NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har förtydligat hur bestämmelserna om de lastkranar som används för personlyft ska tillämpas. Enligt ministeriet finns det i Finland i praktiken två alternativ för användningen av lastkranar för personlyft.I samband med marknadstillsynen över arbetskorgar under våren 2019 upptäckte man att det finns en risk för att bestämmelserna om utsläppande på marknaden och användningen av anordningarna kan ha tolkats fel på arbetsplatserna i Finland vid övervakningen och importen av anordningarna.   Man konstaterade då att en arbetskorg som temporärt fästs till en lastkran enligt vad som föreskrivs i undantagsbestämmelsen i statsrådets förordning om säker användning och besiktning av arbetsutrustning (403/2008, tillämpningsförordningen) kan anses vara sådan utbytbar utrustning som avses i statsrådets förordning om maskiners säkerhet (400/2008, maskinförordningen), vilket betyder att en kombination av en lastkran och en arbetskorg skulle omfattas av de förfaranden för bedömning av överensstämmelse som gäller personlyftanordningar.  Enligt arbetsskyddslagstiftningen är personlyft dock i regel inte tillåtet med de kranar som är avsedda för att lyfta laster. Inte heller en kombination av en lyftkran avsedd för att lyfta laster och en arbetskorg som fästs på den kan anses vara en sådan personlyftanordning som överensstämmer med maskinförordningen. Personlyft med maskiner som är avsedda för att lyfta laster är i Finland dock tillåtet i vissa fall och under vissa förutsättningar enligt vad som förskrivs i undantagsbestämmelsen i kapitel 3 a i tillämpningsförordningen. När undantagsbestämmelsen tillämpas förändras inte lyftanordningens användningsändamål. Till exempel en lastkran är således fortfarande en lyftanordning för laster, och en arbetskorg som fästs på den fortfarande arbetsutrustning. Två alternativ för att använda lastkranar för personlyftEnligt ministeriet finns det i Finland i praktiken två alternativ för användningen av lastkranar som personlyftanordningar: 
1) Lastkranar kan användas för personlyft om kombinationen av lastkranen och arbetskorgen är planerad så att den lämpar sig för personlyft och om den uppfyller de krav i maskinförordningen som gäller för personlyftanordningar.
2) Lastkranar som är avsedda för att lyfta laster kan i undantagsfall användas för personlyft om kraven i undantagsbestämmelsen i kapitel 3 a i tillämpningsförordningen uppfylls. Lastkranar som släppts ut på marknaden också som en personlyftanordning:arbetskorgen är CE-märkt utbytbar utrustning och försedd med manöveranordning,den som tillverkar arbetskorgen har haft för avsikt att korgen ska fästas eller monteras på den lastkran som är avsedd för last- och personlyft på så sätt att det är möjligt att använda lastkranens personlyftfunktion när den kombineras med arbetskorgen, den som tillverkar lastkranen eller som gjort ändringar i lastkranen har beaktat personlyfta-funktionen vid bedömningen av lastkranens överensstämmelse med kraven, och bedöm-ningen har omfattat kombinationen av arbetskorgen och lastkranen, av den EG-försäkran om överensstämmelse som gäller lastkranen framgår att maskinen är avsedd att användas även som en personlyftanordning, kombinationen genomgår de drifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar som krävs enligt tillämpningsförordningen för lastkranar och personlyftanordningar. Lastkranar som kan användas för personlyft enligt undantagsbestämmelsen i tillämpningsförordningen:arbetskorgen är inte CE-märkt och saknar fast manöveranordning, lastkranen är endast avsedd för att lyfta laster (personlyft nämns inte i EG-försäkran om överensstämmelse eller i bruksanvisningen) den som tillverkar arbetskorgen har haft för avsikt att korgen kan fästas på en lastkran som är avsedd för att lyfta laster, användaren fäster arbetskorgen i ändan på lastkranens kranarm, arbetskorgen används endast i exceptionella fall när det inte är säkert eller ändamålsenligt att använda en personlyftanordning eller någon annan arbetsmetod,arbetsgivaren försäkrar sig om att lastkranen och arbetskorgen uppfyller kraven i kapitel 3 a i tillämpningsförordningen, arbetsgivaren inspekterar arbetskorgen och kontrollerar att den är fastsatt korrekt innan den börjar användas, och därefter en gång per år, lastkranen genomgår de drifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar som krävs enligt tillämpningsförordningen, och vid besiktningarna beaktas användningen av arbetskorgen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De senaste åren har antalet salmonellafall ökat på nöt- och svingårdar i Finland. I en undersökning som publicerades den 25 januari identifierades flera omständigheter som borde uppmärksammas vid bekämpningen av salmonella. När smitta uppträder måste salmonellasaneringen genomföras effektivt och systematiskt. Särskilt uppmärksamhet bör fästas på bekämpning av skadedjur.Orsakerna till salmonellasmitta i djurstallar bör utredas och sjukdomsspridningen förhindras för att konsumenternas och djurens hälsa ska kunna skyddas, producenternas lönsamma verksamhet tryggas och Finlands livsmedelsproduktion och livsmedelsexport främjas. Detta konstateras i en färsk slutrapport som Livsmedelsverket, Arbetshälsoinstitutet, Institutet för hälsa och välfärd samt Djurens hälsa ETT rf publicerat om projektet Spridning av salmonella till finländska nöt- och svingårdar.Enligt utredningen är källan till salmonellasmitta på gårdar med produktionsdjur oftast kolonihäckande fåglar och andra skadedjur. Pälsdjursuppfödning kan vara en direkt ursprungskälla till smitta som överförs av skadedjur.Salmonellasanering kan lyckas eller dra ut på tiden av olika orsaker, som man har identifierat i utredningen. Till de viktigaste sakerna som bör beaktas för att saneringen ska lyckas är att saneringen genomförs systematiskt och att man har en bra saneringsplan som man följer samt kompetent arbetsledning och tillräckligt med arbetskraft.Salmonellasanering kräver mer specialkompetens än tidigare och upptar mycket arbetstid, eftersom husdjursenheterna har blivit större och bildar kedjor. För sjukdomssaneringen behövs mera personer med specialkompetens samt resurser, utbildning och handledning. Under saneringen bör provtagningen inriktas på kritiska punkter och kostnadseffektiva saneringsmetoder utvecklas. Biosäkerheten i produktionslokalerna bör förbättrasBiosäkerheten i djurstallar och bedömningen av biosäkerheten som helhet bör enligt utredningen utvecklas. Skadedjur bör förhindras från att ta sig in i djurstallar och särskild uppmärksamhet bör fästas vid bekämpningen av dem. I villkoren för jordbruksstöd bör hälsofrämjande konstruktionslösningar, bekämpning av smittsamma sjukdomar samt möjligheterna att sanera produktionslokalerna beaktas bättre än nu. De som arbetar på husdjursgårdar borde erbjudas biosäkerhetsutbildning. Med hjälp av utbildningen kan både djurstallar och arbetstagare skyddas bättre mot smittsamma sjukdomar.Utredningen har genomförts som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet arbetslösa arbetssökande minskade med 82 000 personer på ett år. I december anmäldes 90 600 nya lediga jobb. Allt som allt fanns det 164 500 lediga jobb, vilket är 71 600 fler än för ett år sedan.Vid arbets- och näringsbyråerna och inom ramen för kommunförsöken fanns det i slutet av december sammanlagt 275 300 arbetslösa arbetssökande. Det är 82 000 färre än ett år tidigare, men 17 600 fler än för två år sedan i december. Från föregående månad ökade antalet arbetslösa arbetssökande med 22 600. Av de arbetslösa arbetssökandena var 144 700 kunder i kommunförsöken. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av december fanns det i hela landet 34 000 permitterade, vilket är 62 500 färre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 25 400, vilket är 52 400 färre än i förra december. Antalet permitterade på heltid ökade med 6 700 från november.Antalet långtidsarbetslösa var 107 300Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 107 300. Detta är 15 400 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 105 400, det vill säga 21 800 färre än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande som var under 25 år uppgick till 12 600 färre än i förra december, dvs. sammanlagt 31 200. I januari–december avslutades i genomsnitt 61,1 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 2,4 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeI december anmäldes 90 600 nya lediga jobb, det vill säga 40 200 fler än i december föregående år. Allt som allt fanns det i december 164 500 lediga jobb, vilket är 71 600 fler än för ett år sedan.I slutet av december deltog 104 200 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 3 500 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Trenden för det relativa arbetslöshetsgraden 7,0 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i december 128 000 flera sysselsatta än ett år tidigare. Trenden för det relativa sysselsättningstalet var 73,5 procent, dvs. 2,5 procentenheter högre än i december i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 187 000, vilket är 16 000 färre än för ett år sedan. Trenden för det relativa arbetslöshetstalet var 7,0 procent, dvs. 1,1 procentenheter lägre än ett år tidigare.Centrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen: Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning. I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi