NordenBladet — Den 13 januari har Statsrådet ändrat både narkotikaförordningen och förordningen om för konsumentmarknaden förbjudna psykoaktiva ämnen. Förordningarna träder i kraft den 14 februari 2022.Till förteckningen över de psykoaktiva ämnen som är förbjudna för konsumentmarknaden fogas 27 nya ämnen som används i drogsyfte, dvs. så kallade psykoaktiva substanser. Ämnena är inte läkemedel eller narkotika och det finns veterligen inte några industriella användningsändamål för dem. Dessutom har tre ämnen strukits från förteckningen, nämligen CUMYL-PeGACLONE, Difenidin och Metonitazen. Dessa ämnen har överförts till narkotikaförordningen.  De nya ämnena klassificeras som narkotikaGenom narkotikaförordningen klassificeras nu ämnena Bromazolam och Metonitazen för första gången som narkotika i Finland (Statsrådets förordning om ämnen, preparat och växter som anses som narkotika ). Bromazolam är ett bensodiazepinderivat vars hälsorisker kan jämföras med de andra bensodiazepiner som redan funnits förut i förteckningen över narkotika. Metonitazen är en syntetisk opioid. De nya syntetiska opioiderna är ytterst farliga eftersom de vanliga doserna är så små att det är svårt att dosera dem exakt, och överdosering leder till livsfarlig andningsdepression.Samtidigt har man också ändrat klassificeringen av sju ämnen. Med stöd av FN:s konvention från 1971 har man bestämt att övervakningen ska omfatta MDMB-4en-PINACA, 3-Metoxifencyklidin, CUMYL-PeGACLONE, Difenidin, Klonazolam, Diklazepam och Flubromazolam och därmed ingå i bilaga II i narkotikaförordningen. Ämnena har tidigare varit förbjudna med stöd av ett EU-beslut eller förbjudits nationellt på grund av att de klassificeras som narkotika eller som psykoaktiva ämnen som är förbjudna på konsumentmarknaden. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen föreslår att EU:s lagstiftning om val och demokrati ska reformeras. Målet är bland annat att säkerställa fria och rättvisa val, öka öppenheten i politisk reklam och stärka det demokratiska deltagandet. Statsrådet har i dag delgett riksdagen de förslag till direktivändringar och förordningsförslag som har lagts fram i ärendet.En helt ny reglering på EU-nivå är den föreslagna förordningen om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam. Enligt förslaget till förordning ska det i fortsättningen till exempel i politisk reklam finnas en tydlig angivelse om att reklamen är politisk. I reklamen ska också uppges uppdragsgivarens namn och ges ytterligare information om målen för den politiska reklamen. Genom reformen vill man också säkerställa att skyddet av personuppgifter inte kränks i riktad reklam.Statsrådet understöder förordningsförslagets mål om att öka transparensen när det gäller politisk reklam och att motverka otillbörlig påverkan, men det praktiska genomförandet av förslaget måste ännu granskas. Vid förhandlingarna ska det säkerställas att reformen inte medför en oskälig ökning av de administrativa förpliktelserna och att den respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna.Ändringarna avses träda i kraft före nästa EuropaparlamentsvalKommissionen föreslår också att den så kallade partiförordningen ska ändras. Avsikten är bland annat att underlätta växelverkan mellan systerpartierna i olika länder så att de lättare kan delta i nationella kampanjer om teman som gäller EU. Ett ytterligare mål är att synliggöra politiska kampanjer på nätet, utländska ingripanden och brott mot bestämmelserna om dataskydd vid politisk reklam. Syftet är att försvara den europeiska demokratin mot desinformation och trakasserier.Kommissionen föreslår ändringar även i de direktiv som gäller unionsmedborgares rösträtt och valbarhet vid Europaparlamentsval och lokala val. På detta sätt förbättras tillgodoseendet av rätten att rösta och delta för så kallade rörliga EU-medborgare, alltså EU-medborgare som är bosatta i något annat land än sitt hemland. EU-medborgare har rätt att rösta och kandidera i Europaparlamentsval och lokala val i den medlemsstat där de bor. Röstningsprocenten för rörliga unionsmedborgare är dock ofta lägre än för andra.Statsrådet välkomnar ändringsförslagen, även om till exempel de rörliga väljarnas lika valrättigheter redan tillgodoses i Finland.Förslagen är en del av EU:s handlingsplan för demokrati som kommissionen offentliggjorde i december 2020. De föreslagna ändringarna avses träda i kraft våren 2023, det vill säga före nästa Europaparlamentsval 2024.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har fattat beslut om 2022 års dispositionsplan för bevillningsfullmakterna när det gäller statligt understödd bostadsproduktion. Målet är att främja produktionen av hyresbostäder till rimligt pris genom att fördela räntestödsfullmakter till ett belopp av sammanlagt 1,95 miljarder euro.Tack vare räntestödsfullmakterna kan cirka 9 360 nya bostäder byggas och cirka 4 230 bostäder renoveras grundligt. Utöver räntestödsfullmakterna fördelas en fullmakt på 285 miljoner euro för borgenslån. Med fullmakten för borgenslån uppskattar man kunna bygga cirka 300 bostäder.Vid fördelningen av fullmakten har man prioriterat projekt med långfristigt räntestöd. Dessa utgör 90 procent av alla projekt. Av räntestödslånen beviljas 73 procent (75 procent 2021) för produktion av hyresbostäder. För så kallade normala hyresbostäder anvisas en andel på 41 procent (44 procent 2021) och för bostäder avsedda för grupper med särskilda behov anvisas en andel på 23 procent (20 procent 2021) av fullmakten. För så kallade korta hyresbostadslån anvisas en andel på 10 procent (11 procent 2021) och för bostadsrättsbostäder en andel på 27 procent (25 procent 2021) av fullmakten.Lånefullmakten för normala hyresbostäder med långfristigt räntestöd är 800 miljoner euro (792 miljoner euro 2021). Med hjälp av fullmakten uppskattar man kunna bygga sammanlagt 3 500 nya hyresbostäder, renovera 1 400 bostäder grundligt och anskaffa 100 hyresbostäder.               För korta hyresbostadslån anvisas en fullmakt på 200 miljoner euro (198 miljoner euro 2020). Med fullmakten uppskattar man kunna bygga omkring 1 000 hyresbostäder.Närmare 4000 bostäder för grupper med särskilda behovBostäder för grupper med särskilda behov stöds med räntestödslån och investeringsunderstöd i samband med det. I statsbudgeten för 2022 uppgår fullmakten att bevilja understöd till 90 miljoner euro (90 miljoner euro även 2021). Stöd beviljas i första hand sådana bostadsprojekt som är avsedda för de grupper med särskilda behov som har den svåraste bostadssituationen, såsom långtidsbostadslösa, personer med utvecklingsstörning, klienter inom psykiatrisk rehabilitering samt äldre med minnesstörningar. Lånefullmakten för bostäder för grupper med särskilda behov är 415 miljoner euro (358 miljoner euro 2021). Beloppet används till lån för att bygga uppskattningsvis 3 100 bostäder och grundlig renovera 600 bostäder.För bostadsrättsbostäder anvisas en fullmakt på 530 miljoner euro (447 miljoner euro 2020). Med fullmakten beräknar man kunna bevilja lån för byggande av cirka 1 800 bostäder och grundlig renovering av 2 200 bostäder. En stor del av bostadsrättshusen är i behov av grundlig renovering, och detta ökar behovet av lån.Det föreslås att en fullmakt på 5 miljoner euro ska delas ut för delägarbostäder (5 miljoner euro 2020). Med fullmakten beräknar man kunna bygga cirka 30 bostäder.Stöd även för områden utanför tillväxtcentrumenRäntestödslån kan också beviljas för byggande eller grundlig renovering av hyresbostäder utanför tillväxtcentrumen. Dessa områden kan beviljas stöd om det byggs bostäder för grupper med särskilda behov eller om behovet av bostäder växer till exempel på grund av en stor investering som skapar arbetsplatser. Stöd kan också beviljas om kommunerna behöver stöd för att anpassa sitt bostadsbestånd.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet familjeledighetsdagar ökar och användningen av ledigheterna blir flexiblare. Reformens syfte är att öka jämlikheten i arbetslivet och mellan föräldrarna och den beaktar bättre än i nuläget olika familjeformer. De nya föräldraledigheterna gäller i regel barn vars beräknade födelsedatum är den 4 september 2022 eller senare.  Regeringen föreslår att lagarna om familjeledighetsreformen ska stadfästas. Riksdagen godkände reformen den 8 december 2021. Reformen ger för första gången en lika stor föräldraledighetskvot till båda föräldrarna. Ledigheterna får tas ut i flera perioder fram till barnets tvåårsdag och en del av dem får överlåtas till den andra föräldern, en annan vårdnadshavare, den egna maken eller den andra förälderns make. Nya föräldraledigheterDen nya och gamla modellen med familjeledigheter som tidslinjeI och med familjeledighetsreformen får båda föräldrarna en kvot på 160 dagpenningsdagar. Av detta kan högst 63 dagpenningsdagar överlåtas till den andra föräldern, en annan vårdnadshavare, den egna maken eller den andra förälderns make. Slutskedet av graviditeten skyddas av en graviditetspenningsperiod på 40 dagpenningsdagar. Dagpenningsdagarna är sex per vecka, vilket betyder att det totala antalet dagpenningsdagar blir över 14 månader. I familjer med en förälder får den enda föräldern bägge kvoterna. Det enda undantaget i modellen är familjer med tvillingar, trillingar och andra flerlingar, för dem förlängs föräldrapenningskvoten med 84 dagpenningsdagar för andra barnet och för varje därpå följande barn.
 
Föräldrapenningsdagarna kan användas tills barnet fyller 2 år. Dagpenningsdagarna kan användas i flera delar, föräldrar i arbetsavtalsförhållande kan vara lediga i högst fyra perioder. Endast graviditetspenningsperioden ska hållas i ett streck och börja 14–30 dagar före det beräknade födelsedatumet.Föräldraledigheten kan också vara partiell. Då används halva dagar av kvoten. Även föräldrapenningens belopp är hälften av det fulla beloppet. Alla föräldrar som är vårdnadshavare till ett barn har lika rätt att få dagpenning oberoende av förälderns kön eller huruvida föräldern är biologisk förälder eller adoptivförälder, boendeförälder eller umgängesförälder. Ledigheternas längd och tidpunkt ändras på motsvarande sätt i arbetsavtalslagen.
 
För närvarande består familjeledigheterna av moderskapspenningen för gravida kvinnor (105 vardagar / ca 4,2 mån), faderskapspenningen för pappor (54 vardagar / ca 9 veckor) och föräldrapenningen för den ena föräldern eller för bägge föräldrarna (158 vardagar / ca 6,3 mån). Lagen om småbarnspedagogik ändras så att rätten till småbarnspedagogik börjar den månad barnet fyller 9 månader. Rätten till samma plats inom småbarnspedagogiken kvarstår då frånvaron på grund av föräldraledigheten inte överstiger 13 veckor. Under den tiden tas det inte ut någon kundavgift för småbarnspedagogiken.Samtidigt genomförs den oavlönade ledigheten för anhörigvård som avses i direktivet om balans i arbetslivet och som kan fås högst 5 dagar per år.  Konsekvenserna av familjeledighetsreformen följs upp och utvärderas långsiktigt. Konsekvensbedömningarna kommer att offentliggöras.  Regeringen föreslog torsdagen den 13 januari att laghelheten gällande detta ska stadfästas. Avsikten är att republikens president ska stadfästa lagarna på fredagen. Lagarna träder i kraft den 1 augusti 2022, vilket innebär att de nya familjeledigheterna gäller barn vars beräknade födelsedatum är den 4 september 2022 eller senare. Oberoende av beräknat födelsedatum ska de gällande bestämmelserna tillämpas om barnet föds före den 1 augusti 2022. När det gäller adoptivbarn tillämpas de nya bestämmelserna, om dagen då adoptivbarnet tas i vård infaller den 31 juli 2022 eller senare. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet utlyser statsunderstöd för att stärka jämlikheten inom småbarnspedagogiken samt förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. För åren 2022–2023 kan understöd sökas till ett belopp på sammanlagt 90,4 euro, varav högst 62,4 euro för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och högst 28 miljoner euro för småbarnspedagogiken. Ansökningstiden går ut den 17 februari 2022.Jämlikhetsunderstödet är avsett för att stärka jämlikheten, jämställdheten, närskoleprincipen och den inkluderande verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Syftet är också att främja inlärning, välbefinnande och växelverkan samt sådant nödvändigt och tidigt stöd för elever som behövs för att ordna undervisningen.– Skillnaderna mellan elevers kunskaper ökar i Finland, och hemförhållandena har fått en större betydelse för kunskapsnivån. Den utdragna coronaepidemin har försvårat situationen ytterligare. Genom specialunderstödet reagerar vi på den här ojämlika utvecklingen bland annat genom att göra det möjligt att tillgodose det akuta behovet av extra personal i daghem och skolor, säger undervisningsminister Li Andersson.Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen kan statens jämlikhetsunderstöd användas för att anställa lärare som kompanjonlärare, dela upp grupper eller lektioner och anställa assistenter.Det statliga specialunderstödet för utveckling av småbarnspedagogiken får användas för att anställa extra personal (lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik, socionomer inom småbarnspedagogik, barnskötare eller assistenter) eller för att minska storleken på barngrupperna.Understödet ingår i programmet Utbildning för alla, som ska förbättra kvaliteten och jämlikheten med 155 miljoner euro inom småbarnspedagogiken och med 232 miljoner euro inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen 2020-2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi