NordenBladet — Kommunernas program för integrationsfrämjande ökar samarbetet och engagerar beslutsfattarna i arbetet med att främja integration. Enligt en utredning av Innolink Group Oy och Migrationsinstitutet bör programmens målinriktning och i synnerhet måluppföljningen dock ännu utvecklas.Arbetet med att göra upp program för integrationsfrämjande stärker samarbetet mellan olika kommuner, mellan olika sektorer och mellan olika myndigheter. Enligt utredningen varierar kommunernas program för integrationsfrämjande till innehåll och användningsändamål, särskilt när det gäller huruvida programmet är ett målprogram, en beskrivning av tjänsterna eller ett mellanting av dessa.Målformuleringen och måluppföljningen fokuserar på åtgärder och inte på att följa upp integrationsfrämjandet, om mål över huvud taget har angetts. I många kommuner mäts framstegen inte tillräckligt konkret, eller i värsta fall finns det inte ens en strävan att följa upp arbetet och utvärdera åtgärdernas effekter.Kommunerna vill ha tydligare anvisningar för programmenUtredningen om kommunernas program för integrationsfrämjande har beställts av arbets- och näringsministeriet och utarbetats av Innolink Group Oy och Migrationsinstitutet. Resultaten av utredningen kommer att användas i det arbete med att revidera lagen om främjande av integration som inleddes efter redogörelsen om behoven av att reformera integrationsfrämjandet.Enligt utredningen har kommunerna inte alltid kompetens eller resurser att utföra krävande målinriktat programarbete. Därför behövs det mer stöd och mer detaljerade anvisningar för programarbetet, om också den kommande lagstiftningen kräver att kommunerna gör upp ett program för integrationsfrämjande.En del kommuner vill också ha gemensamma mätare för integrationsfrämjandet. Olikheterna mellan kommunerna innebär dock en utmaning när det gäller att utarbeta enhetliga anvisningar.Programmen för integrationsfrämjande bör kopplas till kommunernas strategiska verksamhetI största delen av kommunerna upplevs programmen för integrationsfrämjande vara nyttiga. Programmen underlättar i synnerhet förmedlingen av information, väcker diskussion och ökar samarbetet. För att programmen ska ha större nytta och effekter bör de dock i högre grad kopplas till kommunernas strategiska verksamhet, påpekas det i utredningen.Kommunerna bör också utöka måluppföljningen och engagera invandrade och andra kommuninvånare i beredningen av programmen. Statsförvaltningen bör å sin sida förtydliga anvisningarna, ordna utbildning för kommunerna och erbjuda stöd för uppföljningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utredning som Polisyrkeshögskolan gjort tar sig bekämpningen av korruption och penningtvätt fortfarande ganska olika former, även om fenomenen är klart kopplade till varandra. Skillnaderna i bekämpningen av korruption märktes förutom mellan de nordiska länderna också mellan olika myndigheter och företag. Enhetligare praxis och effektiva verktyg hjälper till att utveckla en trygg verksamhetsmiljö såväl nationellt som internationellt.I projektet, som finansierades av Nordiska ministerrådet och beställdes av justitieministeriet, granskades sambanden mellan korruption och penningtvätt i de nordiska länderna. I projektets styrgrupp ingick också företrädare för inrikesministeriet och finansministeriet. Polisyrkeshögskolan utredde särskilt mutor inom internationell affärsverksamhet. Enligt utredningen kan de nordiska aktörerna utnyttjas för att utrota korruption, även om det i de nordiska länderna förekommer relativt lite synlig korruption, såsom mutor. Det finns få domar för mutor i internationell affärsverksamhet och det är svårt att identifiera fall.Inom ramen för projektet utreddes också utnyttjandet av god praxis för bekämpning av penningtvätt i bekämpningen av korruption. Av utredningen framgick att de rapporteringsskyldiga som nämns i lagen om penningtvätt är viktiga aktörer i fråga om att identifiera korruption. I synnerhet inom finans- och ekonomiförvaltning finns ett brett urval av metoder för att bekämpa och upptäcka missbruk. Dessa metoder skulle kunna utnyttjas effektivare om bekämpningen av korruption var mer riskbaserad och förutsattes tydligare i lagen.I projektet utarbetades dessutom rekommendationer för de nordiska länderna i syfte att utveckla bekämpningen av korruption. Rekommendationerna gäller harmonisering och precisering av bekämpningen av fenomenen, klarare förfaranden för att anmäla vid misstanke om missbruk, övervägande av administrativa sanktioner och myndighetstillsyn som ett led i bekämpningen av korruption, utvecklandet av utbildning och samarbete samt utnyttjande av ny teknik.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Måndagen den 14 februari 2022 sammanträdde kommittén för social trygghet för att diskutera alternativa sätt för att sörja för den sociala tryggheten. På mötesagendan fanns också utvecklingen av bostadsstödet.Kommittén för social trygghet bearbetade utredningen om alternativa sätt för ordnandet av den sociala tryggheten. De alternativ som ska utredas är basinkomst, negativ inkomstskatt, baskonto, en enda grundskyddsförmån samt aktivitetsbaserad inkomst. I detta skede gällde kommitténs diskussion vilka alternativa modeller som ska utredas och vilka modeller som borde bedömas noggrannare.  Kommittén tog i detta skede inte ställning till huruvida modellerna är lönsamma och vilka fördelar eller nackdelar de har.   Partiell basinkomst och negativ inkomstskatt”Med en så kallad ren basinkomst avser man en förmån som ersätter nästan alla andra förmåner. I Finland har man främst föreslagit modellen med partiell basinkomst, som inte ersätter alla förmåner, och till exempel inte bostadsbidragen och utkomststödet. Basinkomstens betydelse för den sociala tryggheten beror mycket på nivån på basinkomsten. Nivån på de basinkomstförslag som diskuterats i Finland har varierat mellan 300 och cirka 1000 euro. Nivån är av stor betydelse till exempel om basinkomsten ska fungera som ett incitament för att arbeta. Basinkomsten och den negativa inkomstskatten liknar varandra mycket när det gäller deras verkningar på inkomsten och deras logistik”, sade forskningschef Jussi Tervola. Tervola är ordförande i den arbetsgrupp som utreder alternativa sätt för att ordna den sociala tryggheten. Kommittén diskuterade hur målgruppen för basinkomstmodellen i utredningen borde avgränsas, till exempel om den ska gälla studerande. Man var överens om att basinkomstmodellen ska beakta den arbetsföra befolkningen i så stor utsträckning som möjligt. Diskussionen gällde också de nivåer som förmånerna ska ha i utredningen, och kommittén beslutade att arbetsgruppen ska simulera basinkomstmodellen med flera olika förmånsnivåer.    En enda grundskyddsförmån”Modellen med en enda grundskyddsförmån ska vara orsaksbaserad. För att få rätt till förmånen ska man arbeta i Finland eller uppfylla vissa boendevillkor. Förmånen är en kombination av några av de nuvarande grundskyddsförmånerna. Man strävar efter att göra förmånssystemet tydligare, enklare och lättare att förstå, att minska risken för marginalisering och byråkrati- och bidragsfällor och att belöna i stället för att bestraffa till exempel så som man gör med den aktivitetsbaserade inkomsten”, berättade forskningschef Paula Saikkonen som är med i arbetsgruppen.   Kommittén diskuterade vilka delar som modellen med en enda grundskyddsförmån ska bestå av och om det ska ingå någon form av aktivitetstillägg i modellen. Kommitténs medlemmar betonade också att det är viktigt att de olika alternativa modellerna ska kunna jämföras med varandra. Jämförbarheten underlättas till exempel om modellerna har samma målgrupper och om de olika alternativen har samma nivåer på förmånerna.    Baskonto”Modellen med baskonto innebär att stödtagaren har ett personligt behovsbaserat förmånskonto vars saldo minskar när förmånerna lyfts. Om modellen tas i bruk ersätter baskontot de nuvarande arbetslöshetsförmånerna, studiepenningen, alterneringsersättningen och vuxenutbildningsstödet. Överskott på kontot ska kunna användas för personliga behov, till exempel när man går i pension. Kontot kan även ha underskott. Baskontomodellen skiljer sig lite från de andra alternativen, eftersom konsekvenserna måste följas upp en längre tid”, konstaterade specialsakkunnig Allan Seuri som är medlem i arbetsgruppen.Jämförelseobjektet för de olika modellerna är Finlands nuvarande system för social trygghet.   
Ett individanpassat bostadsstöd skulle bli dyrtÅr 2021 fick knappa 400 000 hushåll i Finland allmänt bostadsstöd. Över 70 procent av dem var ensamboende, och största delen av stödtagarna var studerande. Begreppet hushåll har stor betydelse för det allmänna bostadsstödet. Varje hushållsmedlems inkomster inverkar på bostadsstödets belopp.  ”Ett individanpassat allmänt bostadsstöd skulle betyda att hundratusentals nya hushåll skulle omfattas av stödet och att utgifterna skulle öka med hundratals miljoner euro. Ett individanpassat stöd skulle visserligen jämna ut inkomstfördelningen och vara bra för låginkomsttagare, men effekten skulle bli rätt liten.  För att det individanpassade stödet ska bli kostnadsneutralt skulle det genomsnittliga stödbeloppet måsta sänkas betydligt. Skillnaderna i stödet skulle överföras särskilt från ensamboende och ensamförsörjare till sådana hushåll som består av minst två vuxna. Stödbeloppen skulle sjunka särskilt i de lägsta inkomstklasserna, och utgifterna för utkomststöd öka kraftigt”, berättade Mikko Horko, ordförande i sektionen för boende.   ”Det är bättre att utveckla stödet för studerandes boende på andra sätt än genom ett individanpassat bostadsstöd. Även rollerna i familjerna och parförhållandena förändras. Det påverkar på lång sikt allmänhetens uppfattning av vad ett hushåll betyder”, konstaterade Horko.  Kommittén fick även ta del av riktlinjerna och scenarierna för bostadspolitiken. Behandlingen av läget i fråga om utredningarna om ansöknings- och betalningstider, familjebegrepp och inkomstbegrepp flyttades av tidsmässiga skäl till en senare tidpunkt. Kommitténs mötesmaterial (på finska):MöteskallelseBilaga 1  Utkast till protokollet om det senaste mötet (31.1.2022)Bilaga 2 DiapresentationBilaga 3 Promemoria om individanpassat bostadsstödBilaga 4 Promemoria om betalnings- och ansökningstider

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet beviljar understöd för riksomfattande och lokala projekt som anknyter till jord-och skogsbruksministeriets SOTKA-projekt. Med understödet stöds i år i synnerhet projekt som främjar speciellt utveckling av nya verksamhetsmodeller som utnyttjar nya finansieringsmetoder. Understöd ska sökas senast den 15 mars 2022.SOTKA-projektet som jord- och skogsbruksministeriet inledde vid ingången av 2020 syftar speciellt till att förbättra tillståndet hos hotade andfåglar. Exempel på projekt som kan få stöd är riksomfattande förbättring av livsmiljöerna för andfåglar samt forskning om andfåglar som minskat i population och deras livsmiljöer i syfte att främja en hållbar användning av naturresurser och producera information om åtgärder med koppling till naturresurshushållningen som bidrar till andfåglarnas framgång.I SOTKA-projektet vill man ta fram och genomföra nya finansieringsmodeller för att restaurera viltets livsmiljöer. Nya särskilda prioriteringar vid urvalet av projekt 2022 är utveckling av en verksamhetsmodell som utnyttjar nya finansieringsmetoder för att genomföra jakt på främmande rovdjur och utveckling av en verksamhetsmodell som utnyttjar nya finansieringsmetoder för att restaurera myrar med tanke på att främja viltarter, i synnerhet dalripa och sädgås.Målet är att skapa verksamhetsmodeller med hjälp av vilka man kan samla medel eller andra resurser från olika aktörer (t.ex. privatpersoner, företag, föreningar, andra sammanslutningar, markägare) och rikta dem vidare till åtgärder och projekt som förbättrar viltets livsmiljöer. Projektunderstöd kan beviljas allmännyttiga samfund med rättshandlingsförmåga, offentligrättsliga institut, universitet och forskningsinstitut. Ansökningstiden är den 17 februari – den 15 mars.Beslut om understöd fattas årligenMed understöden som beviljas kan man stöda både ett- och fleråriga projekt. Jord- och skogsbruksministeriet kan dock inte i detta skede förbinda sig till någon fortsatt finansiering, eftersom beslut om kommande års understöd alltid fattas årligen.
Närmare ansökningsanvisningar för understöden och ansökningsblanketter finns på jord- och skogsbruksministeriets sida  https://mmm.fi/sv/specialunderstod.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hurdan mat serveras i skolorna där du bor? Flera olika krav på ansvarsfullt producerad skolmat uppfylls när skolköken köper in inhemsk, närproducerad mat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett lagstiftningsprojekt för att se över bestämmelserna om hjälpsystemet för offer för människohandel. Bakgrunden till det är att det står inskrivet i regeringsprogrammet att ställningen för människohandelsoffer ska förbättras oavsett hur själva straffprocessen vid människohandel avancerar.I projektet görs i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel sådana ändringar som är väsentliga med tanke på det som står i regeringsprogrammet. Vid lagberedningen kan också beaktas andra utvecklingsbehov som anknyter till de gällande bestämmelserna om hjälpsystemet för människohandelsoffer.Enligt den gällande lagstiftningen är ett människohandelsoffers rätt att få fortsatt hjälp via hjälpsystemet i stor utsträckning bunden till straffprocessen och hur den avancerar. Av den anledningen kan rätten att få hjälp upphöra till exempel när det inte fås fram tillräckliga bevis för att ett människohandelsbrott har begåtts. Det har bedömts att alla som behöver hjälp inte nödvändigtvis ens söker sig till hjälpsystemet på grund av kopplingen till straffprocessen.Inrikesministeriet bereder de lagändringar som behövs i nära samarbete med Migrationsverket och dess hjälpsystem för offer för människohandel. Enligt behov hörs andra viktiga berörda grupper vid beredningen.Beredningen stöds av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som tillsattes av social- och hälsovårdsministeriet 2020 för att bereda ändringar i lagstiftningen om hjälp till offer för människohandel. Ett av arbetsgruppens mål är att göra hjälpen mindre beroende av straffprocessen. Projektet har tillsatts för tiden 17.2.–31.12.2022. Avsikten är att en regeringsproposition ska överlämnas till riksdagen hösten 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi