NordenBladet — Finlands utvecklingspolitiska finansiella investeringar fokuserar särskilt på att bekämpa klimatförändringar och främja jämställdhet. Investeringarna riktar sig till Afrika och utvecklingsländerna. Finlands investeringar i IFC-klimatfonden har bland annat hjälpt över 500 skolor att få solpaneler på taket i de palestinska områdena på Västbanken och i Gaza. Foto: Issam Al-Rimawi/IFCUtvecklingsländerna har haft stor nytta av utrikesministeriets utvecklingspolitiska finansiella investeringar visar ministeriets första årsrapport om investeringarna 2020. Fram till utgången av 2020 har utvecklingspolitiska finansiella investeringar gjorts för nästan 550 miljoner euro. Just nu förhandlar man om nya investeringar på nästan 380 miljoner euro. Målet är att investeringarna vid utgången av regeringsperioden 2023 ska uppgå till något över 1 048 miljoner euro.Satsningar på bekämpning av klimatförändringarStörsta delen av Finlands investeringar fokuserar på att bekämpa klimatförändringar. Av investeringarna gällde 75 procent klimatåtgärder. De finansiella investeringarna är en betydande del av Finlands internationella klimatfinansiering. Investeringarna har bidragit till stora utsläppsminskningar i utvecklingsländerna. – Investeringarna ökade särskilt produktionen av förnybar energi och förbättrade energieffektiviteten, vilket gjorde att många hushåll utan el kunde ansluta sig till ett elsystem. Medlen användes också till exempel för att odla skog ansvarsfullt, säger rådgivaren Irene Leino från utrikesministeriets enhet för utvecklingsfinansiering och den privata sektorn.  Jämställdheten mellan könen är ett genomgripande tema i investeringarna. Målet är att minst 85 procent av investeringarna ska beakta jämställdheten mellan könen.– Investeringarna har till exempel bidragit till arbetstillfällen och inflödet av skatteinkomster. Här tas särskild hänsyn till kvinnornas arbetsplatser, säger Irene Leino.Afrika var mållandet i 60 procent av investeringarna. Målet är att öka de minst utvecklade ländernas andel av investeringsportföljen. Mer privata pengar för målen för hållbar utvecklingFör att världen ska kunna nå målen för hållbar utveckling, kostar detta så mycket att det inte finns någon möjlighet att täcka dessa kostnader med de offentliga utvecklingsmedlen. Avsikten med de finansiella investeringarna är att locka privata investerare som annars inte vågar satsa på dessa objekt. Det handlar om en så kallad hävstångseffekt, det vill säga att man med offentlig finansiering lockar flera gånger så mycket privata pengar till objekten.– De utvecklingspolitiska finansiella investeringarna riktar sig till objekt som inte annars skulle få marknadsfinansiering. Objekten kan vara mer riskabla för investerarna, men den officiella finansieringen kan minska risken, säger Leino. Covid-19-pandemin påverkade investeringarnaÅr 2020 började covid-19-pandemin spridas. Den påverkade också de finansiella investeringarna. – Pandemin påverkade inte Finlands investeringsverksamhet, men den hade konsekvenser för målländerna. När man inte längre kunde resa, blev det svårare att bedöma nya investeringsobjekt. Även utvecklingsländernas ekonomi led av pandemin mer än genomsnittet eftersom de inte hade lika möjligheter till återhämtning som de utvecklade länderna, säger Leino.  Samtidigt hjälpte de finansiella investeringarna till att jämna ut pandemins konsekvenser.– Den privata sektorns otröttliga investeringsverksamhet är väsentligt när det gäller att stöda utvecklingsländernas ekonomi och arbetstillfällen.
  Utvecklingspolitiska finansiella investeringar: Årsrapport 2020 (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen föreslår ny lagstiftning om digitalisering av gränsöverskridande rättsligt samarbete i civilrättsliga, handelsrättsliga och straffrättsliga frågor. Statsrådet sände i dag förslaget till förordning och direktiv till riksdagen för kännedom.Statsrådet anser det vara viktigt att man inom EU förenhetligar förfarandena för gränsöverskridande informationsutbyte och ärendehantering så att de möjligheter digitaliseringen medför utnyttjas både i informationsutbytet mellan myndigheter och i uträttandet av ärenden mellan invånare och myndigheter. Digitala lösningar möjliggör ett snabbare och tillförlitligare informationsutbyte och medför nya möjligheter för personer att uträtta sina ärenden.I kommissionens förslag åläggs medlemsstaterna att använda digitala kanaler för informationsutbyte vid gränsöverskridande kommunikation mellan nationella myndigheter. Medlemsstaterna åläggs att möjliggöra användning av elektroniska medel också i gränsöverskridande civilrättsliga och handelsrättsliga förfaranden som gäller personer och företag. Vid gränsöverskridande rättegångar ska myndigheten i fortsättningen ge möjlighet för parter att höras genom videokonferens eller annan teknik för distanskommunikation. I brottmål gäller denna rätt till hörande genom videokonferens en misstänkt, åtalad eller dömd person.Som en helt ny tjänst föreslås en europeisk portal för ärendehantering som gör det möjligt för personer och företag att sköta ärenden med nationella myndigheter i olika EU-länder och till exempel betala avgifter i anslutning till rättsliga förfaranden genom elektronisk betalning. De elektroniska handlingarnas tillåtlighet stärks också. De digitala tjänsterna ska tas i bruk stegvis under 2025–2031. Den föreslagna digitaliseringen innebär att finländska domstolar, åklagare och polismyndigheter ska ges möjlighet att ansluta sig till informationsutbytet i Europa. Genomförandet av de gränssnitt som behövs kommer att medföra kostnader. Behandlingen av förslaget har inletts i arbetsgruppen för e-juridik vid Europeiska unionens råd och torde fortsätta till utgången av 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska rådets medlemmar, som samlades till ett informellt möte i Bryssel torsdagen den 17 februari, uttryckte ett enhetligt och starkt stöd för Ukraina och dess suveränitet och territoriella integritet. Statsminister Sanna Marin företrädde Finland vid mötet.”Säkerhetsläget i Europa väcker oro. Det är viktigt att försöka lösa situationen på fredlig, diplomatisk väg. Det väsentliga är att situationen inte tillspetsas ytterligare och att de militära handlingarna inte eskalerar. Från Rysslands sida krävs förutom uttalanden också konkreta åtgärder för att minska spänningarna”, säger statsminister Marin.

Källa: Valtioneuvosto.fi