NordenBladet – Storbankerna upplever en tillströmning av kunder som ansöker om rĂ€ntefria lĂ„n. Chefsekonom Kjersti Haugland pĂ„ DNB anser att det Ă€r naturligt nĂ€r rĂ€ntekostnaderna ökar.
â Vi ser en viss ökning av antalet ansökningar om rĂ€ntefria delbetalningar, sĂ€ger vice vd för kommunikation, samhĂ€lle och hĂ„llbarhet Stein Vidar LoftĂ„s pĂ„ Sparebank 1 Nord-Norge till NRK.
Nordea ser ocksÄ en markant ökning av ansökningarna om rÀntefria lÄn.
Om du beviljas Äterbetalningsfrihet betalar du bara kostnaderna för att ha ett lÄn, och skjuter upp Äterbetalningen av sjÀlva lÄnet. Men det Àr tÀnkt som en tillfÀllig lösning.
â Det Ă€r tĂ€nkt att hjĂ€lpa dig att övervinna ett tillfĂ€lligt problem, och ges under max sex mĂ„nader. Om man plötsligt fĂ„r en ökad utgift, till exempel en bilreparation eller att man mĂ„ste byta tvĂ€ttmaskin, sĂ„ att man behöver avbetalningsanstĂ„nd under en kortare period, sĂ€ger LoftĂ„s.
Tidigare i augusti offentliggjorde centralbanken rÀntebeslutet. Norges Bank höjer styrrÀntan till 4 procent. PÄ mÄndagen var DNB den första storbanken som följde efter och höjde rÀntorna med 0,25 procentenheter.
DNB uppger att banken under hela rÀntehöjningsperioden haft en stadig ökning av ansökningar om rÀntefria amorteringar, men att den fortfarande ligger pÄ en lÄg nivÄ och ingen stor ökning.
Chefsekonom Kjersti Haugland pÄ DNB förklarar att rÀntefri Äterbetalning Àr ett av sÀtten som lÄntagare kan skydda sig mot effekterna av högre rÀntor.
â De kan ocksĂ„ refinansiera sina lĂ„n och fĂ„ en lĂ€ngre löptid. Det finns saker som dĂ€mpar slaget som kommer av högre rĂ€ntor, sĂ€ger hon.
Omslagsfoto: DBN Bank i Stavanger, Norge (NordenBladet)