NordenBladet — Försvarsministrarna Antti Kaikkonen och Peter Hultqvist besöker svenska marinens huvudstridsövning SWENEX21 onsdagen den 27 oktober 2021. Omkring 320 finländska trupper deltar i övningen.Övningsbesöket ingår i programmet för Natos generalsekreterare och Nordatlantiska rådet (North Atlantic Council, NAC) då de besöker Finland och Sverige. I Nordatlantiska rådet har varje medlemsland en permanent företrädare på ambassadörsnivå. Avsikten med besöket är att sätta sig in i försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige.“Det så kallade 30+2-samarbetet mellan Nato, Finland och Sverige är en central del av Finlands partnerskapssamarbete med Nato”, säger försvarsminister Antti Kaikkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lapplands konstnärssällskap har fått kulturstipendiet för Barentssamarbetet. Stipendiet uppgår till 10 000 euro. Kulturstipendierna för Barentssamarbetet delades i Tromsö tisdagen den 26 oktober. Sammanlagt beviljades fyra stipendier.Lapplands konstnärssällskap (Lapin Taiteilijaseura) är en centralorganisation för professionella bildkonstnärer i Lappland. I centrum för verksamheten står utöver galleri- och utställningsverksamhet även konstutlåning, internationell verksamhet och produktion av konstbaserade tjänster. Ordföranden för sällskapets styrelse Maria Huhmarniemi berättar om stipendiets betydelse för sällskapet:
– Vi har arbetat ihärdigt med kultursamarbete i Barentsregionen. För oss innebär gränsöverskridande verksamhet rörlighet för utställningar och verk, produktion av internationella utställningar för den lokala publiken i finska Lappland samt vänner och besläktade själar i Barentsregionen. Stipendiet är ett viktigt erkännande.År 2021 genomfördes två betydande utställningar som producerades av Lapplands konstnärssällskap och som omfattade samarbete i Barentsområdet. Utställningen Wiping the Ice-Cream Off Your Face ordnades i Rovaniemi och var sällskapets 30-årsjubileumsutställning. Till utställningen bjöd man in nordiska och ryska konstnärer samt medlemmar i Lapplands konstnärssällskap. Utställningen dekonstruerade stereotypier om det arktiska som ett tomt och vinterlikt landskap och väckte diskussion om behovet av och metoderna för dearktifiering.Den fjärde Young Arctic Artists-utställningen har visats i Rovaniemi och visas för närvarande i Alta i Norge. Temat för utställningen är kamp. Utgångspunkten för utställningen är den kulturella och språkliga mångfalden i Barentsregionen. Utöver ursprungsfolken och de nationella majoritetsbefolkningarna finns det i området också andra språkliga och kulturella minoritetsgrupper. Utställningen Kamp lyfter fram regionens kulturella rikedom men också kulturella konflikter och kulturella minoriteters erfarenheter både i det förflutna och i samtiden.Lapplands konstnärssällskap grundades 1990. Under sällskapets hela historia har samarbete i Barentsregionen bedrivits bl.a. med stöd från Nordiska kulturfonden och Rysslandsprogrammet för konst och kultur som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. Under tidigare år bidrog Centret för konstfrämjandes verksamhetsställe i Rovaniemi i betydande grad till samarbetet med Barentsregionen.Kulturstipendiet för BarentssamarbetetKulturstipendiet för Barentssamarbetet beviljas vartannat år. Det beviljas samtidigt i vart och ett av de fyra länderna inom Barentsregionen: Finland, Sverige, Norge och Ryssland.Med stipendiet vill man lyfta fram kultursamarbetet och konstnärerna i Barentsregionen samt uppmuntra dem att arbeta i regionen. Med stipendiet strävar man också efter att göra konstnärerna och kulturverksamheten i Barentsregionen bättre kända.Kulturstipendierna beviljades för första gången 2017. Då gick stipendiet till fotokonstnären Jaakko Heikkilä från Torneå.Andra webbplatserBarents Euro-Arctic Cooperation

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Claudia Mahler, oberoende expert på äldre personers rättigheter vid FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet), besöker Finland den 26 oktober till 4 november 2021. Besöket är det första besöket i Norden av den självständiga experten på äldres rättigheter sedan mandatet inrättades 2014. Syftet med besöket är att rapportera till MR-rådet om Finlands lagstiftning som gäller äldres rättigheter och om hur rättigheterna tillgodoses. Experten ska presentera sin rapport och rekommendationer till Finland i MR-rådet under höstsessionen 2022, då Finland kommer att vara mål för granskning i rådet.Under sitt besök i Finland träffar Mahler utrikesminister Pekka Haavisto, social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen och familje- och omsorgsminister Krista Kiuru. Hon kommer också att träffa flera företrädare för statsförvaltningens ledning, finländska myndigheter och organisationer samt forskare och aktörer inom äldreomsorgen.Mandatet som oberoende expert på äldres rättigheter är en av MR-rådets expertmekanismer. Finland ger starkt stöd till denna verksamhet. Experterna rapporterar och ger rekommendationer till rådet för mänskliga rättigheter och till staterna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Helsingfors bokmässa ordnas i den 28–31 oktober i Helsingfors mässcentrum. Europainformationen bjuder på information om aktuella EU-frågor och ett urval avgiftsfria publikationer i sin monter 6g10. På mässan ges den nya boken Moninaisuudessaan yhtenäinen? Euroopan unionin suunta ut (på svenska 2022: ”Förenade i mångfalden? Europeiska unionens riktning”). Dessutom ordnar Europainformationen en paneldiskussion om Europas framtid efter coronapandemin söndagen den 31 oktober. På mässan ger Europainformationen den nya boken “Moninaisuudessaan yhtenäinen? Euroopan unionin suunta” ut.Boken Moninaisuudessaan yhtenäinen? behandlar EU:s framtid ur flera olika synvinklar. Den kartlägger hur EU:s politik utformas och förändras, och dryftar framtida lösningar. Frågan i bokens kärna är om EU klarar av att förnya sig och genomföra en enhetlig politik.Bokens redaktörer är Tapio Raunio, professor i statsvetenskap, och Juho Saari, dekan för den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Tammerfors universitet. Du får boken gratis i Europainformationens monter under mässan och du kan också beställa den i utrikesministeriets publikationstjänst från och med den 28 oktober. Den svenskspråkiga utgåvan publiceras i januari 2022.Europainformationen ordnar en paneldebatt om Europas framtid på Hagnäs-scenen söndagen den 31 oktober kl. 12. Coronapandemin har skakat Europa och hela världen. Hur ska EU repa sig efter pandemin? Hur har krisen påverkat unionen och hur kommer den att förändras? I diskussionen deltar Europaminister Tytti Tuppurainen, författaren Sixten Korkman och professor Tapio Raunio, en av redaktörerna och författarna till boken Moninaisuudessaan yhtenäinen?. Diskussionen leds av författaren och Yles Frankrikekorrespondent Annastiina Heikkilä.Europaminister Tuppurainen besöker Europainformationens monter 6g10 efter paneldebatten söndagen den 31 oktober ca kl. 12.30.I Europainformationens monter kan du också berätta hur du ser på Europas och EU:s framtid. Detta är en del av konferensen om Europas framtid vars syfte är att ge EU-medborgarna möjlighet att få sin röst hörd. De synpunkter som kommer in under bokmässan förs vidare och blir en del av EU:s överläggningar om vilket slags Europa vi vill bygga.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Trots att endast ungefär tio procent av Finlands åkerareal består av torvåkrar står de för cirka 60 procent av hela jordbrukets klimatutsläpp. Därför försöker jord- och skogsbruksministeriets åtgärdsprogram Fånga kolet febrilt komma fram till lösningar som gör det möjligt att odla torvåkrar klimatsmart i framtiden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De digitalt avancerade EU-ländernas ministrar diskuterar i Luxemburg hur man med hjälp av digital teknik kan främja en grön omställning och uppnåendet av klimatmålen från Paris.Ministermötet för D9+-länderna, det vill säga de digitalt avancerade EU-länderna, ordnas i Luxemburg den 27 oktober 2010. Ordförande för mötet är Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel. Finland representeras vid mötet av näringsminister Mika Lintiläs statssekreterare Jukka Ihanus. Utöver de nio länder som officiellt hör till D9+-gruppen har också EU-rådets nuvarande ordförandeland Slovenien och Litauen bjudits in till mötet.Diskussionen om den digitala omställningen är aktuell i hela EU, och ministrarnas diskussion förs endast några dagar före den internationella klimatkonferensen COP26. Diskussionen inleds med anförande av Thomas Kallstenius, verkställande direktör för vetenskaps- och teknologiinstitutet i Luxemburg. Han presenterar ett digitalt dubbelprojekt som fokuserar på den nationella energisektorn i Luxemburg. Dessutom presenterar en representant för Europeiska kommissionen EU:s förslag om en grön giv. Finland och näringsminister Lintilä, som var ordförande för gruppens möte i januari, betonade artificiell intelligens, kvantteknik och framtidens konnektivitet i Europeiska kommissionens färdplan för det digitala årtiondet .Gemensamt för D9+-länderna är att de utnyttjar digitalisering D9+ är en ministergrupp för digitalt avancerade EU-länder. Den har som mål att främja utnyttjande och genomförande av digitalisering och spridande av bästa praxis. Till gruppen hör Belgien, Danmark, Estland, Finland, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Spanien, Sverige och Tjeckien. Gemensamt för dessa länder är deras höga placering på DESI-indexet som Europeiska kommissionen använder för att kartlägga EU-ländernas digitala handlingsförmåga och utveckling. DESI-indexet följer EU-ländernas framsteg när det gäller att utnyttja digitalisering inom fem delområden: anslutbarhet, humankapital (bland annat digital kompetens), hur medborgarna använder sig av e-tjänster, hur företag använder sig av digital teknik samt digitala offentliga tjänster. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Av finländarna anser 68 procent att utvecklingssamarbete är mycket eller ganska viktigt. En fjärdedel uppger dock att deras inställning har blivit mer negativ på senare tid. Majoriteten tror att Finlands utvecklingssamarbete har förbättrat kvinnors och flickors ställning i Afghanistan under de senaste 20 åren. Detta framgår av en opinionsundersökning som Taloustutkimus har gjort på uppdrag av utrikesministeriet.En klar majoritet av finländarna är för utvecklingssamarbete. Inställningen till det är dock starkt uppdelat utifrån kön och partianknytning.
Majoriteten av de tillfrågade anser att deras åsikt i frågan inte har förändrats under den senaste tiden. Samtidigt upplever 27 procent att deras inställning till utvecklingssamarbete har blivit mer negativ och 14 procent att den har blivit mer positiv.
”Fler än fyra av fem finländare anser att det är viktigt eller mycket viktigt att utrota fattigdomen och ojämlikheten i världen. Detta är också det främsta målet för Finlands utvecklingssamarbete. Man måste sikta på samma mål också på andra sätt, som med hjälp av handeln”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.
Även om utvecklingssamarbete samt att minska fattigdomen och ojämlikheten anses vara viktigt, litar en stor del av medborgarna inte på att arbetet är effektivt och resultatrikt.
”Vi måste vara lyhörda för denna oro och se till att medborgarna framöver får tillräcklig information om vårt arbete och dess effektivitet. Olika utdragna konflikter och katastrofer kan vara faktorer som får medborgarna att tvivla på att det överhuvudtaget går att åstadkomma hållbara resultat. Genom vår uppföljning vet vi att vi gör det”, säger minister Skinnari. Utrikesministeriet lämnar en omfattande resultat- och effektivitetsrapport till riksdagen hösten 2022.
Afghanistan väcker oro, man tror att stödet är effektivt
Undersökningen gjordes i slutet av augusti, då utrikesnyheterna dominerades av information om talibanernas maktövertagande i Afghanistan. En klar majoritet (86 %) av dem som deltog i undersökningen uttryckte oro över kvinnors och flickors ställning under talibanregimen.
Majoriteten – 65 procent – tror att Finlands utvecklingssamarbete har förbättrat kvinnors och flickors ställning i Afghanistan under de senaste 20 åren. Humanitärt bistånd till afghanska medborgare anser vara viktigt av 75 procent av de tillfrågade. Däremot förhåller sig fler skeptiska till att inleda långsiktigt utvecklingssamarbete i landet: 48 procent av kvinnorna och 31 procent av männen är för detta.
Ny metod för opinionsundersökningen
Utrikesministeriet har årligen i nästan tjugo års tid utrett finländarnas åsikter om utvecklingssamarbetet. Under de senaste åren har undersökningarna gjorts genom besöksintervjuer. I år ändrades metoden till en internetpanel. Resultaten för detta år är därför inte jämförbara med resultaten för tidigare år.
”När samma frågor har ställts samtidigt både vid besöksintervjuer och i internetpanelen, finner man att internetpanelen som metod förklarar antalet personer som förhåller sig negativa till och tvivlar på effektiviteten i utvecklingssamarbetet samt förändringen i antalet jämfört med tidigare år. Det är tydligen lättare att ge kritiska svar i en anonym online-miljö än vid en fysisk intervju där svarspersonen, som har släppt in intervjuaren i sitt hem, i princip kanske är mer mottaglig och tillmötesgående”, säger Juho Rahkonen, forskningsdirektör vid Taloustutkimus. I vissa frågor finns avsevärda skillnader i resultaten, trots att befolkningsgrupperna är representerade i båda metoderna med liknande procentandelar, till exempel i fråga om ålder, kön och partipolitisk ståndpunkt. I undersökningen deltog 1 173 personer på olika håll i Finland. Undersökningens felmarginal är 2,7 procentenheter med en konfidensnivå på 95 procent. 

Källa: Valtioneuvosto.fi