NordenBladet — Regeringen föreslår att lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism och lagen om Finansinspektionen ändras.Propositionen baserar sig på nationella ändringsbehov, brister i genomförandet av EU-lagstiftningen samt samordnandet av regleringen med rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF). 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Gränskontrollen vid de inre gränserna fortsätter och inreserestriktionerna förblir också i övrigt i huvudsak oförändrade fram till den 31 januari. Det införs dock vissa lättnader i begränsningarna i fråga om de personer som av medicinskt grundad anledning inte kan ta vaccin mot covid-19. Statsrådet fattade beslut om ändringarna vid sitt sammanträde den 13 januari och ändringarna träder i kraft den 17 januari 2022.Gränskontrollen vid de inre gränserna återinfördes i stor omfattning i trafiken mellan Finland och alla Schengenländer den 28 december. Dessutom skärptes inreserestriktionerna och hälsosäkerhetsåtgärderna så att alla som anländer till Finland från utlandet med vissa undantag ska visa upp dels ett intyg över full vaccinationsserie eller ett intyg över genomgången covid-19-infektion högst sex månader tidigare, dels ett intyg över negativt covid-19-test som är högst 48 timmar gammalt. Kravet gäller personer födda 2006 eller tidigare.Lättnader för personer som av medicinska skäl inte kan ta vaccin mot covid-19Det beslut om gränskontrollen vid de inre gränserna som fattades i december ändras så att personer som av medicinskt grundad anledning inte kan ta vaccin mot covid-19 får anlända till Finland, om de har läkarutlåtande över detta och ett intyg över negativt covid-19-test som är högst 48 timmar gammalt.Också beslutet om trafiken över de yttre gränserna ändras så att inresa till Finland från EU-länder utanför Schengenområdet tillåts för personer som av medicinskt grundad anledning inte kan ta vaccin mot covid-19, om de har de intyg som nämns ovan. När det gäller andra tredjeländer fortsätter inreserestriktionerna i enlighet med det tidigare beslutet.Med trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och tredjeländer som inte hör till Schengenområdet.Undantag bland annat för invånare på gränsorterna och för personer som reser till ÅlandMed avvikelse från det som nämnts tidigare får invånare på gränsorterna vid Finlands och Sveriges samt Finlands och Norges landgräns samt personer som reser i trafiken mellan Norrtälje kommun i Sverige och Åland anlända till Finland, om de har antingen ett intyg över en godkänd vaccinationsserie mot covid-19, intyg över genomgången covid-19-infektion högst sex månader tidigare eller ett intyg över negativt resultat av ett covid-19-test som tagits högst 7 dygn före ankomsten till Finland.Intyg över negativt testresultat krävs inte av finska medborgareIntyg över negativt covid-19-test krävs inte av finska medborgare, utlänningar som varaktigt bor i Finland eller personer vars inresa beror på en nödvändig orsak, till exempel tvingande familjeskäl eller andra tvingande personliga skäl. Kravet att uppvisa de intyg som fastställs i lagen om smittsamma sjukdomar och regionförvaltningsverkens beslut om obligatoriska hälsokontroller gäller dock alla resenärer.Finländska resenärer bör också beakta att även om de kan resa till Finland utan ett test kan andra länder och flygbolag ha egna testkrav.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det ser ut som om skyldigheten att sökta till utbildning sporrar en del av de unga att fundera på flera olika utbildningsalternativ. Däremot ackumuleras nackdelarna med skyldigheten hos dem som inte har en rak livsväg. Enligt en utredning som publicerades den 13 januari bör ansökningsskyldigheten utvecklas på ett övergripande sätt som en del av reformen av den sociala tryggheten och utbildningspolitiska reformer.Utredningen, som genomfördes av Ungdomsforskningsnätverket, FPA och Institutet för hälsa och välfärd (THL), kartlade ändamålsenligheten med skyldigheten för unga att söka till utbildningar. Skyldigheten att söka till utbildning är ett särskilt villkor för utkomstskydd för arbetslösa unga under 25 år. En ung person som är mellan 18 och 24 år gammal och saknar examen som ger yrkesfärdigheter ska för att få arbetslöshetsförmåner varje vår ansöka till utbildning som leder till examen.I utredningen undersöktes bland annat övergången till studier, övergången från utkomstskydd för arbetslösa till grundläggande utkomststöd för de ansökningsskyldiga och hurdana erfarenheter arbets- och näringstjänsterna, läroanstalterna och de unga hade av ansökningsskyldigheten.Ungdomarnas varierande livssituationer ställer krav på ansökningsskyldighetenSkyldigheten att söka till utbildning har varit föremål för en omfattande granskning senast i en utredning som publicerades 2012. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa reviderades år 2013 utifrån utredningen och villkoren för ansökningsskyldigheten lättades. Enligt den nu genomförda utredningen anser man att reformerna har lett till en måttlig ansökningsskyldighet och avsevärt minskat belastningen på framför allt yrkeshögskolorna.Utifrån kvalitativa data kunde man konstatera att de ungas livssituationer är varierande och att samma skyldighet påverkar ungdomar i olika livssituationer på olika sätt. Ansökningsskyldigheten verkar uppmuntra en del av de ansökningsskyldiga att överväga fler studiealternativ. Däremot ser det ut som om nackdelarna ackumuleras hos de ungdomar vars studie- och livsvägar inte är raka eller som till exempel rehabiliteras eller är på sjukledighet.Övergång till studier minskar bland över 21-åriga personerDe flesta av ungdomarna som omfattas av ansökningsskyldigheten studerar. Övergång till studier för personer som inte studerade var vanligast bland personer mellan 20 och 21 år, men klart mindre hos personer som var äldre än så. Ansökningsskyldigheten räcker alltså inte i sig för att styra över 21-åriga personer till utbildning.Utredningen påvisade att det var vanligt att personer mellan 21 och 24 år fick grundläggande utkomststöd då de inte hade rätt till arbetslöshetsförmåner på grund av att de inte har fullgjort sin ansökningsskyldighet. Mer än hälften av denna grupp fick grundläggande utkomststöd under granskningsperioden. Erhållande av det grundläggande utkomststödet minskar dock inte avsevärt efter att åldern för ansökningsskyldighet har gått ut.Godtagbar aktivitet bör utvidgas och behovsprövningen stärkasEnligt forskningsgruppen har de viktigaste utvecklingsområdena för ansökningsskyldigheten att göra med den bredare reformen av den sociala tryggheten och en samordning av skyldigheten med utbildningspolitiska reformer, till exempel styrmedel inom antagningen av studerande. Dessutom ska uppmärksamhet ägnas åt hur de ungas olika livssituationer kan identifieras och beaktas vid genomförandet av ansökningsskyldigheten.Vid bedömningen av hur ansökningsskyldigheten uppfylls bör man bättre kunna beakta inte bara examensstudier utan även annan aktivitet som stärker de ungas kunnande, till exempel handledande utbildningar. Samtidigt bör kriterierna för behovsprövning och anvisningarna för tillämpning ses över för att göra det möjligt för de tjänstepersoner som arbetar inom arbets- och näringstjänsterna att från fall till fall överväga om ansökningsskyldigheten uppfylls i fråga om en viss sökande.Utredningen bygger på mångsidigt materialUtredningen baserar sig på ett brett registermaterial som omfattar 18–25-åringar, intervjuer med representanter för läroanstalter och arbets- och näringsbyrån samt en webbenkät och en diskussion som ordnades i tjänsten Digiraati, med vilka ungdomarnas erfarenheter kartlades. Registermaterialet omfattar åren 2014–2019.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. 

Källa: Valtioneuvosto.fi