NordenBladet — Visste du att du har samarbetat med nepaleser, somalier och kenyaner och på så vis varit med och stött flickors skolgång, utbildat journalister och skapat nya jobb? Om det här kommer som en överraskning, så gör det ingenting. Resultaten av utvecklingssamarbetet är imponerande, men vi finländare vet ganska lite om dem. Den 11 oktober inleder utrikesministeriet en kampanj som presenterar resultaten av Finlands utvecklingssamarbete på ett begripligt sätt.Krisen i Afghanistan har väckt offentlig debatt om vad utvecklingssamarbetet egentligen åstadkommit och hur det går med arbetets resultat. Ofta väcker just kriser debatt om utvecklingssamarbetets betydelse.Det långsiktiga samarbetet för en bättre värld pågår emellertid också när kriserna inte når rubrikerna. Det viktiga att förstå är att utvecklingssamarbete inte är något enkelriktat bistånd utan det bedrivs tillsammans med partnerländerna och olika partnerorganisationer. Partnerländernas egna utvecklingsplaner är utgångspunkten.Genom utvecklingssamarbetet minskar vi fattigdomen, ökar jämlikheten, skapar hållbara arbetsplatser och förebygger uppkomsten av nya kriser runt om i världen. Genom utvecklingssamarbetet påverkar vi i vilken riktning världen utvecklas. På så vis är utvecklingssamarbetet en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.Med sin nya kampanj Min påverkan vill utrikesministeriet lyfta fram hur utvecklingssamarbetet berör var och en av oss. Som finländare deltar vi alla i samarbetet med våra partnerländer och arbetar för en bättre värld – också just nu.”De föreställningar som finländarna har om utvecklingssamarbete är ibland förlegade och ganska ensidiga. Genom kampanjen vill vi föra fram hur utvecklingssamarbetet ser ut idag och hur viktigt samarbetet är till exempel när det gäller klimatkrisen och pandemier. Utvecklingssamarbetet anpassas när behoven förändras och vi söker hela tiden nya, effektiva sätt att bedriva verksamheten”, säger enhetschef Ville Cantell vid enheten för kommunikation om hållbar utveckling och handel. Under kampanjen deltar flera finländska opinionsbildare i diskussionen om utvecklingssamarbetet. En av dem är kaptenen i finska herrarnas fotbollslandslag Tim Sparv, som upplever att kampanjen i hög grad motsvarar hans egna värderingar.”Jag tror på att göra saker tillsammans och på allt som ett team kan få till stånd när vi stöder varandra. I fotbollen är individen ingenting utan sina lagkamrater. Vi alla har våra egna mål och drömmar, men utan andra är det omöjligt att uppnå dem. Jag anser att samarbete är avgörande på flera livsområden. I vår globaliserade värld är alla länder bundna till varandra, mer än någonsin tidigare. Samarbetet med utvecklingsländer är ett sätt att bygga en bättre värld och jag är verkligen stolt över det arbete som Finland gör ute i världen.Att delta i den här kampanjen känns väldigt meningsfullt för mig. Kampanjen står för värderingar som jag delar. Jag ser fram emot att få sprida kunskap om det här viktiga arbetets resultat, som ofta går obemärkta förbi”, säger Sparv.Den mest följda finländaren på Instagram, artisten och influencern  Joalin Loukamaa, vill delta i kampanjen för att hon tycker den inger hopp om att alla faktiskt kan påverka världens tillstånd.   ”Jag har levt i två mycket olika kulturer och har med egna ögon fått se och uppleva hur ojämlikt flickor och pojkar behandlas i olika delar av världen, än idag. Deltagandet i den här kampanjen väcker definitivt en tro att det går att påverka genom samarbete. Om jag fick bestämma skulle varje flicka i världen får gå i skolan och varenda mamma skulle få det stöd hon behöver”, säger Loukamaa.Förutom Sparv och Loukamaa deltar också radioprogramledaren Anni Hautala och artisten/programledaren Cristal Snow synligt i kampanjen.Kampanjen Min påverkan inleds den 11 oktober och pågår till den 24 oktober. Kampanjens innehåll i sociala medier delas på Musikhusets vägg i Helsingfors vecka 41. På radio pågår kampanjen i två veckor. I sociala medier kan du följa diskussionen med hashtaggen #munvaikutus. Läs mer på adressen munvaikutus.fi.Kampanjen genomförs av utrikesministeriet och planeras av kommunikationsbyrån Måndag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsminister Timo Harakka deltar i MaaS Summit med temat trafik som service och i världskongressen om intelligenta transportsystem den 11-12 oktober 2021 i Hamburg.MaaS Summit, som ordnas för sjunde gången, är en diskussionskonferens på hög nivå som ordnas gemensamt av Finlands kommunikationsministerium och MaaS Alliance. I konferensen deltar nästan 80 framstående experter inom trafik och transport från olika håll i världen.Förutom minister Harakka talar också transportkommissionär Adina Vălean och ordförande för MaaS Alliance Jacob Bangsgaard på konferensen.– Koldioxidneutralitet är ofta en konkurrensfördel för företagen. Framsyn lämnar utrymme för kreativitet och innovationer, till skillnad från att bara uppfylla externa förpliktelser. Här kommer trafiken som service in i bilden.– Trafiken som service är en så stark vision att den lyckas förena både hållbarheten hos kollektivtrafik, delad trafik och beställningstrafik och användningen av egen bil. Med tanke på hållbarheten är MaaS (Mobility as a Service) ett övergripande alternativ till det nuvarande starkt på biltrafik fokuserade trafiksystemet, konstaterar minister Harakka.Under kongressen ITS World Congress träffar minister Harakka bland annat ordföranden för MaaS Alliance Jacob Bangsgaard och delstatens transportsenator Anjes Tjarks.Dessutom besöker Harakka utställningens gemensamma nordiska avdelning där Finlands, Norges, Danmarks, Sveriges och Estlands ITS-organisationer är representerade. I ministerns program ingår också företagsbesök.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s utvecklingsministrar håller ett videomöte måndagen den 11 oktober för att diskutera situationen i Afghanistan. Finland representeras av utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Under mötet diskuteras EU:s gemensamma insatser för att stödja afghanerna i detta läge när den humanitära situationen har förvärrats och samhällets grundläggande tjänster håller på att rasa. Det befaras att läget i Afghanistan förvärras ytterligare när vintern kommer. Nu är det ytterst viktigt att trygga de mänskliga rättigheterna, särskilt kvinnornas och flickornas rättigheter.Finland anser att det är viktigt att EU-länderna samordnar sitt humanitära bistånd effektivt. Samtidigt behövs en diskussion om utvecklingssamarbetets framtid och gemensamma kriterier.  Utgångspunkten för EU:s åtgärder är att EU inte stöder talibanförvaltningen. Det är också viktigt att stödja Afghanistans grannstater. ”En humanitär katastrof måste förhindras. EU är en central aktör när det gäller att möjliggöra ett omfattande internationellt politiskt och ekonomiskt samarbete. Vi kan inte tillåta att Afghanistan blir en bas för irreguljär migration och narkotikahandel eller en grogrund för terrorism”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet utlyser den 8.10.2021 en ansökningsomgång för statsunderstöd för regional utveckling och samordning i samarbetsområdena, där maximibeloppet för finansieringen är 12 500 000 euro. Statsunderstöd kan sökas av universitetssjukhusens sjukvårdsdistrikt. Ansökningstiden går ut den 4.10.2021.Syftet med finansieringen är att utveckla den regionala utvärderingen av psykoterapeutiska och psykosociala metoder. Målet är också att stödja upprätthållandet av kompetensen som en del av vård- och servicekedjorna och vård- och servicehelheterna. Avsikten är att etablera den regionala samordningen vid ibruktagandet och upprätthållandet av evidensbaserade metoder.Finansieringen kompletterar finansieringen av strategin för psykisk hälsa som styrts till programmet Framtidens social- och hälsocentral. Med anslaget strävar man också efter att lindra de negativa konsekvenserna som coronavirussituationen har orsakat för barn och unga.Avsikten är att kompetens- och stödcentren för krävande tjänster för barn och unga ska stödja yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården på ett nätverksbaserat sätt så att de barn, unga och familjer som har behov av mångprofessionella och integrerade tjänster får det stöd och den service de behöver.De nuvarande separata och enskilda tjänsterna räcker inte till för att tillgodose alla barns, ungas och familjers behov. En del av fallen som kompetens- och stödcentret stött på är så sällsynta att det eventuellt finns expertis och hjälp att få endast inom ett samarbetsområde. I sådana fall kan expertnätverket vara verksamt på nationell nivå.Utlysningen har samband med den pågående kompletterande utlysningen av statsunderstöd för Framtidens social- och hälsocentral-projekten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ordförande för Internationella fonden för jordbruksutveckling (International Fund for Agricultural Development, IFAD), Gilbert F. Houngbo, besöker Finland den 12 oktober på inbjudan av utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.IFAD är ett av FN:s fackorgan. Finland har länge samarbetat med fonden och finansierat den. IFAD arbetar för bättre livsmedelsförsörjning och nutrition och för att minska fattigdomen på landsbygden. Verksamheten fokuserar på småbrukare, som utgör en tredjedel av alla världens jordbrukare. De är särskilt sårbara för klimatförändringarnas följder. Över 128 miljoner människor omfattades av IFAD:s stöd 2020, och av dem var 49 procent kvinnor.”IFAD är en betydande partner för Finland. Hungern har ökat oroväckande runtom i världen till följd av konflikter, klimatförändringar och coronapandemin. Tillsammans med IFAD söker vi nya lösningar för att minska hungern och fattigdomen. IFAD stöder också det viktiga arbetet mot klimatförändringarna”, säger minister Ville Skinnari.Tack vare IFAD fick över 23 miljoner människor tillgång till finansiella tjänster år 2020 och 3,7 miljoner människor fick utbildning för att kunna utveckla lönsam företagsverksamhet. Närmare 1,7 miljoner hektar mark började brukas med klimatsmarta metoder. Dessutom fick nästan 73 000 personer hjälp med att registrera ägande eller nyttjanderätt till mark i nationella datasystem.Under sitt besök träffar generaldirektör Houngbo förutom minister Skinnari också jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio och chefen för Nordiska utvecklingsfonden (Nordic Development Fund, NDF) Karin Isaksson. NDF har sitt högkvarter i Helsingfors. 
Houngbo diskuterar med representanter för Baltic Sea Action Group och Meteorologiska institutet om möjligheterna med odlad mark som kolsänkor för att motverka klimatförändringarna. Därtill deltar Houngbo i ett evenemang där finska företag presenterar sina lösningar. Internationella fonden för jordbruksutveckling IFAD: IFAD (International Fund for Agricultural Development) är ett internationellt finansieringsinstitut som stöder utveckling. Fonden är ett av FN:s fackorgan. IFAD är en av världens största finansiärer av jordbruk och landsbygdsutveckling i de fattigaste länderna.IFAD planerar och finansierar program och projekt som främjar livsmedelsförsörjning och nutrition och minskar fattigdomen på landsbygden i utvecklingsländer. Verksamheten fokuserar på jämställdhets- och klimatfrågor. Fondens tolfte finansieringsperiod (2022–2024) inleds inom kort. Under den tolfte perioden riktas 3,8 miljarder euro till projekt som stöder den fattiga befolkningen på landsbygden. IFAD höjer sitt klimatfinansieringsmål och satsar såväl på anpassningsåtgärder som på att motverka klimatförändringar. IFAD satsar också allt mer på svaga stater och på Afrika. Finland stöder IFAD med en finansieringsandel på totalt 15 miljoner euro 2022–2024. Därtill förhandlar Finland om att bevilja ett så kallat partnerskapslån till IFAD. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utfärdat en förordning enligt vilken kommuner, samkommuner och Åland ersätts för de direkta kostnader som uppstått till följd av covid-19-pandemin. Enligt förordningen ska statsunderstöd beviljas i synnerhet för testning, spårning, vaccinering och vård.Det är huvudsakligen kalkylerade kostnader som ersätts med statsunderstödet. Beloppet av det verksamhetsbaserade understödet bestäms genom att antalet (t.ex. testerna) multipliceras med den ersättning per enhet som fastställs i förordningen. Nivån på ersättningarna dimensioneras så att de kostnader som orsakats av vården täcks till fullo på riksnivå. På så sätt orsakar coronakostnaderna inget underskott för kommunerna, och inte heller något betydande överskott. För att täcka övriga direkta kostnader som orsakats av coronapandemin, såsom ökad användning av skyddsutrustning och höjda hälsosäkerhetskrav, innehåller understödshelheten också en kalkylerad post som baserar sig på invånarantalet.I helheten ingår dessutom en behovsprövad andel med vilken det är möjligt att höja understödsbeloppet ifall de ersättningar som bestäms enligt kalkylerade principer inte ger tillräcklig kompensation. I helheten beaktas de kostnader som sökanden har orsakats under hela året, de understöd som sökanden redan fått och annan statlig finansiering.I fråga om kommunernas åtgärder för bekämpning av covid-19 är det i princip fråga om verksamhet som enligt lag hör till kommunernas organiserings- och kostnadsansvar. I det exceptionella pandemiläget är det dock motiverat att staten tar ett mer omfattande ansvar för de kostnader som uppstått.Förutom kommunerna beviljas även sjukvårdsdistrikt understöd. Dessutom kan sådana samkommuner som tagit över kommunens organiseringsansvar söka understöd, förutsatt att kommunen överför ansökningsrätten till samkommunen. Statsunderstödet utlyses i två omgångar. Den första ansökningsomgången börjar vecka 41, och den andra i början av år 2022. Ansökningsmaterialet publiceras på social- och hälsovårdsministeriets webbplats:Ansökan om statsunderstöd år 2021  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård är nöjd med genomförandet av social- och hälsovårdsreformen som inletts och följer fortlöpande med genomförandet. Ministerarbetsgruppen anser det vara viktigt att välfärdsområdenas beredningsarbete är fortsatt planmässigt.Ministerierna bedömer förberedelserna inför inledandet av välfärdsområdenas verksamhet och förvaltning och även hur den finansiering som anvisas för ändamålet används och om den är tillräcklig. Avsikten är bl.a. att under slutet av året samla in uppgifter om välfärdsområdenas ekonomiplaner. Regeringen har lagt fram att sammanlagt 262 miljoner euro avsätts för beredningsarbetet i välfärdsområdena under åren 2021–2022. Finansieringen beviljas som statsunderstöd från finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. Välfärdsområdenas eventuella behov av tilläggsfinansiering bedöms i takt med att genomförandet framskrider, och man bereder sig på behovet i tilläggsbudgetpropositionerna under 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I och med social‐ och hälsovårdsreformen övergår ansvaret för social‐ och hälsovården och räddningsväsendet till välfärdsområdena och Helsingfors stad i början av år 2023. Lagen om välfärdsområden trädde i kraft den 1 juli 2021.
Uppgifterna inom miljö- och hälsoskydd ska fortsättningsvis ingå i kommunernas ansvarsområde, det sker inga ändringar i alternativen för hur kommunerna kan organisera sin samverkan. De tillsynsenheter som finns i anslutning till samkommunen för social- och hälsovård ska däremot omorganiseras före den 1 januari 2023, förutsatt att kommunerna i området inte avtalar om att uppgifterna ska skötas av välfärdsområdet. Uppgifterna inom miljö- och hälsoskydd kan förflyttas till välfärdsområdet om alla kommuner som ingår i välfärdsområdet fattar ett gemensamt beslut i frågan. Lagen om samarbetsområden för miljö- och hälsoskyddet gäller fortfarande, och tillsynsenheterna måste uppfylla kraven i den lagen oberoende av hur verksamheten organiseras. I social- och hälsovårdsministeriets, jord- och skogsbruksministeriets och Finlands Kommunförbunds brev till kommunerna och kontrollenheterna inom miljö- och hälsoskyddet finns en beskrivning av hur inrättandet av välfärdsområdena kommer att påverka ordnandet av miljö- och hälsoskyddet i olika situationer. I brevet finns bifogat Kommunförbundets anvisning om samarbetsområdena för miljö- och hälsoskyddet. Med miljö- och hälsoskyddsuppgifter avses hälsoskydd, tobakskontroll, veterinärvård och livsmedelstillsyn.Hyvinvointialueiden perustamisen vaikutus ympäristöterveydenhuoltoon (på finska)Kuntaliiton ohjeita ympäristöterveydenhuollon järjestämiseen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen lämnade den 7 oktober 2021 en proposition till riksdagen med förslag till ändringar i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor, gruvlagen och kärnenergilagen. Verksamhetsutövare, till exempel företag, ska hos Tukes ansöka om tillstånd för industriell hantering av farliga kemikalier samt tillverkning och upplagring av explosiva varor. Regeringens förslag till ändring av kemikaliesäkerhetslagen ger i framtiden de föreningar, stiftelser och kommuner som anges i lagen möjlighet att anföra besvär över de tillstånd som Tukes beviljar. I lagen föreslås också andra tekniska ändringar. Till alla tre lagar, kemikaliesäkerhetslagen, kärnenergilagen och gruvlagen, fogas dessutom en hänvisning till det internationella samrådsförfarandet enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Den tillämpas i gränsöverskridande fall som gäller miljökonsekvensbedömning.Genom regeringens proposition till riksdagen kompletteras genomförandet av EU-lagstiftningen i den nationella lagstiftningen. EU-kommissionen har gett Finland två formella underrättelser om det nationella genomförandet av EU-lagstiftningen, och därför föreslås det att bestämmelserna i fråga ändras. De föreslagna ändringarna avses träda i kraft under 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s inrikesministrar sammanträder i rådet för rättsliga och inrikes frågor i Luxemburg den 8 oktober. På ministrarnas agenda står bland annat migrationens yttre dimension, läget i Afghanistan och bekämpningen av sexuellt våld mot barn. Inrikesminister Maria Ohisalo representerar Finland vid mötet.Partnerskap med tredjeländer och den aktuella migrationssituationen på agendanSådana partnerskap med tredjeländer, dvs. länder utanför EU, som gynnar båda parterna har blivit en viktig del av EU:s asyl- och migrationspolitik och reformen av den. – I stället för att allmänt diskutera partnerskap börjar vi nu behandla konkreta landsspecifika handlingsplaner. Som en del av de skräddarsydda planerna försöker vi bland annat främja lösningar som tar hänsyn till de grundläggande och mänskliga rättigheterna i partnerländerna, säger minister Ohisalo.Som prioriterade länder har i detta skede valts Tunisien, Marocko, Libyen, Nigeria, Niger, Bosnien och Hercegovina, Turkiet, Afghanistan och Irak. I de handlingsplaner som utarbetas för dessa länder fastställs tydliga mål, kompletterande stödåtgärder och konkreta tidsplaner. Vid rådsmötet får inrikesministrarna höra hur planeringsarbetet framskrider. Ministrarna diskuterar också den aktuella migrationssituationen. Förutom de traditionellt sett viktiga rutterna vid Medelhavet kommer diskussionen sannolikt också att gälla Belarus verksamhet vid gränsen mot Polen, Litauen och Lettland samt följderna av situationen i Afghanistan. Handlingsplanen för bekämpning av terrorism i Afghanistan behandlasEfter att talibanerna tog makten har EU-länderna aktivt diskuterat läget i Afghanistan och dess konsekvenser. I slutet av augusti behandlades situationen i Afghanistan vid ett extrainsatt möte i rådet för rättsliga och inrikes frågor. Efter mötet gavs ett uttalande i frågan. Vid rådsmötet får deltagarna ta del av det slovenska ordförandeskapets och Europeiska kommissionens lägesrapport om Afghanistan. Också handlingsplanen för bekämpning av terrorism som gäller Afghanistan presenteras. Nya åtgärder för att bekämpa sexuellt våld mot barnInrikesministrarna ska också diskutera den digitala dimensionen av utredningar av sexuella övergrepp mot barn och vilka utmaningar den innebär. Europeiska kommissionen utarbetar som bäst ett nytt lagstiftningsinstrument för att bekämpa sexuellt våld mot barn på nätet. Instrumentet förväntas omfatta åtgärder för att ingripa i situationer där en webbplattform inte avlägsnar material som bevisar sexuellt våld mot barn. Ett EU-kompetenscentrum för att bekämpa sexuellt våld mot barn är också under planering. Syftet med centret är att effektivisera samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter, företag och det civila samhället. Centret ska också stödja medlemsstaterna i alla åtgärder som gäller förebyggande av sexuellt våld mot barn, såsom brottsbekämpning, hjälp till offer och internationellt samarbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi