NordenBladet — Statsrådet har utnämnt politices doktor Lauri Kajanoja till finanspolitisk samordnare vid finansministeriet. Kajanoja arbetar för närvarande som direktionens rådgivare vid Finlands Bank.”Det kommande arbetsfältet omfattar ett antal intressanta finanspolitiska frågor. Jag förväntar mig ett nära samarbete med hela ministeriet och i större omfattning med statsrådet”, berättar Kajanoja.Kajanoja har innehaft flera uppdrag vid Finlands Bank, bland annat som chef för processen för finländsk finanspolitisk påverkan och som prognoschef. Kajanoja har också arbetat bland annat vid Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken.Statsrådet beslutade om utnämningen torsdagen den 20 januari. Kajanoja utnämndes till tjänsten för perioden 1.2.2022–31.1.2027.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat förordningen om smittsamma sjukdomar i fråga om anmälan till det register över smittsamma sjukdomar som förs av Institutet för hälsa och välfärd. I fortsättningen behöver läkarna inte göra en anmälan om smittsam sjukdom när det gäller en svår infektion som orsakas av en ny coronavirustyp.Förordningen träder i kraft den 21 januari 2022.Läkare och tandläkare ska göra en anmälan om smittsam sjukdom när det gäller allmänfarliga och övervakningspliktiga smittsamma sjukdomar. Samkörning av olika register och den information som samlats in via dem har dock gjort det möjligt att slopa kravet på att läkare ska göra en anmälan om smittsam sjukdom i fråga om covid-19. Ändringen gäller endast svåra infektioner som orsakas av viruset SARS-CoV-2, inte svåra infektioner som orsakas av SARS-CoV-1 eller MERS-virus.De uppgifter som fåtts genom läkares anmälan om smittsam sjukdom kan i nuläget samlas in genom att sammanföra uppgifterna om positiva laboratoriefynd i registret över smittsamma sjukdomar med andra uppgifter som lagrats i databaserna Hilmo, Avohilmo, Terhikki-registret och befolkningsdatasystemet. Sådana uppgifter är bakomliggande sjukdomar, arbetstagarstatus inom hälsovården, eventuell sjukhusvård, intensivvård, graviditet, död.Genom ändringen av förordningen strävar man efter att minska den belastning på kommunernas och sjukvårdsdistriktens enheter för smittsamma sjukdomar som orsakas av de anmälningar om smittsamma sjukdomar som följer av en coronadiagnos, utan att ändå försvaga den datainsamling som behövs för upprätthållandet av lägesbilden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att vissa av de undantag från utkomstskyddet för arbetslösa som gällt tidigare ska införas på nytt. Ändringarna hänför sig till självrisktiden för utkomstskyddet för arbetslösa och till jämkningen av företagsinkomsterna.För att lindra de ekonomiska konsekvenserna av de nya restriktionerna föreslår regeringen att det för självrisktiden för utkomstskyddet för arbetslösa tillfälligt ska betalas arbetslöshetsförmån. Undantaget gäller självrisktider vars första dag infaller under perioden 1.1.2022–28.2.2022. Regeringen föreslår också ett temporärt undantag från jämkningen av utkomstskyddet för arbetslösa. Enligt undantaget ska företagsinkomsterna jämkas enligt företagarens egen anmälan om det har skett en betydande förändring i inkomsterna på grund av covid-19-epidemin. Ändringen i fråga om jämkning hänför sig till ett annat tillfälligt undantag som gör det möjligt för företagare att få rätt till arbetsmarknadsstöd under förutsättningar som avviker från det normala. Det undantag som gäller medling är också i kraft 1.1–28.2.2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har beviljat forskningstillstånd för tre havsbaserade vindkraftsprojekt på öppet hav i Finlands ekonomiska zon. Wpd Finland Oy beviljades tillstånd den 20 januari 2022 för ett forskningsområde väster om Jakobstad. För en vecka sedan beviljades forskningstillstånd för OX2 Finland Oy:s två projekt i forskningsområdena väster om Karlö och Jakobstad. Bolagens tillstånd utanför Jakobstad har beviljats för samma område. Undersökningar avses företas i år och nästa år.Statsrådets beslut om den som slutligen genomför vindkraftsparken till havs i forskningsområdena fattas senare i samband med tillståndsförfarandet för byggande av den ekonomiska zonen, förutsatt att även förfarandet för miljökonsekvensbedömning (MKB) först har slutförts. För projekten krävs också ett tillstånd enligt vattenlagen.Intresset för Finlands havsområden hos projektutvecklare av havsbaserad vindkraft har ökat under den senaste tiden. Regeringens finanspolitiska ministerutskott förordade i december ett förslag till en auktionsmodell, som ska tillämpas när allmänna vattenområden som förvaltas av Forststyrelsen arrenderas ut till företag för att utveckla och bygga havsbaserad vindkraft. Aktörernas intresse begränsas dock inte enbart till det territorialvatten där de vattenområden som Forststyrelsen förvaltar finns. Den ekonomiska zonen är ett internationellt havsområde där verksamheten bedrivs i enlighet med lagen om Finlands ekonomiska zon. Dess tillståndsprocess för ekonomiskt utnyttjande har hittills främst gällt infrastrukturprojekt, och lagstiftningen tar inte tillräcklig hänsyn till den havsbaserade vindkraftens särdrag. Den mest betydande identifierade bristen är att lagstiftningen inte ger några lösningsmodeller i en situation där flera aktörer är intresserade av samma havsområde. De utredningar som behövs vid projekt för havsbaserad vindkraft före byggandet är dyra, flera miljoner euro, och aktörernas risker vid projektutveckling är i vilket fall som helst betydande. Risken ökar i nuläget på grund av att lagstiftningen gör det möjligt att bevilja forskningstillstånd för flera aktörer inom samma område, och den aktör som gjort undersökningarna garanteras inte företräde att bygga ett projekt, om området visar sig vara lämpligt för havsbaserad vindkraft och projektet är ekonomiskt lönsamt. Arbets- och näringsministeriet bedömer tillsammans med de övriga ministerierna behoven att utveckla förfarandena och lagstiftningen för utnyttjande av den ekonomiska zonen med tanke på den havsbaserade vindkraften.Den havsbaserade vindkraften är för närvarande inte lönsam på marknadsvillkor i Finlands havsområden, men situationen kan förändras under de kommande åren när tekniken utvecklas och kostnaderna sjunker. Projektutvecklingstiderna för vindkraftsprojekt till havs är vanligen långa, 5–10 år. För utvecklingen av projekten är det viktigt att skapa fungerande och förutsägbara bestämmelser och administrativa förfaranden som garanterar en tillräcklig investeringssäkerhet i ett tidigt skede. Detta för att man ska kunna förbereda sig på en förbättrad lönsamhet för den havsbaserade vindkraften. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arkitekturen har en väsentlig inverkan på människans och naturens välbefinnande. God arkitektur och planering tar tid och anpassas till nya ändamål enligt behov. Dessa är bärande teman i Finlands nya arkitekturpolitiska program. Programmet ställer upp mål och åtgärder för att utveckla den byggda miljöns övergripande hållbarhet 2022–2035.I programmet betonas arkitekturens betydelse som en del av vars och ens vardag. Genom arkitektur- och designfostran och kunskapsspridning är det möjligt att stärka medvetenheten om den byggda miljöns betydelse för människan och om hur kulturvärden är en del av platsernas identitet. Kulturens, konstens och kulturarvets närvaro i den byggda miljön stöder välfärden, den regionala livskraften och den internationella attraktionskraften. ”Vi har utmärkta förutsättningar att ytterligare stärka vår ställning som ett internationellt erkänt arkitekturland. Genom att ta hand om den miljö som vi tillsammans har byggt kan vi också skapa nya och hållbara lösningar för att stödja den ekonomiska tillväxten”, säger forsknings- och kulturminister Antti KurvinenUtbildning och forskning skapar förutsättningar för hållbara lösningar. ”För att trygga kompetensen och arbetskraften inom branschen är det bra att utreda vilka kompetens- och arbetskraftsbehov yrkesverksamma på arkitekturområdet kommer att ha i framtiden”, konstaterar Kurvinen.”Regioner, byggnader och material spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. Vi måste bekämpa de skadliga effekterna redan från och med planläggningen och byggnadsplaneringen och utveckla nya verktyg och samarbetsformer”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari. Byggnader som är långlivade minskar användningen av naturresurser och inverkan på klimatet och den biologiska mångfalden.En byggd miljö av hög kvalitet förebygger också ojämlikhet. ”Vi måste planera och utveckla den byggda miljön tillsammans med användarna samt vara lyhörda för även de framtida behoven inom olika områden. Vi bör se till att människor har möjlighet att påverka sin livsmiljö”, betonar minister Kari.Det lokala arbetet bidrar till de nationella och internationella målenFinlands första arkitekturpolitiska program kom ut år 1998. En arbetsgrupp som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet och miljöministeriet utarbetade det nya programmet som nu har publicerats. Ett stort antal aktörer deltog i att utarbeta och kommentera  programmet, och dessa aktörer spelar också en avgörande roll i programmets genomförande. I programmet betonas att en byggd miljö av hög kvalitet endast kan uppnås om samarbetet mellan planerare, byggherrar och andra nyckelaktörer fungerar.  Lokala program, som redan genomförts i städer, kommuner och landskap, utgör den del av arbetet som är mest synligt för invånarna och som framskrider i rask takt. Förhoppningen är att fler lokala program tas fram. Genom dessa lokala Apoli-program konkretiseras de nationella målen och utvecklas den byggda miljön.De internationella målen stöder programmets praktiska åtgärder på den lokala nivån och inom olika sektorer. Det nya arkitekturpolitiska programmet bygger vidare på det internationella intresse som det första programmet gav upphov till, och sträcker sig även ännu längre. Finlands program är nu förenligt med Davosdeklarationen och initiativet om Ett nytt europeiskt Bauhaus, som inleddes av Europeiska kommissionen 2021. Dessa visar vägen mot ökad hållbarhet i den byggda miljön. Det arkitekturpolitiska programmet 2022–2035  (på finska)Ministeriernas pressmeddelande den 12 januari 2021, då arbetsgruppen överlämnade sitt förslag om det nya arkitekturpolitiska programmet  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Preliminära uppgifter om resultatet av välfärdsområdesvalet den 23 januari publiceras på webbplatsen valfinland.fi på valdagskvällen från och med klockan 20.I takt med att rösträkningen framskrider publiceras uppgifter om partiernas röstetal och röstandelar i hela landet, välfärdsområdena, kommunerna och röstningsområdena. Kandidaternas röstetal publiceras allteftersom rösträkningen blir klar inom varje röstningsområde. De invalda offentliggörs när den preliminära rösträkningen blivit klar i respektive välfärdsområde.Resultatet publiceras även som nedladdningsbara filer när rösträkningen är klar.Valnämnderna för välfärdsområdesvalet fastställer valresultatet onsdagen den 26 januari vid ett möte som inleds senast klockan 18. Efter mötet uppdateras uppgifterna i resultattjänsten så att de motsvarar de fastställda resultaten.Resultattjänsten för välfärdsområdesvalet på webben 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 19 januari skickade inrikesministeriet på remiss utkast till lagändringar för att stödja beredskapen för eventuell omfattande invandring. Det är fråga om en fortsättning på den regeringsproposition genom vilken lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd ändrades i fjol. Behovet av ändringar har identifierats i samband med det utvecklingsarbete som myndigheterna har utfört sedan 2015.Lagen om bemötande av utlänningar som tagits i förvar och om förvarsenheter ändras så att även annan personal än personal i tjänsteförhållande i en situation med omfattande invandring tillfälligt ska kunna bistå i styrnings- och övervakningsuppgifter vid förvarsenheterna. På så sätt kan också kapaciteten för tagande i förvar ökas snabbare än för närvarande, om det visar sig att det behövs i en situation med omfattande invandring.Till utlänningslagen fogas bestämmelser om användning av stöd från Europeiska unionens asylbyrå. Den nya asylbyrån ersätter det nuvarande Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO). EU-förordningen om byrån träder i kraft i dag den 19 januari. Byrån kan vid behov ombes att till Finland sända stödgrupper som består av tjänstemän från andra EU-länder samt personal från Europeiska unionens asylbyrå. Beslut om framställande av begäran fattas vid statsrådets allmänna sammanträde.Utlänningslagen och lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen ändras så att medlemmarna i stödgrupperna har befogenheter och faktiska möjligheter att bistå Migrationsverket vid asylutredningen.  Remissbehandlingen pågår till den 17 februari 2022. Avsikten är att en regeringsproposition om detta överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022.Två regeringspropositioner har beretts i ett projektI augusti 2020 inledde inrikesministeriet ett projekt för att bereda sådana ändringar i lagstiftningen som skulle bidra till att stödja beredskapen för eventuell omfattande invandring.Alla lagutkast som ska stödja beredskapen för omfattande invandring var på remiss samtidigt sommaren 2021. Utifrån yttrandena framgick ett behov av att till vissa delar precisera regleringen och lösningarna. Medan remissbehandlingen pågick nåddes dessutom enighet inom EU om beredningen av den nya förordningen om Europeiska unionens asylbyrå. Detta fördröjde beredningen av den nationella lagändringen. Beredningen hade skett utifrån den tidigare förordningen, som man nu visste snart skulle upphävas.Den lagstiftningshelhet som ingick i projektet separerades till två olika regeringspropositioner för att riksdagen skulle hinna behandla förslaget till ändring av mottagningslagen redan i samband med den kompletterande budgetpropositionen för 2022. Ändringen av mottagningslagen trädde i kraft den 1 januari 2022. Ansvaret för beredskapsplanering i samband med organiseringen av mottagandet i situationer med omfattande invandring har nu koncentrerats till Migrationsverket.Även andra lagändringar för att stödja beredskapen utredsI november 2021 inledde inrikesministeriet också ett projekt för att bedöma lagstiftning om beredskap för situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan. I projektet bedöms hur man genom gällande lagstiftning kan bereda sig och reagera på sådan hybridpåverkan samt eventuella behov att ändra lagstiftningen inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Projektets mandatperiod har förlängts till februari 2022.Få asylansökningar lämnades in i fjolOmfattande invandring innebär en situation där förläggningarna för asylsökande inklusive tilläggsplatserna håller på att fyllas och kapaciteten måste ytterligare ökas eftersom nya invandrare anländer hela tiden. Situationen kan uppstå i etapper eller mycket snabbt, till exempel på grund av massflykt från en annan stat till Finland.För närvarande finns det inte någon sådan situation i sikte som situationen 2015, och till exempel Belarus åtgärder har inte synts vid Finlands yttre gränser. Sedan 2018 har antalet asylsökande som anlänt till Finland varit mindre än före 2015. År 2021 var antalet nya asylansökningar fortfarande litet.Man följer noggrant hur mängden migration varierar på olika rutter. Finland upprätthåller en aktuell lägesbild både nationellt och som en del av EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi