NordenBladet — Parterna i FN:s klimatkonvention sammanträder i Glasgow i Storbritannien den 31 oktober till den 12 november. Konferensen är den första sedan Parisavtalets avtalsperiod inleddes 2020. Konferensens centrala mål är att sporra länderna till större utsläppsminskningar.Tillkännagivanden om strängare åtaganden för utsläppsminskningar önskas särskilt av statsscheferna, som sammanträder i World Leaders Summit i Glasgow den 1–2 november. Republikens president Sauli Niinistö representerar Finland vid mötet. Under konferensens andra vecka leds Finlands delegation av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Ländernas åtaganden är ännu inte tillräckliga för att begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 graderLänderna förutsätts uppdatera sina mål för utsläppsminskningar före konferensen i Glasgow. Bland annat EU och USA har redan meddelat om strängare mål. EU har förbundit sig att minska sina utsläpp med minst 55 procent från 1990 års nivå fram till 2030 och USA har förbundit sig att minska sina utsläpp med minst 50 procent från 2005 års nivå fram till 2030.Konferensen bygger på rapporten från den mellanstatliga klimatpanelen IPCC som publicerades i augusti. Enligt rapporten kommer den globala medeltemperaturen att överskrida 1,5 grader redan under detta årtionde. Sekretariatet för FN:s klimatkonvention publicerade en syntesrapport om ländernas utsläppsminskningsåtaganden i september. Enligt rapporten kommer utsläppen att öka med 16 procent fram till 2030, medan man enligt IPCC borde minska utsläppen med 45 procent för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Med de nuvarande åtgärderna stiger temperaturen på jorden med ca 2,7 grader.“Genomförandet av Parisavtalet måste få ny fart. Vi har alla förbundit oss till att sträva efter att begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 grader, men det syns inte ännu tillräckligt i de praktiska åtgärderna. Det krävs striktare löften om utsläppsminskningar i synnerhet av de stora ekonomierna. Förhoppningsvis hör vi sådana vid G20-mötet under veckoslutet. Alla måste ta sitt ansvar”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Förhandlingar om detaljerna i verkställandet av ParisavtaletFörhandlingarna i Glasgow gäller inte ländernas utsläppsminskningsåtaganden, utan verktygen för genomförandet av Parisavtalet. Målet är att nå samförstånd om till exempel detaljerna gällande rapportering som krävs av länderna (den så kallade transparensramen), tidtabellen enligt vilken länderna ska skärpa sina åtaganden och reglerna för användningen av internationella marknadsmekanismer. I reglerna för användningen av marknadsmekanismer är det fråga om hur länderna kan utnyttja de klimatåtgärder som de finansierar i partnerländerna för att nå de egna utsläppsmålen som de har åtagit sig inom ramarna för Parisavtalet.”För EU och Finland är det viktigt att de utsläppsminskningar som uppnås med hjälp av mekanismerna är verkliga och att samma utsläppsminskningar inte räknas till godo i flera länder”, säger Finlands chefsförhandlare Marjo Nummelin.Under mötet söker man också lösningar för ländernas anpassning till klimatförändringar och i synnerhet för finansieringen av klimatåtgärder i utvecklingsländer. Utvecklingsländerna förband sig i samband med Parisavtalet till en årlig klimatfinansiering på minst 100 miljarder US-dollar fram till 2025, men genomförandet av finansieringen ser nu ut att vara utmanande. Dessutom behöver utvecklingsländerna en framtidsutsikt för finansiering också efter år 2025. Särskilt ökad anpassningsfinansiering är en central prioritet för utvecklingsländerna.”Även om det förberedande mötet i Italien i september förlöpte i god anda, har förhandlingarna framskridit mycket långsamt efter klimatkonferensen i Madrid. Åsikterna är i många avseenden fortfarande mycket olika, och vi har ännu ingen bastext att utgå ifrån. Hårda förhandlingar i Glasgow är alltså att vänta”, konstaterar Nummelin.Ordförandelandet Storbritannien vill sätta få fart på länderna utanför förhandlingssalarna med hjälp av kampanjerOrdförandelandet Storbritannien har fört en kampanj med fem stora teman före konferensen i Glasgow. Temana är finansiering, anpassning till klimatförändringar och resiliens, energi, trafik och naturbaserade lösningar.Finland deltar i flera kampanjer och initiativ i anslutning till dem, bland annat i Adaptation Action Coalition, som stärker anpassningen till klimatförändringar och vars mål är att stödja länderna i praktiska anpassningsåtgärder, samt i Adaptation Finance Champion’s Group, som vill förbättra kvaliteten av och tillgången till anpassningsfinansiering och öka dess belopp, i synnerhet för de minst utvecklade länderna. Båda initiativen stöder också förhandlingsprocessernas framskridande. Dessutom deltar Finland bland annat i koalitionen som strävar efter att frångå användningen av stenkol som energikälla samt i koalitionen som främjar skyddet av hav. Coronatidens första stora fysiska FN-möteKonferensen i Glasgow är det första stora FN-mötet som ordnas fysiskt under coronatiden. Coronaviruspandemin verkar inte ha minskat antalet deltagare, utan sammanlagt cirka 28 000 människor förväntas samlas i staden på grund av partsmötet och sidoevenemangen.Finansministrarnas klimatkoalition sammanträder också onsdagen den 3 november i samband med klimatkonferensen i Glasgow. Ministrarna ska bland annat diskutera hur klimatfrågor ska integreras i det finanspolitiska beslutsfattandet. Finland representeras av finansminister Annika Saarikko, som är koalitionens ordförande tillsammans med Indonesiens finansminister.Hälsosäkerheten har beaktats i antalet deltagare vid varje möte, i planeringen och städningen av mötesrum samt i mötenas tidtabeller. Mötesdeltagarna förväntas ta ett coronasnabbtest dagligen och dessutom delta i ett PCR-test i början av konferensen och vid behov även senare. Deltagarna ska använda munskydd och ha säkerhetsavstånd till andra mötesdeltagare då de rör sig på mötesplatsen.Följ klimatmötet i Glasgow och Finlands delegations arbete på Twitter under hashtaggen #ilmastoCOP26. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I och med social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för att ordna social- och hälsovården från kommunerna till välfärdsområdena vid ingången av 2023. I samband med reformen utreds också läget beträffande statens skolhem. Utredningen görs av professor emeritus Anneli Pohjola på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. I statens skolhem ges krävande vård utom hemmet och krävande särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen. Det föreskrivs om verksamheten i lag. Statens skolhem är barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd, och förvaltningen av dem är placerad vid avdelningen Statens tjänster. Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för resultatstyrningen och Utbildningsstyrelsen för den grundläggande utbildning som ges i skolhemmen. Utredaren har till uppgift att utreda skolhemmens roll, placeringen av skolhemsförvaltningen, deras uppgifter och viktigaste framtida utvecklingsbehov samt den lagstiftning som gäller verksamheten och de ändringar i lagstiftningen som behöver göras i samband med reformen av social- och hälsovårdstjänsterna.  Som stöd för utredningsarbetet har man tillsatt en arbetsgrupp med de personer som ansvarar för verksamheten och styrningen av statens skolhem. Utredningen ska vara klar senast den 31 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid uppföljningen av det nationella programmet för brottsförebyggande 2016–2020 framkom de lokala aktörernas utbildningsbehov. Det är också viktigt att i allt högre grad engagera organisationerna i samarbetet runt om i Finland.Riktlinjerna för programmet Trygga tillsammans, som utarbetats av rådet för brottsförebyggande, godkändes genom ett principbeslut av statsrådet i november 2016. Programmet fokuserade på att främja den lokala delaktigheten. Genomförandet av programmets fem mål och 29 åtgärder utvärderades med hjälp av enkäter som skickades till samarbetspartner, kommuner och organisationer.Ett av målen med programmet var att koppla det brottsförebyggande arbetet till kommunens övriga planer. Detta mål främjades bland annat genom att inkludera indikatorer som är viktiga med tanke på brottsförebyggande i de elektroniska välfärdsberättelserna.En del av åtgärderna för att förbättra det brottsförebyggande samarbetet och nätverken mellan myndigheterna, näringslivet, organisationerna och medborgarna gav goda resultat, medan en del av dessa åtgärder visade sig inte ha någon konkret effekt. Enligt enkäterna ökade dock samarbetet i kommunerna mellan 2017 och 2020. Det tredje målet var att öka kunnandet inom det brottsförebyggande arbetet. Under programmets gång utarbetades utbildningsmaterial om metoder för brottsförebyggande och ordnades utbildningar, men enligt enkäterna bör man fortsätta med detta arbete.Målet var också att i högre grad höra invånarna och olika frivilligorganisationer vid planeringen av den brottsförebyggande verksamheten. Enkäterna tyder på att hörandet av invånarna har ökat något under programperioden, men att det fortfarande ligger på en mycket låg nivå. Sårbara grupper har dock kunnat nås bättre med hjälp av kommunikation, och här har organisationerna spelat en stor roll.Programmets femte mål, att öka medborgarnas möjligheter att delta i och påverka förebyggandet av brott, gav goda resultat. Ett exempel på detta är den s.k. Forssamodellen som baserar sig på dialog och som vann den europeiska brottsförebyggande tävlingen 2018. Ett annat exempel är att kommunerna i högre grad infört deltagande budgetering.Det lokala brottsförebyggande arbetet behöver fortfarande utvecklasEnligt uppföljningen av programmet för brottsförebyggande varierar genomförandet av det lokala omfattande samarbetet i kommunerna, och samarbetet når inte nödvändigtvis alla aktörer och organisationer som utför förebyggande arbete. På nationell nivå sker däremot en viss överlappning av arbetet. På grund av detta har justitieministeriet inlett en utredning om organiseringen av den brottsförebyggande verksamheten i Finland. Andra utvecklingsbehov är att stärka informationsstyrningen och motivationen, påverka de bakomliggande faktorerna till brottslighet och utvärdera det brottsförebyggande arbetet.– Vid uppföljningen noterades att många myndigheter eller organisationer inte anser att de arbetar med att förebygga brottslighet. Brottsförebyggandets roll och möjligheterna till förvaltningsövergripande samarbete på lokal nivå bör förtydligas. Det är fråga om många vardagliga åtgärder på gräsrotsnivå genom vilka vi också kan förebygga brottsligheten bland unga, säger professor Sakari Melander, ordförande för rådet för brottsförebyggande. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har berett ett utkast till regeringens proposition om höjning av inkomstgränserna för studiestöd. Enligt propositionen höjs studerandenas inkomstgränser som påverkar studiestödet med 25 procent år 2022. Den temporära höjningen av inkomstgränserna kommer att främja de studerandes möjligheter att arbeta mer vid sidan av studierna.– Vi måste ge utrymme för flit. Skäligare inkomstgränser är något som de studerande önskar och det gynnar även samhället, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.Det föreslås att höjningen av inkomstgränserna görs för viss tid på ett år. Målet är att förbättra förutsättningarna för ungas försörjning och sysselsättningen bland unga. Propositionen avses bli behandlad i samband med budgetpropositionen för 2022. Enligt de färskaste tjänstebedömningarna har höjningen av inkomstgränserna positiva konsekvenser för den offentliga ekonomin.– Jag tror att höjningen av inkomstgränserna ger positiva resultat. Om och när så sker kan vi börja bereda en permanent höjning av inkomstgränserna, konstaterar minister Kurvinen. I och med förslaget får en studerande som år 2022 lyfter stöd under de normala 9 stödmånaderna tjäna cirka 3 000 euro mer än för närvarande, dvs. årsinkomstgränsen stiger från nuvarande 12 498 euro till 15 630 euro. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsministrarna Antti Kaikkonen och Peter Hultqvist besöker svenska marinens huvudstridsövning SWENEX21 onsdagen den 27 oktober 2021. Omkring 320 finländska trupper deltar i övningen.Övningsbesöket ingår i programmet för Natos generalsekreterare och Nordatlantiska rådet (North Atlantic Council, NAC) då de besöker Finland och Sverige. I Nordatlantiska rådet har varje medlemsland en permanent företrädare på ambassadörsnivå. Avsikten med besöket är att sätta sig in i försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige.“Det så kallade 30+2-samarbetet mellan Nato, Finland och Sverige är en central del av Finlands partnerskapssamarbete med Nato”, säger försvarsminister Antti Kaikkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lapplands konstnärssällskap har fått kulturstipendiet för Barentssamarbetet. Stipendiet uppgår till 10 000 euro. Kulturstipendierna för Barentssamarbetet delades i Tromsö tisdagen den 26 oktober. Sammanlagt beviljades fyra stipendier.Lapplands konstnärssällskap (Lapin Taiteilijaseura) är en centralorganisation för professionella bildkonstnärer i Lappland. I centrum för verksamheten står utöver galleri- och utställningsverksamhet även konstutlåning, internationell verksamhet och produktion av konstbaserade tjänster. Ordföranden för sällskapets styrelse Maria Huhmarniemi berättar om stipendiets betydelse för sällskapet:
– Vi har arbetat ihärdigt med kultursamarbete i Barentsregionen. För oss innebär gränsöverskridande verksamhet rörlighet för utställningar och verk, produktion av internationella utställningar för den lokala publiken i finska Lappland samt vänner och besläktade själar i Barentsregionen. Stipendiet är ett viktigt erkännande.År 2021 genomfördes två betydande utställningar som producerades av Lapplands konstnärssällskap och som omfattade samarbete i Barentsområdet. Utställningen Wiping the Ice-Cream Off Your Face ordnades i Rovaniemi och var sällskapets 30-årsjubileumsutställning. Till utställningen bjöd man in nordiska och ryska konstnärer samt medlemmar i Lapplands konstnärssällskap. Utställningen dekonstruerade stereotypier om det arktiska som ett tomt och vinterlikt landskap och väckte diskussion om behovet av och metoderna för dearktifiering.Den fjärde Young Arctic Artists-utställningen har visats i Rovaniemi och visas för närvarande i Alta i Norge. Temat för utställningen är kamp. Utgångspunkten för utställningen är den kulturella och språkliga mångfalden i Barentsregionen. Utöver ursprungsfolken och de nationella majoritetsbefolkningarna finns det i området också andra språkliga och kulturella minoritetsgrupper. Utställningen Kamp lyfter fram regionens kulturella rikedom men också kulturella konflikter och kulturella minoriteters erfarenheter både i det förflutna och i samtiden.Lapplands konstnärssällskap grundades 1990. Under sällskapets hela historia har samarbete i Barentsregionen bedrivits bl.a. med stöd från Nordiska kulturfonden och Rysslandsprogrammet för konst och kultur som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. Under tidigare år bidrog Centret för konstfrämjandes verksamhetsställe i Rovaniemi i betydande grad till samarbetet med Barentsregionen.Kulturstipendiet för BarentssamarbetetKulturstipendiet för Barentssamarbetet beviljas vartannat år. Det beviljas samtidigt i vart och ett av de fyra länderna inom Barentsregionen: Finland, Sverige, Norge och Ryssland.Med stipendiet vill man lyfta fram kultursamarbetet och konstnärerna i Barentsregionen samt uppmuntra dem att arbeta i regionen. Med stipendiet strävar man också efter att göra konstnärerna och kulturverksamheten i Barentsregionen bättre kända.Kulturstipendierna beviljades för första gången 2017. Då gick stipendiet till fotokonstnären Jaakko Heikkilä från Torneå.Andra webbplatserBarents Euro-Arctic Cooperation

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Claudia Mahler, oberoende expert på äldre personers rättigheter vid FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet), besöker Finland den 26 oktober till 4 november 2021. Besöket är det första besöket i Norden av den självständiga experten på äldres rättigheter sedan mandatet inrättades 2014. Syftet med besöket är att rapportera till MR-rådet om Finlands lagstiftning som gäller äldres rättigheter och om hur rättigheterna tillgodoses. Experten ska presentera sin rapport och rekommendationer till Finland i MR-rådet under höstsessionen 2022, då Finland kommer att vara mål för granskning i rådet.Under sitt besök i Finland träffar Mahler utrikesminister Pekka Haavisto, social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen och familje- och omsorgsminister Krista Kiuru. Hon kommer också att träffa flera företrädare för statsförvaltningens ledning, finländska myndigheter och organisationer samt forskare och aktörer inom äldreomsorgen.Mandatet som oberoende expert på äldres rättigheter är en av MR-rådets expertmekanismer. Finland ger starkt stöd till denna verksamhet. Experterna rapporterar och ger rekommendationer till rådet för mänskliga rättigheter och till staterna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Helsingfors bokmässa ordnas i den 28–31 oktober i Helsingfors mässcentrum. Europainformationen bjuder på information om aktuella EU-frågor och ett urval avgiftsfria publikationer i sin monter 6g10. På mässan ges den nya boken Moninaisuudessaan yhtenäinen? Euroopan unionin suunta ut (på svenska 2022: ”Förenade i mångfalden? Europeiska unionens riktning”). Dessutom ordnar Europainformationen en paneldiskussion om Europas framtid efter coronapandemin söndagen den 31 oktober. På mässan ger Europainformationen den nya boken “Moninaisuudessaan yhtenäinen? Euroopan unionin suunta” ut.Boken Moninaisuudessaan yhtenäinen? behandlar EU:s framtid ur flera olika synvinklar. Den kartlägger hur EU:s politik utformas och förändras, och dryftar framtida lösningar. Frågan i bokens kärna är om EU klarar av att förnya sig och genomföra en enhetlig politik.Bokens redaktörer är Tapio Raunio, professor i statsvetenskap, och Juho Saari, dekan för den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Tammerfors universitet. Du får boken gratis i Europainformationens monter under mässan och du kan också beställa den i utrikesministeriets publikationstjänst från och med den 28 oktober. Den svenskspråkiga utgåvan publiceras i januari 2022.Europainformationen ordnar en paneldebatt om Europas framtid på Hagnäs-scenen söndagen den 31 oktober kl. 12. Coronapandemin har skakat Europa och hela världen. Hur ska EU repa sig efter pandemin? Hur har krisen påverkat unionen och hur kommer den att förändras? I diskussionen deltar Europaminister Tytti Tuppurainen, författaren Sixten Korkman och professor Tapio Raunio, en av redaktörerna och författarna till boken Moninaisuudessaan yhtenäinen?. Diskussionen leds av författaren och Yles Frankrikekorrespondent Annastiina Heikkilä.Europaminister Tuppurainen besöker Europainformationens monter 6g10 efter paneldebatten söndagen den 31 oktober ca kl. 12.30.I Europainformationens monter kan du också berätta hur du ser på Europas och EU:s framtid. Detta är en del av konferensen om Europas framtid vars syfte är att ge EU-medborgarna möjlighet att få sin röst hörd. De synpunkter som kommer in under bokmässan förs vidare och blir en del av EU:s överläggningar om vilket slags Europa vi vill bygga.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Trots att endast ungefär tio procent av Finlands åkerareal består av torvåkrar står de för cirka 60 procent av hela jordbrukets klimatutsläpp. Därför försöker jord- och skogsbruksministeriets åtgärdsprogram Fånga kolet febrilt komma fram till lösningar som gör det möjligt att odla torvåkrar klimatsmart i framtiden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De digitalt avancerade EU-ländernas ministrar diskuterar i Luxemburg hur man med hjälp av digital teknik kan främja en grön omställning och uppnåendet av klimatmålen från Paris.Ministermötet för D9+-länderna, det vill säga de digitalt avancerade EU-länderna, ordnas i Luxemburg den 27 oktober 2010. Ordförande för mötet är Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel. Finland representeras vid mötet av näringsminister Mika Lintiläs statssekreterare Jukka Ihanus. Utöver de nio länder som officiellt hör till D9+-gruppen har också EU-rådets nuvarande ordförandeland Slovenien och Litauen bjudits in till mötet.Diskussionen om den digitala omställningen är aktuell i hela EU, och ministrarnas diskussion förs endast några dagar före den internationella klimatkonferensen COP26. Diskussionen inleds med anförande av Thomas Kallstenius, verkställande direktör för vetenskaps- och teknologiinstitutet i Luxemburg. Han presenterar ett digitalt dubbelprojekt som fokuserar på den nationella energisektorn i Luxemburg. Dessutom presenterar en representant för Europeiska kommissionen EU:s förslag om en grön giv. Finland och näringsminister Lintilä, som var ordförande för gruppens möte i januari, betonade artificiell intelligens, kvantteknik och framtidens konnektivitet i Europeiska kommissionens färdplan för det digitala årtiondet .Gemensamt för D9+-länderna är att de utnyttjar digitalisering D9+ är en ministergrupp för digitalt avancerade EU-länder. Den har som mål att främja utnyttjande och genomförande av digitalisering och spridande av bästa praxis. Till gruppen hör Belgien, Danmark, Estland, Finland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Spanien, Sverige och Tjeckien. Gemensamt för dessa länder är deras höga placering på DESI-indexet som Europeiska kommissionen använder för att kartlägga EU-ländernas digitala handlingsförmåga och utveckling. DESI-indexet följer EU-ländernas framsteg när det gäller att utnyttja digitalisering inom fem delområden: anslutbarhet, humankapital (bland annat digital kompetens), hur medborgarna använder sig av e-tjänster, hur företag använder sig av digital teknik samt digitala offentliga tjänster. 

Källa: Valtioneuvosto.fi