NordenBladet — Finland deltar i sex trafik- och transportinitiativ vid klimatmötet i Glasgow. Länderna förbinder sig att minska utsläppen från trafik- och transporter på land, i havet och i luften. En stor del av deklarationerna offentliggörs på klimatmötets trafik- och transportdag den 10 november 2021.Kommunikationsministeriet och miljöministeriet informerar Trafik- och transport finns inte på klimatmötets egentliga agenda, men i synnerhet på initiativ av värdlandet Storbritannien kommer länderna överens om många initiativ inom sektorn. På så vis har trafik- och transportsektorn en synligare roll vid mötet än vid de tidigare klimatmötena.“Deklarationerna är ett tydligt budskap som visar att allt fler länder stegvis ämnar frigöra sig från fossila bränslen, vare sig det är fråga om vägtrafik, sjö- eller luftfart. Glasgows åtaganden ligger i linje med Finlands ambitiösa klimatmål. Deklarationerna stärker Finlands roll som ett högteknologiskt land som utvecklar klimatvänliga lösningar för trafik- och transportsektorn”, säger kommunikationsminister Timo Harakka.“Utsläppsminskningarna inom trafik- och transportsektorn är kritiska med tanke på uppnåendet av 1,5 gradersmålet. Deklarationerna manar på den internationella klimatpolitiken och också nationella åtgärder. Det är viktigt för Finland att vi hittar metoder för en koldioxidfri sjöfart, eftersom vi i praktiken är en ö”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Nya person- och paketbilar utsläppsfria före 2035Vid klimatmötet publiceras ett uttalande om utsläppsfria nya fordon. De undertecknande länderna, Finland medräknat, förbinder sig att främja målet om att alla nya person- och paketbilar som säljs ska vara utsläppsfria före 2035 eller tidigare. I deklarationen avses med utsläppsfritt fordon en bil som inte ger upphov till växthusgasutsläpp mätt som avgas.Deklarationen är i linje med det 55 %-beredskapspaket som Europeiska kommissionen offentliggjorde den 15 juli 2021. Kommissionen har föreslagit att gränsvärdena för koldioxidutsläpp från nya person- och paketbilar ska skärpas. Detta innebär i praktiken att det lönar sig för biltillverkarna att 2035 tillverka endast utsläppsfria person- och paketbilar.Trettio procent av nya tunga fordon utsläppsfria före 2030När det gäller tung trafik undertecknar länderna ett samarbetsprotokoll. Målet är att minst 30 procent av alla sålda nya tunga fordon ska vara utsläppsfria 2030. Dessutom strävar de undertecknande länderna efter att alla nya tunga nyttofordon ska ha nollutsläpp 2040. Initiativet gäller både person- och godstransporter. I protokollet avses med utsläppsfritt fordon ett fordon med nollutsläpp mätt i avgas, dvs. el- och vätebilar. Protokollet stöder utvecklingen av Finlands ackumulatorkluster och elbilskluster. Måluppfyllelsen följs upp årligen.Dessutom ansluter sig Finland till initiativet om laddningsinfrastruktur för elfordon inom vägtrafiken, där man förbinder sig att påskynda byggandet av infrastrukturen. Laddningsinfrastrukturen är en absolut förutsättning för elektrifieringen av trafiken och minskningen av växthusgasutsläppen.Nationellt har också biogas identifierats som en viktig drivkraft när man övergår från fossila bränslen inom vägtrafiken. Biogasen är med beaktande av dess livscykelutsläpp ett klimatvänligt alternativ som främjar den cirkulära ekonomin.  Koldioxidfria rutter för sjöfartenClydebank-deklarationen uppmuntrar till pionjärarbete och till att utveckla helt utsläppsfria sjötransportförbindelser som modell för övriga världen. Deklarationen har namngetts enligt den skotländska varvs- och hamnstaden.Staterna kan identifiera potentiella transportförbindelser och tillsammans med hamnar och rederier ta fram innovativa modellösningar för den offentliga och privata sektorn. Syftet med deklarationen är att stödja Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s åtgärder för att minska utsläppen och att visa att man redan under de närmaste åren kan bedriva fossilfri drift på vissa farleder.I Finland finns det ännu inte helt koldioxidfria havsrutter. På fartyg används i allt högre grad till exempel biobränsleblandningar och med dem följer hybridlösningar, vilket innebär att fartyget delvis drivs med el. Dessutom finns det i Finland landsvägsfärje- och förbindelsefartygsrutter som under de närmaste åren kan elektrifieras mer omfattande. Finland är också med i den deklaration som Danmark tagit initiativ till och vars mål är en sjöfart utan växthusgasutsläpp före 2050. Avsikten är att förhandla om en motsvarande åtstramning av Internat-ionella sjöfartsorganisationen IMO:s mål vid sessionen för IMO:s kommitté för skydd av den marina miljön i slutet av november.Mål nettonollutsläpp från luftfarten före 2050I enlighet med EU:s gemensamma ståndpunkt stöder Finland ett uttalande där man stegvis driver på en minskning av koldioxidutsläppen från luftfarten. Enligt uttalandet är målet att nettonollmålet för koldioxidutsläpp inom den internationella luftfarten ska uppnås före 2050. Målet bidrar till att den globala medeltemperaturökningen ska stanna på 1,5 grader. I uttalandet erkänns Internationella civila luftfartsorganisationen ICAO:s roll, och uppnåendet av målen ska också främjas via ICAO. Till exempel bör man sträva efter att kompensationssystemet för utsläpp från internationell flygtrafik, CORSIA, ska vara så effektivt som möjligt. En viktig mellanfas är ICAO:s generalförsamling 2022. I uttalandet förbinder sig länderna också att utveckla och ta i bruk hållbara flygbränslen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisningsminister Li Andersson leder Finlands delegation vid Unescos generalförsamling i Paris den 10–11 november. I Finlands huvudanförande på onsdagen lyfte undervisningsministern fram rättighetsperspektivet i Unescos verksamhet och organisationens arbete för att genomföra Agenda 2030, de globala målen för hållbar utveckling samt stödet till medlemsländerna för att klara av de utmaningar pandemin medfört. Undervisningsministern gläder sig också över att Åland blivit associerad medlem i Unesco.Minister Li Andersson höll Finlands huvudanförande och uttryckte Finlands stöd för Unescos mål för programperioden 2022–2025. Utmärkande för programmet är den starka betoningen av de mänskliga rättigheterna samt målet att de åtgärder som ingår i programmet  – inom såväl utbildning, vetenskap, kultur som kommunikation – ska kommunicera bättre med varandra. Att främja jämställdheten och stärka de ungas ställning är centrala tvärsektoriella uppgifter. Ett annat centralt mål är att genomföra de globala målen för hållbar utveckling. Här välkomnade minister Andersson organisationens kraftfulla satsning på de utmaningar för miljön som klimatförändringen medför.Hon uttryckte Finlands helhjärtade stöd för att  rekommendationerna om öppen vetenskap och etiska frågor gällande artificiell intelligens ska godkännas. Dessa frågor hade redan på förhand väckt stort intresse.  Ministern tackade Unesco för det sätt på vilket organisationen under pandemin sammanställt lägesbilder och i samarbete med medlemsländerna tagit fram angelägna globala åtgärder genom sina olika program.Unescos innehar fortfarande en betydande roll när det gäller återhämtningen efter coronakrisen, inte minst i fråga om att slå vakt om forskningsdata och yttrandefriheten, att svara på den allt djupare globala utbildningskrisen och att stärka kulturens betydelse för att upprätthålla resiliensen i samhället.Ministern uttryckte Finlands stöd för MONDICULT-konferensen om kulturpolitik och hållbar utveckling på global nivå i september 2022.    Minister Andersson deltog också i högnivåmötet om utbildning (High-Level Global Education Meeting 2021, GEM). Mötet är startskottet för den nya globala samarbetsmekanismen för det globala målet 4, god utbildning för alla, , som har beretts under ledning av Unesco.Minister Andersson gladde sig över att Åland den 9 november erhållit associerande medlemskap i Unesco. Medlemskapet stärker Nordens röst och inflytande i Unesco ytterligare, vilket är viktigt i dagens multilaterala, ibland utmanande, internationella samarbete. 

Källa: Valtioneuvosto.fi