NordenBladet — Energipriserna har stigit märkbart i Finland under det senaste året och i stor utsträckning även på andra håll i Europa. Ökningen av energipriserna har varit mindre i Finland än i euroområdet i genomsnitt, men ändå betydligt. Regeringen har slagit fast tillfälliga skräddarsydda åtgärder för att svara på höjningen av energipriserna.Den internationella höjningen av energipriserna beror på flera faktorer. Efterfrågan på energiprodukter har ökat i takt med att den totala efterfrågan återhämtat sig till följd av att den värsta fasen av covid-19-krisen lättat. Samtidigt lider energiproduktionen alltjämt i viss mån av att produktionskapaciteten minskade i början av covid-19-krisen. Väderleksförhållandena och det instabila geopolitiska läget har bidragit till en ytterligare höjning av energipriserna.
 
Variationen i konsumentpriserna på flytande bränslen påverkas i synnerhet av variationen i världsmarknadspriset på råolja. I början av covid-19-krisen sjönk bränslepriserna när efterfrågan minskade. Ökningen av efterfrågan har höjt priset på råolja. Produktionsökningen väntas dock så småningom minska pristrycket. 
 
Regeringen har slagit fast tillfälliga skräddarsydda åtgärder för att svara på höjningen av energipriserna. Åtgärderna fokuserar särskilt på trafiken och riktar sig till hushåll, yrkestrafik och jordbruksföretagare. Åtgärderna omfattar både kortfristiga och långfristiga åtgärder.När det gäller el har regeringen redan tidigare vidtagit åtgärder. Vid ingången av 2021 sänktes skatten på elström inom industrin, datorhallar och jordbruket till EU:s miniminivå. I år utvidgas den lägre skatten på elström till att omfatta vissa värmepumpar, elpannor och ett större antal datorhallar. Konsumenternas situation på elmarknaden har för sin del förbättrats av att man har ingripit i utvecklingen av elöverföringspriserna. År 2022 kan det tas ut cirka 370 miljoner euro mindre i elöverföringsavgifter av kunderna än år 2020.Maximibeloppet av resekostnadsavdraget höjs för viss tidMaximibeloppet av resekostnadsavdraget mellan bostaden och arbetsplatsen höjs för viss tid vid beskattningen för 2022 från 7 000 euro till 8 400 euro. Dessutom höjs det kilometerbaserade resekostnadsavdraget vid användning av egen bil för viss tid under 2022 till 0,30 €/km (tidigare 0,25 €/km).  Ändringarna i resekostnadsavdraget påverkar beskattningen för cirka 570 000 skattskyldiga. Enligt en statisk bedömning minskar de skatteinkomsterna på 2022 års nivå med ungefär 142 miljoner euro. Dessutom utreds möjligheten att dra av kostnader för pendelparkering i fråga om resor mellan hemmet och arbetsplatsen. Befrielse från fastighetsskatt för produktionsbyggnader inom jordbruket för viss tidFastighetsskatten för produktionsbyggnader inom jordbruket slopas som temporär åtgärd vid beskattningen för 2022, förutsatt att åtgärden är EU-rättsligt godtagbar. Regeringen inleder en diskussion om saken med Europeiska kommissionen. Kommunerna kompenseras för åtgärden i enlighet med regeringsprogrammet. Ifall EU-lagstiftningen inte tillåter denna åtgärd beviljas jordbruket i anslutning till beredningen av tilläggsbudgeten stöd för de kostnader som energikrisen orsakar via andra instrument.Dessutom bereder regeringen åtgärder för att förbättra jordbrukets inkomstutveckling och lönsamhet på kort och lång sikt, balansera livsmedelskedjans funktion och säkra försörjningsberedskapen. Lånegarantimodell för att stödja hushållens klimatvänliga investeringar Finansministeriet, kommunikationsministeriet och miljöministeriet bereder i samarbete en statlig lånegarantimodell för privata hushåll samt en modell med statlig fyllnadsborgen för att stödja bostadsaktiebolags klimatvänliga investeringar. Målet är att den nya garantimodellen ska riktas till exempel till investeringar som förbättrar byggnaders energiprestanda på ett avsevärt sätt eller förnyar uppvärmningssystemen så att de utnyttjar förnybara energikällor såsom jordvärme eller vind- och solenergi. Garantimodellen kan också gälla byggande av infrastruktur för laddning av fordon samt konvertering och anskaffning av gas- och elbilar. Eventuella investeringsobjekt preciseras under beredningens gång. Vid beredningen beaktas villkor som ställs av lagstiftningen, övriga styrmedel och statens riskhantering. Beredningen av ett yrkesdieselsystem inledsBeredningen av ett system för yrkesdieselskatt inleds. Under beredningens gång ska det bedömas om ett yrkesdieselsystem ska genomföras på basis av det nuvarande systemet eller så att det direkta skattestödet för diesel slopas och återbäring betalas retroaktivt för dieselolja som används i yrkestrafik. Beredningen utförs med beaktande av regeringens klimatmål. Ett inkomstbaserat och regionbaserat riktat stödsystem för hushåll Finansministeriet bereder i samarbete med kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och andra berörda ministerier före regeringsförhandlingarna våren 2023 en stödmodell, vars syfte är dels att öka energiskattesystemets klimaträttvisa, dels att svara på oskäliga sociala konsekvenser till följd av kraftiga prishöjningar på bränslen. Syftet med beredningen är att skapa en stödmodell där hushållen kan beviljas stöd på inkomst- och regionbasis. Dessutom utreder man om det också går att skapa ett element där en plötslig höjning av marknadspriserna möjliggör utbetalning av automatiskt inkomststöd till hushållen.Höjningen av energipriserna beaktas i utkomststödetRegeringen rekommenderar att höjningen av boendekostnaderna på grund av de stigande energipriserna (inkl. elpriset) ska tas i beaktande när utkomststöd beviljas. Syftet med rekommendationen är att lindra de svårigheter som drabbar låginkomsttagare till följd av en plötsligt försämrad ekonomisk situation.Informationsskyldighet i fråga om elavtalRegeringen bereder sådana ändringar i elmarknadslagen som underlättar konsumentens ställning i en energipriskris. Avsikten är att öka vetskapen om elleveransavtal med dynamiska priser, dvs. s.k. spotavtal. Det föreslås att man i fortsättningen måste få slutförbrukarens uttryckliga samtycke till att ett spotavtal ingås. Vid erbjudandet av ett elleveransavtal med dynamiskt pris ska försäljaren dessutom lämna slutförbrukaren information om såväl möjligheterna, kostnaderna som riskerna med avtalet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har utlyst de första coronaunderstöden för konst och kultur som ingår i tilläggsbudgeten för 2022. Stödpaketet för konst och kultur uppgår till sammanlagt cirka 62 miljoner euro och ingår i den första tilläggsbudgetpropositionen för 2022 som överlämnas till riksdagen. De första understöden som kan sökas är riktade till konstinstitutioner, museer och nationella kulturinstitutioner som får statsandel.Med stödpaketet som riktas till konst- och kultursektorn stöds kulturens, konstens och evenemangsbranschens återhämtning från coronapandemin. Med understöden bereder sig undervisnings- och kulturministeriet på att stödja museer och verksamhetsenheter för scenkonst som får statsandelsfinansiering samt Nationalgalleriet, Finlands Nationalopera och Nationalbalett och Finlands Nationalteater. Understöden kan uppgå till sammanlagt ca 20 miljoner euro, om riksdagen godkänner tilläggsbudgetpropositionen som nu behandlas.Understöden är avsedda för att stödja verksamheten på grund av begränsningarna som coronaepidemin medfört. Avsikten är också att främja att verksamheten ska kunna fortsätta så flexibelt som möjligt efter att begränsningarna har upphört. Ansökningstiden för understöd går ut den 8 mars 2022.Även andra understöd utlyses inom kortI stödpaketet som regeringen fattat beslut om har man strävat efter att beakta i synnerhet mångfalden inom branschen och olika former av arbete, såsom ströjobbare, personer som sysselsätter sig själva, ensamföretagare, frilansare och personer som är verksamma som enskilda näringsidkare.Understöd och stipendier kan sökas via undervisnings- och kulturministeriet. Dessutom omfattas offentliga tillställningar och evenemangsbranschen även av ett stödpaket som beretts vid arbets- och näringsministeriet. Närmare bestämmelser om beviljande av stöd enligt stödpaketet finns i regeringens proposition RP 9/2022 rd, som för närvarande behandlas av riksdagen.Utlysning: coronastöd för museer och scenkonstUtlysning: coronastöd för nationella kulturinstitutioner 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Branschorganisationer, företag, landskap, städer, kommuner och andra aktörer välkomnas till beredningen av avtalet om en koldioxidsnål cirkulär ekonomi samt för att bli avtalspartner. Avtalet är en del av det nationella programmet för cirkulär ekonomi, och dess mål är att främja omställningen till en koldioxidsnål cirkulär ekonomi inom samhällets olika sektorer.Miljöministeriet och arbets- och näringsministeriet presenterade arbetet kring avtalet i dag den 18 februari. Arbetet inleds i mars och avsikten är att avtalet ska vara klart för undertecknande sommaren 2023. Ministerierna bjuder in intresserade representanter för olika sektorer, företag, regioner och kommuner för att delta i diskussionerna. Intresserade aktörer kan delta genom att anmäla intresse till miljöministeriet under våren 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I den expertrapport som arbets- och näringsministeriet offentliggjorde den 18 februari 2012 föreslås att Finland deltar i Europeiska rymdorganisationens (ESA) program för bemannad rymdfart och rymdforskning (E3P-programmet). I utredningen rekommenderas också att den nationella rymdförvaltningen får mer resurser.I rapporten bedöms i vid omfattning vilka fördelar det skulle medföra för Finland om Finland deltar i programmet och vilka risker det kan medföra om Finland står utanför programmet. Målet för ESA:s program för bemannade rymdfärder och rymdforskning är att stärka Europas centrala roll i framtida rymdforskning och rymdprojekt. Målet med programmet är också att inspirera framtida generationer inom rymdforskning och särskilt när det gäller att nå objekt ute i rymden.Utöver Estland är Finland det enda medlemslandet i Europeiska rymdorganisationen som hittills inte har deltagit i det valfria programmet för bemannade rymdfärder och rymdforskning. Om Finland deltar i programmet blir det möjligt för Finland att få tillträde till projekt som gäller den internationella rymdstationen, månfärder och den planerade rymdstationen i omloppsbana runt månen samt Marsfärder.Enligt utredningen begränsas tillträdet till de inledande faserna av utvecklingen av den nya rymdekonomin om man står utanför programmet. Den globala rymdekonomin har vuxit kraftigt under det senaste årtiondet och det förutspås att den fortsätter växa även i framtiden. Den globala rymdekonomins värde är cirka 350–450 miljarder US-dollar.Finland har lyckats locka nya rymdföretag till kraftig tillväxt och teknisk utveckling i framkant. Finländska uppstartsföretag inom rymdbranschen har samlat in tiotals miljoner privata medel och utvecklat global affärsverksamhet. Tack vare sin högklassiga kompetens deltar finländska forskningsinstitut och forskare i internationella projekt av stor betydelse. Det har utvecklats flera innovativa produkter, applikationer och tjänster i Finland. Dessa skulle kunna ha stor betydelse också när det gäller bemannade rymdfärder och övrigt rymdforskning.Utredningens resultat utnyttjas när Finland år 2022 fastställer vilka av ESA:s program Finland ska delta i under nästa programperiod. Beslut om ESA:s program för den kommande programperioden fattas vid ett möte i Europeiska rymdorganisationens ministerråd i november 2022.Finland har varit fullvärdig medlem i Europeiska rymdorganisationen (ESA) sedan 1995. Under den senaste tiden (2020–2022) har Finlands ekonomiska bidrag till Europeiska rymdorganisationens obligatoriska och frivilliga program varit cirka 28 miljoner euro per år.KPMG Oy och Forefront Oy ansvarade för att göra utredningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Semestrarna för personer i kortvariga anställningsförhållanden kan utebli flera år i följd. Arbetsminister Tuula Haatainen har inlett en utredning där man undersöker möjligheterna till mer flexibilitet i användningen av semestrar och överföringen av dem för att användas under ett nytt anställningsförhållande.I kortvariga anställningsförhållanden för viss tid kan semestern för arbetstagare som arbetar hos olika arbetsgivare till och med utebli under flera på varandra följande år. Detta beror på att rätten till semester som intjänats under det tidigare anställningsförhållandet inte överförs till ett nytt anställningsförhållande, utan de semestrar som inte tagits ut ersätts med semesterersättning i anställningsförhållanden för viss tid. Nu är avsikten att reda ut hur de arbetstagare som befinner sig i en sådan situation faktiskt ska ha möjlighet att ta ut semester hos den nya arbetsgivaren. ”Genom att se över semesterlagen vill vi särskilt förbättra likabehandlingen av dem som arbetar i korta anställningsförhållanden. Den utredning som jag inlett är ett första steg i genomförandet av mer flexibla semestrar, och jag ser med intresse fram emot resultaten”, berättar arbetsminister Haatainen.Utredningen baserar sig på en anteckning i regeringsprogrammet enligt vilken det ska göras en utredning av möjligheterna till mer flexibilitet i fråga om uttag och överföring av semester i samband med byte av arbetsplats (till exempel en semesterbank) för att förbättra likabehandlingen av personer i kortvariga anställningsförhållanden.Arbetsminister Haatainen utsåg professor emeritus i arbetsrätt Seppo Koskinen och experten i löneadministration Antti Kondelin till utredare. I utredningen ska det bedömas med vilka medel dessa mål i enlighet med föresatsen i regeringsprogrammet kan nås. Utredningsarbetet  består av två delar. I den första delen bedöms bestämmelserna om givande av semester i semesterlagen. I den andra delen utreds möjligheterna att genomföra ett system med en semesterbank för att rätten till semester ska kunna tryggas för dem som arbetar under korta och på varandra följande perioder för viss tid för olika arbetsgivare. Med semesterbank avses ett system där visstidsanställda kan spara sin intjänade semester för att användas under följande anställningsförhållande. Utredningen ska överlämnas till arbets- och näringsministeriet senast i slutet av april 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi