NordenBladet — Regeringen strävar efter att genom en reform av 5 kap. i utlänningslagen påskynda uppehållstillståndsprocesserna så att handläggningstiden för uppehållstillstånd på grund av arbete förkortas till i genomsnitt 30 dygn före utgången av regeringsperioden. Reformen ökar också användningen av automation och gör det möjligt att certifiera arbetsgivare, vilket underlättar ansökningsprocessen. Regeringen har som mål att öka den arbets- och utbildningsbaserade invandringen. Därför föreslås ändringar i 5 kap. i utlänningslagen och i vissa andra bestämmelser och lagar. Ett utkast till regeringsproposition om dessa ändringar sänds nu på remiss. Syftet med ändringarna är att snabba upp de arbetsrelaterade uppehållstillståndsprocesserna så att behandlingstiden för ansökningarna är i genomsnitt 30 dygn i slutet av regeringsperioden. I propositionsutkastet föreslås det att det i lagen ska föreskrivas om de allmänna villkoren för beviljande av alla uppehållstillstånd på grund av arbete. Samtidigt föreskrivs om arbetsgivarens och arbetstagarens skyldigheter i samband med uppehållstillståndsprocessen.Över 80 procent av besluten på grund av arbete och utbildning är positivaUtredningar visar att mer än 80 procent av uppehållstillstånden på grund av arbete och utbildning avgörs positivt. De nya bestämmelserna gör det möjligt att utnyttja delautomatiseringen i större utsträckning än tidigare. Tillståndsmyndigheterna ska också utnyttja uppgifter från andra myndighetsregister, vilket innebär att de inte längre behöver begäras av den sökande eller arbetsgivaren. I lagen ska den sökande anvisas att i första hand lämna in sin ansökan elektroniskt, vilket innebär att också arbetsgivaren ska sköta sina ärenden elektroniskt. Det ska dock fortfarande vara möjligt att göra en pappersansökan.I lagen föreslås också bestämmelser om certifiering av arbetsgivare, genom vilka det föreskrivs om förutsättningarna för certifiering samt om beviljande, verkan och återkallande av certifiering. Certifieringen av arbetsgivare bidrar också till att försnabba tillståndsprocessen. Nya typer av tillstånd tas in i lagenBestämmelserna om uppehållstillstånd för företagare och tillväxtföretagare preciseras och de som avlagt examen eller slutfört ett forskningsarbete i Finland får ett eget tillstånd. Även uppehållstillstånd för specialsakkunnig ska fogas till lagen som ett separat tillstånd samtidigt som det föreskrivs noggrannare än för närvarande om hur lönen bestäms. Reformen möjliggör också muntliga höranden som hör till tillståndsprocessen så att hörandet vid beskickningen också kan ske via en distansförbindelse. Vid behov kan hörandet ske i en extern tjänsteleverantörs lokaler, om lokalen, arrangemangen, förbindelserna och säkerheten har säkerställts. Enligt gällande lagstiftning ska resedokumentet vara giltigt under hela den tid som uppehållstillståndet beviljas. I utkastet till proposition föreslås det att det i fortsättningen ska räcka med att resedokumentet är i kraft när det första uppehållstillståndet beviljas.Utnyttjande av arbetskraft förebyggs genom förbättrad tillsyn  Samtidigt som arbetskraftsinvandringen främjas strävar Finland efter att bekämpa utnyttjandet av utländsk arbetskraft. Därför föreslås det preciseringar också i bestämmelserna om tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft. Möjligheten att fatta ett beslut om att inte bevilja uppehållstillstånd, enligt vilket uppehållstillstånd på grund av arbete under den bestämda tiden inte beviljas för anställning hos den arbetsgivare som beslutet gäller, ska utvidgas till att utöver uppehållstillstånd för arbetstagare också gälla alla andra uppehållstillstånd på grund av arbete. Förutom arbets- och näringsbyrån kan även Migrationsverket i fortsättningen fatta beslut om att inte bevilja uppehållstillstånd. Reformförslagen sänds nu på remissDe föreslagna lagändringarna och författningsändringarna är på remiss mellan den 24 januari och 7 mars 2022. Utlåtande lämnas in genom att svara på den begäran om utlåtande som publicerats i tjänsten utlåtande.fi. Även andra än de som nämns nedan i sändlistan kan lämna ett utlåtande.Regeringspropositionen förväntas gå vidare till riksdagen i början av maj. Lagreformerna avses träda i kraft vid ingången av oktober. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriets nya verksamhetsmodell är ett verktyg för att förbättra förmågan att förutse och konkretisera framtidsriktningen, förstå globala marknadsmöjligheter och våra egna konkurrensfördelar. Tillväxtportföljarbetet skapar ett bättre faktaunderlag och intensifierar samarbetet mellan den privata och den offentliga sektorn.Verksamhetsmodellen som tagits fram under ledning av arbets- och näringsministeriet ska försöka hjälpa identifiera lovande tillväxtmöjligheter utifrån en gemensam dialog mellan företag, experter och beslutsfattare. Det viktiga med att identifiera tillväxtmöjligheter är att vi förutser utvecklingen på den globala marknaden, bedömer våra konkurrensfördelar och förstår tillväxtmöjligheternas breda konsekvenser för vår ekonomi och vårt samhälle. Verksamhetsmodellen är ett verktyg som bidrar till hållbar tillväxt och välfärd utifrån kompetens och innovationer.  Den snabbt föränderliga omvärlden innebär krävande utmaningar för Finlands konkurrenskraft och välfärd på 2020-talet och därefter. Den nya tekniken utvecklas och marknaden och omvärlden
förändrar sig snabbt. Den gröna omställningen och digitaliseringen bryter gamla strukturer och förändrar näringar. I denna turbulenta tid har såväl företag som förvaltningen det svårare att göra val och fatta beslut.  ”Att kunna se framtidens tillväxtmöjligheter och spjutspetsar är en del av närings- och innovationspolitiken. Det hör inte till den offentliga sektorn att  göra tillväxtval, men vi kan hjälpa till med att skapa ett bättre faktaunderlag för de val som företag gör och utveckla en mer innovationsvänlig omvärld”, säger överdirektör Ilona Lundström som svarar för närings- och innovationspolitiken. Energiomställningen och hälso- och välfärdssektorn är till exempel områden som har en globalt betydande kommersiell potential. Att utveckla globalt framgångsrika lösningar kräver en övergripande ekosystembaserad utvecklingssyn som går ut på att företagen, utvecklarna och förvaltningen har lika mål och att de vidtar lika åtgärder.  Regleringen spelar en allt viktigare roll när det gäller att skapa nya typer av teknik, marknader, affärskoncept och andra innovationer samt att utveckla nya framväxande tillväxtområden och tillväxtekosystem. Målet med en innovationsvänlig reglering är att skapa en innovations- och affärsmiljö som ger konkurrensfördelar på internationellt plan och lockar nya företag och investeringar. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriets program Kommunernas klimatlösningar har hittills nått ett stort antal kommuner och andra målgrupper inom klimatarbetet Programmet har finansierat cirka 120 klimatprojekt runt om i Finland 2019–2021. Lärdomarna och verksamhetsmodellerna från projekten främjar och påskyndar kommunernas och regionernas övergång mot en klimatsäker framtid.Projekten har genomförts av kommuner, landskapsförbund, nationella organisationer som främjar klimatarbetet samt forskningsinstitut. Utöver de stora städerna har också små och medelstora kommuner gått med i programmet.”Genom programmet har allt fler kommuner kunnat delta i klimatarbetet och utvecklandet av nya klimatlösningar. Kommunerna och regionerna gör ett betydande klimatarbete och kommunerna har en avgörande roll i arbetet för att uppnå Finlands mål om klimatneutralitet. Avsikten är att åter utlysa understöd för kommunernas klimatprojekt och projekt inom cirkulär ekonomi på våren”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Projektens målgrupper har varit företag, kommuninvånare, beslutsfattare i kommuner, grundskoleelever och unga kommuninvånare, personer som bor i småhus, husbolag samt kommunernas interna funktioner, såsom lokalservice, måltidstjänster och rådgivningsbyråtjänster.Genom de regionala projekten har man har lyckats engagera flera små kommuner i klimatarbetet. Snart har det genomförts projekt i varje landskap. Programmet har gjort det möjligt att vidta klimatåtgärder i kommuner och regioner vars egna resurser inte har räckt till för det.Samarbetet och dialogen mellan kommunerna har ökatMed finansieringen från programmet Kommunernas klimatlösningar har man hittills inlett sammanlagt 14 projekt på nationell nivå, 85 lokala projekt och 24 mindre försöksprojekt. Projekten främjar klimatarbetet inom temana klimatledning, företagssamarbete, kommuninvånarnas delaktighet, energieffektivitet och hållbara färdsätt.Projekten har främjat hållbara livsstilar och delaktigheten i klimatarbetet bland annat bland unga kommuninvånare och hushåll. Projekten har dessutom ökat partnerskapet och samarbetet mellan kommunerna och staten när det gäller att främja och påskynda det lokala och regionala klimatarbetet. Enligt Olli-Pekka Pietiläinen, projektchef för programmet Kommunernas klimatlösningar, har ett av programmets viktigaste åtgärder varit att inleda projekt även utanför föregångarkommunerna.”Genom finansiering med låg tröskel har man lyckats främja klimatarbetet i kommunerna. Klimatarbetet har under de senaste åren på ett glädjande sätt utvidgats också norrut, trots att tyngdpunkten fortfarande ligger i södra Finland. Projekten har utvecklat användbara verktyg och verksamhetsmodeller som alla kommuner kan använda, samt ökat samarbetet och dialogen mellan kommunerna”, säger Pietiläinen.På basis av responsen från kommunerna ansåg man att programmet Kommunernas klimatlösningar har en central roll i spridningen av god praxis. Kommunerna upplevde att projektresultaten var lätta att vidareutveckla, även om avsaknaden av permanenta personalresurser för klimatarbetet ansågs vara en utmaning för etablering av verksamheten.PlockProjektet Lisää vilinää Kotkan ja Haminaan joukkoliikenteeseen!Målet med projektet var att med hjälp av kollektivtrafik minska utsläppen från trafiken i Kotka, Fredrikshamn och Pyttis. Inom ramen för projektet gjordes kollektivtrafiken mer attraktiv i Kotkaregionen, och en plan för att införa kollektivtrafiken togs också fram. Tillgången till information om kollektivtrafiken förbättrades. Dessutom utredde projektet åtgärder för att minska utsläppen från kollektivtrafiken i syfte att konkurrensutsätta lokaltrafiken. De kommande ändringarna minskar växthusgasutsläppen från kollektivtrafiken i regionen med cirka 80 procent jämfört med nuläget. Kotka har planerat att övergå till helt elektronisk kollektivtrafik före 2023.Försöksprojektet Skolmåltider 2030Teea Kortetmäkis och Ilja Saralahtis försöksprojekt Skolmat 2030 resulterade i en modell för att halvera utsläppen från skolmat. Modellen utvecklades i samarbete med skolmåltidspersonalen så att den går att tillämpa i praktiken och utvidga till hela landet. Grunden till idén lades av en typisk finländsk lista över skolmåltider (6 veckors omlopp), vars klimatpåverkan man beräknade.Projektet 1,5 asteen kuntaMålet med projektet var att påverka kommuninvånarnas och beslutsfattarnas attityder för att uppnå en hållbarare livsstil. En av projektets huvudåtgärder var hushållens livsstilsförsök som räckte tre månader. Projektet genomfördes i samarbete med Päijänne-Tavastlands förbund samt kommunerna Gustav Adolfs, Heinola, Hollola, Lahtis, Orimattila och Padasjoki. Kommunernas ledningsgrupper och fullmäktige utmanades dessutom att delta i ett offentligt livsstilstest, och under projektets gång samlade man in information om hur kommunerna möjliggör en hållbar livsstil. Mellersta Finlands förbunds projekt för klimatledarskap Målet med projektet var att uppmuntra kommunerna att genomföra systematiskt klimatarbete och integrera det i kommunernas kontinuerliga verksamhet. I projektet ökade man allmänt klimatkompetensen hos kommunerna i Mellersta Finland och integrerade klimatarbetet som en systematisk del av kommunernas verksamhet. Inom projektet utarbetades en liten guide till kommunernas klimatkommunikation (på finska). Arbetet utfördes till förmån för klimatarbetet i alla 23 kommuner i Mellersta Finland. Projektet nådde sammanlagt 140 kommunala tjänsteinnehavare och förtroendevalda.Projektet Resurssmarta företags klimatgärningar (REIVI)Inom ramen för projektet skapades en handlingsmodell för att sätta fart på företagens och kommunernas klimatsamarbete. I projektet deltog 11 kommuner som ingår i nätverket Fisu samt flera pilotföretag, och handlingsmodellen skapades tillsammans med dem. Det skriftliga materialet lades ut på webbplatsen hiilineutraalisuomi.fi, och sammanlagt cirka 3 000 besökare har bekantat sig med det 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Med grund i den nationella barnstrategin har man berett trettio åtgärder som ska främja tillgodoseendet av barns rättigheter i Finland. En av åtgärderna består i att genomföra en barnofferundersökning med syftet att stärka arbetet för att förebygga våld mot barn. Barnofferundersökningen genomförs genom en omfattande enkät till ett nationellt representativt urval av barn och unga som innehåller frågor om barnens och ungdomarnas offerupplevelser på olika livsområden och i olika livsmiljöer.  En barnofferundersökning har senats gjorts år 2013, och då svarade cirka 11 300 barn och unga i 6 och 9 klass på enkäten. Efter det har det inte gjorts någon egentlig barnofferundersökning, utan frågorna har behandlats i Institutet för hälsa och välfärds enkät om skolhälsa. ”Undersökningen är viktig eftersom det behövs kunskap om barns erfarenheter av våld för att kunna skydda barn mot våld. Våldet mot barn och unga har förändrats, delvis också på grund av coronakrisen. Därför behövs det nu en separat barnofferundersökning för att kunna få en helhetsbild av problemen”, konstaterar Johanna Laisaari, generalsekreterare för barnstrategin. Syftet med barnofferundersökningen är att få det kunskapsunderlag som behövs för att minska problemen och utveckla myndigheternas verksamhet på området. Tidigare barnofferundersökningar har gett viktig information inte bara åt forskare, utan också åt de som arbetar med barn och unga. ”Det är viktigt att arbetet för att minska våld mot barn bygger på evidens i stället för antaganden. Därför behövs det nationellt representativ data som stöd för myndighetsverksamheten. Eftersom barnen och ungdomarna är de bästa experterna när det gäller sina egna erfarenheter, är det ur ett etiskt perspektiv viktigt att de själva får ge svaren på de frågor som gäller dem”, säger Noora Ellonen från Tammerfors universitet och ledare för forskningsprojektet.  Barnofferenkäten skickas ut till cirka 600 skolor under våren 2022. Undersökningens rapport publiceras på webben våren 2023. Forskningsprojektet genomförs av Tammerfors universitet.   

Källa: Valtioneuvosto.fi