NordenBladet — Ett estniskt övningsjaktplan misstänks ha kränkt finskt luftrum över Finska viken, utanför Utö.
Den misstänkta kränkningen skedde den 1 november 2021 på eftermiddagen och räckte cirka två minuter.
Gränsbevakningsväsendet har påbörjat en förundersökning av fallet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 25 november uppmärksammas den internationella dagen mot våld mot kvinnor och då ordnar justitieministeriet i samarbete med Kvinnoorganisationernas Centralförbund ett seminarium om digitalt våld. Evenemanget är en del av regeringens program för bekämpning av våld mot kvinnor.Digitalt våld är ett välkänt fenomen för många som är offer för våld i nära relationer. I diskussionen om våld och i myndigheternas verksamhet har frågan däremot inte uppmärksammats i någon större utsträckning. Vid seminariet granskar internationella och finländska experter digitalt våld ur olika synvinklar. Ämnen som diskuteras är till exempel könsstereotyper i videospel och könsbaserat våld inom spelbranschen.Seminariet öppnas av justitieminister Anna-Maja Henriksson.Seminariet hålls i Helsingfors och det är möjligt att delta på plats eller på distans. Anmälningar tas emot till och med den 19 november.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har sänt på remiss en förordning som tillåter jakt på varg i stamvårdande syfte vintern 2022. Jakt är en del av förvaltningsplanen för vargstammen som syftar till att trygga en livskraftig population och samtidigt tillgodose behoven hos de människor som bor i vargreviren.– Jakt är ett viktigt element som hör till förvaltningen av stora rovdjur. Och nu föreslår vi att även jakten på varg ska tillåtas. Jakten hjälper att reglera populationens tillväxt, förebygga skador och öka acceptansen för varg. Vi har berett detta omsorgsfullt och brett, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Syftet med jakten är att minska sociala vargrelaterade konflikter och förbättra acceptansen för varg och på så sätt bevara den gynnsamma bevarandestatusen. Enligt EU:s habitatdirektiv är vargen en strikt skyddad art utanför renskötselområdet. Undantag är dock möjliga om jakten har ett tydligt mål och om det går att visa att det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Jakten får inte riskera vargens gynnsamma skyddsnivå. Kvoten är 20 vargar utanför renskötselområdet. Jakten får rikta sig till högst fyra flockar eller ett revirmarkerande vargpar för att inte riskera den gynnsamma bevarandestatusen. Kvoten gäller inte skade- eller säkerhetsbaserade dispenser beviljade av Viltcentralen eller polisen.Naturresursinstitutet fastställer bevarandestatusenJord- och skogsbruksministeriet har gett Naturresursinstitutet i uppdrag att ta fram ett referensvärde för den gynnsamma bevarandestatusen som används som stöd för besluten. Referensvärdet beskriver den populationsstorlek som räcker för att nå och bevara en gynnsam bevarandestatus på lång sikt. Arbetet blir klart 2022, men Naturresursinstitutet lämnade den 2 september 2021 en halvtidsrapport som jord- och skogsbruksministeriet har använt vid beredningen av förordningen. Halvtidsrapporten beskriver tre olika sätt att fastställa referensvärdet. Ministeriet tillämpade den modell som bygger på demografi. Ett demografiskt referensvärde beaktar till exempel vargstammens storlek, struktur, könsfördelning och geografiska fördelning av revir. Naturresursinstitutets strategi går ut på att beslutsfattaren gör en bedömning av storleken på den risk som accepteras för det att antalet sjunker under nivån för minsta livskraftiga population. När det handlade om att definiera den minsta livskraftiga populationen utgick man från att risken för att vargen försvinner från Finland under de kommande hundra åren är tio procent. Internationella naturvårdsunionen (IUCN) använder samma risknivå i sina hotbedömningar. Därefter beslutade ministeriet att risken för att antalet vargar sjunker under nivån för minsta livskraftiga population är en procent under de kommande hundra åren. Utifrån detta beräknade Naturresursinstitutet att det demografiska referensvärdet för en gynnsam bevarandestatus är 24 familjeflockar. Ministeriet valde att använda en väldigt låg risknivå eftersom Naturresursinstitutet inte är färdigt med referensvärdearbetet och det demografiska referensvärdet inte beaktar vargstammens genetiska variation. Trots att vargpopulationens genetiska mångfald är god just nu är den nedåtgående trenden oroväckande. Jord- och skogsbruksministeriet har målet att på lång sikt få vargstammen upp till en nivå som tryggar vargstammens genetiska variation. För att nå detta mål måste toleransen för varg blir bättre jämfört med dagsläget, och därför beslutade man tillåta begränsad jakt utifrån demografiskt gynnsam bevarandestatus.Vargstammen i Finland är nu störst på hundra årEnligt Naturresursinstitutets bedömning av vargpopulationens storlek fanns det 28 vargflockar i Finland i mars i år, vilket betyder att bevarandestatusen är gynnsam. Utöver dessa flockar fanns det 20 revirmarkerande vargpar. Det är Finlands största vargstam på hundra år. Vargungarna föddes i april-maj, så att i slutet av året är populationen avsevärt större än i mars.  Naturresursinstitutets bedömning av populationens storlek innehåller en prognosmodell som beskriver förändringarna i vargstammen efter bedömningen i mars. I november 2021 finns det med 90 procents sannolikhet 36–51 vargflockar och 70–84 vargrevir i Finland. Prognosmodellen baserar sig på forskningsrön om reproduktion och dödlighet.Dispenserna för stamvårdande jakt beviljas av Finlands viltcentral. De regionala viltvårdsråden har i höst behandlat vargläget inom sina områden bland annat utifrån revirsamarbetsgrupperna information. Riksviltvårdsrådet behandlar vargläget tisdagen den 2 november 2021. Remisstiden för förordningen löper ut den 30.11.2021. Ministeriets mål är att få förordningen antagen i början av december, vilket innebär att jakten kan inledas efter årsskiftet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriets projekt Stöd och verktyg ordnar den 26 november 2021 ett seminarium i Helsingfors om EU:s civilrätt i rättstillämparens arbete.  Seminariet ger information om EU:s civilrättsliga lagstiftning med tanke på det praktiska arbetet. Målgruppen är domare, advokater, jurister och andra aktörer inom det rättsliga området som vill utveckla sin kompetens inom gränsöverskridande civilrätt. Talare vid seminariet är bland andra Tuomo Antila, justitieråd vid högsta domstolen, och Ulla Liukkunen, professor i arbetsrätt och internationell privaträtt vid Helsingfors universitet.På förmiddagen gestaltas civilrättsliga och handelsrättsliga ärenden med EU-anknytning samt rättspraxis i dessa frågor på ett allmänt plan. På eftermiddagen ligger fokus på de EU-förordningar om lagval som inverkar bland annat på formuleringen och effekten av lagvalsklausulerna i gränsöverskridande avtal och skadestånd. Förordningarna innehåller rättsregler om gränsöverskridande skadeståndsanspråk och om skydd av den svagare parten till exempel i konsument-, försäkrings- och arbetsavtal.Seminariet är en del av projektet Stöd och verktyg för gränsöverskridande rättsligt samarbete som pågår vid justitieministeriet. Utvecklingsprojektet har fått finansiering från Europeiska unionens program för rättsliga frågor 2014–2020. Anmälningar till seminariet tas emot till den 19 november 2021. Seminariet hålls på finska.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Finland har man för första gången utarbetat en nationell strategi och åtgärdsplan för pollinerare. Målet är att minskningen av antalet och mångfalden av pollinerare stoppas, pollinerarstammarna etableras och utvecklas i en positiv riktning och pollineringen av kulturväxter och växter i naturen tryggas genom att vilda pollinerare skyddas och biodling används på ett hållbart sätt före 2030. Utlåtanden om utkastet till strategi kan lämnas fram till den 30 november.Man har lagt märke till en oroväckande minskning av antalet pollinerare på olika håll i världen. Minskningen kan orsaka betydande olägenheter för jordbruket och livsmedelsproduktionen och mer allmänt för ekosystemens funktion. Även enligt Finlands hotbedömning har antalet hotade arter ökat i de viktigaste grupperna av pollinerare, i synnerhet bin. På grund av bristfällig uppföljning känner man dock dåligt till eventuella stora förändringar i mängden vanliga pollinerande arter. Man har satt upp mål för skyddet av pollinerare både internationellt och på EU-nivå för att trygga människans och naturens välmående.”Att antalet pollinerare minskar är en varningsklocka för hur allvarlig förlusten av den biologiska mångfalden och följderna av den är. Skyddet av pollinerare är viktigt både lokalt och globalt för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. När vi skyddar pollinerare tryggar vi förutom produktionen av mångsidig föda för människor, också andra insektsarter och den biologiska mångfalden”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Målet med Finlands nationella strategi och åtgärdsplan för pollinerare är att trygga framtiden för pollinerarna och de pollineringstjänster de tillhandahåller. Med tanke på ekosystemens funktion och de tjänster pollinerarna tillhandahåller omfattar strategin alla vilda pollinerande insekter och deras livsmiljöer. I strategiförslaget betonas metoder för att motarbeta orsakerna till att pollinerarna minskar. Strategin ökar också medvetenheten om pollinerare och uppmuntrar och stöder olika aktörer att ta ansvar för att bevara pollinerarna och de tjänster de producerar. Vid beredningen har man identifierat pollinerarnas centrala betydelse inom jordbruket och i jordbruksområdena samt betydelsen och effekterna av honungsbin och andra odlade bin och näringarna som hänför sig till dem.Åtgärdsplanen innehåller 27 förslag till åtgärder för förbättring av pollinerarnas livsmiljöer, ansvarsfull användning av odlade pollinerare, komplettering av forskning om och uppföljning av pollinerare, kommunikation och rådgivning samt aktivering av verksamheten. Det har dessutom lagts fram förslag till konkreta metoder för att förbättra levnadsförhållandena för pollinerare när det gäller jordbruks- och skogsmiljöer och bebyggda miljöer.Vilda bin, blomflugor och fjärilar utgör de viktigaste pollinerarna i Finland. Det finns också arter som deltar i pollineringen inom många andra insektgrupper. Till exempel honungsbin kan ha stor betydelse i pollineringen av bärgårdar och fruktträdgårdar, även om det huvudsakligen är vilda insekter som svarar för pollineringen av grödor.Förslaget till strategin för pollinerare har beretts i en arbetsgrupp som tillsatts av miljöministeriet. Arbetsgruppen bestod av medlemmar från 16 organisationer som är centrala med tanke på pollinerare och deras livsmiljöer. Kommentarer till utkastet till strategi kan lämnas fram till den 30 november 2021.Ytterligare upplysningar:Antti Heikkinen
Ministerns specialmedarbetare
tfn 050 525 0231
[email protected]Esko Hyvärinen
Miljöråd
tfn 0295 250 094
[email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Tammerforshuset i Tammerfors hålls den 22 november 2021 prisgalan för det internationella jämställdhetspriset där pristagaren för år 2021 offentliggörs. Priset tilldelas en person eller aktör som på ett betydande sätt har främjat jämställdheten internationellt. Priset överlämnas av Finlands statsminister Sanna Marin. Det internationella jämställdhetspriset (International Gender Equality Prize) är 300 000 euro. 
”För att främja jämställdheten globalt behövs det effektiva åtgärder och ett målinriktat arbete. Det internationella jämställdhetspriset ökar medvetenheten om och erkännandet för jämställdhetsarbetet, och bidrar också till att skapa förutsättningar för ett globalt arbete för jämställdheten”, konstaterar statsminister Marin.Förslag om pristagare begärdes i början av året. I år tog man emot över 400 förslag. En oberoende prisnämnd med internationella experter gick igenom förslagen och lade fram sitt eget förslag för Statsrådets slutliga godkännande. Statsrådet delar ut priset vartannat år i samarbete med Tammerfors stad. Statsrådet började dela ut priset år 2017 för att hedra Finlands 100 år av självständighet, och i år är det tredje gången priset delas ut. Priset delades ut i Tammerfors för första gången i mars 2018, och då tilldelades priset Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Merkel donerade prissumman till en frivilligorganisation i Niger som arbetar för att främja kvinnors och barns rättigheter. Med prismedlen startade organisationen ett skyddshem för offer för familjevåld i Nigers huvudstad Niamey. År 2019 tilldelades priset organisationen Equality Now, vars arbete för kvinnors rättigheter har gett goda resultat världen över. Årets prisgala hålls i Tammerforshuset den 22 november 2021 kl. 15.00-16.30. Festen för inbjudna gäster finns som direktsändning på webben. Anvisningarna om hur man registrerar sig för att se direktsändningen finns på webbsidan om jämställdhetspriset: www.igep.fi/sv. Ytterligare infomationPirita Ruokonen, statsministerns specialmedarbetare, statsrådets kansli, fö[email protected] (statsministerns kontaktinformation)
Sami Siltanen, projektkoordinator, social- och hälsovårdsministeriet
fö[email protected] (information om prisgalan)
Iina Ojala, marknadsföringschef, Tammerfors stad, fö[email protected]
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland skickar sex respiratorer till Lettland för hantering av det svåra coronaläget. Materialhjälpen sänds via Europeiska unionens civilskyddsmekanism.Myndigheterna i Lettland har begärt materiellt bistånd från EU-länderna eftersom covid-19-läget snabbt har försämrats i landet. Finland har erbjudit Lettland sex respiratorer och Lettland har i dag meddelat att landet godkänner erbjudandet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hundra verksamhetsenheter har godkänts som berättigade till statsandel för performativ konst för viss tid på tre år eller tills vidare. Av verksamhetsenheterna inom musikbranschen godkändes 31 såsom berättigade till statsandel. Av andra verksamhetsenheter inom performativ konst, såsom verksamhetsenheter inom teater, dans och cirkus, godkändes 69 enheter såsom berättigade till statsandel. I och med statsandelsreformen för scenkonst sker det samtidigt en betydande höjning i statsandelarnas belopp.Inom musikbranschen godkändes 26 verksamhetsenheter såsom tills vidare berättigade till statsandel. Med undantag för en sådan enhet är alla verksamhetsenheter som godkänts som tills vidare berättigade till statsandel sådana som tidigare har fått statsandel med stöd av teater- och orkesterlagen. Fem verksamhetsenheter godkändes för en viss tid på tre år. Av verksamhetsenheterna inom musikbranschen är 13 symfoniorkestrar, 14 kammar- och stomorkestrar, av vilka två fokuserar på barockmusik. Två orkestrar är så kallade underhållningsorkestrar. Statsandel beviljas också till en orkester med fokus på barnmusik, en folkmusikgrupp och en kammarkör. Dessutom beviljas statsandel för en jazzgrupp/en produktionsplattform.Av verksamhetsenheterna inom området för annan performativ konst godkändes 58 enheter som tills vidare berättigade till statsandel. Av verksamhetsenheterna är 53 sådana som tidigare har fått statsandel med stöd av teater- och orkesterlagen och fem sådana som tidigare fått statsunderstöd enligt prövning av Centret för konstfrämjande. Elva verksamhetsenheter godkändes som statsandelsberättigade för en viss tid på tre år. Sammanlagt 12 nya verksamhetsenheter inom teater-, dans- och cirkusbranschen som inte tidigare har fått statsandel godkändes.Av verksamhetsenheterna för övrig performativ konst är 53 talteatrar, 14 dansteatrar och två verksamhetsenheter för cirkuskonst. Av de ovannämnda är sex svenskspråkiga och nio är i sin verksamhet tydligt specialiserade på barnföreställningar. Beslutet baserar sig på en helhetsbedömning där målen med statsandelen har beaktats med avseende på den performativa konstens mångsidighet, den kulturella mångfalden och den riksomfattande och regionala tillgången till tjänster samt tjänsternas tillgänglighet. Bland de verksamhetsenheter som godkänns som statsandelsberättigade tills vidare finns företrädare för olika områden och genrer inom performativ konst. Framträdandena erbjuds för olika publikgrupper. Verksamhetsenheterna finns också inom ett nationellt vidsträckt område och regionala aspekter har beaktats.– Kulturtjänsterna är en viktig del av regionernas livskraft och det finländska civiliserade samhället. Det är viktigt att det finns ett utbud av kulturtjänster på olika håll i landet. Statsandelssystemet bildar ryggraden för konst- och kulturtjänsterna och mobiliserar samtidigt också kommunal och privat finansiering för kultur, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen. – Jag anser att vi genom detta beslut har lyckats nå andan i statsandelsreformen, att se över tillämpningsområdet för performativ konst i vid bemärkelse och trygga tillgången till konst- och kulturtjänster regionalt och nationellt för olika kundgrupper. Även målet om ett smidigt statsandelssystem uppfylls, och nya aktörer har kunnat omfattas av finansieringssystemet samtidigt som olika aktörer har fått tillgång till mer finansiering, fortsätter Kurvinen.Ministeriet fick 115 ansökningar, varav en återtogs. Av ansökningarna kommer 36 från musikbranschen och 79 från andra verksamhetsenheter inom performativ konst. Alla verksamhetsenheter som för närvarande erhåller statsandel och 30 verksamhetsenheter som inte tidigare har fått statsandel för sin verksamhet ansökte om statsandel. Statsandelsnämnden för performativ konst har gett undervisnings- och kulturministeriet ett sakkunnigutlåtande om ansökningarna.Årsverken och priser per enhet för performativ konst 2022Enligt budgetpropositionen för 2022 står det 2022 sammanlagt ca 94 miljoner euro till förfogande för statsandelarna för performativ konst. I anslaget ingår ett tillägg på åtta miljoner euro som anvisats för genomförandet av statsandelsreformen för performativ konst.  I sin helhet ökat anslaget med cirka 12 miljoner euro jämfört med 2021. Via den övergripande reformen av statsandelssystemet ökar dessutom anslaget för aktörer inom det fria fältet som stöds via Centret för konstfrämjande med 6,8 miljoner euro.Verksamhetsenheterna för performativ konst beviljas sammanlagt 3931,5 årsverken, vilket är 430,5 årsverken mer än 2021. Verksamhetsenheterna inom musikbranschen anvisas 1155 årsverken och verksamhetsenheterna för övrig performativ konst 2776,5 årsverken. Priset per enhet utan mervärdesskatt för verksamhetsenheter inom musikbranschen är 54 321 euro (år 2021 för orkestrar 49 763 euro) och priset per enhet höjt med moms är 55 983 euro (år 2021 för orkestrar 50 962 euro). Priset per enhet utan mervärdesskatt för övrig performativ konst är 62 254 euro (år 2021  60 016 euro) och priset per enhet ökat med mervärdesskatt 64 539 euro (år 2021 62 339 euro). Priset per enhet med mervärdesskatt används för de privata verksamhetsenheter som inte omfattas av systemet för återbäring av mervärdesskatt.Vid fastställandet av verksamhetsenheternas årsverken och priser per enhet för 2022 har ministeriet också fastställt en finansieringsplan för tre eller sex år, beroende på om verksamhetsenheten har omfattats av statsandel för tre år eller tills vidare. Finansieringsplanen är inte bindande, men planen utgör grunden för beslut om årsverken under de följande åren och det är inte meningen att frångå planen, om inte statsbudgeten eller betydande förändringar i verksamhetsenhetens verksamhet förutsätter det. Däremot justeras och fastställs enhetspriset årligen.Godkända såsom berättigade till statsandel för performativ konst samt årsverken för 2022 (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriets tjänst som finanspolitisk samordnare söktes inom den utsatta tiden av 5 personer. Avsikten är att tjänsten tillsätts den 1 december för en viss tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Katariina JuholaLauri KajanojaSeppo OrjasniemiJenni PääkkönenPekka SinkoFinanspolitiska samordnaren ska i egenskap av biträde till statssekreteraren som kanslichef Martti Hetemäki utveckla och samordna beredningen av ärenden inom ekonomiska avdelningens, budgetavdelningens och skatteavdelningens ansvarsområden som omfattas av det finanspolitiska samordnandet samt beredningen av ärenden inom kommun- och regionförvaltningsavdelningens ansvarsområde som gäller verktyg för tillsynen över den offentliga ekonomins stabilitet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har mottagit ett utlåtande från Institutet för hälsa och välfärd som gäller att utvidga användningen av coronapasset. I utlåtandet föreslår Institutet för hälsa och välfärd bland annat att coronapasset ska användas även för att kontrollera arbetsdugligheten hos social- och hälsovårdspersonal, dvs. att anställda inom vissa uppgifter inom vård och omsorg är vaccinerade.Enligt social- och hälsovårdsministeriet är initiativet intressant särskilt med tanke på att skydda de människor som är mest utsatta för coronavirussjukdomen. Hos de personer som är särskilt utsatta eller som inte har vaccinationsskydd kan coronaviruset orsaka allvarliga symtom som kräver sjukhusvård, och i värsta fall vara livsfarligt. Social- och hälsovårdsministeriet kommer att bedöma Institutet för hälsa och välfärds förslag tillsammans med de övriga ansvariga ministerierna i samband med den fortsatta beredningen gällande användningen av coronapasset. 
 
Att utvidga användningen av coronapasset är enligt utlåtandet ett snabbt sätt att skydda patienter och kolleger mot coronavirussmitta. Förslaget har dock sina brister när det gäller möjligheterna att utfärda bestämmelser i lag om den föreslagna lösningen. Utlåtandet saknar en grundlig bedömning av de lagstiftningsmässiga yttre villkoren för förslaget. Frågan är principiellt svår, och måste bedömas med tanke både på vårdpersonalens rättigheter och på arbetsrättsliga frågor. 
 
För att bestämmelserna om coronapasset ska kunna omfatta vårdpersonal förutsätts det en helhetsbedömning där man beaktar jämlikheten, förbudet mot diskriminering, den personliga integriteten och skyddet för privatlivet och personuppgifter. I de grundläggande rättigheterna ingår dessutom näringsfriheten och rätten till arbete. Bestämmelserna om coronapasset innehåller en rätt att behandla hälsouppgifter, vilket betyder att också den allmänna dataskyddsförordningen och lagen om  integritetsskydd i arbetslivet måste beaktas när man bedömer frågan. 
 
Om bestämmelserna om coronapasset utvidgas till att gälla vårdpersonal, måste konsekvenserna och följderna av detta bedömas till exempel utifrån vad följden skulle vara för en anställd som inte har ett coronapass, och vad man skulle göra om en anställd på grund av hälsoskäl inte har möjlighet att bli vaccinerad. 
 
Social- och hälsovårdsministeriet har bett Institutet för hälsa och välfärd i egenskap av sakkunniginrättning bedöma om förslaget är genomförbart med tanke på de yttre villkoren för att det ska finnas en starkare grund för förslaget både vid lagberedning och i offentliga debatter. Som sakkunniginrättning har Institutet för hälsa och välfärd en viktig roll när det gäller att ge tillförlitlig information och expertutlåtanden. 

Källa: Valtioneuvosto.fi