NordenBladet — EU-ländernas finansministrar meddelade torsdagen den 28 oktober att de är nöjda med bedömningen av Finlands plan för återhämtning och resiliens. Finansminister Annika Saarikko representerade Finland vid videokonferensen.”Jag är nöjd med den positiva respons som Finland fick. Återhämtningsplanen hjälper oss för sin del att förverkliga ansvarsfull finländsk ekonomisk politik där hållbara finanser och gröna investeringar går hand i hand”, säger minister Saarikko.I sin plan för återhämtning och resiliens drar Finland upp riktlinjer för hur man ska använda sig av finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Återhämtningsplanen innehåller för närvarande 2,1 miljarder euro i finansiering av reformer och investeringar. Planen en är en del av Finlands program för hållbar tillväxt.Reformerna och investeringarna är indelade i fyra pelare:Grön övergångdigitaliseringsysselsättning och kompetenssocial- och hälsotjänster.Rådet godkänner planen inom de närmaste dagarnaEuropeiska kommissionen offentliggjorde den 4 oktober en positiv bedömning av Finlands plan. Finansministrarna diskuterade bedömningen vid sin videokonferens, men EU-rådet ska godkänna planen formellt genom ett genomförandebeslut  i ett skriftligt förfarande inom de närmaste dagarna. Genomförandebeslutet innehåller bland annat delmål och mål för Finlands plan.Efter godkännandet får Finland 13 procent av EU-finansieringen i återhämtningsplanen, dvs. 271 miljoner euro i löpande priser, till sitt förfogande. Riksdagen har godkänt den tredje tilläggsbudgeten, vilken drar upp riktlinjerna för användningen av finansieringen i år. Nästa års EU-finansiering ingår i regeringens budgetproposition. Ministerierna och andra organisationer informerar om finansieringsansökningar inom sina ansvarsområden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jämställdheten i Finland placerar sig på femte plats i Europeiska unionen. I jämförelsen mättes jämställdheten på flera olika delområden, såsom på arbetsmarknaden, inom hälso- och sjukvården och inom maktutövningen.Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE offentliggjorde det sjätte jämställdhetsindexet den 28 oktober 2021. Med indexet mäts jämställdheten inom sex olika delområden: makt, kunskap, arbete, hälsa, pengar och tid. Rapporten innehåller också ett specialtema som i år är hälsa, i synnerhet coronavirusets konsekvenser för hälsan, psykisk hälsa samt sexuell och reproduktiv hälsa. Största delen av uppgifterna i det nu publicerade indexet är från 2019, och i fråga om maktutövningen används främst medeltalen från åren 2018–2020.Som helhet är ökningen kraftigast inom maktutövning och ekonomiskt beslutsfattandeDet totala indextalet i EU är nu jämnt 68. Talet som beskriver fullständig jämställdhet är 100. Ökningen jämfört med den föregående mätningen är 0,6 poäng och 4,9 poäng jämfört med 2010. I rapporten fäster man uppmärksamhet vid att utvecklingen varit långsam. Med den nuvarande hastigheten uppskattas det ta nästan tre generationer att uppnå jämställdhet. Coronapandemin och dess negativa konsekvenser för jämställdheten hotar att bromsa utvecklingen.Hälsoområdet har de högsta poängen (87,8) i EU:s totalpoäng och områdena makt (55,0) och kunskap (62,7) de lägsta. De allra lägsta poängen (48,8/54,1) ses inom ekonomiskt beslutsfattande och segregationen inom utbildningen. Könssegregeringen är ett betydande problem såväl på arbetsmarknaden som inom utbildningen i EU. I fråga om utbildningen har poängen hållits på nästan samma nivå under de senaste åren, i synnerhet vad gäller segregation.Poängen har stigit mest inom området maktutövning. Ökningen var 1,9 poäng jämfört med föregående mätning och drygt 13 poäng jämfört med 2010. Poängen för maktutövning har stigit med nästan två tredjedelar av indexpoängens ökning i sin helhet sedan 2010. Situationen har förbättrats i synnerhet inom ekonomiskt beslutsfattande.Finland klart bättre än EU i genomsnittFinlands totala antal poäng är 75,3 vilket är drygt sju poäng över EU:s genomsnitt. Ökningen jämfört med i fjol är 0,6 poäng. Sedan 2010 har indextalet stigit med 2,2 poäng. I EIGE:s klassificering hör Finland till dem som har ett högre nationellt poängtal än EU:s genomsnitt men vars poäng har stigit långsammare än genomsnittligt inom EU.
 
Även i Finland är ökningen störst inom maktutövning, där resultatet nu är 74,3. Skillnaden jämfört med den föregående mätningen är 2,4 poäng. Poängen har stigit både för det politiska och för det ekonomiska beslutsfattandet. På kort sikt har ökningen varit störst inom det politiska beslutsfattandet (6,5), och på lång sikt störst inom det ekonomiska beslutsfattandet (8,3). Ökningen beror på att andelen kvinnor ökade både i riksdagsvalet 2019 och i regeringen.I övrigt har ändringarna varit små för Finlands del. De högsta poängen i Finland (89,5) ses inom hälsoområdet. Få förändringar i toppen – Nederländerna nu på tredje platsDe tre länderna i toppen är Sverige, Danmark och Nederländerna. Frankrike är på fjärde plats och Finland på femte plats. Nederländerna fick högre poäng än Frankrike och Finland och är nu på tredje plats, vilket innebär att Frankrike och Finland tappat en placering. Nio länder fick över 70 poäng, och av dem fick endast Sverige över 80 poäng. Poängen i Nederländerna och Frankrike har under de senaste åren stigit särskilt inom beslutsfattandet, i Frankrike med nästan 30 poäng sedan 2010. En av orsakerna till detta är särskilt de kvoter som används i Frankrike i både det politiska och det ekonomiska beslutsfattandet. Nederländernas poäng steg från i fjol särskilt inom området ekonomiskt beslutsfattande. Tydliga skillnader mellan könen i fråga om hälsotillstånd och hälsobeteendeI år är hälsa specialtemat. Resultatet visar som helhet att kvinnor i alla åldersgrupper i genomsnitt har ett sämre hälsotillstånd än männen, den psykiska hälsan medräknad. Av kvinnorna uppger 66 procent och av männen 71 procent att deras hälsotillstånd är gott eller mycket gott. Kvinnorna rapporterar också om nedsatt psykiskt välbefinnande oberoende av familjeform, ålder, inkomster, födelseland eller funktionsnedsättningar.Det finns permanenta skillnader mellan könen i fråga om hälsofrämjande beteende, såsom hälsosam kost och motion. Män röker och dricker mer alkohol än kvinnor. Å andra sidan uppnår män oftare än kvinnor motionsmålet per vecka. Beteendemönstren syns redan i ungdomen, och klyftan mellan män och kvinnor ökar med åldern. Coronapandemin har försämrat tillgången till hälso- och sjukvårdstjänsterMånga befolkningsgrupper, såsom ensamförsörjare, äldre, invandrare och personer med funktionsnedsättning, och inom dessa grupper i synnerhet kvinnorna, löper större risk att bli utan vård. Till exempel kostnader och erfarenheter av diskriminering kan vara ett hinder för att använda hälso-vårdstjänster. Stora kostnader utgör ett hinder för användning av social- och hälsovårdstjänster i synnerhet bland 65-åringar och äldre.Coronapandemin har ytterligare ökat hindren för tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster i EU, antingen på grund av fördröjningar inom vården eller på grund av rädsla för smitta. Ungefär en femtedel har blivit utan vård eller läkarundersökning under pandemin. Män löper större risk att insjukna i allvarlig covid-19 – men kvinnor utsätts oftare för smittaMän löper större risk att insjukna i allvarlig covid-19 och att dö i sjukdomen. Kvinnor utsätts å andra sidan för coronavirussmitta oftare än män och smittan är vanligare bland kvinnor i arbetsför ålder än bland män i arbetsför ålder, vilket har en koppling till att omsorgsarbete ofta utförs av kvinnor, i synnerhet arbetet inom hälso- och sjukvården.Särskilt för dem som arbetar inom vårdbranschen verkar coronaviruset ha haft allvarliga effekter också på den psykiska hälsan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett projekt som går ut på att göra en förstudie om behoven att ändra utlänningslagen och om sättet att genomföra reformen.Avsikten är att i förstudien bedöma hur väl utlänningslagens nuvarande innehåll och struktur fungerar och identifiera centrala utvecklingsbehov som beror på ändringar i rättspraxis och omvärlden. Omvärlden har påverkats i synnerhet av den tekniska utvecklingen, såsom införandet av digitala tjänster och biometriska kännetecken.Utifrån förstudien utarbetas i projektet en plan för en totalreform. I planen ges ett förslag till utlänningslagens framtida struktur och sättet att genomföra reformen samt en bedömning av personalbehoven och tidsplanen för arbetet.Själva reformarbetet ska inledas i ett separat projekt under nästa regeringsperiod. Avsikten är att nästa regeringsprogram ska innehålla en föresats om totalreformen. I projektet samlas in synpunkter på utlänningslagens tillgänglighetFörstudien bereds vid inrikesministeriets migrationsavdelning. Som underlag utnyttjas jämförande forskning om strukturen hos EU-ländernas utlänningslagstiftning. Vid behov och i mån av möjlighet utnyttjas också utomstående utredningar samt statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS). I förstudien hörs myndigheter som tillämpar lagen samt andra sakkunniga och berörda grupper i synnerhet om lagens tillgänglighet och funktion. Vid ministeriet pågår samtidigt ett projekt vars uppgift är att fastställa långsiktiga mål för Finlands övergripande migrationspolitik.  För förstudien tillsätts en tvärsektoriell uppföljningsgrupp. Till medlemmar i gruppen kallas företrädare för utrikesministeriet, justitieministeriet, arbets- och näringsministeriet, Migrationsverket, domstolsväsendet, diskrimineringsombudsmannens byrå och forskarsamfundet. Projektets mandat går ut den 31 mars 2023.Ändringarna har gjort lagen svår att gestaltaI utlänningslagen finns bestämmelser om bland annat villkor för inresa och vistelse i landet, resedokument, internationellt skydd och rättsskydd. Det finns för närvarande separata lagar om vissa typer av tillstånd, men även i fråga om dessa tillstånd fastställs de allmänna förutsättningarna i utlänningslagen.Den nuvarande utlänningslagen trädde i kraft 2004. Den omfattande lagen innehåller cirka 300 paragrafer med över 1 000 bestämmelser. Efter ikraftträdandet har lagen ändrats sammanlagt cirka 90 gånger. Genom bestämmelserna i utlänningslagen har också över 20 EU-direktiv satts i kraft. På grund av de många ändringarna har lagens struktur lidit och lagen har blivit svår att gestalta. Utlänningslagen är ett verktyg för migrationspolitik med hjälp av vilket målen för en övergripande, konsekvent och tydlig migrationspolitik kan stödjas. Regeringen beslutade vid ramförhandlingarna i maj 2021 att det ska beredas en förstudie om en totalreform av utlänningslagen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Från och med den 1 november 2021 ligger kommunikationsministeriets verksamhetsställe i Helsingfors på adressen Södra Esplanaden 4. Ministeriet flyttar från sin gamla adress Södra Esplanaden 16 på grund av en renovering. Flytten sker under tiden 28-31.10.2021. Arbetet i de nya lokalerna inleds i början av november. I och med flytten finns ministeriets samtliga avdelningar och enheter återigen på samma adress efter nästan två års paus.Kommunikationsministeriets kontaktuppgifter från och med den 1 november 2021 ärMinisteriets besöksadress:KommunikationsministerietSödra Esplanaden 400130 HelsingforsMinisteriets postboxadress:KommunikationsministerietPB 3100023 StatsrådetVäxel: 0295 16001Registratorskontoret:Besöksadress: Riddaregatan 2, HelsingforsE-post: [email protected]Webbplats:www.lvm.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fram till den 27 oktober hade 85 procent av befolkningen i målgruppen för vaccinationerna, dvs. 12 år fyllda och äldre, fått åtminstone den första vaccindosen, och 78 procent båda vaccindoserna. Enligt den nuvarande bedömningen är det möjligt att uppnå en vaccinationstäckning på 80 procent vecka 44 eller 45 i början av november, förutsatt att vaccinationstakten inte avtar.Under veckan (21–27.10.) ökade vaccinationstäckningen för den första dosen med 0,5 procentenheter, och med 1,5 procentenheter för den andra dosen. Institutet för hälsa och välfärd rekommenderar att man ska erbjuda en tredje coronavaccindos till de som fyllt 60 år och de som hör till de medicinska riskgrupperna.  Fram till den 27 oktober hade 88 774 personer fått en tredje vaccindos. Vecka 42 togs det in sammanlagt 98 nya coronapatienter till bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården. Under de senaste fem veckorna har antalet nya coronaviruspatienter som tagits in på bäddavdelningar inom den specialiserade sjukvården stigit från 79 till 129 patienter. Förra veckan togs det in 22 nya coronapatienter till intensivvården, vilket är sju patienter färre än den föregående veckan.I slutet av förra veckan vårdades sammanlagt 120 coronapatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem var 89 på bäddavdelningar och 31 på intensivvårdsavdelningar. I slutet av vecka 41 uppgick det sammanlagda antalet patienter till 148, vilket innebär att belastningen har minskat en aning. Totalt 1 150 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 27 oktober. För att minska coronapatienternas behov av sjukhusvård permanent krävs det både en ökad vaccinationstäckning och en tydlig minskning av coronafallen. Ifall det lokala eller regionala epidemiläget försämras kan man enligt ministeriet fortfarande förhindra smittspridning och epidemins skadliga effekter effektivt genom att i tid införa hybridstrategins åtgärder i enskilda kommuner eller i större områden.Risken att bli intagen för specialiserad sjukvård är betydligt större för dem som inte är vaccinerade än för dem som har fått båda vaccindoserna. Under den senaste veckan har personer i åldrarna 12−79 år som inte är vaccinerade tagits in på sjukhus 15 gånger oftare än personer i samma åldersgrupp som fått båda vaccindoserna. Behovet av specialiserad sjukvård har varit störst hos de i åldrarna 50−69 år som inte är vaccinerade. De har en 52 gånger större risk för att bli intagna för specialiserad sjukvård jämfört med de i samma åldersgrupp som fått båda vaccindoserna. Under de två senaste veckorna har det rapporterats 133 nya smittfall i Finland per 100 000 invånare, vilket är cirka 6 procent mindre än de 141 smittfall per 100 000 invånare som rapporterades under de två veckorna före det (27.9–10.10.). Antalet konstaterade coronafall per vecka har varit på samma nivå i fyra veckor, nämligen 3600–4000 fall per vecka. Under vecka 42 togs det över 74 000 coronatester. Det här är lite mindre än de tre föregående veckorna då det togs cirka 79 000–81 000 tester per vecka. Av de tester som togs förra veckan var 4,9 procent positiva. Andelen positiva testresultat har ökat lite jämfört med föregående veckans 4,6 procent. Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Institutet för hälsa och välfärds uppföljningsrapport publiceras på webbsidan med uppföljningsrapporterna om Hybridstrategin varje torsdag på eftermiddagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ansökningstiden för tjänsten som direktör för Olycksutredningscentralen, som finns i anslutning till justitieministeriet, gick ut i dag den 27 oktober. Tjänsten söktes av sexton personer. Den ordinarie tjänsten tillsätts från och med den 1 januari 2022.Följande personer sökte tjänsten: Taisto HakalaJuha HakolaTapio HeiskanenHannamari HelkeMiikka HultMatti KinnunenJukka-Pekka KiuruKurt Kokko Jussi LaaksonenEki LamminmäkiJarno RuusunenArja ToolaKai ValonenJyri VilkoTvå av de sökande vill inte ha sitt namn offentliggjort.Tjänsten som direktör för Olycksutredningscentralen blev ledig när den nuvarande tjänsteinnehavaren övergår till nya uppgifter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rådet för brottsförebyggande, Finsk Handel rf och Stationens Barn rf har utarbetat en guide för medling av butiksstölder. Syftet med webbguiden är att uppmuntra dem som jobbar inom handeln att pröva på medling.Det förekommer många olika typer av brott inom handeln. Till de vanligaste hör stölder och snatteri som begås av kunder. De totala kostnaderna för butiksstölder inom handeln har uppskattats uppgå till cirka 550 miljoner euro per år. Förutom kostnader handlar det även om förlorad arbetstid, för att inte tala om den extra psykiska belastning, inklusive hot om våld, som personalen utsätts för.Medling är ett flexibelt sätt att lösa brott och tvister. Genom medling kan man förebygga återfallsbrottslighet och förbättra offrets möjligheter att få ersättning för en skada. För den som misstänks för ett brott erbjuder medling en möjlighet att möta offret och ta ansvar på ett genuint sätt. I bästa fall kan medling användas parallellt med eller som komplement till straffprocessen. Trots att erfarenheterna bland yrkesfolk inom handeln som regelbundet använder medling till stor del är positiva, är medling tills vidare långt ifrån allmän praxis inom handeln.Webbplatsen innehåller detaljerad information om hur brott inom handeln, såsom butiksstöld och snatteri, kan lösas effektivt med hjälp av lagstadgad medling i brott- och tvistemål. Därtill redogörs för en mer djupgående gatumedlingsmetod, som på många orter tillämpas vid behandlingen av brott som begås av unga. För guiden har man intervjuat såväl medlingsklienter som yrkespersoner som arbetar med medling, bland annat en köpman, en chef för ett köpcenter, en polis och en medlingshandledare.Guiden publicerades i dag vid ett seminarium som ordnades av rådet för brottsförebyggande och Finsk Handel rf. Temat var förebyggande av butiksstölder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslår att uppgifterna med tillstånd, styrning och tillsyn inom social- och hälsovård ska koncentreras till ett nytt nationellt tillsynsverk för social- och hälsovården. Det föreslås att det nya ämbetsverket ska sköta Valviras uppgifter i sin helhet och de uppgifter inom ansvarsområdena för basservice, rättsskydd och tillstånd som nu sköts av regionförvaltningsverken under social- och hälsovårdsministeriets styrning. Uppgifterna gäller den tillsyn inom social- och hälsovården, miljö- och hälsoskyddet och alkoholförvaltningen som säkrar klient- och patientsäkerheten och livsmiljöns sundhet. Den här lösningen är den bästa med tanke på de aktuella behov som gäller utvecklingen av tillsynen över social- och hälsovården. Enligt arbetsgruppen borde tillsynsverket inrättas så fort som möjligt. Syftet med inrättandet av tillsynsverket är att skapa en grund för den fortsatta utvecklingen av tillsynsuppgifterna.Arbetsgruppen föreslår att de nya tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifterna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde i huvudsak ska koncentreras till det nya tillsynsverket. Enligt arbetsgruppen borde myndigheterna inom förvaltningsområdet också tillsammans utveckla samarbetet och kunnandet ytterligare. Om tillsynsverket förverkligas anser arbetsgruppen att man borde fortsätta med att utreda möjligheterna att även överföra regionförvaltningsverkenas arbetsskyddstillsyn till det nya nationella tillsynsverket. Om arbetsskyddstillsynen ska skötas av det nationella tillsynsverket förutsätts det dock en mer omfattande utredning som beaktar en eventuell större totalreform av regionförvaltningen och förändringar i andra verksamhetsmiljöer.  Den 19 oktober 2020 tillsatte social- och hälsovårdsministeriet en intern arbetsgrupp för att utreda möjligheterna att omorganisera tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifterna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete vid utgången av september. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Invånarna i det nordligaste Finland har möjlighet att diskutera EU-frågor med Europaminister Tytti Tuppurainen i Utsjoki den 2 november. Teman för det öppna diskussionsmötet är gränsöverskridande samarbete och klimatförändringarnas konsekvenser för samekulturen och de lokala näringarna.Evenemanget i Utsjoki ingår i statsrådets evenemangsserie ”Europa är vi”. Ministrarna kommer under hösten och vintern att besöka olika orter runt om i landet för att höra finländarnas förhoppningar angående EU:s utveckling.Evenemangsserien är en del av konferensen om Europas framtid, vars syfte är att samla in EU-medborgarnas tankar och åsikter om Europas framtid. Det nordligaste evenemanget inom ramen för både konferensen om Europas framtid och ”Europa är vi”-turnén ordnas i Utsjoki.”Det är viktigt att vi hör finländare från så många delar av landet som möjligt. Det här nordliga evenemanget erbjuder oss en viktig chans att lyfta fram EU:s nordliga dimension. Finlands geografiska läge ger oss ett exceptionellt perspektiv som också ska få höras under konferensen. Jag hoppas att så många som möjligt griper chansen att dela sina tankar på det sätt de anser naturligt”, säger minister Tuppurainen.Diskussionen vid evenemanget i Utsjoki fokuserar framför allt på två teman: klimatförändringarnas konsekvenser för näringarna och kulturen i den arktiska regionen samt EU:s yttre gränser och gränsöverskridande samarbete i invånarnas vardag.Temana behandlas av en panel som består av invånare i den arktiska regionen och i övre Lappland. Dessutom uppmuntras publiken att delta i diskussionen med frågor och egna åsikter.
De frågor som tas upp antecknas på webbplattformen för konferensen om Europas framtid, och Finlands ministrar för fram finländarnas hälsningar vid konferensens plenum.Det är också fritt fram att dela sina tankar på webbplattformen, som är öppen för alla. Där samlas det in åsikter om bland annat värden, klimat, ekonomi, hälsa och utbildning. Den EU-gemensamma hashtaggen i sociala medier är #FramtidenÄrDin.Evenemanget i Utsjoki ordnas tisdagen den 2 november i skolan Utsjokisuun koulu. Evenemanget sänds också direkt på webben. Du kan följa direktsändningen eller se videoupptagningen på tidningen Lapin Kansas webbplats och på webbplatsen eurooppaolemmeme.fi. Evenemanget arrangeras i samarbete mellan statsrådets kansli och Utsjoki kommun.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet håller på att i samarbete med aktörer från det civila samhället utveckla en ny sorts plattform för digitalt deltagande samt en verksamhetsmodell till stöd för barns och ungas deltagande.Den nya digitala plattformen för deltagande, med arbetsnamnet ”digiraati” (sv. digirådet), som är avsedd särskilt för unga, ska öppnas i slutet av 2021 i justitieministeriets tjänst dinåsikt.fi. Idén med plattformen baserar sig på Digiraati-konceptet, som utvecklats i forskningsprojektet ALL-YOUTH vid Tammerfors universitet och testats under det gångna året av bland annat justitieministeriet och Finlands Röda Kors. Erfarenheterna från pilotförsöket och responsen från de unga används i arbetet med att utveckla den nya plattformen.För att stödja barns och ungas deltagande och facilitera råd planeras också en verksamhetsmodell med hjälp av vilken man ska stärka barns och ungas möjligheter till likvärdigt deltagande och öka växelverkan mellan personer i olika åldrar och med olika bakgrund. Verksamhetsmodellens styrka är den täta dialogen mellan den offentliga sektorn och det civila samhället, vilket förhoppningsvis ökar de ungas likvärdiga deltagande i samhällsdebatten.Ett av målen i statsminister Sanna Marins regeringsprogram är att stärka barns och ungas delaktighet och aktivitet i samhället. Syftet med det utvecklingsarbete som nu inletts är att stegvis förnya justitieministeriets webbtjänster för demokrati så att de bättre än i nuläget även stöder barns och ungas likvärdiga deltagande i samhället med hjälp av digitala tjänster.Inom ramen för det nationella demokratiprogrammet och det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik samt som en del av genomförandet av den nationella barnstrategin skapas en plattform för deltagande som en del av justitieministeriets webbtjänster för demokrati. I utvecklingsarbetet deltar förutom ministerierna även Osallisuuden osaamiskeskus (sv. Kompetenscentret för delaktighet), Finlands Röda Kors, Tammerfors universitet och Rättsregistercentralen. I samband med reformen slopas tjänsten ungasideer.fi under 2022. De nuvarande användarna av tjänsten styrs till tjänsten dinåsikt.fi och till andra demokratitjänster. De får också stöd i att börja använda tjänsterna. Det informeras mer om detta under början av 2022.Läs merJustitieministeriets webbtjänster för demokrati på webbplatsen demokrati.fiDet nationella demokratiprogrammet 2025 på justitieministeriets webbplatsGenomföradeplanen för den nationella barnstrategin i statsrådets publikationsarkivRiksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken i statsrådets publikationsarkivWebbplatsen för forskningsprojektet ALL-YOUTH

Källa: Valtioneuvosto.fi