NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet sände den 12 oktober 2021 ett styrningsbrev till kommunerna och samkommunerna samt landskapet Åland om beviljande av EU:s digitala covidintyg för vaccinationer som tagits utomlands.Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att kommunerna på begäran beviljar EU-vaccinationsintyg till personer som har fått vaccin i tredjeländer eller vid en ambassad i Finland. Den som fått vaccinet i ett annat EU-land får i första hand intyget i det landet.Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att kommunerna ordnar utfärdandet av intyg genom regionalt samarbete. Ministeriet rekommenderar också att man använder så smidiga verksamhetssätt som möjligt som är för kundens bästa. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rundabordsforumet diskuterade på onsdagen den cirkulära ekonomins roll i uppbyggnaden av ett klimatneutralt samhälle. I diskussionen framhävdes på ett allmänt plan ödesgemenskapen mellan klimatförändringarna, förlusten av den biologiska mångfalden och överkonsumtionen av material. Som konkreta åtgärder för att främja cirkulär ekonomi lyftes i synnerhet fram utbildning, digitalisering, ekonomiska incitament och utveckling av nya servicemodeller.Diskussionen fokuserade särskilt på avtalet om koldioxidsnål cirkulär ekonomi som är under beredning, och vars syfte är att bidra till att påskynda uppnåendet av målen i programmet för cirkulär ekonomi. Olika aktörer ansluter sig till avtalet med egna åtaganden. Rundabordsdiskussionen utbytte tankar om vilka synpunkter som bör inkluderas i beredningen av avtalet om koldioxidsnål cirkulär ekonomi och hurdana incitament och hurdant mervärde de områden, kommuner, städer, företag eller branschorganisationer som ansluter sig till avtalet behöver.Arbetslivsprofessor Reijo Karhinen höll ett anförande om cirkulär ekonomi som den nya grunden för ekonomin. Miljöministeriets kanslichef Juhani Damski höll ett inledningsanförande om genomförandet av det färska programmet för cirkulär ekonomi och om avtalet om en koldioxidsnål cirkulär ekonomi. Som underlag för diskussionen låg dessutom Jyri Seppänens (Finlands miljöcentral) presentation av scenarioprocessen i anslutning till åtaganden för cirkulär ekonomi och Mira Jarkkos (Helsingfors stad) förslag om cirkulär ekonomi i kommunerna och programmet för cirkulär ekonomi inom byggandet i Helsingfors.Systemisk förändring kräver nytt kunnande och nya arbetssättVid rundabordssamtalet betonades utbildningens roll som en förutsättning för en systematisk och kulturell förändring. Förståelsen för principerna för hållbar utveckling är en allt viktigare medborgarfärdighet och en del av framtidens grundläggande kompetens inom alla områden.Den cirkulära ekonomin är en betydande möjlighet för utbildningssystemet, eftersom det finns efterfrågan på nytt kunnande på alla nivåer. Utbildning och omskolning har också samband med social rättvisa i den ekonomiska omvälvningen: också de mest utsatta människorna ska ha tillträde till arbetsmarknaden.I diskussionerna betonades digitaliseringens roll i främjandet av cirkulär ekonomi. Utan digitala lösningar är en stor systemisk förändring inte möjlig. För att få olika aktörer att ta vara på de möjligheter cirkulär ekonomi erbjuder dem och även ingå egna åtaganden för cirkulär ekonomi behövs det ekonomiska incitament, konstaterade rundabordsforumet. Till exempel skattereformen för hållbar utveckling skulle erbjuda lösningar till detta.Natur- och klimatkonsekvenserna bör beaktasRundabordsforumet ansåg det viktigt att åtagandena om cirkulär ekonomi också innehåller mål för att stävja klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Ofta är åtgärderna inom cirkulär ekonomi och klimatåtgärderna t.ex. i kommunerna i praktiken desamma, eller stöder åtminstone varandra. Färdplanerna för cirkulär ekonomi borde länkas nära samman med klimatfärdplanerna och klimatplanerna och aktörerna borde ha tillgång till stöd för att hitta de effektivaste åtgärderna.Rundabordsdiskussionen konstaterade att även om åtagandena bereds sektorsvis på samma sätt som färdplanerna för ett koldioxidsnålt samhälle, bör scenarierna mellan sektorerna om t.ex. tillgången till hållbar biomassa tas i beaktande. Överlag betonades dubbelkontrollering, liksom också behovet och möjligheterna att samarbeta kring avtalen för att skapa system för cirkulär ekonomi. Möjligheterna till nätverkande är också ett incitament för att ansluta sig till avtalet.I anförandena betonades dock att man noggrant bör följa upp vad de frivilliga avtalen räcker till för. Det behövs också offentliga bestämmelser som gäller alla aktörer för att man ska kunna lösa förlusten av biologisk mångfald och klimatkrisen.Lösningar inom cirkulär ekonomi har betydande affärs- och exportpotentialI diskussionerna lyftes den betydande exportpotentialen för lösningarna inom cirkulär ekonomi fram. Delaktigheten och möjligheterna att utveckla affärsverksamheten och skapa konkurrensfördelar ansågs vara centrala incitament för olika aktörer att ansluta sig till avtalet med egna åtaganden. I diskussionerna betonades också en fungerande marknad för cirkulär ekonomi och behovet av att skapa nya servicemodeller för cirkulär ekonomi.”Det kommer att finnas ett väldigt behov av lösningar inom cirkulär ekonomi ute i världen, eftersom över 90% av det material som kommer in i ekonomin fortfarande är jungfruligt material. Främjandet av cirkulär ekonomi är en förutsättning för att klimat- och naturmålen ska kunna nås”, konstaterade Sitras direktör Mari Pantsar.”Upp till 60 % av möjligheterna att minska utsläppen inom industrin är kopplade till cirkulär ekonomi, och dessutom erbjuder den cirkulära ekonomin en affärspotential på flera miljarder euro per år. I Teknologiindustrin håller vi som bäst på att bygga upp en egen färdplan för cirkulär ekonomi”, konstaterade Teknologiindustrins direktör Helena Soimakallio.Videokommentarer från det klimatpolitiska rundabordsforumets medlemmar Helena Soimakallio (Teknologiindustrin), Ari Alatossava (Ijo kommun) och Antti Palola (STTK) (Youtube, på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunminister Sirpa Paatero har inlett en totalreform av lagen om hemkommun. Reformen bereds i styrgruppen för lagstiftningsprojektet och lagberedningsgruppen. De utreder behoven av ändringar i lagstiftningen om personers hemkommun och bereder utifrån dem ett förslag till ny lag om hemkommun och andra behövliga lagändringar.Lagen om hemkommun innehåller bestämmelser om hur en människas hemkommun och bostad i hemkommunen bestäms. Den projektarbetsgrupp som utredde behoven att ändra lagen om hemkommun våren 2020 föreslog en totalrevision av lagen om hemkommun, dvs. att den nuvarande lagen skulle ersättas med en ny lag. Lagen om hemkommun stiftades för över 25 år sedan och har ändrats flera gånger efter det.Lagstiftningsprojektet utreder nuläget för lagstiftningen om hemkommun och behoven att ändra den. Man kommer att ta i beaktande i synnerhet problemen vid tillämpningen av lagen om hemkommun samt lagens konsekvenser för människors rättigheter och skyldigheter enligt annan lagstiftning. Det centrala målet med projektet är att säkerställa att de anteckningar om hemkommun som görs i befolkningsdatasystemet är uppdaterade och korrekta så att andra myndigheter i sina egna avgöranden kan lita på dem. Samtidigt ser man till att människornas grundläggande rättigheter förverkliga. Det finns hänvisningar till lagen om hemkommun eller till människors hemkommun i flera andra lagar och förordningar. Ändringen av lagen om hemkommun kan således ha konsekvenser för verksamheten inom flera olika förvaltningsområden. I styrgruppen som bereder totalreformen och i lagberedningsgruppen ingår därför företrädare för de ministerier och ämbetsverk som är centrala med tanke på tillämpningen av lagen om hemkommun samt för Kommunförbundet. Projektet genomförs under tiden 12.10.2021–31.3.2023. Ordförande för styrgruppen är understatssekreterare Päivi Nerg och ordförande för lagberedningsgruppen lagstiftningsråd Ville Koponen från finansministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieminister Anna-Maja Henriksson bjuder in alla Vasabor och österbottningar att dela med sig av sina tankar om hur demokrati och deltagande kan stöda lycka och ett gott liv. Evenemanget i Vasa den 25 oktober ingår i Finlands ministrars ”Europa är vi”-turné.Vad är ett gott liv nu och i framtiden? Vad betyder demokrati och deltagande för dig? Vilka möjligheter att delta bidrar på bästa sätt till ett gott liv? Kom och berätta för justitieminister Anna-Maja Henriksson vad du anser om behoven att utveckla framtiden för demokrati i Vasa, Österbotten och Europa.Diskussionsmötet, som arrangeras på Hanken i Vasa (Biblioteksgatan 16), är en del av ministerturnén ”Europa är vi”. I höst och vinter kommer ministrarna att resa runt i landet och höra vad finländarna anser och önskar i fråga om Europas framtid. Evenemangsserien är en del av konferensen om Europas framtid. Allmänhetens åsikter samlas också in på den öppna webbplattformen för konferensen om Europas framtid. Åsikterna förs vidare och blir en del av EU:s överläggningar om vilket slags Europa vi vill bygga.Diskussionsmötet inleds med anföranden av justitieminister Henriksson, Europaparlamentariker Miapetra Kumpula-Natri, lektor Anders Fransén och forskare Thomas Karv från Åbo Akademi samt regionservicechef Suvi Aho från Vasa stad och Katja Lösönen från Kalevala Kvinnoförbundet. De behandlar sambandet mellan demokrati och ett gott liv. Därefter svarar minister Henriksson på frågor från elever vid gymnasieskolor i Vasa och publiken har möjlighet att ställa frågor. Diskussionsledare är Anna Bertills.Evenemanget är öppet för alla men kräver förhandsanmälan. Anmäl dig senast den 20 oktober 2021 via denna länk. Evenemangets språk är finska och svenska.Programmet för evenemanget i VasaFramtiden för demokrati, deltagande och ett gott liv i Finland och Europa – hur säkerställer vi den?Måndagen den 25 oktober 2021, kl. 14.00–16.15
Hanken, Biblioteksgatan 16, VasaLäs mer:
Ministerturnén
Konferensen om Europas framtid, webbplattformen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På agendan för kommittén för social trygghet den 11 oktober fanns frågorna om grundskyddets tillräcklighet och alternativa modeller för socialskydd. Bedömningen av grundskyddets tillräcklighet“Det är ibland oklart vad termen grundskydd avser. I allmänhet gör experterna skillnad mellan minimiskydd (utkomststöd), grundskydd och förtjänstskydd. Grundlagen garanterar en grundläggande försörjning i samband med arbetslöshet, sjukdom, arbetsoförmåga, ålderdom, barnafödelse eller förlust av en försörjare. Med grundskydd avses i dessa livssituationer ofta förmåner som betalas ut till minimibelopp. Av de grundskyddsförmåner som betalas till den arbetsföra befolkningen är arbetsmarknadsstödet det som används mest”, berättar forskningschef Jussi Tervola från Institutet för hälsa och välfärd. I Finland bedömer man grundskyddets tillräcklighet en gång per varje valperiod. Bedömningen görs av en forskargrupp under ledning av Institutet för hälsa och välfärd. Vid beräkningen av tillräckligheten utgår man från en referensbudget för en rimlig minimikonsumtion, den uppfattning som befolkningen har av en tillräcklig försörjning enligt FPAs medborgarenkäter samt internationella referenser och hur många som är berättigade till grundläggande utkomststöd.   “Kartläggningen av grundskyddet visar att grundskyddet i många livssituationer inte är tillräckligt för att täcka referensbudgeten för en rimlig minimikonsumtion i Finland i synnerhet när det gäller ensamboende. Det förmånspaket som används i sista hand består dessutom av exceptionellt många olika förmåner jämfört med andra länder”, säger Tervola. Under diskussionerna i kommittén för social trygghet behandlade man de utgifter som människor som lever på grundskyddet har, till exempel hur olika familjemedlemmar livnär sig och hur olika situationer barnfamiljer kan befinna sig i. Man diskuterade också skuldsättning och utmätning samt bostadsutgifterna bland annat för dem som bor i fritt finansierade hyresbostäder. Man behandlade också läget när det gäller utgifterna för grundskyddet som helhet. Kommittén fortsätter diskutera dessa frågor i november då man bland annat ska bedöma om mellanbetänkandet ska innehålla ett mål och en plan för socialskyddets nivå, omfattning och finansiering på lång sikt. 
Utkastet till kommitténs ställningstaganden och behandlingen av alternativa modeller för socialskyddetUnder början av hösten har man utifrån de kommentarer som lämnades av kommittén för social trygghet arbetat med utkastet till kommitténs ställningstaganden om de problem inom den sociala tryggheten som borde behandlas vid den fortsatta beredningen och om de principer som borde iakttas när man bedömer de olika alternativa lösningarna. Vid mötet i oktober fokuserade man på alternativa modeller till det system som vi har i dag för den sociala tryggheten. De alternativa modellerna innefattar till exempel basinkomst, negativ inkomstskatt och baskonto. Dessa modeller ska börja utredas i samband med att kommittén för social trygghet bereder sitt mellanbetänkande, vilket också är syftet med utkastet till ställningstagandena.  Vid mötet konstaterades att man i detta skede inte tar ställning till principerna vad gäller hela reformen. Utkastet till ställningstagandena gäller främst de problem som upptäckts i det nuvarande systemet och som måste rättas till inom ramen för det nuvarande systemets principer. Att de alternativa modellerna utreds samtidigt fick brett understöd. Det konstaterades också att det är möjligt att göra radikala ändringar också inom ramen för det nuvarande systemet.  Det föreslogs att man borde ta med företagare och personer med funktionsnedsättningar och deras åsikter mer i utkastet till ställningstagandena.   Kommitténs kommande mötenKommittén för social trygghet håller sitt nästa möte den 8 november i form av ett hybridmöte. I fortsättningen ordnas arbetsmötena på plats, och övriga möten som hybridmöten. Arbetsmötet i november (8.11)Behandling av ståndpunkterna, Planering av strukturen på mellanbetänkandet. Mötet i november (29.11)Förändringarna i arbetslivet, Boende och arbete som grund för socialskyddet och den internationella rörligheten, Övriga teman, Behandling av ställningstagandena, Godkännande av de slutliga problemrapporterna Mötet i januari (31.1) Genomförande och digitalisering, informationshantering och dataskydd, Godkännande av principerna i utkastet till ställningstaganden Arbetsmötet i februari (14.2) 
Mötet i mars (21.3) 
Arbetsmötet i april (25.4) 
Mötet i maj (23.5)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet ordnar webbinariet ”Utveckling av tjänsterna för den inre säkerheten – hur förblir Finland världens tryggaste land?” onsdagen den 27 oktober kl. 13.00–16.30.Säkerhetsrelaterade tjänster är effektiva och lyckade i Finland, men när världen förändras och kraven ökar är en kontinuerlig utveckling av tjänsterna en förutsättning för framgång. Nya fenomen, såsom polariseringen och frågor som gäller den tekniska utvecklingen, utmanar alla aktörer. Samtidigt uppstår dock nya möjligheter som måste utnyttjas. Vid det tredje evenemanget i en serie av webbinarier om inre säkerhet undersöks möjligheterna att utveckla och förbättra myndigheternas och andra säkerhetsaktörers arbete och tjänster i ljuset av aktuella frågor. Anmäl dig till webbinarietAnmäl dig till webbinariet senast måndagen den 25 oktober kl. 12.00. Evenemanget är gratis och öppet för alla, men kräver förhandsanmälan.https://link.webropolsurveys.com/S/645108E3944C5C1713.00
Webbinariet öppnas, Sirpa Fourastie, ledande sakkunnig, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata13.05
How digitalization and social media affect internal security, Rune Saugmann Andersen, akademiforskare, Tammerfors universitet13.50
Temaprogram 1
Mer säkerhet – Hur kan man öka säkerhetsprojektens genomslagskraft, Anna Tonteri, ledande sakkunnig, Kompetenscentret för investeringar i samhällsutveckling, arbets- och näringsministerietTemaprogram 2
Projektet Bra sagt, Laura Arikka, verkställande direktör, Dialogpaus14.35
Paus 14.45
Temaprogram 1 Fart på samarbetet genom forsknings- och innovationsprogrammet Horisont Europa? Hanna-Miina Sihvonen, specialsakkunnig, och Eeva Koivunen,  specialplanerare, inrikesministeriet 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands nationella kommitté för Unescos Världsminnesregister och Finlands Unesco-kommission understöder Ålands landskapsregerings förslag, att Rederibolaget Gustaf Eriksons arkiv 1913–1947 upptas i Unescos internationella Världsminnesregister.Gustaf Erikson ägde i tiderna Ålands, Finlands och världens största enskilda segelfartygsrederi. Eriksons fartyg seglade under mellankrigstiden, i trafik mellan tredje länder, från Åland till olika delar av världshaven.Gustaf Eriksons arkiv återspeglar en verksamhet, som var såväl världsomfattande som unik. Erikson hade en kännbar betydelse för spridande av information om den nya republiken Finland och dess autonoma landskap Åland. Man lade märke till Åland och Finland och de märktes ut på såväl kartor som sjökort i främmande länder och på det södra halvklotets kontinenter, och detta var Gustaf Eriksons världsomspännande affärsverksamhets och omfattande rederiverksamhets förtjänst.I Unescos Världsminnesregister, som omfattar betydelsefulla arkiv- och biblioteksarv, upptas endast en bråkdel av föreslagna objekt. Hittills har endast 527 objekt från hela världen upptagits. Från Finland har tre objekt valts med: A.E. Nordenskiölds samling, Skoltbyns arkiv samt furstsläkten Radziwills bibliotek.Arkivet ägs av Ålands sjöfartsmuseum och Mariehamns Rederi Aktiebolag. Arkivet är beläget i Ålands sjöfartsmuseum, i Mariehamns Rederi Aktiebolags arkiv och deponerat i Ålands landskapsarkiv.Tilläggsuppgifter:Jussi Nuorteva, Finlands nationella kommittés ordförande, tel. 040 592 5131Marie Pelkonen, Finlands nationella kommittés sekreterare, tel. 050 409 8983Finlands nationella kommitté och tilläggsinformation om arkivetUnescos internationella Världsminnesregister

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Demokratiutmärkelsen inom projektet Öppen förvaltning, som samordnas av finansministeriet, beviljades i dag den 13 oktober. Utmärkelserna tilldelades Helsingfors stads kultur- och fritidssektor för verksamheten Helsingfors-hjälp, samt aktionsgruppen för flerspråkig och flerkanalig coronakommunikation vid Institutet för hälsa och välfärd (THL). Ett särskilt tema för 2021 års utmärkelse var de samarbetsformer mellan förvaltningen och frivilligorganisationerna som utvecklades under coronatiden.Vid bedömningen av förslaget fästes uppmärksamhet vid hur den föreslagna samarbetsformen har gjort det möjligt att fortsätta med befintlig verksamhet eller befintliga tjänster under coronaundantagsförhållandena. Utmärkelsen tilldelades aktörer som kunde erbjuda stöd och hjälp på ett nytt sätt så att också tillgänglighetsfrågor och behovet av stöd hos de människor som inte själva kan använda till exempel digitala tjänster hade beaktats. Vid tilldelandet av priset bedömdes dessutom hur tjänsten och stödet kunde erbjudas nya målgrupper, hur konsekvensbedömningen av restriktionerna för undantagstiden hade beaktats ur olika målgruppers synvinkel och vilka konkreta resultat och vilket mervärde som uppnåtts genom det nya tillvägagångssättet.Helsingfors-hjälpen erbjöd äldre personer praktisk hjälp och psykiskt stödHelsingfors-hjälpen var en tjänst för personer över 70 år som ordnades i samarbete av Helsingfors stad och de evangelisk-lutherska församlingarna i Helsingfors. I genomförandet deltog dessutom Finlands Röda Kors, Helsingforsmissionen, Diakonissanstalten samt flera frivilliga och samarbetsparter. På grund av smittrisken kunde tjänster inte ordnas på sedvanligt sätt. Samarbetsmodellen gick ut på att de äldre tillfrågades aktivt om deras behov i den nya situationen och man svarade även på dessa behov. Modellen innebär att människor från olika bakgrundsorganisationer arbetade tillsammans och att alla parters särskilda expertis kunde utnyttjas i arbetet. Samarbetsmodellen kan utnyttjas i framtiden både i krissituationer och under normala förhållanden. Anställda vid staden och församlingarna ringde 67 902 samtal till personer över 70 år från början av pandemin fram till slutet av augusti 2020. De frivilliga delade ut 3 662 matpåsar, gjorde 342 läkemedelstransporter och levererade 2 535 akuta påsar som främst består av svinnmat. Dessutom ringde de frivilliga cirka 700 samtal för att erbjuda diskussionshjälp. Aktionsgruppen för flerspråkig och flerkanalig kommunikation kommunicerade på över 20 språkInstitutet för hälsa och välfärd startade i mars 2020 på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet en aktionsgrupp för flerspråkig och flerkanalig kommunikation. Arbets- och näringsministeriet deltog också i samarbetet. Aktionsgruppens uppgift har varit att kartlägga åtgärder genom vilka flerspråkig kommunikation kan genomföras på ett effektivare och lättillgängligt sätt. Den har dessutom utarbetat anvisningar för kontaktande av hälso- och sjukvården i syfte att säkerställa att hela befolkningen har tillgång till tjänster under coronaepidemin. Aktionsgruppen strävar efter att säkerställa likabehandling av medborgarkommunikationen i krissituationer.För att uppnå detta mål har gruppen bedrivit nära samarbete med nyckelpersonerna i samfund med utländskt bakgrund samt med mångkulturella organisationer. Genom dem har man kartlagt informationsbehoven hos människor som hör till målgruppen, avvecklat problemsituationer och byggt upp förtroende för myndigheternas verksamhet. Medlemmarna i målgrupperna för kommunikationen har varit med om att planera och genomföra kommunikationen. Samarbetsmodellen kan i framtiden också utnyttjas då man kommunicerar om andra viktiga frågor.Det lämnades sammanlagt åtta förslag till mottagare av utmärkelsen inom den utsatta tiden. Överdirektören Juha Sarkio vid finansministeriet,  överdirektören Johanna Suurpää vid justitieministeriet och strategidirektören Markus Pauni vid Finlands Kommunförbund valde ut mottagarna av utmärkelserna.Med demokratiutmärkelsen vill man tacka pristagarna för ett välgjort arbete och dela erfarenheter och lärdomar. De prisbelönade instanserna uppmuntras dessutom att utveckla sin verksamhet ytterligare. Demokratiutmärkelsen för öppen förvaltning, som beviljas myndigheter, delades nu ut för femte gången. Utmärkelsen delas ut av finansministeriet, justitieministeriet och Kommunförbundet. Nästa år utdelas justitieministeriets Demokratipris. Det beviljas civilsamhällesaktörer som främjat demokrati. Demokratiutmärkelsen för öppen förvaltning och justitieministeriets Demokratipris delas ut vartannat år och kring nya teman.Ytterligare information:
Johanna Nurmi, finansråd, finansministeriet, tfn 02955 30171, johanna.nurmi(at)gov.fi
Maria Wakeham-Hartonen, specialsakkunnig, justitieministeriet, tfn 02951 50416
maria.wakeham-hartonen(at)gov.fi
Päivi Kurikka, specialsakkunnig, Finlands kommunförbund, tfn 050 301 9068
paivi.kurikka(at)kuntaliitto.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet förbereder en utlysning av statsunderstöd som en del av det nationella stöd som betalas via EU:s återhämtningsinstrument. Finansieringen av Finlands program för hållbar tillväxt fördelas via Europeiska unionens återhämtningsinstrument till välfärdsområdenas projekthelheter.Serviceanordnarna planerar hur den vårdskuld inom social- och hälsovården som orsakats av coronavirusläget ska avvecklas och hur uppfyllandet av vårdgarantin ska främjas. Med hjälp av återhämtningsinstrumentet finansieras dessutom projekt som bygger upp stödtjänster för arbetsförmågan och stöder sysselsättningen. Utlysningen av statsunderstöd för välfärdsområdenas projekthelheter öppnas i december 2021.Eftersom det är fråga om finansiering av ett program enligt Europeiska unionens mekanism för återhämtning och resiliens, kan statsunderstödet beviljas utan självriskandel till ett belopp som motsva-rar beloppet för alla de kostnader som berättigar till statsunderstöd. Finansieringen utlyses för 2022–2025. Finansieringens perioder, belopp och användningsändamål preciseras under senhösten. Finansieringen via återhämtningsinstrumentet kan sökas för att förnya verksamhetsmodellerna och för att utveckla digitala tjänster och lösningar för ledarskap. Målet är att avveckla den vård-, rehabiliterings- och serviceskuld inom social- och hälsovården som coronavirusläget orsakat och att främja uppfyllelsen av vårdgarantin. Finansieringen riktas till projekt som främjar tillgången och tillgängligheten till tjänster i synnerhet för personer i svag eller sårbar ställning. Dessutom riktas finansiering bl.a. till att utveckla ett sektorsövergripande servicekoncept för välfärd samt till att utvidga sysselsättningsfrämjande åtgärder för partiellt arbetsföra.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Digi i vardagen -delegationen, som tillsatts av finansministeriet, föreslår åtgärder för att förbättra de grundläggande rättigheterna och mänskliga rättigheterna i digitala tjänster.Delegationen har utifrån rundabordssamtal utarbetat en rapport med nio åtgärder för att förbättra förståelsen för de grundläggande rättigheterna och mänskliga rättigheterna såväl på individuell nivå, företagsnivå som på samhällelig nivå. ”Vi måste se oss i spegeln och konstatera att de grundläggande och mänskliga rättigheterna ännu inte tillgodoses i nationella och globala digitala tjänster på ett tillgängligt och jämlikt sätt. Vår delegation har arbetat länge för att påverka och samarbeta med olika aktörer i syfte att identifiera strukturella, funktionella och lagstiftningsmässiga hinder för att tillgodose de digitala rättigheterna”, säger delegationens ordförande, Marthaförbundets generalsekreterare Marianne Heikkilä.Orsakerna till problem med de digitala rättigheterna har identifieratsVid rundabordssamtal och i rapporten avses med digitala rättigheter de grundläggande och mänskliga rättigheterna i den digitala miljön – dvs. rättigheter som hör till alla människor och som alltid bör tillgodoses när digitala lösningar används. Med mänskliga och grundläggande rättigheter avses rättigheter enligt grundlagen och internationella fördrag.Vid rundabordsdiskussionen identifierades fyra delområden som påverkar det svaga tillgodoseendet av de digitala rättigheterna: nivån på förståelsen för de mänskliga och grundläggande rättigheterna varierar i samhället,regleringen av digitala rättigheter och tjänster är komplicerad och oklar,utvecklingen av välfungerande digitala tjänster kräver mer kunnande, resurser samt tydligare lagstiftning ochalla har inte tillgång till tjänsterna eller kan inte använda dem särskilt väl.”Det skapades inga mänskliga rättigheter på internet då det grundades. Detta måste göras nu för att den digitala miljön ska vara rättvis och trygg såväl för vuxna som för barn. De mänskliga rättigheterna kan beaktas också i den digitala miljön, men det förutsätter att vi har djupare förståelse för och höjer nivån på arbetet både när det gäller tolkningen av lagen, tillsynen över den och uppbyggnaden av digitala tjänster”, säger Jussi Kivipuro från Finlands Unicef, ordförande för rundabordsbordet, ersättare vid delegationen.Delegationens åtgärdsförslagDelegationen har utifrån diskussionerna vid rundabordssamtalet  utarbetat åtgärdsförslag för att förbättra tillgodoseendet av de digitala rättigheterna. Bakgrunden till förslagen och motiveringarna till dem presenteras närmare i delegationens rapport.Lagstiftningen och tillsynenFullt utnyttjande av konventionerna om grundläggande och mänskliga rättigheter och den nationella lagstiftningen i regleringen av digitala tjänsterUtveckling av ledningen av digitaliseringen och koncentrering av tillsynenTillgänglighetsaspekten obligatorisk vid upphandling inom den offentliga sektornUtbildning och rådgivningIntegrering av digitala rättigheter i läroplanerna och i lärarutbildningenInrättande av en rådgivande myndighetstjänst för medborgare och företagVerktyg och incitamentKostnadsbedömningen av tillgänglighet görs lätt att bedömaTestningstjänst för överensstämmelse med anvisningarnaCertifikat för ansvarsfull digital aktörKommunikationTemaåret för digitala rättigheter 2022Rundabordsdiskussionen söker lösningar mångstämmigtI den omfattande rundabordsdiskussionen deltog cirka 100 personer från nästan 55 olika organisationer. Diskussionsdeltagarna var experter på digitala tjänster och digitala rättigheter från organisationer, forskningssektorn, statsförvaltningen, kommunerna och näringslivet. De framlagda åtgärdsförslagen kräver fortsatt beredning, och delegationen kommer att förmedla information om ämnet och fortsätta diskussionen med olika aktörer.Rundabordsdiskussionen i två delar var det tredje evenemanget i diskussionsserien. Den första diskussionen hölls i oktober 2020 och temat var välfärd och delaktighet i det digitala samhället. Vid den andra rundabordsdiskussionen behandlades digitala färdigheter och digital delaktighet. Det fjärde rundabordssamtalet ordnas i november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi