Bostadsrättssystemet ses över, lagförslag på remiss

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett lagförslag som ska leda till skäligare boendekostnader i bostadsrättssystemet, stärka de boendes ställning och förenkla processen för val av boende. Syftet är att säkerställa att bostadsrättsbostäder är en fungerande och lockande boendeform även i framtiden.

Enligt förslaget ska man vid valet av boende övergå till tidsbundna ordningsnummer och ett riksomfattande kösystem. Systemet upprätthålls av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), och bostadsrättsbolagen väljer ut de boende utifrån de könummer som ARA beviljar. För dem som redan står i kö för en bostad fastställs en skälig övergångsperiod med tanke på övergången till det nya systemet. I och med reformen stärks ARA:s ställning som övervakare av systemet.

De som bor i bostadsrättsbostäder ska på flera sätt få bättre tillgång till information och möjligheter att påverka. Den information som förmedlas till boendeförvaltningen ska i fortsättningen vara elektroniskt tillgänglig för de boende. Antalet boenderepresentanter i husbolagets styrelse ska enligt förslaget höjas till 40 procent. Samarbetsorganet för de boende och ägaren kan delta i behandlingen av bolagets ärenden, till exempel när det gäller reparations- och finansieringsplanen, konkurrensutsättningar och principerna för utjämning av bruksvederlag. De boende kan också utse en övervakare som övervakar bolagets verksamhet. I lagförslaget föreslås också att det ska inrättas en riksomfattande delegation för bostadsrättsärenden.

Bostadsrättsbolagen ska ges möjlighet att avstå från förlustbringande, underutnyttjade hus och omvandla återstående bostadsrättsavtal till hyreskontrakt i vissa noggrant avgränsade undantagsfall. ARA kan efter egen bedömning bevilja tillstånd för detta, om färre än hälften av husets boende bor kvar, om de ekonomiska svårigheterna för ett hus som är underutnyttjat beror på ett utmanande marknadsläge och om bolaget redan har vidtagit åtgärder för att sanera ekonomin. Om bolaget avstår från underutnyttjade bostadsrättshus med ekonomiska problem kan ökningen i utgifter och boendekostnader bromsas upp samtidigt som man förhindrar att de ekonomiska problemen belastar andra bostadsrättshus.

Boendetrygghet är en av de grundläggande principerna i bostadsrättssystemet och den bör förverkligas också i ovan nämnda undantagssituationer. Bolaget ska enligt förslaget erbjuda de boende en annan bostadsrättsbostad eller hyresbostad, bostadsrättsavgiften ska återbetalas och den boende ska ha rätt att lösa in bostaden när huset omvandlas från ett bostadsrättshus till ett vanligt bostadsaktiebolag.

I Finland finns ca 50 000 bostadsrättsbostäder, och i dessa bor ca 100 000 personer. Bostadsrättssystemet, som har funnits i 30 år, erbjuder ett viktigt och kostnadsmässigt skäligt alternativ till hyres- och ägarbostäder i synnerhet i stadscentrum. Enligt en utredning från 2016 är några av de största utmaningarna med systemet att husen blivit gamla, att underhållet blivit allt mer eftersatt, att begränsningarna är eviga och att det har rått misstro mellan aktörerna. I samband med reformen har man försökt hitta lösningar som är rättvisa både för de boende och för ägarna.

Utlåtanden kan lämnas fram till den 15 juli på adressen Utlåtande.fi.

Mer information:

Anu Karjalainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 067, anu.karjalainen@ym.fi