NordenBladet — En arbetsgrupp som tillsatts av finansministeriet har som mål att utreda hur kunskapsbaserat beslutsfattande kan stödjas med hjälp av dataanalys.Arbetsgruppen ska utreda hur man med hjälp av ett ännu mer omfattande utnyttjande av registermaterial och dataanalys kan stödja kunskapsbaserat beslutsfattande. Arbetsgruppen kartlägger dessutom hurdana informationsbehov ministerierna har som kunde dra nytta av dataanalysen och hur snabbt de kan tillgodoses.Bakgrunden till detta är forskningsgruppen för covidekonomin som inrättades våren 2020 på grund av covid-19-pandemin, dvs. Helsinki Graduate School of Economics (GSE) lägesrum-projekt, där man analyserade data till stöd för det samhälleliga beslutsfattandet. Lägesrummet hade forskare förutom från GSE också bland annat från Statens ekonomiska forskningscentral (VATT), Åbo universitet och Statistikcentralen. Lägesrummets verksamhet har delvis baserat sig på dispens på grund av covid-viruset, och under verksamheten identifierade man ett behov av att utreda möjligheterna till motsvarande dataanalysverksamhet till stöd för beslutsfattandet även under normala förhållanden. Arbetsgruppen har till uppgift att kartlägga alternativ för genomförandet av ett pilotförsök med datarum som utnyttjar lärdomarna från lägesrummet, samt att undersöka vilken aktör inom statsförvaltningen som kunde ansvara för den praktiska verksamheten vid det datarum som ska testas. Arbetsgruppen har företrädare för finansministeriet, statsrådets kansli, undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, miljöministeriet samt Statistikcentralen, Folkpensionsanstalten, Institutet för hälsa och välfärd och Statens ekonomiska forskningscentral VATT.Arbetsgruppen ska under arbetets gång dessutom höra akademiska forskares synpunkter på främjandet av nyttjandet av data samt på god praxis som kommit till under lägesrummets verksamhet.Finansministeriet tillsatte arbetsgruppen den 24 januari 2022. Arbetsgruppens mandatperiod tar slut den 31 maj 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För att stoppa förlusten av biologisk mångfald krävs att den biologiska mångfalden förstås som en fråga som gäller såväl kultur och ekonomi som politik. Dessutom måste olika aktörer, såsom företag, markägare och investerare, förbinda sig till att genomföra den ekologiska omställningen. Så här summerar Biodiversitetsarenan sina slutsatser. Biodiversitetsarenan samlade ett stort antal sakkunniga från olika delar av samhället för att diskutera de bakomliggande orsakerna till förlusten av biologisk mångfald och vilka åtgärder som behöver vidtas.Resultaten och slutsatserna av Biodiversitetsarenan, som har sammankallats av miljöministeriet, används vid beredningen av en nationell strategi för biologisk mångfald och ett handlingsprogram. En ny strategi och ett nytt handlingsprogram utarbetas eftersom den föregående strategin och det föregående handlingsprogrammet, som gällde till 2020, inte har lyckats stoppa förlusten av biologisk mångfald.Den nationella strategin för biologisk mångfald strävar efter en ekologisk omställning i det finländska samhället. Biodiversitetsarenan hade som uppgift att lägga grunden för de mål som sträcker sig till 2030, och de vägval som målen förutsätter. Det har inte gjorts tillräckligt omfattande utredningar gällande den ekologiska omställningen.I Biodiversitetsarenan deltog 34 sakkunniga från förvaltningen, olika sektorer, det civila samhället och forskarsamhället. I arbetet definierade man den ekologiska omställningen och tog fram förändringsstigar som leder till en kultur, attityder och en kunskapsbas som anknyter till ekologisk övergång, en ekonomi som beaktar naturen, institutionernas och styrningens roll i den ekologiska omställningen samt en mångfald av arter och naturtyper i en tid av klimatförändringar.Långsiktig, systematisk och inkluderande styrningResultaten av Biodiversitetsarenan påminner om att de mål som hänför sig till hållbarhetens olika dimensioner ibland står i konflikt med varandra och att en rättvis omställning innebär olika saker för olika grupper. Det finns verktyg för att främja förändringarna, och man behöver inte vänta på internationella och nationella avtal och strategier för att införa dem. I flera initiativ har medborgarna agerat smidigare än den offentliga styrningen. En viktig uppgift för den politiska styrningen är att säkerställa gemensamma spelregler och incitament för att styra mot ekologisk hållbarhet. Enligt BiodiversitetsarenanBehövs en långsiktig ändringsplan och ett nationellt engagemang som sträcker sig över flera valperioder för att främja den ekologiska omställningen.Ska olika intressegrupper kunna delta i planeringen och uppföljningen av åtgärderna redan i ett tidigt skede.Ska åtgärderna inom biodiversitetspolitiken vara verkningsfulla.Ska rådgivningen, utbildningen och kommunikationen ökas för att förbättra förståelsen för kunskapen om biologisk mångfald och därmed också förändra värderingarna och attityderna.Ett stort antal intressegrupper deltar i strategin för biologisk mångfaldBeredningen av den nationella strategin för biologisk mångfald inleddes i underarbetsgrupper som arbetade 2021 och som följde samma fördelning av teman som Biodiversitetsarenan. Miljöministeriet sammanställer för närvarande ett strategiutkast utgående från underarbetsgruppernas arbete. Våren 2022 bjuds centrala intressegrupper in för att delta i beredningsarbetet. Målet är att den nationella strategin för biologisk mångfald är färdig hösten 2022. Handlingsprogrammet med syfte att genomföra strategin inleds snart efter detta.Slutrapport Marttila T. och Lukkarinen J. (red.) 2022: Ekologinen siirtymä luonnon monimuotoisuuspolitiikassa: Biodiversiteettiareenan 2021 tulokset.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nästan 600 företag och 112 kommuner och samkommuner som har anslutit sig till de frivilliga energieffektivitetsavtalen hade vid utgången av 2020 effektiviserat sin årliga energianvändning med sammanlagt cirka 8,9 terawattimmar genom de åtgärder som de genomfört 2017–2020. Energibesparingen motsvarar den årliga energianvändningen i 450 000 eluppvärmda småhus.Vid utgången av 2020 hade de åtgärder som vidtagits 2017–2020 minskat de årliga koldioxidutsläppen för de företag och samfund som är anslutna till avtalen med cirka 2 miljoner ton och deras årliga energikostnader med uppskattningsvis över 350 miljoner euro.”Energieffektivitetsavtalen har visat sig vara effektiva. Finland är också ett av få EU-länder där det frivilliga avtalsförfarandet fungerar och ger goda resultat även under denna period. Den årliga besparing som uppnåddes 2020 motsvarar cirka 2,5 procent av den totala energianvändningen i Finland under 2020”, säger näringsminister Mika Lintilä.Över 760 miljoner euro har investerats i energieffektivitet under fyra årDe företag och kommuner som har anslutit sig till avtalen har investerat sammanlagt cirka 764 miljoner euro i energieffektivitet under perioden 2017–2020. De största beloppen har investerats av den energiintensiva industrin och energisektorn. Flest åtgärder har däremot genomförts inom servicesektorn och fastighetssektorn. De organisationer som har anslutit sig till avtalen har under de fyra åren genomfört sammanlagt närmare 15 000 åtgärder för att effektivisera energianvändningen.Under 2017–2020 har arbets- och näringsministeriet beviljat stöd till ett sammanlagt belopp av 77,6 miljoner euro för investeringar i energieffektivitet som har gjorts av sådana företag och samfund som är anslutna till näringslivets, kommunsektorns eller fastighetssektorns energieffektivitetsavtal. Stöd har beviljats för 764 projekt, som inte skulle ha genomförts utan stödet. Delmålet för avtalsperioden 2017–2025 har nåttsBranschorganisationer som har anslutit sig till avtalen är Skogsindustrin, Livsmedelsindustrin, Energiindustrin, Kemiindustrin, Teknologiindustrin, Finsk handel, Turism- och restaurangförbundet MaRa, Finlands näringsliv, Kommunförbundet och RAKLI.De aktörer som har anslutit sig till energieffektivitetsavtalen har satt upp egna energibesparingsmål på minst 7,5 procent fram till 2025. Målet beräknas utifrån energianvändningen året innan aktören anslöt sig till avtalet. Man är på god väg att uppnå effektiviseringsmålet. I de flesta av branscherna har delmålen uppnåtts med råge.Vad är energieffektivitetsavtal? Energieffektivitetsavtalen är en viktig del av Finlands energi- och klimatstrategi och den främsta metoden för att främja en effektiv energianvändning i Finland. Avtalen är ett sätt att fullgöra de krav på energieffektivitet som fastställts i EU:s energieffektivitetsdirektiv och övervaka att de uppfylls. Ett stort antal kommuner samt företag inom industrin, energisektorn och servicesektorn har förbundit sig till avtalen. De står för cirka 60 procent av den totala energianvändningen i Finland. Den innevarande avtalsperioden pågår till och med 2025.

Källa: Valtioneuvosto.fi