NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 1 oktober diskuterade EU-ministerutskottet lagstiftningsförslag som verkställer EU:s klimatpaket, det så kallade 55 %-paketet. Ministerutskottet diskuterade också ärenden som ska behandlas vid rådsmöten nästa vecka.EU-ministerutskottet fortsatte behandlingen av 55 %-paketet genom att fastställa Finlands ståndpunkter i fråga om följande lagstiftningsförslag som Europeiska kommissionen lagt fram:

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet följer åren 2021–2024 upp genomförandet av den utvidgade läroplikten som trädde i kraft i augusti 2021. Uppföljningen gäller sju omfattande helheter. Uppföljningen baserar sig på de uppföljningsbehov som anges i regeringspropositionen samt på de 22 uttalanden som riksdagen godkände i samband med att lagen antogs. Uppföljningsplanen har offentliggjorts 1.10.Ansökan till utbildning för läropliktiga och antagningen av dem till utbildning följs årligen upp med beaktande av de viktigaste tidpunkterna gällande ansökan, såsom tidtabellerna för gemensam ansökan. Syftet med uppföljningen är att säkerställa att alla läropliktiga söker sig till utbildning efter den grundläggande utbildningen och även får en studieplats. Som ett led i uppföljningen utvecklas register och rapporteringstjänster för att man systematiskt ska kunna följa upp alla läropliktigas ansökan och antagning till utbildning.Inom studiehandledningen följs och utvärderas i synnerhet kvaliteten på samt mängden och resursfördelningen gällande de nya eller fastställda former av studiehandledning som tagits i bruk i samband med reformen samt hur studiehandledningen inriktas och hur väl den räcker till. Dessutom inriktas uppföljningen på utbildningen av studiehandledare, utbildningsvolymerna och kompetensbehoven för deras del samt på den övriga undervisnings- och handledningspersonalens kompetensbehov.För undervisningens del fokuserar uppföljningen på kvaliteten på undervisningen och handledningen samt på det kunnande som utbildningen ger. Särskild uppmärksamhet fästs vid tillgången till kompetent arbetskraft på båda nationalspråken.Syftet med uppföljningen av det särskilda stödet och stödtjänsterna i anslutning till det är att säkerställa att även personer med funktionsnedsättning och andra unga som behöver särskilt stöd får en studieplats och de stödtjänster de behöver. Vid uppföljningen fästs uppmärksamhet också vid andra studerande som behöver stöd och deras möjligheter att få den service de behöver, t.ex. stödundervisning eller specialundervisning på deltid.De studerandes välbefinnande och reformens eventuella effekter på välbefinnandet följs upp med hjälp av enkäten Hälsa i skolan, studeranderesponsen (studeranderesponsen i Arvo, Amisbarometern och Gymnasiebarometern) samt en utvärdering av Nationella Centret för Utbildningsutvärdering (NCU) 2022 –2024, som ska omfatta bl. a. teman som gäller de studerandes välbefinnande.Enligt regeringsprogrammet ersätts anordnarna av olika utbildningsformer som anknyter till läropliktsuppgiften ersätts till fullt belopp för kostnaderna för uppgiften. Ett syfte med uppföljningen är att säkerställa att detta genomförs. Utöver den kvantitativa uppföljningen med utgångspunkt i de kostnadsuppgifter som samlats in, görs en separat utredning som fokuserar på hur utbildningsanordnarna i praktiken ser till att de studerande får tillgång till de läromedel och arbetsredskap som de behöver (2022 –2023).Uppföljningsplanen
  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet låter göra en preliminär utredning om ett försök med regional studielånskompensation och om olika alternativ för genomförandet av försöket. Syftet med utredningen är att ta fram information om olika alternativ för genomförande av en sådan regional modell för studielånskompensation som används i Norge eller en motsvarande modell och om deras konsekvenser.Undervisnings- och kulturministeriet började i juni 2021 bereda ett projekt för försök med regional studielånskompensation. Syftet är att öka tillgången på kompetent arbetskraft i glesbygden. Som en del av beredningen av projektet görs på basis av anbudsförfarandet en förutredning som är beställd av Region- och kommunforsknings- centralen Spatia vid Östra Finlands universitet.Syftet med utredningen är att ta fram information för att precisera utgångspunkterna och alternativen för ett försök som görs utifrån den regionala studielånskompensationsmodell som används i Norge eller en motsvarande modell, att bedöma vilka samhälleliga konsekvenser en eventuell regional studielånskompensation kan ha för ekonomin, arbetskraftens rörlighet och utbildningen i Finland samt hur villkoren för målgruppen för försöket och den regionala kompensationen kan fastställas.Den preliminära utredningen ska vara klar inom detta år. Målet är att man i början av 2022 utifrån den preliminära studien ska kunna bedöma förutsättningarna för att inleda beredningen av försökslagstiftningen.Mer om detta temaI sin slutrapport har den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder (HAMA) som tillsatts av statsrådet (1.11.2017-30.9.2019) lagt fram förslag till lösningar på problemen i glesbygden.En av HAMA-arbetsgruppens förslag är en sådan regional modell för studielånskompensation som tillämpas i Norge. Modellen innebär att personer med studielån som flyttar till glesbygden ska få skuldlättnad till ett värde av 2 600 euro per år. Låneräntorna måste de betala själva. Om de bor tillräckligt länge i glesbygden behöver de inte betala tillbaka studielånet. En förutsättning för studielånskompensationen att personen bor i en viss kommun och arbetar eller bedriver annan därmed jämförbar verksamhet i tillräcklig grad inom kommunens område.Enligt den grundlagsenliga förhandsbedömning av regionutvecklingsåtgärder enligt den norska modellen som HAMA-arbetsgruppen beställt är det inte möjligt att göra en ingående författningsrättslig bedömning av åtgärdsförslagen förrän genomförandet framskridit till lagberedningsfasen och förrän det finns tillräckligt med konsekvensbedömningar och annan forskningsdata som gäller åtgärdsförslagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä reser 4–7 oktober 2021 till världsutställningen Expo 2020 Dubai tillsammans med en företagsdelegation. Deltagandet i Expon är de finländska ministrarnas första exportfrämjande Team Finland-resa efter coronapandemin.Målet med ministerns resa till världsutställningen är att stärka relationerna mellan Finland och Förenade Arabemiraten och att främja finländska företags affärsverksamhet i länderna kring Persiska viken.”Världen öppnas efter coronapandemin och världsutställningen i Dubai är ett utmärkt tillfälle att sätta fart på finländska företags export till växande och potentiella marknadsområden”, säger näringsminister Mika Lintilä. Finland och Förenade Arabemiraten har redan goda relationer, särskilt när det gäller handel. För närvarande är cirka 70 finländska företag verksamma i Förenade Arabemiraten, och år 2020 var landet Finlands näst största exportland i Persiska viken. Före coronaviruset var landet också ett populärt resmål bland finländarna. ”Förenade Arabemiraten har ambitiösa mål för hållbar förvaltning och användning av naturresurser. Finländska företag å sin sida har kompetens för att nå dessa mål till exempel inom förnybar energi samt bioekonomi och cirkulär ekonomi “, säger minister Lintilä. Under resan träffar ministern tillsammans med företagen beslutsfattare och myndigheter på hög nivå. Cirka 100 finländska företag deltar i Finlands paviljongFinlands Lumi-paviljong lyfter fram finländsk kompetens på ett mångsidigt sätt bland annat när det gäller ren teknik, cirkulär ekonomi, hållbar energi, digitalisering, utbildning och turism. Sammanlagt cirka 100 finländska företag deltar i utställningen. Huvudsamarbetsparterna är Kone, Wärtsilä, Fiskars Group, Nokia, Konecranes, Metso Outotec, Fortum, Isku, Valmet, Finnair, Haga-Helia, iLOQ, Granlund, Black Donuts, Collaprime, Genelec, Smart Nuclear Energy Solutions, Education Finland och Neles.Världsutställningen som skjutits upp med ett år på grund av coronapandemin öppnas den 1 oktober 2021. Det är första gången man varit tvungen att flytta på utställningen under världsutställningarnas hela 168-åriga historia. Dubai Expo är också den första världsutställningen i arabvärlden. Expon pågår från början av oktober till slutet av mars nästa år och sammanlagt deltar över 190 länder i programmet.Företagen som deltar i Team Finland-företagsdelegationen är BMH Technology, GTK, Griffin Refineries, Korkia, L7 Drive, Nokia, Valmet, Valoe och Wärtsilä.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Totalt fem har sökt tjänsten som generaldirektör för Patent- och registerstyrelsen. Tjänsten tillsätts för en period på fem år från och med den 1 mars 2022.Tjänsten som generaldirektör har sökts av följande:Kiukas Vertti
Riivari Antti
Viskari JanneTvå av de sökande vill inte ha sitt namn offentliggjort.Ansökningstiden gick ut torsdagen den 30 september 2021 kl. 16.15. Vi uppdaterar vid behov förteckningen över sökande i fråga om ansökningar som lämnats in inom utsatt tid och som kommer senare via posten eller registratorskontorets kontaktpunkt.Patent- och registerstyrelsen främjar den tekniska och ekonomiska utvecklingen och den samhälleliga verksamheten i Finland och internationellt. Patent- och registerstyrelsen hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet delar ut statsunderstöd för utveckling av helheten av tjänster som stöder boende hemma. Målet är att för varje välfärdsområde skapa en enhetlig verksamhetsmodell för service som stöder äldre personers boende hemma.Sammanlagt 30 miljoner euro har reserverats för detta för åren 2022–2023.Statsunderstöd beviljas till varje framtida välfärdsområde för en projekthelhet. Projektet är en del av programmet Framtidens social- och hälsocentral. Vid beredningen och genomförandet av projektet ser man till att helheten samordnas med de andra projekten inom programmet Framtidens social- och hälsocentral.Understödet söks genom en gemensam ansökan för kommunerna och samkommunerna i området, men ansökan lämnas in av en av kommunerna eller samkommunerna. Ansökningstiden är 29.9−29.10.2021. Social- och hälsovårdsministeriet fattar besluten om understöden i slutet av 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet lämnade den 30 september 2021 en U-skrivelse till riksdagen om Europeiska kommissionens förslag till en ny förordning om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). Syftet med förslaget är att markanvändningssektorn i högre grad ska kopplas samman med utvecklingen i fråga om EU:s klimatpolitik samt att förenkla beräkningen och minska rapporteringsbördan.Syftet med LULUCF-förordningen är att få medlemsländerna att stärka sina kolsänkor och minska utsläppen från markanvändningssektorn. Skogar och mark spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa klimatförändringen eftersom de är de enda effektiva sätten att ta upp och lagra koldioxid från atmosfären.Förslaget till en ny LULUCF-förordning ingår i det omfattande klimat- och energipaket (det s.k. 55 %-paketet) som Europeiska kommissionen publicerade i juli. Uppnåendet av klimatmålen inom markanvändningssektorn ska enligt förslaget från och med 2026 i allt högre grad bedömas utifrån sektorns faktiska utsläpp och sänkor i stället för de gällande komplicerade beräkningsreglerna. Tiden för när förordningen ska tillämpas ändras samtidigt från 2021–2030 till 2021–2035.Förordningen genomförs i femårsperioderLULUCF-förordningen kommer att genomföras i tre femårsperioder: 2021–2025, 2026–2030 och 2031–2035.Under perioden 2021-2025 håller man fortfarande fast vid beräkningssystemet enligt den nuvarande LULUCF-förordningen, och Finland får under denna period tillämpa en särskild flexibilitet motsvarande fem miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO2-ekvivalenter). Under perioden 2026-2030 förenklas granskningen så att den baserar sig på de faktiska rapporterade växthusgasutsläppen.Det helt nya i förslaget är en skyldighet som är gemensam för medlemsländerna: EU-länderna ska förbinda sig att inom markanvändningssektorn avlägsna sammanlagt -310 Mt CO2-ekvivalenter från atmosfären år 2030. Finlands andel av detta är -17,8 Mt CO2-ekvivalenter. Under exempelvis 2016-2018 var EU-ländernas sammanlagda nettokolsänka inom markanvändningssektorn i genomsnitt cirka -268 Mt CO2-ekvivalenter och inom Finlands markanvändningssektor i genomsnitt -13,6 Mt CO2-ekvivalenter. Målen för 2026-2029 fastställs i ett senare skede.Från och med 2031 ska i markanvändningssektorns utsläpp räknas med även de utsläpp från jordbruket som för närvarande betraktas som en del av ansvarsfördelningssektorn. Målet är att bilda en ny helhet (AFOLU) som avses omfatta alla utsläpp och kolsänkor från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning. Enligt förslaget ska AFOLU-sektorn vara klimatneutral 2035.Behandlingen av förslaget har redan inletts i EU-rådets arbetsgrupp och rådet för jordbruk och fiske diskuterar frågan vid ett möte den 11-12 oktober. Behandlingen av förslaget i EU-organen kommer enligt en preliminär bedömning att ta minst ett år.U-skrivelsen upprättas om de ärenden som det fattas beslut om i EU och som till sitt innehåll skulle höra till riksdagens behörighet om Finland inte var medlem i EU. Skrivelsen omfattar det huvudsakliga innehållet i EU-förslaget och statsrådets ståndpunkt i ärendet. U-skrivelse om LULUCF-förordningenMer om LULUCF (mmm.fi/sv)EU har i och med den nya klimatlagen förbundit sig att före 2030 minska sina utsläpp med minst 55 procent från 1990 års nivå och att före 2050 uppnå klimatneutralitet på EU-nivå. EU:s klimatpaket (det s.k. 55 %-paketet) innehåller tolv lagstiftningsförslag genom vilka målet om minskning av utsläpp ska genomföras. Förslagen gäller bland annat förnyande och utvidgning av utsläppshandeln, ansvarsfördelningen mellan länderna, markanvändningssektorns (LULUCF) roll,  gränserna för CO2-utsläpp från bilar, mekanismen för koldioxidjustering, energibeskattningen, energieffektiviteten samt förnybar energi.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En slutrapport som beskriver hur räddningsväsendets åtgärdsprogram för förebyggande av olyckor omsätts i praktiken har nu publicerats. Enligt rapporten måste samarbetet mellan olika aktörer intensifieras och verktyg för kvalitativ bedömning utvecklas.År 2019 utarbetades under ledning av inrikesministeriet ett för räddningsbranschen gemensamt åtgärdsprogram för förebyggande av olyckor. I programmet fastställs nationella effektmål för verksamheten. Genom dessa mål kommer man inom räddningsväsendet åt de viktigaste företeelserna med tanke på samhällets och människors säkerhet.Samarbete, ledarskapskultur och konsekvensbedömning i nyckelpositionI workshopparna lyfte räddningsväsendets personal fram samarbetet som det viktigaste effektmål som ska utvecklas. I rapportens slutsatser konstateras att utöver det arbete som utförs med andra aktörer har samarbetet inom organisationerna en nyckelroll med tanke på uppnåendet av effektmålen. Samarbetet mellan dem faktorer som förebygger olyckor och den operativa sidan måste intensifieras och all potentiell synergi utnyttjas.Personalens inställning erbjuder en bra grogrund för utvecklingRäddningsväsendet har goda förutsättningar att utveckla nämnda helheter. I workshopparna framgick det tydligt att personalen inom räddningsbranschen har en öppen inställning och många framåtblickande goda idéer som det lönar sig att utnyttja när tjänsterna för förebyggande av olyckor utvecklas och effektmålen omsätts i praktiken.
Enligt rapporten ska organisationerna skapa förutsättningar för att höra, förädla, följa och genomföra idéer. Genom att stärka försökskulturen kan nya idéer användas på ett mer naturligt sätt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen lämnade den 30 september 2021 en proposition som syftar till att göra det möjligt att genom ett riksomfattande arbets- eller tjänstekollektivavtal i större utsträckning än för närvarande avtala om organisering av den ordinarie arbetstiden i arbete som utförs endast tidvis under den arbetstid per dygn under vilken arbetstagaren ska vara beredd att arbeta. Sådant arbete utförs vanligen inom räddningsbranschen och den prehospitala akutsjukvården.Genom ovan avsett kollektivavtal kan avtalas om både den ordinarie arbetstiden per dygn och den ordinarie arbetstiden per vecka så att arbetsskiftet kan vara 24 timmar och den ordinarie veckoarbetstiden får överstiga i genomsnitt 40 timmar per vecka.Straffansvar för brott mot bestämmelsen om nödarbete preciserasRegeringen föreslår dessutom att straffansvaret för brott mot bestämmelsen om nödarbete preciseras. En arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot de gränser som föreskrivs för nödarbete ska för arbetstidsförseelse dömas till böter. Enligt den gällande bestämmelsen är det straffbart att bryta mot bestämmelserna om maximiarbetstid och minimivilotid, genom vilka brott mot bestämmelsen om nödarbete redan nu kan ha blivit straffbart.Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 30 september 2021 lämnade statsrådet en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bekämpning av skogsskador. Syftet med ändringarna är att minska riskerna för skogsskador. Den uppdaterade lagen ska enligt planen träda i kraft vid ingången av 2022.Klimatuppvärmningen prövar skogarna bland annat genom ökade risker för insekt- och svampskador, och hanteringen av dessa risker är en väsentlig del av Finlands beredskap för klimatförändringar. Förebyggande av skogsskador är också en förutsättning för att kolsänkor och kollager ska upprätthållas och stärkas. De viktigaste lagändringarna handlar om att effektivare bekämpa skador av granbarkborre och rotticka samt att utvidga skyldigheten att utöva egenkontroll till nya grupper.– Tillsvidare har Finland besparats allvarliga skador av granbarkborren, men klimatuppvärmningen ökar risken för omfattande skador också hos oss. De ändringar som föreslås i lagen utgör en ansvarsfull helhet som hjälper skogsbranschen att förbereda sig på de utmaningar som klimatförändringarna medför, konstaterar minister Jari Leppä.Tidsfristen för att transportera bort färskt virke föreslås tidigareläggas i mellersta FinlandEnligt skogsskadelagen ska barrträdsvirke som avverkats mellan ingången av september och utgången av maj transporteras bort från skogar och vägrenar senast en viss dag, så att skadeinsekter som växer under barken inte hinner sprida sig i skogen. När det gäller tidpunkten för att transportera bort virket indelas Finland, utgående från förekomsten av skadeinsekter och temperatursumman, i tre områden från söder till norr (A, B och C). Närmare bestämmelser om de bekämpningsåtgärder som ska tillämpas i områdena utfärdas genom förordning av statsrådet.I B-området, det vill säga mellersta Finland, finns det enligt olika undersökningar ett klart behov av att tidigarelägga borttransporten av obarkat granvirke. Det föreslås därför att delar av B-området ska överföras till A-området, där tidsfristen för borttransport av granvirke är redan den 15 juli i stället för den 24 juli.Små travar av tallvirke, på mindre än 50 kubikmeter fast mått, föreslås å andra sidan bli helt befriade från skyldigheten att transportera bort virket. Befrielsegränsen höjs således från nuvarande 20 till 50 kubikmeter fast mått. Travar på mindre än 50 kubikmeter utgör enligt den senaste forskningen inte något betydande hot mot den närliggande skogen.Skyldigheten att bekämpa rotticka utvidgasDet föreslås att skyldigheten att bekämpa rotticka genom stubbehandling utvidgas till att omfatta även annan avverkning än beståndsvårdande avverkning och slutavverkning. Skyldigheten ska i fortsättningen också omfatta barrträdsavverkning som inte räknas som skogsvård, till exempel röjning för elledningar, järnvägar och vägområden. Det föreslås att skyldigheten till stubbehandling ska omfatta även talldominerad skog i torvmarker i södra Finland, som inte tidigare har omfattats av skyldigheten.Rotticka behöver fortsättningsvis inte bekämpas under de särskilda omständigheter som nämns i lagen, till exempel vid husbehovsavverkning. Skyldigheten gäller inte heller skogar som används för forskning, eller avverkning som är av särskild betydelse för bevarandet av skogens mångfald.Andra föreslagna ändringarInnehållet i avtal om rotförsäljning varierar i fråga om tidpunkten för överföringen av ägandet, och skogsägare som idkar virkeshandel mer sällan känner inte nödvändigtvis till de skyldigheter i skogsskadelagen som gäller säljaren. Den tidpunkt då ägandet överförs i rotförsäljning ska i fortsättningen fastställas i skogsskadelagen med tanke på tillämpningen av 3 och 4 § i lagen.I propositionen föreslås dessutom att aktörer som bedriver yrkesmässig virkesförmedling ska omfattas av egenkontrollen och att Forststyrelsens ställning ska förtydligas i fråga om egenkontrollen. Till lagen fogas också en skyldighet att utarbeta en skriftlig plan för egenkontroll.Lagen om bekämpning av skogsskador är stiftad för att begränsa den risk för insekt- och svampskador som bland annat virkeslager och stormskador kan förorsaka växande trädbestånd. Lagen begränsar mellanlagringen av färskt barrvirke sommartid i och i närheten av skogen. Den senaste informationen för beredningsarbetet kommer från en vidare utredning av Naturresursinstitutet från i våras om behoven av att ändra skogsskadelagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi