektorn ska skärpas med 10 procentenheter i hela EU, det vill säga från nuvarande 30 procent till 40 procent före 2030 jämfört med 2005 års nivå. Kommissionen föreslår att Finlands åtagande ska höjas från 39 procent till 50 procent. Ett nytt åtagande innebär att man måste hitta fler utsläppsminskningar inom ansvarsfördelningssektorn än vad som hittills planerats, och de bör hittas snabbare.Enligt förslaget varierar åtagandena bland medlemsstaterna från 10 procent till 50 procent. Åtagandet grundar sig på bruttonationalprodukten per capita, precis som för närvarande.Flexibilitetens roll betonas när åtagandet skärpsStatsrådet anser det vara positivt att tillämpningsområdet för ansvarsfördelningsförordningen, som gäller utsläppsminskningsåtagandena inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, i huvudsak förblir oförändrat. Enligt statsrådet är det bra att vägtrafiken och uppvärmningen av byggnader fortfarande omfattas av ansvarsfördelningen fram till 2030.I sin ståndpunkt betonar statsrådet kostnadseffektiviteten när det gäller att fullgöra åtagandet. Kommissionen föreslår att de befintliga flexibla mekanismerna mellan och inom alla sektorer ska hållas kvar och att ny flexibilitet ska införas. Statsrådet anser att flexibiliteten är viktig i synnerhet nu när åtagandet skärps.Ansvarsfördelningsförordningen är ett av lagstiftningsförslagen i 55 %-paketetEuropeiska kommissionen lade i juli fram sitt förslag till lagstiftningspaket, det så kallade 55 %-paketet. Genom det genomförs EU:s mål att minska utsläppen med minst 55 procent fram till 2030. Statsrådet anser det vara viktigt att ambitionsnivån för 55 %-paketet i sin helhet säkerställs och att målet om att minska utsläppen med 55 procent uppnås eller överskrids.Ansvarsfördelningsförordningen är ett av lagstiftningsförslagen i paketet. Förordningen tillämpas på de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, det vill säga utsläppen från bland annat trafiken, jordbruket och byggandet. Sammanlagt står EU:s ansvarsfördelningssektor för 60 procent av EU:s växthusgasutsläpp. Den gällande ansvarsfördelningsförordningen innehåller de kvantitativa, procentuella och bindande utsläppsminskningsåtaganden som fastställts för medlemsländerna för åren 2021–2030. De nationella utsläppsminskningsåtagandena fastställs i huvudsak proportionellt utifrån ett per invånare uträknat BNP-kriterium. Dessutom innehåller förordningen bland annat regler för fastställandet av årliga utsläppskvoter och regler som gäller de olika flexibla mekanismer som medlemsstaterna har till sitt förfogande.Statsrådets ståndpunkt framgår av en U-skrivelse som överlämnats till riksdagen. U-skrivelsen upprättas om de ärenden som det fattas beslut om i EU och som till sitt innehåll skulle höra till riksdagens behörighet om Finland inte var medlem i EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet föreslår att anslaget för utbildningsmässig jämlikhet som beviljas anordnare av förskoleundervisning, grundläggande utbildning och småbarnspedagogik ska etableras som en bestående del av statsunderstödssystemet. Arbetet är en del av projektet Utbildning för alla. Förslaget överlämnades till undervisningsminister Li Andersson på torsdagen.Med jämlikhetsunderstödet kan man stärka likvärdigheten inom utbildningen genom att rikta resurser särskilt till områden där socioekonomiska faktorer kan leda till sämre inlärningsresultat.  regeringsrådet Kirsi Lamberg,  tfn 02953 30397överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, tfn 02953 30258
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet tillsatte upphovsrättsrådet för mandattiden 15.10.2021–14.10.2024. Rådets huvudsakliga uppgift är att ge utlåtanden om tillämpningen av upphovsrättslagen.I rådet finns företrädare dels för de viktigaste innehavarna av de rättigheter som regleras i upphovsrättslagen, dels för användarna av skyddade objekt. Rådets ordförande, vice ordförande och minst en av de övriga medlemmarna ska vara så kallade opartiska medlemmar. Samtliga förutsätts ha avlagt juris kandidatexamen och vara förtrogna med upphovsrätten.Upphovsrättsrådets medlemmar under mandatperioden 2021–2024Ordförande (suppleanten inom parentes): 
 Juris doktor Ulla-Maija Mylly / ( juris doktor Anette Alén-Savikko)Vice ordförande:
Juris doktor Juli Mansnérus / ( juris doktor Juha Vesala)Medlemmar:
Forskaren, IPR-experten Samuli Melart, medlem förtrogen med upphovsrätten / (professor Rosa Maria Ballardini)
jurist Mirkka Kivilehto, scenkonst/(verksamhetsledare Elina Kuusikko)
verksamhetsledare Anne Salomaa, litteratur/( jurist Sanna Nikula, journalisterna)
verksamhetsledare Aku Toivonen, kreativ konstmusik/ ( arkitekt Gunilla Lång-Kivilinna, byggnadskonst)
advokat Mari Lampenius, bildkonst, design (verksamhetsledare Tommi Nilsson)
verksamhetsledare Jari Muikku, musikförläggarbranschen/ (verksamhetsledare Antti Kotilainen, ljudinspelningsbranschen)
Financial Manager Mika Toivainen, audiovisuell produktion / (direktör Koopee Hiltunen, spelbranschen)
VD Valtteri Niiranen, kollektiva organisationer för upphovsrättsinnehavare/ (förste jurist Teemu Pitkänen) 
chefen för juridiska ärenden Ismo Huhtanen, mediebranschen / (direktören för näringspolitik Riikka Tähtivuori)
medieregleringschef Anniina Dahlström, radio & tv / (jurist Minna Aalto-Setälä, näringslivet)
upphovsrättsombud Maria Rehbinder, universiteten, forskning och vetenskap / ( jurist Salla Viitanen)
jurist Timo Enroth, museibranschen/ ( jurist Pekka Heikkinen, biblioteksbranschen)
expert Albert Mäkelä, företagarna / ( expert Juho Mäki-Lohimaa, industrin)
jurist Asko Metsola, informations- och kommunikationsteknik / (direktör Jussi Mäkinen) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt Kirsi Heinivirta till direktör för servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Utnämningen är på fem år och inleds den 11 oktober 2021.Heinivirta har länge varit anställd vid undervisnings- och kulturministeriet och före det vid Utbildningsstyrelsen. I sin nuvarande tjänst som planeringschef har hon ansvarat för beredningen och samordningen av reformen gällande kontinuerligt lärande, utvecklingen och samordningen av invandrarärenden inom verksamhetsområdet samt resultatstyrningen gällande Utbildningsstyrelsen. Hon har i egenskap av den parlamentariska gruppens generalsekreterare  ansvarat för beredningen och genomförandet av reformer som hänför sig till kontinuerligt lärande. Ytterligare en merit är hennes erfarenhet av att genomföra strategiska reformer och av administrativa förändringar.Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning stöder och samordnar tjänsterna för lärande och sysselsättning på ett nytt sätt. Verksamheten inleds i höst. Centret ger kontinuitet i utvecklingen av tjänsterna och utnyttjandet av information samt stöder producenter av kompetens- och sysselsättningstjänster och nätverk inom området. Lagarna gällande inrättandet av servicecentret trädde  i kraft den 1 september 2021. Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning är en fristående enhet vid Utbildningsstyrelsen. Tjänsten söktes av 34 personer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet tillsatte en ny samarbetsgrupp för försörjningsberedskapen. Gruppen ska bistå ministeriet i att samordna utvecklings- och beredskapsåtgärderna för försörjningsberedskapen på statsrådsnivå. Samarbetsgruppens mandatperiod är 1.10.2021–30.9.2024.Gruppens ordförande är överdirektör Antti Neimala och vice ordförande industrirådet Eeva Vahtera från arbets- och näringsministeriet. Om försörjningsberedskapsverksamheten har gjorts flera utredningar under covid-19-pandemin. Att tillsätta en samarbetsgrupp är också delvis ett svar på de rekommendationer och utvecklingsförslag som framförts i utredningarna.Den grupp som utvärderat Försörjningsberedskapscentralens verksamhet lade våren 2021 fram en rekommendation om utveckling av samarbetet mellan olika aktörer inom statsrådet. Enligt arbets- och näringsministeriet som tog emot utvärderingen kommer rekommendationen att ytterligare effektivisera statsrådets gemensamma beredskap, utvecklandet av försörjningsberedskapen och samordningen av beredskapsåtgärderna. Enligt lagen om tryggande av försörjningsberedskapen är det arbets- och näringsministeriet som ansvarar för att utveckla försörjningsberedskapen och samordna beredskapsåtgärderna. Varje ministerium ska utveckla försörjningsberedskapen inom sitt eget ansvarsområde. Den nya förvaltningsövergripande samarbetsgruppen för försörjningsberedskap bidrar till dessa samordnande uppgifter.Samarbetsgruppen ska bland annat främja bytet av information på statsrådsnivå och samordna försörjningsberedskapsfrågor, medverka i att se över och revidera statsrådets målbeslut om försörjningsberedskapen samt kartlägga behoven att utveckla lagstiftningen om försörjningsberedskapen på kort och lång sikt. Gruppens övriga medlemmar är beredskapschef Antti Ellonen (kommunikationsministeriet), konsultativa tjänstemannen Riitta Ukkonen (jord- och skogsbruksministeriet), ledande sakkunnig Niina Puolusmäki (justitieministeriet), regeringsrådet Juho-Antti Jantunen (undervisnings- och kulturministeriet), enhetschef Tarja Jaakkola (försvarsministeriet), konsultativa tjänstemannen Eero Kytömaa (inrikesministeriet), konsultativa tjänstemannen Merja Rapeli (social- och hälsovårdsministeriet), beredskapschef Timo Saastamoinen (finansministeriet), överinspektör Jyrki Pohjolainen (arbets- och näringsministeriet), beredskapschef Sampo Kemppainen (statsrådets kansli), biträdande avdelningschef Leena Gardemeister (utrikesministeriet), regeringsrådet Kirsi Martinkauppi (miljöministeriet). Varje medlem har en ersättare från sin egen organisation.Till gruppen hör också sakkunnigmedlemmar som är förvaltningsdirektör Rain Mutka från Försörjningsberedskapscentralen, enhetschef Miikka Salonen från Cybersäkerhetscentret, direktör Pietari Pentinsaari från Transport- och kommunikationsverket Traficom och generalsekreterare Petri Toivonen från Säkerhetskommitténs sekretariat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriets utkast till förordning om klimatdeklaration för byggnader gav upphov till 72 utlåtanden. Majoriteten av remissinstanserna upplever att metoden för beräkning av byggnaders klimatpåverkan är tydlig och att den passar väl in i processen för att ansöka om byggnadstillstånd. Det behövs ännu vidare utveckling när det gäller kompetenskraven för den som gör klimatdeklarationen och i fråga om hur beräkningen av klimatpåverkan stämmer överens med lagstiftningen om energieffektivitet.”Utlåtandena innehåller mycket värdefull respons, men inga stora överraskningar. Nu inleds följande fas i lagberedningen och vi försöker samordna de utvecklingsbehov som framkom under remissbehandlingen med det nordiska harmoniseringsarbetet”, säger specialsakkunnige Matti Kuittinen.I Nordiska ministerrådets projekt samordnas detaljer i de nordiska ländernas respektive författningar om livscykelanalys för byggnader. Klimatdeklarationer för byggnader blir lagstadgade i de nordiska länderna under de närmaste åren. En motsvarande utveckling håller på att sätta igång i hela Europa.”De nordiska länderna är föregångare när det gäller  harmoniseringen av livscykelanalysen. Byggnadssätten och traditionerna är relativt lika i Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island. Vi har också en snabbare tidsplan för klimatneutralitet än resten av Europa, så det nordiska samarbetet kring klimatdeklarationer är både nödvändigt och nyttigt”, säger Matti Kuittinen.Målet är att klimatutsläppen från vissa nya byggnader ska regleras genom lagstiftning före 2025 så att det i byggbestämmelserna ingår gränsvärden för koldioxidavtryck. Klimadeklarationen är ett verktyg som möjliggör detta i praktiken. Den synliggör klimatpåverkan under hela den nya byggnadens livscykel och efter en omfattande renovering, såväl negativ som positiv påverkan. Deklarationen ska läggas fram när man ansöker om byggnadstillstånd.Utkastet till förordning om klimatdeklaration för byggnader hänger samman med totalreformen av markanvändnings- och bygglagen. Förslaget till en ny plan- och bygglag är på remiss till den 7 december 2021.Matti Kuittinen
specialsakkunnig
tfn 0295 250 268
[email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen deltar den 1 oktober 2021 i ett ministermöte på hög nivå om konventionen om skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. Avsikten är att vid ministermötet godkänna ett nytt betydande skyddsområde på det fria havet, som syftar till att skydda de havsfågelpopulationer som söker föda i området. Också i Finland häckar flera fågelarter för vilka området är en livsviktig rastplats under flyttningen.Det marina skyddsområdet Nordatlantiska strömmen och Evlanov Seamount, som skyddar havsfåglar, är något större än Frankrike. Skyddsområdet är beläget på det så kallade fria havet, som inte omfattas av något lands jurisdiktion. Hittills har liknande områden på det fria havet skyddats på global nivå endast i ytterst liten utsträckning.Finland är en av de 15 medlemsstaterna i konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (OSPAR). EU är också part i konventionen.”För Finland är det viktigt att de marina skyddsområdenas täckning förbättras så att 30 procent av havet är skyddat före 2030, i enlighet med målen i EU:s strategi för biologisk mångfald. Dessutom ska Finland ta upp arktiska frågor vid mötet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Avsikten är också att det vid mötet ska utfärdas en ministerförklaring. Finland strävar efter att i förklaringen få med en skrivning om intensifierat arktiskt samarbete inom OSPAR. Finlands arktiska strategi har som mål att inrätta ett täckande nätverk av marina skyddsområden i Norra ishavet. Hittills är OSPAR det enda internationella avtalsorgan som har behörighet att inrätta ett marint skyddsområde inom detta område. Ministrarnas förklaring förbättrar förhoppningsvis möjligheterna att inrätta ett nätverk av skyddsområden i Ishavet. OSPAR ger rekommendationer och fattar juridiskt bindande beslut. Avsikten är att inrätta det nya skyddsområdet genom ett juridiskt bindande beslut. Det geografiska område som omfattas av OSPAR sträcker sig från Gibraltarsundet i söder till centrala Ishavet i norr. Cirka 40 procent av den areal som konventionen omfattar utgörs av arktiska områden.Det marina skyddsområdet Nordatlantiska strömmen och Evlanov Seamount (NACES MPA) på kartan

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Finland har 83,8 procent av befolkningen i målgruppen för vaccinationerna, dvs. 12 år fyllda och äldre, fått den första vaccindosen, och 69,7 procent båda vaccindoserna. Under den senaste veckan (22–29.9.) ökade vaccinationstäckningen för den första dosen med 0,4 procentenheter, och med 2,5 procentenheter för den andra dosen.I åldersgrupperna över 60 år har redan över 86 procent fått båda vaccindoserna. I befolkningen i åldrarna 50–59 år är vaccinationstäckningen över 82 procent, och i åldrarna 40–49 år över 74 procent. Under den senaste veckan ökade vaccinationstäckningen för den första vaccindosen mest i åldersgruppen 12–15 år (1,2 procentenheter, dvs. från 66,5 procent till 67,7 procent). Vaccinationstäckningen för den andra vaccindosen ökade mest i åldersgruppen 16–19 år (7,8 procentenheter, dvs. från 30,3 procent till 38,1 procent.  Den 26 september vårdades sammanlagt 81 patienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem vårdades 56 på bäddavdelningar och 25 på intensivvårdsavdelningar. Totalt 1 072 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 29 september.Största delen av patienterna inom den specialiserade sjukvården är inte vaccineradeJämfört med våren 2020 har antalet personer som inte är vaccinerade och som behöver specialiserad sjukvård ökat under de senaste veckorna. Det här beror främst på att viruset nu sprids mera bland dem som inte är vaccinerade. Under den senaste veckan har personer i åldrarna 20−79 år som inte är vaccinerade tagits in på sjukhus 17 gånger oftare än personer i samma åldersgrupper som fått båda vaccinerna. Redan genom den ena vaccindosen har man uppnått ett bra skydd mot de allvarliga sjukdomssymtom som kan kräva sjukhusvård.  Antalet smittfall sjunker dock inte längre så som de gjort flera veckor i rad. Belastningen på sjukhusvården har varierat lite varje vecka, men som helhet stannat på samma nivå. Coronaviruset är fortfarande en stor belastning särskilt för intensivvårdsavdelningarna. Största delen av dem som behöver sjukhusvård har inte blivit vaccinerade. Enligt prognosen kommer antalet patienter som behöver sjukhusvård att sjunka något. För att behovet av sjukhusvård ska minska krävs det att vacciantionstäckningen ökar och att antalet smittfall minskar. I vissa områden rapporteras det stora smittkluster särskilt bland ungdomar, där viruset spritts till exempel när studerande har träffats. Under de två senaste veckorna (13–26.9.) har det rapporterats 102 nya smittfall per 100 000 invånare, vilket är 20 procent färre än de 127 fall per 100 000 invånare som rapporterades under de föregående två veckorna. Under vecka 38 konstaterades det sammanlagt 2855 fall jämfört med 2789 fall den föregående veckan.  Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Institutet för hälsa och välfärds uppföljningsrapport publiceras på webbsidan med uppföljningsrapporterna om hybridstrategin.  Efter torsdagen den 30 september kommer Institutet för hälsa och välfärd vid uppföljningen av läget att koncentrera sig på vaccinationstäckningen och antalet allvarliga sjukdomsfall i stället för antalet coronafall.  Översikterna kommer att publiceras på Institutet för hälsa och välfärds webbsidor varje torsdag på eftermiddagen.  Hybridstrategins uppföljningsrapport (THL) Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (THL)Lägesöversikt om coronaviruset (THL)Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (THL) Coronaviruset i siffror (HUS) Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin 2021–22 (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:30) Coronaepidemins konsekvenser för välfärden, tjänsterna och ekonomin, på finska (THL) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nästa år tar Finland emot åtminstone 1 050 kvotflyktingar. Ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet fastställde i dag hur kvoten fördelas mellan olika flyktinggrupper.
Som en del av flyktingkvoten 2022 tar Finland emot sammanlagt 500 syriska flyktingar från Libanon och Turkiet samt 200 kongolesiska flyktingar från Zambia. Finland tar dessutom emot 70 flyktingar som evakuerats från Libyen till Rwanda samt 130 flyktingar utan nationalitets- och områdesavgränsning, inklusive nödfall.Behovet av att skydda kvotflyktingar bedöms redan på förhand
Mottagande av kvotflyktingar är också ett effektivt sätt att stödja länder där det finns stora grupper flyktingar. De finländska myndigheterna väljer enligt UNHCR:s förslag de flyktingar som tas emot i Finland. Behovet av skydd för flyktingarna och förutsättningarna för integration bedöms redan innan de anländer till Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med Världsbankens nya program Coach är att förbättra inlärningsresultaten genom att stödja lärarnas yrkeskompetens i utvecklingsländerna. Finland stöder Coach-programmets globala del och pilotprojektet som genomförs i Moçambique. Att lära ut grundläggande färdigheter är särskilt viktigt för inlärningsresultaten. Foto: Liang Qiang / World BankNumera får majoriteten av barnen i världen gå i skola. Ändå talas det om en så kallad global inlärningskris. I skolan får barnen nämligen inte lära sig sådana färdigheter som är nödvändiga i framtiden.Redan före koronaviruspandemin bedömde Världsbanken att 53 procent av de 10-åriga barnen i utvecklingsländerna inte kan läsa och förstå enkel text. Pandemin och de skolstängningar och ekonomiska svårigheter som den medför har ytterligare förvärrat inlärningskrisen.Med tanke på inlärningen är den viktigaste enskilda faktorn att det finns utbildade och kompetenta lärare. För att åstadkomma resultat på kortare sikt är det viktigt att utveckla redan yrkesverksamma lärares yrkeskompetens. En av de viktigaste faktorerna för en hållbar utveckling är högklassig och tillgänglig utbildning för alla.

Källa: Valtioneuvosto.fi