NordenBladet — I och med social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för att ordna social- och hälsovården från kommunerna till välfärdsområdena vid ingången av 2023. I samband med reformen utreds också läget beträffande statens skolhem. Utredningen görs av professor emeritus Anneli Pohjola på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. I statens skolhem ges krävande vård utom hemmet och krävande särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen. Det föreskrivs om verksamheten i lag. Statens skolhem är barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd, och förvaltningen av dem är placerad vid avdelningen Statens tjänster. Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för resultatstyrningen och Utbildningsstyrelsen för den grundläggande utbildning som ges i skolhemmen. Utredaren har till uppgift att utreda skolhemmens roll, placeringen av skolhemsförvaltningen, deras uppgifter och viktigaste framtida utvecklingsbehov samt den lagstiftning som gäller verksamheten och de ändringar i lagstiftningen som behöver göras i samband med reformen av social- och hälsovårdstjänsterna.  Som stöd för utredningsarbetet har man tillsatt en arbetsgrupp med de personer som ansvarar för verksamheten och styrningen av statens skolhem. Utredningen ska vara klar senast den 31 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid uppföljningen av det nationella programmet för brottsförebyggande 2016–2020 framkom de lokala aktörernas utbildningsbehov. Det är också viktigt att i allt högre grad engagera organisationerna i samarbetet runt om i Finland.Riktlinjerna för programmet Trygga tillsammans, som utarbetats av rådet för brottsförebyggande, godkändes genom ett principbeslut av statsrådet i november 2016. Programmet fokuserade på att främja den lokala delaktigheten. Genomförandet av programmets fem mål och 29 åtgärder utvärderades med hjälp av enkäter som skickades till samarbetspartner, kommuner och organisationer.Ett av målen med programmet var att koppla det brottsförebyggande arbetet till kommunens övriga planer. Detta mål främjades bland annat genom att inkludera indikatorer som är viktiga med tanke på brottsförebyggande i de elektroniska välfärdsberättelserna.En del av åtgärderna för att förbättra det brottsförebyggande samarbetet och nätverken mellan myndigheterna, näringslivet, organisationerna och medborgarna gav goda resultat, medan en del av dessa åtgärder visade sig inte ha någon konkret effekt. Enligt enkäterna ökade dock samarbetet i kommunerna mellan 2017 och 2020. Det tredje målet var att öka kunnandet inom det brottsförebyggande arbetet. Under programmets gång utarbetades utbildningsmaterial om metoder för brottsförebyggande och ordnades utbildningar, men enligt enkäterna bör man fortsätta med detta arbete.Målet var också att i högre grad höra invånarna och olika frivilligorganisationer vid planeringen av den brottsförebyggande verksamheten. Enkäterna tyder på att hörandet av invånarna har ökat något under programperioden, men att det fortfarande ligger på en mycket låg nivå. Sårbara grupper har dock kunnat nås bättre med hjälp av kommunikation, och här har organisationerna spelat en stor roll.Programmets femte mål, att öka medborgarnas möjligheter att delta i och påverka förebyggandet av brott, gav goda resultat. Ett exempel på detta är den s.k. Forssamodellen som baserar sig på dialog och som vann den europeiska brottsförebyggande tävlingen 2018. Ett annat exempel är att kommunerna i högre grad infört deltagande budgetering.Det lokala brottsförebyggande arbetet behöver fortfarande utvecklasEnligt uppföljningen av programmet för brottsförebyggande varierar genomförandet av det lokala omfattande samarbetet i kommunerna, och samarbetet når inte nödvändigtvis alla aktörer och organisationer som utför förebyggande arbete. På nationell nivå sker däremot en viss överlappning av arbetet. På grund av detta har justitieministeriet inlett en utredning om organiseringen av den brottsförebyggande verksamheten i Finland. Andra utvecklingsbehov är att stärka informationsstyrningen och motivationen, påverka de bakomliggande faktorerna till brottslighet och utvärdera det brottsförebyggande arbetet.– Vid uppföljningen noterades att många myndigheter eller organisationer inte anser att de arbetar med att förebygga brottslighet. Brottsförebyggandets roll och möjligheterna till förvaltningsövergripande samarbete på lokal nivå bör förtydligas. Det är fråga om många vardagliga åtgärder på gräsrotsnivå genom vilka vi också kan förebygga brottsligheten bland unga, säger professor Sakari Melander, ordförande för rådet för brottsförebyggande. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har berett ett utkast till regeringens proposition om höjning av inkomstgränserna för studiestöd. Enligt propositionen höjs studerandenas inkomstgränser som påverkar studiestödet med 25 procent år 2022. Den temporära höjningen av inkomstgränserna kommer att främja de studerandes möjligheter att arbeta mer vid sidan av studierna.– Vi måste ge utrymme för flit. Skäligare inkomstgränser är något som de studerande önskar och det gynnar även samhället, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.Det föreslås att höjningen av inkomstgränserna görs för viss tid på ett år. Målet är att förbättra förutsättningarna för ungas försörjning och sysselsättningen bland unga. Propositionen avses bli behandlad i samband med budgetpropositionen för 2022. Enligt de färskaste tjänstebedömningarna har höjningen av inkomstgränserna positiva konsekvenser för den offentliga ekonomin.– Jag tror att höjningen av inkomstgränserna ger positiva resultat. Om och när så sker kan vi börja bereda en permanent höjning av inkomstgränserna, konstaterar minister Kurvinen. I och med förslaget får en studerande som år 2022 lyfter stöd under de normala 9 stödmånaderna tjäna cirka 3 000 euro mer än för närvarande, dvs. årsinkomstgränsen stiger från nuvarande 12 498 euro till 15 630 euro. 

Källa: Valtioneuvosto.fi