NordenBladet — Ett viktigt mål i miljöministeriets åtgärdsprogram för äldres boende (2020–2022) är att uppmuntra åldrande människor att förutse sina framtida boendebehov och att i god tid genomföra sina planer gällande boendet.Arbetseffektivitetsföreningen rf har på uppdrag av miljöministeriet gjort en utredning om vad organisationerna och föreningarna gör och kan göra när det gäller äldres möjligheter att förutse och planera sitt boende. I utredningen deltog riksomfattande pensionärs- och seniororganisationer, organisationer inom äldreomsorgen, företrädare för bostads- och fastighetsbranschen samt företrädare för kommunerna.I utredningen lyfte man fram finansieringen, utmaningarna gällande organisationernas resurser, samarbetet med andra organisationer och kommuner samt behoven inom kommunikationen, eftersom informationen inte når alla äldre och deras anhöriga. Det viktigaste förslaget till små tilläggsresurser var att stärka samarbetet genom ett gemensamt projekt om förutseendet och planeringen av äldres boende.Miljöministeriet utlyser den 1 november 2021 en ansökningsomgång för riksomfattande organisationer för deras verksamhet när det gäller att stödja förutseendet och planeringen av äldres boende. Det nätverksprojekt som inleds syftar till att tillsammans med organisationernaStärka organisationernas samarbete när det gäller att förutse äldres boendebehovSammanställa och uppdatera rådgivningsmaterial och vid behov producera nytt materialKommunicera vid evenemang, i sociala medier m.m.Arrangera lokala evenemang, också tillsammans med medlemsföreningarEffektivisera kommunikationen, rådgivningen och utbildning genom samarbete.Deltagande organisationer kan till exempel ordna evenemang och rådgivning för medborgare och sina medlemmar samt för de kommunala äldreråden. Arbetseffektivitetsföreningen samordnar genomförandet av nätverksprojektet. Projektet pågår under tiden december 2021 till november 2022.I projektet skapas en gemensam databank med kommunikations- och rådgivningsmaterial om hur äldre kan planera för framtida boendebehov.Ansökan ska vara inlämnad senast den 21 november 2021 kl. 16.15.Mer om ämnetMiljöministeriet: Äldres boendeArbetseffektivitetsföreningens rapport (på finska)Utlysning och ansökningsblankett

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionens ledande vice ordförande och kommissionär Margrethe Vestager med ansvar för EU:s digitala beredskap och konkurrenspolitik besöker Helsingfors fredagen den 29 oktober. Arbetsminister Tuula Haatainen och näringsminister Mika Lintilä diskuterar med vice ordföranden aktuella frågor inom konkurrenspolitiken och politiken om statligt stöd, genomförandet av EU:s industristrategi samt digitalisering. Arbets- och näringsministeriets ministrar träffar kommissionär Margrethe Vestager på fredagen i Helsingfors. Huvudtemat för mötena är främjande av EU:s inre marknad och industrins konkurrenskraft. Utgångspunkten ska vara att trygga lika verksamhetsbetingelser för näringslivets aktörer. När det gäller industripolitiken är det viktigt att ta hänsyn till EU:s övergripande industristrategi och de små och medelstora företagens betydelse för att främja konkurrenskraften.Finland understöder en strikt linje i EU:s konkurrenspolitik och politik om statligt stödArbetsminister Haatainen diskuterar med Vestager EU:s konkurrenspolitik och politik om statligt stöd och kommissionens pågående utvärdering av konkurrenspolitiken.  ”För oss är det viktigt att regleringen av EU:s konkurrenspolitik och politik för statligt stöd förblir strikt för att den inre marknaden ska fungera väl och jämlikt. I vissa projekt som är strategiska för EU är det motiverat att tillämpa en mer tolerant reglering av statligt stöd som riktar sig till dem, men detta bör inte utvidgas till ett mer allmänt bruk”, säger arbetsminister Haatainen.Många EU-länder har under den senaste tiden föreslagit lindringar i reglerna för EU:s konkurrenspolitik och politik för statligt stöd, men Finland förespråkar en strikt linje i dessa. Reglerna om statligt stöd måste garantera de företag som är verksamma inom EU jämlika verksamhetsmöjligheter och säkerställa att den inre marknaden förblir öppen för fri konkurrens. Finland hoppas också att de temporära statliga stöd som inletts under coronakrisen i mån av möjlighet ska slopas genast när det ekonomiska läget och pandemiläget medger det. Bestämmelserna om konkurrens och statligt stöd ska också bidra till att stödja unionens mål om en grön och digital omställning.Industristrategin ska vara inriktad på att säkerställa EU:s globala konkurrenskraftNäringsminister Lintilä diskuterar EU:s uppdaterade industristrategi, EU:s konkurrenskraft samt den digitala ekonomin och framväxande tekniker med ledande vice ordföranden. I industristrategin ska de olika sektorerna vara väl representerade och den ska vara inriktad på att säkerställa EU:s globala konkurrenskraft.”Hållbara bioekonomiska lösningar bör vara en del av EU:s industristrategi. Biobaserade material och produkter stöder EU:s övergång till en klimatneutral ekonomi, hållbar tillväxt och konkurrenskraft”, säger näringsminister Lintilä.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inkomstgränserna för rättshjälp bör höjas så att de bättre motsvarar befolkningens nuvarande inkomstnivå. Enligt en utredning gjord vid Östra Finlands universitet skulle ett proportionerligt belopp disponibla medel som berättigar till rättshjälp utan självriskandel vara cirka 800 euro per månad.Om inkomstgränserna höjs är en potentiell ny kundgrupp medelinkomsttagare som behöver rättshjälp exempelvis vid familjerättsliga tvister eller tvister som gäller bostadsköp.Nettoinkomster som grund för beviljande av rättshjälpEnligt utredningen förbättras situationen för många som behöver rättshjälp om man som grund för beviljande av rättshjälp beaktar sökandens nettoinkomster i stället för den beräkning av disponibla medel som görs för närvarande. Inkomstgränserna bör dessutom justeras regelbundet när den allmänna inkomstnivån ändras.De advokater och rättegångsbiträden med tillstånd som intervjuades för utredningen önskade att beräkningen av disponibla medel skulle förenklas, att inkomstgränserna skulle höjas och att till exempel boendeformen (ägarbostad eller hyresbostad) inte skulle påverka rättshjälpens självriskandel. Dessutom bör rättshjälp kunna beviljas för allt fler olika ärendegrupper.Rättsskyddsförsäkringens betydelseEnligt utredningen hade cirka 80 procent av de personer som fyllt 15 år en rättsskyddsförsäkring i samband med sin hemförsäkring. Dock saknade cirka 91 procent av de personer som fick rättshjälp en rättsskyddsförsäkring. Offentlig rättshjälp är således ett viktigt instrument för att trygga likabehandling av medborgarna.Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020. Utredningen gjordes av Matti Tolvanen, Tarja Koskela, Matias Huhtilainen, Mika Sutela, Miisa Törölä och Emilia Eskelinen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utkastet till regeringsproposition ska sändas på remiss i mitten av november 2021. Regeringens proposition överlämnas till riksdagen i februari-mars 2022. Ministerarbetsgruppen för social- och hälsovården drog upp riktlinjer för detta vid sitt möte i dag.Avsikten är att ändra lagen så att icke-brådskande vård i fortsättningen ges inom sju dagar Tidsfristen för att få vård skärps inom primärvården från tre månader till sju dygn och inom mun- och tandvården från sex månader till tre månader.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har torsdagen den 28 oktober fastställt de genomsnittliga priserna per enhet för 2022. I gymnasieutbildning är det 7 157,74 euro per studerande. Det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande konstundervisning är 83,96 euro per undervisningstimme och det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstitut 89,48 euro per undervisningstimme.I och med att utvidgningen av läroplikten betraktas som en verksamhetsförändring i gymnasieutbildningen, beaktas därtill anslagsökningen för utvidgningen av läroplikten för 2022, som sammanlagt uppgår till 28,42 miljoner euro. De genomsnittliga priserna per enhet för 2022 baserar sig på de faktiska driftskostnaderna för 2019.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU förutsätter redan nu att tillverkningsmaterialet tydligt märks ut på skodon och textilprodukter. Regeringen föreslår för riksdagen lagstiftning som baserar sig på EU:s marknadskontrollförordning och som preciserar företagens skyldigheter i fråga om materialmärkning. Den föreslagna lagreformen gör det också möjligt att påföra påföljdsavgift för felaktiga eller bristfälliga märkningar. Regeringen föreslog den 21 oktober 2021 en ny lag om märkning av tillverkningsmaterial för skodon och textilprodukter. Utöver den märkning som krävs innehåller lagreformen också ett förslag till påföljdsavgift. Det föreslås att Säkerhets- och kemikalieverket Tukes ska kunna påföra påföljdsavgift för bristfälliga eller felaktiga märkningar på skodon och textilprodukter. I EU:s marknadskontrollförordning förutsätts det att det utfärdas nationella bestämmelser om påföljder.Tillverkare, importörer och marknadsförare av skodon och textilprodukter som säljs i EU måste se till att alla produkter förses med en märkning som visar vilket material produkten är tillverkad av. I Finland ska märkningarna uppges på både finska och svenska. Märkningarna av materialet är inget nytt krav, men det har inte tidigare varit möjligt att påföra påföljdsavgift för felaktiga eller bristfälliga märkningar. Ett viktigt mål med reformen är att förbättra konsumentskyddet. Reformen avses träda i kraft vid ingången av 2022. Regeringens proposition är en del av ett mer omfattande genomförande av marknadskontrollförordningen. En proposition om detta lämnades till riksdagen den 23 september 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Handlingsprogrammet mot rasism och för goda relationer godkändes idag som ett principbeslut av statsrådet. Programmet för samman regeringens åtgärder för att trygga ett Finland som är fritt från rasism.Statsrådets handlingsprogram för att motarbeta rasism och främja goda relationer mellan olika befolkningsgrupper har nu offentliggjorts under namnet Ett jämlikt Finland. Programmet baserar sig på en lägesbedömning och evidensbaserad information om rasism och dess uttrycksformer i Finland. Handlingsprogrammet innehåller åtta centrala mål och för att nå dem har man ställt upp 52 åtgärder inom olika förvaltningsområden för åren 2021–2023.Lokala aktörer i nyckelpositionLikabehandling förverkligas i människors vardag och därför spelar kommunerna en viktig roll för att skapa jämlika möjligheter, en trygg vardag och naturliga möten mellan människor med olika bakgrund. I handlingsprogrammet mot rasism betonas därför betydelsen av lokala åtgärder, och man vill allt bättre stödja kommuner och andra aktörer i att bygga upp goda relationer mellan olika grupper bland befolkningen och i att arbeta mot rasism.– Att beslutsamt främja antirasism och goda relationer mellan befolkningsgrupper stärker den positiva utvecklingen av hela samhället. Handlingsprogrammet har utarbetats tillsammans med myndigheter, aktörer i det civila samhället och ungdomar. Vi alla behövs för att skapa förändringar i samhället, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.Åtgärderna i handlingsprogrammet genomförs som en del av statsminister Sanna Marins regeringsprogram. De finansieras dels genom att omrikta befintliga anslag, dels genom att utnyttja EU-finansiering. Ta del av handlingsprogrammet:
Ett jämlikt Finland – Statsrådets handlingsprogram mot rasism och för goda relationer

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Beredningen av det projektbolag som ska bildas för planeringen av Östbanan framskrider.Statsrådet beslutade den 28 oktober 2021 att bemyndiga kommunikationsministeriet att bilda det nya, delvis statsägda aktiebolaget för Östbanan (Itärata). Kommunikationsministeriet kan underteckna avtalet om bolagsbildning och andra handlingar som hänför sig till bildandet, och på statens vägnar teckna aktier i det aktiebolag som bildas.Finska staten förbinder sig att kapitalisera bolaget i enlighet med villkoren i delägaravtalet till ett belopp av högst 40,29 miljoner euro.Projektbolagets ansvarsområde och uppgifter omfattar planeringen av det spårprojekt som gäller linjen Flygbanan-Borgå-Kouvola och finansieringen av planeringen fram till byggstarten.Finanspolitiska ministerutskottet förordade bildandet av projektbolaget för Östbanan den 28 september 2021.Statsrådet bemyndigade dessutom den 28 oktober 2021 kommunikationsministeriet att på statens vägnar godkänna att Nordiska järnvägar Ab försätts i likvidation. Bolaget bildades i februari 2019 för att utveckla spårtrafiken på ett övergripande sätt. Bolaget har ingen operativ affärsverksamhet.Vad händer härnäst?Projektbolaget för Östbanan bildas när tiden för sökande av ändring i kommunernas beslut har löpt ut.En förutsättning för bildandet av bolaget är att finska statens finansieringsförbindelse vid bildandet utgör högst 51 procent av det totala beloppet av finansieringsförbindelserna.Eventuella processer för sökande av ändring kan påverka tidsramarna för bildandet av bolaget, och därför går det inte att ange något exakt datum för bildandet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Propositionen handlar om att nationellt genomföra bestämmelserna i direktivet mot skatteflykt.Syftet med propositionen är att ingripa i fall där en näringssammanslutnings inkomst inte beskattas på grund av situationer med ett omvänt hybridsubjekt.  Med situationer med ett omvänt hybridsubjekt avses situationer där ett subjekt enligt lagen i en annan stat betraktas som ett skattemässigt transparent subjekt och som en särskild skattskyldig.När tillämpningsvillkoren uppfylls ska EU:s medlemsstater beskatta ett omvänt hybridsubjekts inkomster. Ändringen genomförs så att skattskyldigheten för begränsat skattskyldiga bolagsmän utvidgas till att gälla situationer med ett omvänt hybridsubjekt. Dessutom föreskrivs med stöd av direktivet om undantag för vissa alternativa investeringsfonder.Reformen föreslås träda i kraft vid ingången av 2022. Det är meningen att lagarna ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2022. I och med den föreslagna reformen  har direktivet mot skatteflykt och dess ändringsdirektiv genomförts till alla delar i Finland.En länk till regeringens proposition publiceras på den finska webbsidan för beslut. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet tillsatte en sannings- och försoningskommission för samer vid sitt allmänna sammanträde den 28 oktober. Arbetet med att tillsätta en sannings- och försoningskommission har fortsatt i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Ärendet har beretts i nära samarbete mellan företrädare för finska staten, Sametinget och Skoltarnas byastämma. Kommissionens mål är att sammanställa och synliggöra samernas erfarenheter av finska statens och olika myndigheters agerande.”Jag önskar sannings- och försoningskommissionen för samer framgång i det viktiga arbetet. Vårt gemensamma mål är att kommissionens arbete ska öka dialogen och förtroendet mellan samerna och finska staten. Endast genom att förstå vad samerna har upplevt kan vi finna lösningar för framtiden”, säger statsminister Sanna Marin.”I dag inleds ett viktigt arbete för att utreda konsekvenserna av diskrimineringen av samer och statens assimilationspolitik. Det finns fortfarande problem när det gäller att erkänna och tillgodose samernas rättigheter som urfolk i Finland. Jag hoppas att den här tunga processen leder till konkreta åtgärder som genuint främjar samernas ställning i det finska samhället”, konstaterar Sametingets ordförande Tuomas Aslak Juuso.”Sannings- och försoningskommissionen för samer utför ett viktigt men samtidigt tungt arbete. Arbetet kommer att bygga på flera år av omsorgsfullt förberedande arbete för att öka förståelsen och förtroendet mellan samerna och finska staten. Vi önskar kommissionen framgång i arbetet och tillräckliga resurser för ett framgångsrikt arbete”, säger skoltarnas förtroendeman Veikko Feodoroff.Sannings- och försoningskommissionen för samer är självständig och oberoende i sin verksamhet. Två av dess fem kommissionsledamöter har utnämnts på framställning av statsrådet, två på framställning av Sametinget och en på framställning av Skoltarnas byastämma.Kommissionsledamöter ärdoktorand, juris kandidat Heikki J. Hyvärinenförvaltningsmagister Irja Jefremoffärkebiskop emeritus, teologie doktor Kari Mäkinenarbetslivsprofessor, juris doktor Hannele Pokkafilosofie magister Miina Seurujärvi.Målet för sannings- och försoningsprocessen är attidentifiera och bedöma diskriminering av samer och kränkningar av deras rättigheter både i det förflutna och i dag, inklusive statens assimilationspolitikutreda hur dessa påverkar samerna och deras samhälle i daglägga fram föreslag om hur man kan främja kontakten såväl mellan samerna och finska staten som samerna emellanöka medvetenheten om samerna som Finlands urfolk.Avsikten är också att finska staten som resultat av sannings- och försoningsprocessen bär sitt ansvar och tillsammans med Sametinget, Skoltarnas byastämma och andra samiska aktörer främjar tillgodoseendet av samernas rättigheter i Finland. Psykosocialt stöd utgör en väsentlig del av sannings- och försoningsprocessen.
 
Kommissionen ska utarbeta en rapport om sitt arbete. Rapporten med åtgärdsförslag ska överlämnas till statsrådet, Sametinget och Skoltarnas byastämma före den 30 november 2023.Samernas ställning som urfolk tryggas i Finlands grundlag. Enligt 17 § 3 mom. i grundlagen har samerna såsom urfolk rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur.Internationella förebilderSannings- och försoningskommissioner har sina rötter i 1970-talet. Internationellt har sanningskommissioner eller sannings- och försoningskommissioner tillsatts för processer där man granskar kollektiva oförrätter som skett tidigare i landets historia. Sannings- och försoningskommissioner har tillsatts i cirka 40 länder.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi