NordenBladet — Inrikesministeriet har utnämnt Marko Laitinen till tjänsteförhållandet som rektor för Polisyrkeshögskolan för tiden 24.1.2022‒31.7.2025 eller högst så länge som den ordinarie tjänsteinnehavaren är tjänstledig.Pedagogie doktor Marko Laitinen har varit förvaltningsdirektör vid Polisyrkeshögskolan sedan 2019. Åren 2008–2019 var han personalchef vid Polisyrkeshögskolan och åren 2006–2007 överkommissarie. ”Jag känner polisens och Polisyrkeshögskolans verksamhet sedan en lång tid tillbaka. Vår personal är yrkeskunnig och engagerad och vårt campusområde är unikt också internationellt sett. Vi har alltså utmärkta förutsättningar för Polisyrkeshögskolans verksamhet och utvecklingen av den. Det är med en känsla av iver och tillförsikt som jag tar emot uppdraget som rektor”, säger Laitinen.Rektorn för Polisyrkeshögskolan leder Polisyrkeshögskolans verksamhet. Rektorn handlägger och avgör de ärenden som gäller högskolans interna förvaltning och som enligt bestämmelser eller föreskrifter inte ska handläggas och avgöras av Polisyrkeshögskolans styrelse eller som enligt högskolans reglemente inte ska handläggas och avgöras av någon annan tjänsteman vid Polisyrkeshögskolan.Polisyrkeshögskolan är Finlands enda polisläroinrättning. Polisyrkeshögskolan verkar inom inrikesministeriets förvaltningsområde och producerar information och kompetens för expert- och ledningsuppgifter inom den inre säkerheten samt för utveckling av säkerheten i samhället.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Företagarna har temporärt kunnat få arbetsmarknadsstöd på lindrigare villkor än normalt på grund av coro-naviruspandemin. På grund av det försämrade coronaläget lämnade regeringen torsdagen den 20 januari 2022 en proposition till riksdagen genom vilken den temporära ändringen fortsätts.En person som har varit sysselsatt på heltid som företagare har i regel rätt till arbetslöshetsförmån när företagsverksamheten har upphört helt och hållet. Under coronatiden har företagare temporärt kunnat få arbetsmarknadsstöd, om heltidsarbetet har upphört eller inkomsterna har minskat på grund av coronapandemin.De begränsningsåtgärder som tagits i bruk på grund av det försämrade pandemiläget försvårar på nytt idkandet av näring. Därför föreslår regeringen på nytt en temporär ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa på motsvarande sätt som tidigare.Eftersom propositionen har beretts i brådskande ordning har ingen öppen remissbehandling ordnats. Arbets- och näringsministeriet skickade dock en begäran om kommentarer bland annat till dem som verkställer systemet med utkomstskydd för arbetslösa samt till centrala arbetslivsorganisationer och Finlands Kommunförbund.Den temporära ändringen gäller till utgången av februari 2022. På basis av ändringen kan arbetsmarknadsstöd betalas för tiden januari–februari. För att få arbetsmarknadsstöd förutsätts bland annat att företagaren är arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån. På grund av den retroaktiva tillämpningen av ändringen är det möjligt att avvika från denna förutsättning fram till den 15 februari 2022. Närmare anvisningar kommer på TE-tjänsternas webbplats.Den första motsvarande temporära ändringen av lagen om utkomstskydd för arbetslösa trädde i kraft den 8 april 2020 och dess giltighetstid förlängdes flera gånger under den fortsatta coronaviruspandemin. Den senaste temporära ändringen gällde till och med den 30 november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att företagssaneringen och skuldsaneringen för privatpersoner ska reformeras. Avsikten är att förbättra företagarnas och företagens ställning genom att underlätta deras tillgång till skuldsanering och företagssanering. Syftet med propositionen är att genomföra EU:s insolvensdirektiv och genomföra de föresatser om skuldsanering som skrivits in i statsminister Sanna Marins regeringsprogram.Enligt förslaget ska gäldenärer vars skulder har orsakats av näringsverksamhet få lättare tillgång till skuldsanering och möjlighet till en snabbare nystart. Målen kan uppnås om man lindrar förutsättningarna för skuldsanering och ger gäldenärer tillgång till skuldsanering trots att deras ekonomiska situation inte är etablerad. Dessutom är det meningen att näringsidkare lättare än för närvarande ska kunna ansöka om skuldsanering i stället för företagssanering.Även om tyngdpunkten i ändringarna i skuldsaneringen ligger på företagsgäldenärer, gäller största delen av ändringarna alla gäldenärer. Till exempel en skuldsanering som tidigare har fastställts för en gäldenär utgör inget bestående hinder för en ny skuldsanering. Ändringen gör det lättare för gäldenärerna att klara av betalningsprogrammet och förenklar förfarandet.Betalningsprogrammet avses i fortsättningen vara i kraft i tre år i stället för fem år, även när gäldenären inte alls betalar sina skulder. Det föreslås att även arbetslösa ska få skuldsanering snabbare än för närvarande.– Att underlätta tillgången till skuldsanering är en av regeringens viktigaste åtgärder för att hjälpa företagare. Med dessa ändringar vill vi göra det lättare för företagare att få en nystart och också förbättra ställningen för andra gäldenärer, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Ett nytt förfarande för tidig sanering Regeringen föreslås dessutom att det i lagen om företagssanering ska skapas ett nytt förfarande för tidig sanering. Den nuvarande företagssaneringen ska i fortsättningen kallas ett normalt saneringsförfarande.Gäldenärer ska kunna ansöka om ett tidigt saneringsförfarande redan förrän de är insolventa, men löper risk att bli det. Det blir alltså lättare att inleda ett förfarande för tidig sanering.Beslut om att ansöka om företagssanering ska i fortsättningen kunna fattas av styrelsen i aktiebolag och andelslag. För närvarande förutsätter en ansökan om företagssanering ett beslut av bolagsstämman eller andelsstämman.Avsikten är att reformerna ska träda i kraft senast i juli 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi