NordenBladet — Statsrådets kansli har beställt en halvtidsutvärdering av programmet Sunda lokaler 2028. Syftet med utvärderingen är att analysera programmets framsteg, resultat och effekter. Utifrån analyserna läggs det fram utvecklingsförslag för det fortsatta genomförandet av programmet.Utvärderingen genomförs med blandade metoder. Också programmets målgrupper och intressegrupper engageras på bred front. Utvärderingen ska skapa klarhet i programmets komplexa teman genom intervjuer med experter, en enkät och fallstudier. Den insamlade informationen utnyttjas i utvecklingsarbetet i regionala workshoppar. Målet är att få en så heltäckande representation av de olika målgrupperna och intressegrupperna som möjligt i workshopparna. Utifrån utvärderingen ska det också läggas fram indikatorer för mätning av programmets effekter.Utvärderingen genomförs av Owal Group Oy i samarbete med Teknologiska forskningscentralen VTT. Utvärderingen inleddes i september och blir klar före utgången av februari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har idag tillsatt en arbetsgrupp som ska bereda ett program för att utveckla skolmaten i enlighet med regeringsprogrammet. Programmet omfattar teman som gäller skolbespisning i grundskolan och på andra stadiet. Programmets centrala mål är att göra skolmaten mera uppskattad och öka deltagandet i skolbespisning samt att utveckla praxis i anslutning till skolbespisningen.En avsikt är att till exempel göra mellanmål till en del av skolmaten vid varje skola. Målet är att skolmatens grad av inhemskt ursprung, hälsosamhet och ekologi ska förbättras och att den jämlika och kollektiva skolbespisningen utvecklas.Enligt tidsplanen blir arbetet med att utarbeta programmet klart i oktober 2022. Vid beredningen vill man på bred front höra intressentgrupperna kring skolbespisning och i synnerhet dess kunder, alltså eleverna. Utöver utarbetandet ser arbetsgruppen till att utvecklingsförslagen i programmet omsätts i praktiken och att samarbetet kring skolbespisning stärks.– Finland har redan i över sjuttio år varit en föregångare när det gäller att erbjuda alla elever en jämlik och hälsosam skolmåltid som är avgiftsfri för alla elever. I bästa fall bidrar måltiderna till glädje i skolans verksamhet och ökar trivseln, tillfredsställelsen i skolan och inlärningsresultaten. Skolbespisningens effekter är bärande som livslånga matminnen, som utvidgade smakpreferenser och som modell för gott ätande. Jag är nöjd över att en bred arbetsgrupp med god yrkeskunskap inleder sin verksamhet med målet att alla ska äta sin skolmåltid, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.– Det är bra att komma ihåg att en livskraftig nationell livsmedelsproduktion och dess totala hållbarhet är en garanti för högklassig och heltäckande skolmat. Därför har vi dragit upp riktlinjer för ansvarsfull offentlig livsmedelsupphandling där hållbarheten beaktas ända från jord till bord, fortsätter Leppä.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände i april 2021 en riksomfattande trafiksystemplan för åren 2021-2032. Riksdagen har tagit ställning till planen.Kommunikationsministeriet följer årligen hur åtgärderna i den riksomfattande trafiksystemplanen framskrider och utarbetar en sammanfattande rapport om dem. Den första sammanfattande rapporten publicerades den 12 oktober 2021.I den sammanfattande rapporten ges en översikt över finansieringen av trafiksystemet och hur åtgärderna inom trafiksystemets olika delområden framskrider. Den sammanfattande rapporten beskriver främst hur statens åtgärder framskrider. Informationen utnyttjas vid planeringen av nästa års verksamhet och den betjänar interaktivt trafiksystemarbetet på olika planeringsnivåer.En central utmaning vid genomförandet av åtgärderna i den riksomfattande trafiksystemplanen är att den plan för de offentliga finanserna som fastslogs våren 2021 och budgetförslaget för 2022 inte innehåller planenliga anslag för genomförandet av planen. I planen föreslogs nästan inga nya åtgärder som kräver finansiering för 2022, men på längre sikt kommer bristen på finansiering att synas.Åtgärder som inte kräver finansiering framskrider planenligt.Läget i trafiksystemet och uppnåendet av målen för den riksomfattande trafiksystemplanen följs upp i Transport- och kommunikationsverkets analys av transportsystemet. Den första versionen av transportsystemanalysen publicerades den 4 oktober 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den svenska översättningen av integrationsordlistan har publicerats. Integrationsordlistan förenhetligar användningen av begreppen som hänför sig till integration, likabehandling och diskriminering.Ordlistan publicerades ursprungligen på finska tillsammans med de svenskspråkiga motsvarigheterna i juni 2021. Nu har även definitioner av termerna och anmärkningar på svenska tagits in till ordlistan.
Ordlistan betonar likabehandling och invandrarnas egen aktivitet. I stället för integration ska man i fortsättningen helst tala om främjande av integration.  
Arbetet med integrationsordlistan gäller definition av begrepp som hänför sig till integrationslagen (lagen om främjande av integration) och de centrala tjänster som stöder integration. I den nya ordlistan har det också tagits in begrepp som gäller likabehandling, delaktighet och diskriminering. De termer som används i politiken och lagstiftningen påverkar myndighetsspråket och klientarbetet samt den allmänna debatten och attitydklimatet. 
De nya termerna betonar likabehandling
Termerna har bedömts med tanke på om de främjar eller minskar jämlikheten. Som resultat av bedömningen har man i ordlistan tagit in termen invandrad som synonym till termen invandrare. Den senare termen uttrycker tydligare att det är fråga om en person som faktiskt har flyttat till landet. 
I fråga om termen invandrare betonas det i ordlistan att begreppet inte bör användas när det hänvisas till personer som antas vara invandrare till exempel på grund av namn, utseende eller modersmål. Termen ska användas endast i sådana situationer där den har ett förklarande värde, såsom exempelvis i statistiker. 
Den svenskspråkiga termen invandrad kan användas i stället för termen invandrare. Termen invandrare används särskilt i författningar, men termen anses ha en negativ ton. I den svenska lagstiftningen används även termen nyanlända invandrare.
Integration är en process som går i flera riktningar  Integration är en process som går i två eller flera riktningar och där också det omgivande samhället förändras och utvecklas till följd av invandringen. Begreppet integration beskriver denna dubbelriktning väl. I integrationsordlistan definieras den finska motsvarigheten för integration (kotoutuminen) dock som en individuell process som sker i interaktion med samhället. Denna process ökar invandrarens delaktighet, jämlikhet och jämställdhet i samhället. I integrationsordlistan beskriver begreppsparet integration och samhällets mottaglighet denna process som går i två riktningar.
Den tidigare finska termen för integration (kotouttaminen) har i ordlistan ersatts med termen kotouttamisen edistäminen, det vill säga främjande av integration. Den tidigare finska termen rekommenderas inte, eftersom den kan tolkas så att invandraren endast är ett objekt för verksamheten utan någon aktiv roll i processen. Till främjandet av integration hör också främjande av samhällets mottaglighet.
Diskussionen om integrationsbegrepp fortsätter i brett samarbete Integrationsordlistan har publicerats i serien arbets- och näringsministeriets publikationer som tvåspråkig förstaupplaga. Till ordlistan fogas eventuella nya begrepp i samband med revideringen av integrationslagen och de tjänster som stöder integration. Begreppsarbetet fortsätter i samarbete med olika intressentgrupper, såsom organisationer på området och delegationen för etniska relationer (Etno). 
Arbets- och näringsministeriet och Terminologicentralen inledde arbetet med integrationsordlistan i augusti 2019. Arbetsgruppen har utöver sakkunniga från arbets- och näringsministeriet bestått av företrädare för justitieministeriet (Etno), närings-, trafik- och miljöcentralen, arbets- och näringstjänsterna, Institutet för hälsa och välfärd, Befolkningsförbundet och Utbildningsstyrelsen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet, Vattenverksföreningen och Kommunförbundet har undertecknat ett frivilligt Green deal-avtal om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Avtalet syftar till att minska den miljöbelastning som orsakas av näringsämnen och skadliga ämnen i avloppsvatten från tätbebyggelse.Frivilliga avtal har stor betydelse för vattenskyddet genom att de utvecklar reningsverkens verksamhet till en högre nivå än kraven i miljötillståndsvillkoren och främjar vattenvården. Det Green deal-avtal som nu undertecknats är en fortsättning på det första avtalet från 2012 som baserar sig på frivillighet. I det nya avtalet blir miljömålen för reningsverken och de åtgärder som vidtas för att uppnå dem allt mer ambitiösa.“Det Green deal-avtal som nu har ingåtts är ett ambitiöst steg mot bättre rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Avtalet föregår den kommande reformen av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och stöder också alla aktörer i att uppnå målen i ramdirektivet för vatten”, konstaterar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Nationella och kvantitativa målI avtalet ställer man upp nationella kvantitativa mål för alla reningsverk som behandlar avloppsvatten från tätbebyggelser och som omfattas av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. De reningsverk som omfattas av direktivet behandlar en mängd avloppsvatten som motsvarar den genomsnittliga mängden avloppsvatten som minst 2 000 personer producerar per dygn. Personekvivalenten 2 000 hänvisar till detta. Också mindre miljötillståndspliktiga avloppsreningsverk uppmuntras att delta i arbetet för att minska näringsbelastningen från avloppsvattnet.  Före utgången av 2027 är målet att 90% av helhetsresultaten från alla reningsverk som är dimensionerade för mer än 10 000 personekvivalenter ska vara bättre än de gränsvärden som anges i miljötillstånden. Motsvarande mål för reningsverk som är dimensionerade för 2 000–10 000 personekvivalenter är 80%. Enligt miljötillstånden är till exempel kväve- och fosforhalten i avloppsvattnet sådana resultat som ska övervakas.Ett ytterligare mål är att den sammanlagda faktiska biologiska syreförbrukningen ska vara högst 2 600, fosforbelastningen 100, ammoniumkvävebelastningen 400 och kvävebelastningen 2 800 ton per år vid reningsverk som är dimensionerade för minst 2 000 personekvivalenter.Avtalet stöder utvecklingen av sektorn genom frivilliga åtgärderVattentjänstverk och avloppsreningsverk som ingår frivilliga avtal för att genomföra åtgärder som ytterligare minskar den belastning som näringsämnen och skadliga ämnen i avloppsvatten från tätbebyggelse orsakar miljön spelar en nyckelroll i utvecklingen. Reningsverken kan också ställa upp egna mål för sin verksamhet.“Kommunala avloppsreningsverk spelar en viktig roll i skyddet av vattendrag. Kontinuerlig utveckling av verksamheten och reningsresultat som är bättre än tillståndsvillkoren är ett allmänt tillvägagångssätt vid avloppsreningsverken. I och med avtalet etableras förhoppningsvis en praxis där det inte finns behov av att granska tillståndsbeslutet, om avloppsreningsverket åtar sig att frivilligt uppnå bättre resultat än vad som anges i tillståndet. Detta frigör resurser för annat arbete såväl vid vattentjänstverken som hos myndigheterna”, konstaterar Osmo Seppälä, verkställande direktör för Vattenverksföreningen.De föreningar som undertecknat avtalet uppmuntrar sina medlemmar, kommuner, vattentjänstverk och avloppsreningsverk att ingå egna åtaganden i avtalet. Miljöministeriet och föreningarna ställer tillsammans upp mål för behandlingen av avloppsvatten från tätbebyggelse, identifierar väsentliga utvecklingsobjekt och drar upp strategiska riktlinjer för utvecklingen av vattentjänstverkens och avloppsreningsverkens verksamhet. Dessutom främjar de projekt för utvecklande av vattenskyddet och andra åtgärder som stöder målen i avtalet. Ministeriet utarbetar sammandrag av åtgärderna och resultaten samt bedömer hur målen har nåtts och avtalets effekter.”Kommunerna äger största delen av reningsverken för avloppsvatten från tätbebyggelse i vårt land. Reningen av avloppsvatten har redan i årtionden varit en av de mest verkningsfulla kommunala miljöskyddsåtgärderna. Det nya avtalet uppmuntrar kommunerna inom ägarstyrningen att göra beslut som främjar en allt hållbarare livsmiljö”, påminner Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.Green deal är ett frivilligt avtal mellan staten, näringslivet och kommunsektorn. Målet är att tillsammans främja målen för hållbar utveckling genom att söka lösningar för att stävja klimatförändringarna, trygga den biologiska mångfalden, minska användningen av naturresurser och främja cirkulär ekonomi.  Avloppsreningsverken har en viktig betydelse för vattenskyddet. I Finland finns nästan 400 reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. Ungefär 85 procent av befolkningen i vårt land bor i ett område som omfattas av centraliserad avloppshantering och avloppsvattenrening. Den största miljöbelastningen i avloppsvattnet från tätbebyggelse orsakas av syreförbrukning orsakat av organiskt material, fasta partiklar, fosfor och kväve.Sitoumus2050.fi: Green deal-avtal om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (på finska)Sitoumus2050.fi: Tidigare Green deal-avtal

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försöken att påverka vårens kommunalval genom automatiserade konton i sociala medier, så kallade bottar, var varken särskilt många eller verkningsfulla. Detta framkommer av slutrapporten från forskningsprojektet ELEBOT-2021. I detta avseende har det inte skett någon stor förändring i förhållande till riksdagsvalet 2019.Automatiserade botkonton i sociala medier har under de senaste åren använts som verktyg för valpåverkan runt om i världen.ELEBOT-2021 är ett samprojekt där forskare vid institutionen för datateknik vid Aalto-universitetet och forskare vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet undersökte robotkonton på Twitter vid tiden för kommunalvalet i maj–juni 2021. I forskningsprojektet utreddes också i vilken utsträckning det i den politiska debatten på Twitter då förekom avstängda konton som hade spärrats eller raderats av Twitter.Enligt rapporten var mängden botliknande konton liten och deras effekt på den politiska diskussionen var låg. Det har inte skett någon stor förändring i detta avseende, eftersom antalet bottar och bottarnas effekt var liten också vid riksdagsvalet 2019.Det förekom väldigt få avstängda konton i samband med kommunalvalet. Antalet avstängda konton var större i samband med riksdagsvalet 2019.I projektet utreddes också hur botliknande konton och avstängda konton stod i samband med olika åsiktsbubblor.Materialet i undersökningen bestod av 1 124 550 meddelanden som samlades in i maj–juni 2021.I framtiden är det viktigt att utveckla ett verktyg för att identifiera bottar som använder finska, för att grundligare kunna reda ut hur de fungerar.ELEBOT-2021 har finansierats av justitieministeriet. Projektet är en repris av ELEBOT-2019, där man undersökte bottarnas inverkan på riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet 2019. Forskningsrapporten representerar forskarnas åsikter. Resultaten av undersökningen kommer att utnyttjas för att skapa en helhetsbild av valpåverkan och valtrakasserier i Finland.Länk till forskningsrapporten: Slutrapport från ELEBOT-2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet och Institutet för hälsa och välfärd har utfärdat en ny rekommendation om hälsosäkerhet för småbarnspedagogiken, skolorna, läroanstalterna och högskolorna. I rekommendationen har man beaktat ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar och övergången till lokala och regionala precisionsåtgärder när coronabegränsningarna avvecklas. Rekommendationen har uppdaterats så att den motsvarar de övriga gällande rekommendationerna om coronaepidemin och statsrådets riktlinjer. Syftet med rekommendationen är att stöda tryggt ordnande av småbarnspedagogik och utbildning samt trygg användning av lokaler medan coronaepidemin pågår. Genom att följa rekommendationen kan man förebygga smitta och minska antalet exponerade. Om regionala smittkluster uppstår ska epidemin i första hand bekämpas genom lokala och regionala åtgärder som baserar sig på lagen om smittsamma sjukdomar. Den nya rekommendationen ersätter motsvarande rekommendation som utfärdades i augusti.Rekommendationerna om användningen av munskydd kan variera regionaltEnligt den uppföljning som Institutet för hälsa och välfärd har gjort har risken för coronavirussmitta varit liten inom småbarnspedagogiken, i skolorna och vid läroanstalterna, och det finns inte längre något behov av att ge en allmän nationell rekommendation om användningen av munskydd för undervisningssektorn. Regionala och lokala behöriga myndigheter kan i enlighet med epidemiläget ge egna kompletterande eller mer begränsade rekommendationer som grundar sig på deras riskbedömning. Utbildningsanordnarna ansvarar för säkerheten i studiemiljön och kan utfärda egna rekommendationer om munskydd som gäller lokaler för undervisning och tentamina. Rekommendationerna om användningen av munskydd i läroanstalter, skolor och inom småbarnspedagogiken kan därför variera regionalt och från läroanstalt till läroanstalt.De temporära bestämmelserna om åtgärder för att förebygga coronaepidemin i lagen om smittsamma sjukdomar gäller fram till den 31 december 2021. Enligt lagen om smittsamma sjukdomar ska man fortfarande säkerställa effektiviserad rengöring av lokalerna och se till att det t.ex. finns möjlighet att rengöra händerna. Det tidigare kravet på två meters avstånd har slopats i lagen om smittsamma sjukdomar. Det är dock fortfarande bra att ordna vistelsen i lokaler så glest som möjligt. Tillräckliga avstånd och undvikande av närkontakter förhindrar smitta. Den nationella rekommendationen om att undervisningsgrupperna ska hållas isär kan slopas. Likaså slopas den tidigare nationella rekommendationen om säkerhetsavstånd på två meter.Övergång till befogenheter enligt lagen om smittsamma sjukdomarI enlighet med statsrådets principbeslut av den 9 september 2021 slopas de begränsningar och rekommendationer som tidigare baserat sig på regionala epidemifaser (basnivå, accelerationsfas, samhällsspridning) när en tillräcklig vaccinationstäckning har uppnåtts. Om smittläget tillåter kan regionerna börja avveckla restriktioner stegvis redan före det. Förfarandena inom småbarnspedagogiken och i skolorna, läroanstalterna och högskolorna grundar sig på de lagar som reglerar deras verksamhet och i första hand på befogenheter enligt lagen om smittsamma sjukdomar.För att förhindra att eventuella infektioner sprids är det viktigt att alla iakttar den praxis att man inte deltar i småbarnspedagogik, undervisning eller annan verksamhet som ordnas i läroanstalternas lokaler om man har symtom eller är sjuk.UKM-THL rekommendation till anordnare av utbildning och småbarnspedagogik under coronavirusepidemin (PDF)UKM-THL rekommendation till universitet, yrkeshögskolor och anordnare av gymnasieutbildning, yrkesutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande utbildning för vuxna under coronavirusepidemin (PDF)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för elfte gången onsdagen den 13 oktober. Temat för mötet är ett avtal om koldioxidsnål cirkulär ekonomi genom vilket man strävar efter att påskynda uppnåendet av målen i programmet för cirkulär ekonomi som färdigställdes våren 2021.Regeringen fattade ett principbeslut om programmet för cirkulär ekonomi i april 2021. Enligt beslutet ska förbrukningen av icke-förnybara naturresurser minska, och en hållbar användning av förnybara naturresurser kan öka så att den totala inhemska förbrukningen av primära råvaror 2035 inte överstiger 2015 års nivå. Resursproduktiviteten bör fördubblas före 2035 jämfört med situationen 2015. Dessutom bör graden av cirkulär ekonomi för material fördubblas före 2035.”Den cirkulära ekonomin erbjuder lösningar för att minska överkonsumtionen av naturresurser vilket bidrar till att stävja klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald. Bara målet att minska användningen av naturresurser styr redan utvecklingen i rätt riktning – detta har vi sett på ett allmännare plan i klimatarbetet. Som stöd för detta mål söker vi nu konkreta åtgärder inom olika sektorer som främjar övergången till cirkulär ekonomi. Alla aktörer behövs med i förändringen av det ekonomiska systemet”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, ordförande för rundabordsmötet.Ett sätt att främja målen för programmet för cirkulär ekonomi är avtalet om koldioxidsnål cirkulär ekonomi, som man vill att kommuner, företag och andra aktörer ska ansluta sig till med sina egna åtaganden. Åtagandena ska basera sig på scenarier där organisationer tillsammans med forskningsinstitut utarbetar riktlinjer för en klimatneutral framtid. Utifrån dessa scenarier ställer aktörerna upp egna mål som de förbinder sig till. Processerna i scenarierna kan också matas in i de färdplaner för koldioxidsnåla lösningar som flera sektorer har utarbetat under de senaste åren, och som det är aktuellt att uppdatera och komplettera. För att genomföra mer verkningsfulla åtgärder bildar man ett nätverk av experter som erbjuder verktyg, söker lämpliga finansieringskällor och hjälper till att lösa flaskhalsar.I rundabordsforumet för klimatpolitik deltar ett stort antal aktörer från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035. Rundabordsforumet stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken.I sociala medier kan man följa rundabordsforumets aktivitet under hashtaggarna #ilmastonpyöreäpöytä och #klimatneutral2035.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finanspolitiska ministerutskottet förordade den 12 oktober 2021 att Landskapens lokalcentral Ab, som styrs av finansministeriet, ska omvandlas till ett kompetenscentrum för välfärdsområdenas lokal- och fastighetsförvaltning. Kompetenscentrumet har till uppgift att upprätthålla välfärdsområdenas gemensamma lokaldatasystem och tjänster i anslutning till det.Bildandet av ett kompetenscentrum för välfärdsområdena finns föreskrivet i lag. Ägandet av det nya kompetenscentrumet överförs till välfärdsområdena vid ingången av 2023.  Statens ägarandel i bolaget preciseras vid den fortsatta beredningen. Välfärdsområdena hörs i samband med överföringen av ägandet och vid deltagandet i beredningen av inrättandet av välfärdsområden. Kompetenscentrumet för lokal- och fastighetsförvaltning deltar i beredningen av inrättandet av välfärdsområden. Dessutom kommer kompetenscentrumet att uppdatera sin strategi samt utveckla sina tjänster och prissättningen av dem.Kompetenscentrumet för lokal- och fastighetsförvaltning upprätthåller välfärdsområdenas gemensamma lokaldatasystem och tjänster i anslutning till detDet gemensamma lokaldatasystemet garanterar uppdaterade jämförelseuppgifter om välfärdsområdenas lokaler och möjliggör vid behov enhetlig hyresbestämning. Lokaldatasystemet innehåller fastighetsspecifika uppgifter om de lokaler som välfärdsområdet förfogar över samt om lokalernas omfattning och skick. Uppgifterna spelar en viktig roll vid utarbetandet av välfärdsområdenas och samarbetsområdenas investeringsplaner. Kommunernas lokaluppgifter varierar stort sinsemellan och de finns i olika informationskällor. Balansvärdet för kommunernas fastigheter är ca 35 miljarder euro, och för sjukvårdsdistriktens del kommer investeringsprojekt på uppskattningsvis 5 miljarder euro att bli färdiga under de kommande tio åren.Kompetenscentrumet är skyldigt att årligen lämna välfärdsområdena och statsrådet en redogörelse för de investeringsbeslut som välfärdsområdena fattat i fråga om lokalerna samt för beslutens inverkan på välfärdsområdets ekonomi. Statsminister sanna Marins regering har berett en reform av social- och hälsovården och räddningsväsendet, där man inrättar självstyrande välfärdsområden för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster. Ägandet eller besittningen av fastigheter eller lokaler centraliseras inte på det sätt som planerats i reformen av social- och hälsovårdstjänsterna under den föregående regeringsperioden. Den ursprungliga uppgiften för landskapens lokalcentral skulle ha varit förvaltning av fastigheter, ägande och underhåll av landskapens lokaler samt produktion av tjänster i anslutning till dessa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsfinansieringen till förmånstagare för avkastningen av penningspelsverksamhet minskar trots kompensationen med 43 miljoner euro på undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde år 2022. Minskningen av intäkterna i nästa års budget har nu allokerats enligt den fördelning som regeringen beslutade vid ramförhandlingarna.I enlighet med de riktlinjer som Marins regering drog upp vid ramförhandlingarna kompenseras minskningen av intäkterna från penningspelsverksamheten med sammanlagt 330 miljoner euro år 2022. Regeringen fattade beslut om detta under ramförhandlingarna våren 2021.Enligt regeringens beslut är kompensationen 174 miljoner euro på undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde år 2022. Jämfört med innevarande år innebär regeringens riktlinje att besparingar på 43 miljoner euro riktas till konst och kultur, idrott och motion samt ungdomsarbete och forskning. Man har nu fastslagit exakt hur dessa nedskärningar fördelas.De penningspelsmedel som anvisas för konst och kultur och kompensationen för den minskade avkastningen minskar med undantag för poster av engångsnatur med cirka 18,4 miljoner euro jämfört med innevarande år (11 %). Nedskärningarna riktas så att deras negativa effekter blir så små som möjligt med tanke på tillgodoseendet av de kulturella rättigheterna, fullgörandet av uppgifter som grundar sig på lagstiftningen, fullgörandet av förpliktelserna enligt internationella avtal samt  genomförandet av riktlinjerna för konst- och kulturpolitiken.Nedskärningarna riktas inte till bl.a. lagstadgade statsandelar eller understöd, lagstadgade stipendier till bildkonstnärer eller understöd för kulturevenemang.För största delen av de aktörer inom konst och kultur vars verksamhet finansieras med penningspelsmedel sjunker finansieringsnivån med cirka 15 procent. Således minskar understöden till olika konstområden, mediefostran, deltagande i kultur och främjande av kulturens tillgänglighet, utveckling av den kommunala och regionala kulturverksamheten, kulturexport, specialmuseer, sammanslutningar inom sektorn samt barnkultur och kulturinstitut.Inom konst- och kultursektorn är nedskärningen mindre än genomsnittet i fråga om finansieringen av de nationella konstinstitutionerna och av kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupores verksamhet. För dessa är nedskärningen 5 procent och anslagen för utveckling av de allmänna biblioteken minskar med 6 procent.  De anslag som reserverats för främjande av filmproduktion, manusskrivning och distribution skärs ned med 8 procent och understöden till kulturtidskrifter med 9 procent.De största procentuella nedskärningarna (ca 50 %) riktas till finansieringen av statens konstverkskommission, understöd för anskaffning av kulturlokaler, anläggningskostnader och grundläggande renoveringar, reparationsunderstöd för föreningshus och rådgivnings- och handledningsarbete samt genomförandet av Rysslandsprogrammet inom konst och kultur. Finansieringen av understöd för utvecklande av kulturturismen och verksamheten vid utbildningsorganisationerna inom olika konstområden minskar med cirka en fjärdedel. Avsikten är att helt och hållet slopa finansieringen av inköpsstödet för litteratur med liten upplaga och det prenumerationsstöd för kulturtidskrifter som betalas till biblioteken.Ungdoms- och idrottsarbetets samt vetenskapens och forskningens andel av intäkterna från penningspelsverksamhetenAvkastningen av penningspelsverksamheten som anvisas för ungdomsarbete och kompensationen för den minskade avkastningen minskar med 4,3 miljoner euro år 2022. Budgeten för ungdomsarbete minskar som helhet med cirka 4,5 miljoner euro (5,5 %). Anslaget som kan användas för understöd till riksomfattande ungdomsorganisationer minskar med cirka 700 000 euro (4 %). En motsvarande nedskärning på 700 000 euro riktas till stöden för lokal fritidsverksamhet. Det uppsökande ungdomsarbetet finansieras inte längre alls med avkastningen av penningspelsverksamheten, men det har en betydande finansiering från allmänna budgetmedel.Penningspelsmedlen som anvisas för motion och idrott och kompensationen för den minskade avkastningen minskar med 11,9 miljoner euro år 2022. Man har strävat efter att rikta besparingarna så att de i så liten utsträckning som möjligt drabbar verksamheten, såsom idrottsföreningarna.Den största nedskärningen i idrottsbudgeten för 2022 gäller byggande av idrottsanläggningar. Även anslagen för stöd till medborgarverksamhet inom motion och idrott minskar med 2,8 miljoner euro (cirka 6 %). I praktiken behöver understöden till riksomfattande organisationer och föreningsstöden dock inte minskas, eftersom man kan använda finansiering som överförs från fjolåret för föreningsstöden.Penningspelsmedlen som anvisas för främjande av vetenskap och forskning och kompensationen för den minskade avkastningen minskar med 8,3 miljoner euro (10,9 %) jämfört med innevarande år. Av det riktas omkring 40 % till grupper av mottagare inom den privata arkivverksamheten och forskningsinstitut inom den tredje sektorn och i synnerhet till dem för vilka finansieringsandelen från penningspelsmedel är liten.Mindre nedskärningar görs i upprätthållandet av gemensamma datasystem för forskningen.
Stödet till vetenskapsinstitut som verkar utomlands minskar med 8 procent i genomsnitt, finansieringen av Heureka och andra förmånstagare inom vetenskapsfostran minskar med 7 procent och finansieringen av de politiska tankesmedjorna med 5 procent. Understödet till Vetenskapliga samfundens delegation minskar med 3 procent.Finansieringen av Institutet för de inhemska språken har överförts till de allmänna budgetmedlen.Vid allokeringen av nedskärningarna har man beaktat verksamhetens forskningspolitiska betydelse och den betydelse som avkastningen av penningspelsverksamheten har för förmånstagarens finansiering som helhet. I riktlinjerna har man också beaktat statsfördrag som förbinder Finland att finansiera verksamheten på en viss nivå.

Källa: Valtioneuvosto.fi