NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen fastställde statsandelarna för museer. År 2022 används sammanlagt 50,3 miljoner euro för museernas statsandelar, vilket är cirka 2 miljoner euro mer än år 2021 på grund av förändringen i kostnadsnivån och indexjusteringen.Det antal årsverken som används som kalkylmässig grund för museerna är högst 1 294,5,, varav högst 155,2 årsverken anvisas för regionala uppgifter. År 2022 är priset per enhet utan moms för museer 79 185 euro (i år 75 652 euro) och priset per enhet höjt med moms 84 269 euro (i år 80 751 euro). För tilläggsfinansieringen till museer med riksansvar anvisas nästa år högst 5 900 000 euro. Beloppet är detsamma som i år. Utöver beslutet om anslag för 2022 fastställs en finansieringsplan för tilläggsfinansieringen för åren 2022–2023. Det blir nästa gång möjligt att ansöka om att omfattas av statsandelssystemet år 2024, därför har man inte behandlat ansökningar som gäller 2022 eller om uppgiften som ansvarsmuseum.Museernas statsandelar

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä reser till Rotterdam den 2–4 november 2021 tillsammans med Team Finland-företagsdelegationen för att delta i evenemanget Europort. Syftet med besöket är att stärka exporten av i synnerhet lösningar som gäller automatisering och låga utsläpp inom sjöfarten och i hamnarna. Från Rotterdam fortsätter resan till Köpenhamn, där minister Lintilä diskuterar industripolitik och digital ekonomi med sina danska kolleger.Rotterdams hamn, som är en av de största i Europa, strävar efter att vara världens smartaste och renaste hamn. Syftet med Team Finland-besöket är att stärka samarbetet inom marinindustrin mellan Finland och Nederländerna och att lyfta fram finländska företags kompetens bl.a. i fråga om lösningar som gäller automatisering och låga utsläpp.”Inom marinindustrin pågår en snabb digitalisering och en övergång till koldioxidsnålhet. För att nå framgång måste företagen inom marinindustrin delta i internationella projekt och i värdekedjorna. Både Finland och Nederländerna är starka och innovativa aktörer inom branschen, så jag är säker på att det skapas goda relationer och framtida partnerskap under Europort-evenemanget”, säger näringsminister Mika Lintilä. Under resan träffar Lintilä och företagsdelegationen Nederländernas närings- och klimatminister Stef Blok samt beslutsfattare och centrala företag inom Rotterdams marinindustrikluster. Nederländerna är Finlands fjärde största exportland och flera tiotal finländska företag är verksamma i landet. I Team Finland-delegationen ingår företag som erbjuder lösningar för bland annat utsläppsfri och autonom sjöfart och digitaliseringen i hamnarna. I företagsdelegationen som sammanställts av Business Finland deltar nio finländska företag: ABB Marine, Awake.AI, DIMECC, GIM Robotics, Katsa, NIT Naval Interior Team, Port of HaminaKotka, Secapp och Turku Science Park.Industripolitik, digital ekonomi och energi på agendan för ministerns besök i KöpenhamnMinisterns besök fortsätter den 4 november i Köpenhamn, där han träffar Danmarks industri- och näringsminister Simon Kollerup och ministern för klimat, energi och försörjningsberedskap Dan Jørgensen. Lintilä diskuterar dessutom med danska företag vid en tillställning som ordnas av det danska näringslivets centralförbund. Finland är ordförandeland i Nordiska ministerrådet i år. I Köpenhamn träffar Lintilä också rådets generalsekreterare Paula Lehtomäki. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har inlett beredningen av redogörelsen om försörjningsberedskapen. Coronaviruset har lyft fram försörjningsberedskapen och beredskapsarbetet i centrum för den samhälleliga debatten och gett upphov till ett behov av att utveckla försörjningsberedskapen över regeringsperioderna. Redogörelsen stöder detta utvecklingsarbete.Syftet med redogörelsen är att förtydliga huvudlinjerna för utvecklandet av försörjningsberedskapen på längre sikt också genom parlamentarisk beredning och diskussion samt att säkerställa en allt bättre övergripande beredskap inför nya hot. Avsikten är dessutom att fastställa vilka verktyg som är centrala med tanke på målen och vilka behov det finns att utveckla dem. Målet är också att modernisera försörjningsberedskapen så att den svarar mot utmaningarna i den förändrade omvärlden.Finlands försörjningsberedskapssystem fungerar i grunden. Goda utgångspunkter för detta är en nätverksmodell som baserar sig på samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn samt försörjningsberedskapsorganisationens förutsättningar att agera smidigt också i krissituationer. I den förändrade situationen behövs dock en precisering av den gemensamma visionen för utvecklingen. Centrala teman vid beredningen av redogörelsen är hanteringen av kontinuiteten i försörjningsberedskapen samt behovet av modernisering, den övergripande utvecklingen av lagstiftningen om försörjningsberedskapen samt säkerställandet av förutsättningarna för verkställigheten, utvecklingsfrågor som gäller försörjningsberedskapsorganisationen, frågor som gäller tryggandet av försörjningsberedskapsfondens verksamhet samt riksdagens deltagande som aktiv påverkare.Redogörelsen koncentrerar sig huvudsakligen på granskningen av de nationella målen för försörjningsberedskapen, de styrande principerna och styrningen på samhällelig nivå. Avsikten är inte att i detalj behandla operativa frågor. I redogörelsen bedöms om den nationella försörjningsberedskapen är på önskad nivå och hur den bör utvecklas. Under åren 2020–2021 har det gjorts flera bedömningar och utredningar om försörjningsberedskapen och Försörjningsberedskapscentralen. Även den uppdatering av säkerhetsstrategin för samhället som görs under Säkerhetskommitténs styrning håller på att inledas.Vid beredningen beaktas också kopplingarna till klimatförändringen, energi- och klimatstrategin samt huvudlinjerna för det internationella samarbetet och påverkan inom försörjningsberedskapen på såväl nordisk som internationell nivå. Även centrala EU-projekt, såsom beredningen av förslaget till CER-direktiv om förbättring av kritiska aktörers förmåga att tåla störningar och de centrala konsekvenserna av genomförandet av det, ingår i granskningen.Intressentgrupper och parlamentariska aktörer deltar aktivt i beredningen av redogörelsenBeredningen av redogörelsen styrs av en liten förvaltningsövergripande ledningsgrupp vars ordförande är kanslichef Raimo Luoma från arbets- och näringsministeriet. Ledningsgruppen har ett nära samband med statsrådets förvaltningsövergripande samarbetsgrupp för försörjningsberedskap som tillsattes i slutet av september. Redogörelsen blir föremål för tillsyn av en parlamentarisk uppföljningsgrupp. Avsikten är att redogörelsen ska överlämnas till riksdagen i september 2022. Dessförinnan ordnas en omfattande remissbehandling av utkastet till redogörelse våren 2022. Under beredningen ordnas också workshoppar för intressentgrupperna. På basis av dessa preciseras de prioriteringar som behandlas i redogörelsen och söks vägledning från olika aktörer för beredningen av redogörelsen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat Handbok för välfärdsområdesfullmäktig med information om välfärdsområdesfullmäktiges och fullmäktigeledamöternas uppgifter. Handbok för välfärdsområdesfullmäktig är avsedd för kandidaterna i välfärdsområdesvalet och för ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige, som kan använda den som informationskälla och som ett stöd i arbetet.Välfärdsområdesfullmäktige beslutar om välfärdsområdets och social- och hälsovårdens servicestrategi, räddningsväsendets servicenivå, välfärdsområdets ekonomi och valet av ledamöter till de olika organen. Mandattiden för de första välfärdsområdesfullmäktige inleds den 1 mars 2022 och avslutas den 31 maj 2025. I fortsättningen är välfärdsområdesfullmäktiges mandattid fyra år.Vid välfärdsområdesvalet är välfärdsområdena valkretsar. Kandidaterna ställs upp för hela välfärdsområdet, väljarna kan rösta bara på det egna välfärdsområdets kandidater och resultatet räknas enligt välfärdsområde. Valbar vid välfärdsområdesval är den vars hemkommun hör till väl-färdsområdet i fråga och som har rösträtt i välfärdsområdesval i något välfärdsområde. Välfärdsområdesvalet förrättas enligt det proportionella valsättet som ett öppet listval på samma sätt som kommunalval.Från och med ingången av 2023 överförs ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet från kommunerna och samkommunerna till 21 välfärdsområden. Undantaget är Helsingfors stad, som även i fortsättningen ansvarar för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet. Dessutom har HUS-sammanslutningen ett särskilt organiseringsansvar för upp-gifter i anslutning till den specialiserade sjukvården inom sitt eget område. Välfärdsområdesval förrättas i alla välfärdsområden. I Helsingfors ordnas inte välfärdsområdesval. Helsingfors sköter endast ärenden som gäller förhandsröstning för invånarna i välfärdsområdena. Ytterligare information
Silvia Ylikulju, planerare, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295163650, 
fornamn.efternamn(at)gov.fi,

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland deltar i deklarationen om skogar vid klimatmötet i Glasgow. Över hundra länder förbinder sig att stoppa avskogningen före 2030 i deklarationen. Republikens president Sauli Niinistö talar vid offentliggörandet av deklarationen om skogar på tisdag i Glasgow.Deklarationen undertecknas av bland annat Brasilien, Ryssland, Kina och USA. Finland anser det vara viktigt med multilateralt samarbete för att nå de skogsrelaterade internationella målen. Genom deklarationen förbinder sig länderna också att på global nivå ytterligare främja hållbar utveckling, inklusive hållbar skötsel och användning av skogar, samt stärka lokala ekonomier: småbrukare, ursprungsfolk och lokala samhällen vars näringar är beroende av skogar behöver starkare utomstående stöd för hållbar vård och användning av skogarna. Målen för genombrottsplanen är ren el, utsläppsfri trafik, stål med nollutsläpp och koldioxidsnålt väte före 2030
På tisdag meddelar Finland också sitt stöd för en genombrottsplan (Breakthrough Agenda) med sammanlagt fyra genombrott i Glasgow. I genombrottsplanen dras det upp riktlinjer för de globala målen för 2030. Enligt planen ska ren energi vara kostnadseffektiv och tillgänglig överallt i världen 2030, och utsläppsfria fordon ska vara det nya normala. Ett ytterligare mål är att nästan utsläppsfritt stål ska vara det populäraste alternativet på den globala marknaden och att det ska finnas tillgång till förmånligt förnybart väte med låga koldioxidutsläpp i hela världen före 2030.Genomförandet av genombrotten minskar utsläppen och främjar utvecklingen av nya affärsmodeller, uppkomsten av nya arbetstillfällen och uppnåendet av olika miljömål. Finland är redan medlem eller medverkar i processer som kommer att ha en central roll i genomförandet och uppföljningen av genombrottsplanen. Sådana är till exempel internationella energiorganet (IEA), internationella byrån för förnybar energi (IRENA), Mission Innovation (MI) och Clean Energy Ministerial (CEM). Målet med utfästelsen om metan är att minska metanutsläppen från människa med 30 procent före 2030
I tillägg ansluter sig Finland på tisdag i Glasgow till den globala utfästelsen om metan som EU och Förenta staterna har upprättat för att minska utsläppen från människa med 30 procent före 2030. Metan är den växthusgas som orsakar mest klimatförändring efter koldioxid.Finland har redan länge varit aktivt i flera internationella forum som behandlar metan, såsom koalitionen för klimat och ren luft (CCAC), det globala initiativet för metan (GMI) och Arktiska rådet. Utfästelsen medför ett kvantitativt mål som stöder det konkreta arbetet också i dessa processer.Finlands nationella utsläpp av metan har minskat med mer än 40 procent 1990–2019, och enligt uppskattning kommer det att fortsätta minska fram till 2030. I Finland orsakar avfall, jordbruk och energiproduktion mest metanutsläpp. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland deltar i deklarationen om skogar vid klimatmötet i Glasgow. Över hundra länder förbinder sig att stoppa avskogningen före 2030 i deklarationen. Republikens president Sauli Niinistö talar vid offentliggörandet av deklarationen om skogar på tisdag i Glasgow.Deklarationen undertecknas av bland annat Brasilien, Ryssland, Kina och USA. Finland anser det vara viktigt med multilateralt samarbete för att nå de skogsrelaterade internationella målen. Genom deklarationen förbinder sig länderna också att på global nivå ytterligare främja hållbar utveckling, inklusive hållbar skötsel och användning av skogar, samt stärka lokala ekonomier: småbrukare, ursprungsfolk och lokala samhällen vars näringar är beroende av skogar behöver starkare utomstående stöd för hållbar vård och användning av skogarna.Målen för genombrottsplanen är ren el, utsläppsfri trafik, stål med nollutsläpp och koldioxidsnålt väte före 2030På tisdag meddelar Finland också sitt stöd för en genombrottsplan (Breakthrough Agenda) med sammanlagt fyra genombrott i Glasgow. I genombrottsplanen dras det upp riktlinjer för de globala målen för 2030. Enligt planen ska ren energi vara kostnadseffektiv och tillgänglig överallt i världen 2030, och utsläppsfria fordon ska vara det nya normala. Ett ytterligare mål är att nästan utsläppsfritt stål ska vara det populäraste alternativet på den globala marknaden och att det ska finnas tillgång till förmånligt förnybart väte med låga koldioxidutsläpp i hela världen före 2030.Genomförandet av genombrotten minskar utsläppen och främjar utvecklingen av nya affärsmodeller, uppkomsten av nya arbetstillfällen och uppnåendet av olika miljömål. Finland är redan medlem eller medverkar i processer som kommer att ha en central roll i genomförandet och uppföljningen av genombrottsplanen. Sådana är till exempel internationella energiorganet (IEA), internationella byrån för förnybar energi (IRENA), Mission Innovation (MI) och Clean Energy Ministerial (CEM).Målet med utfästelsen om metan är att minska metanutsläppen från människa med 30 procent före 2030I tillägg ansluter sig Finland på tisdag i Glasgow till den globala utfästelsen om metan som EU och Förenta staterna har upprättat för att minska utsläppen från människa med 30 procent före 2030. Metan är den växthusgas som orsakar mest klimatförändring efter koldioxid.Finland har redan länge varit aktivt i flera internationella forum som behandlar metan, såsom koalitionen för klimat och ren luft (CCAC), det globala initiativet för metan (GMI) och Arktiska rådet. Utfästelsen medför ett kvantitativt mål som stöder det konkreta arbetet också i dessa processer.Finlands nationella utsläpp av metan har minskat med mer än 40 procent 1990–2019, och enligt uppskattning kommer det att fortsätta minska fram till 2030. I Finland orsakar avfall, jordbruk och energiproduktion mest metanutsläpp.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto reser till Köpenhamn den 2 november för att delta i Nordiska rådets session. Haavisto håller ett anförande om det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. Finland är för närvarande ordförande för de nordiska utrikesministrarnas samarbete (N5).Minister Haavisto leder ordet under de nordiska utrikesministrarnas möte. Ministrarna ska diskutera aktuella internationella frågor, till exempel frågor som rör Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE och FN.Minister Haavisto har också enskilda möten med Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod och Islands utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson. De ska diskutera bilaterala frågor och andra utrikes- och säkerhetspolitiska ärenden, till exempel kring Arktis och läget i Afghanistan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett estniskt övningsjaktplan misstänks ha kränkt finskt luftrum över Finska viken, utanför Utö.
Den misstänkta kränkningen skedde den 1 november 2021 på eftermiddagen och räckte cirka två minuter.
Gränsbevakningsväsendet har påbörjat en förundersökning av fallet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 25 november uppmärksammas den internationella dagen mot våld mot kvinnor och då ordnar justitieministeriet i samarbete med Kvinnoorganisationernas Centralförbund ett seminarium om digitalt våld. Evenemanget är en del av regeringens program för bekämpning av våld mot kvinnor.Digitalt våld är ett välkänt fenomen för många som är offer för våld i nära relationer. I diskussionen om våld och i myndigheternas verksamhet har frågan däremot inte uppmärksammats i någon större utsträckning. Vid seminariet granskar internationella och finländska experter digitalt våld ur olika synvinklar. Ämnen som diskuteras är till exempel könsstereotyper i videospel och könsbaserat våld inom spelbranschen.Seminariet öppnas av justitieminister Anna-Maja Henriksson.Seminariet hålls i Helsingfors och det är möjligt att delta på plats eller på distans. Anmälningar tas emot till och med den 19 november.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har sänt på remiss en förordning som tillåter jakt på varg i stamvårdande syfte vintern 2022. Jakt är en del av förvaltningsplanen för vargstammen som syftar till att trygga en livskraftig population och samtidigt tillgodose behoven hos de människor som bor i vargreviren.– Jakt är ett viktigt element som hör till förvaltningen av stora rovdjur. Och nu föreslår vi att även jakten på varg ska tillåtas. Jakten hjälper att reglera populationens tillväxt, förebygga skador och öka acceptansen för varg. Vi har berett detta omsorgsfullt och brett, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Syftet med jakten är att minska sociala vargrelaterade konflikter och förbättra acceptansen för varg och på så sätt bevara den gynnsamma bevarandestatusen. Enligt EU:s habitatdirektiv är vargen en strikt skyddad art utanför renskötselområdet. Undantag är dock möjliga om jakten har ett tydligt mål och om det går att visa att det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Jakten får inte riskera vargens gynnsamma skyddsnivå. Kvoten är 20 vargar utanför renskötselområdet. Jakten får rikta sig till högst fyra flockar eller ett revirmarkerande vargpar för att inte riskera den gynnsamma bevarandestatusen. Kvoten gäller inte skade- eller säkerhetsbaserade dispenser beviljade av Viltcentralen eller polisen.Naturresursinstitutet fastställer bevarandestatusenJord- och skogsbruksministeriet har gett Naturresursinstitutet i uppdrag att ta fram ett referensvärde för den gynnsamma bevarandestatusen som används som stöd för besluten. Referensvärdet beskriver den populationsstorlek som räcker för att nå och bevara en gynnsam bevarandestatus på lång sikt. Arbetet blir klart 2022, men Naturresursinstitutet lämnade den 2 september 2021 en halvtidsrapport som jord- och skogsbruksministeriet har använt vid beredningen av förordningen. Halvtidsrapporten beskriver tre olika sätt att fastställa referensvärdet. Ministeriet tillämpade den modell som bygger på demografi. Ett demografiskt referensvärde beaktar till exempel vargstammens storlek, struktur, könsfördelning och geografiska fördelning av revir. Naturresursinstitutets strategi går ut på att beslutsfattaren gör en bedömning av storleken på den risk som accepteras för det att antalet sjunker under nivån för minsta livskraftiga population. När det handlade om att definiera den minsta livskraftiga populationen utgick man från att risken för att vargen försvinner från Finland under de kommande hundra åren är tio procent. Internationella naturvårdsunionen (IUCN) använder samma risknivå i sina hotbedömningar. Därefter beslutade ministeriet att risken för att antalet vargar sjunker under nivån för minsta livskraftiga population är en procent under de kommande hundra åren. Utifrån detta beräknade Naturresursinstitutet att det demografiska referensvärdet för en gynnsam bevarandestatus är 24 familjeflockar. Ministeriet valde att använda en väldigt låg risknivå eftersom Naturresursinstitutet inte är färdigt med referensvärdearbetet och det demografiska referensvärdet inte beaktar vargstammens genetiska variation. Trots att vargpopulationens genetiska mångfald är god just nu är den nedåtgående trenden oroväckande. Jord- och skogsbruksministeriet har målet att på lång sikt få vargstammen upp till en nivå som tryggar vargstammens genetiska variation. För att nå detta mål måste toleransen för varg blir bättre jämfört med dagsläget, och därför beslutade man tillåta begränsad jakt utifrån demografiskt gynnsam bevarandestatus.Vargstammen i Finland är nu störst på hundra årEnligt Naturresursinstitutets bedömning av vargpopulationens storlek fanns det 28 vargflockar i Finland i mars i år, vilket betyder att bevarandestatusen är gynnsam. Utöver dessa flockar fanns det 20 revirmarkerande vargpar. Det är Finlands största vargstam på hundra år. Vargungarna föddes i april-maj, så att i slutet av året är populationen avsevärt större än i mars.  Naturresursinstitutets bedömning av populationens storlek innehåller en prognosmodell som beskriver förändringarna i vargstammen efter bedömningen i mars. I november 2021 finns det med 90 procents sannolikhet 36–51 vargflockar och 70–84 vargrevir i Finland. Prognosmodellen baserar sig på forskningsrön om reproduktion och dödlighet.Dispenserna för stamvårdande jakt beviljas av Finlands viltcentral. De regionala viltvårdsråden har i höst behandlat vargläget inom sina områden bland annat utifrån revirsamarbetsgrupperna information. Riksviltvårdsrådet behandlar vargläget tisdagen den 2 november 2021. Remisstiden för förordningen löper ut den 30.11.2021. Ministeriets mål är att få förordningen antagen i början av december, vilket innebär att jakten kan inledas efter årsskiftet.

Källa: Valtioneuvosto.fi