NordenBladet — Den 18 februari skickade inrikesministeriet ett utkast till regeringsproposition med förslag till ändring av utlänningslagen på remiss. Genom ändringarna utvidgas användningen av visering för längre vistelser, det så kallade D-visumet. En visering för längre vistelse bidrar till en snabbare inresa för dem som har fått uppehållstillstånd.I och med de ändringar som föreslås i utlänningslagen kan D-visum beviljas studerande, forskare, anställda hos certifierade arbetsgivare, personer i ledande ställning i företag samt deras familjemedlemmar. Migrationsverket utfärdar D-visum i samband med beviljandet av uppehållstillstånd. På så sätt kan de som fått uppehållstillstånd resa till Finland snabbare än för närvarande eftersom de inte behöver vänta utomlands på uppehållstillståndskortet. D-visum kan beviljas för inresa också en sådan innehavare av ett uppehållstillstånd som vistas utomlands och vars uppehållstillståndskort har förkommit, stulits eller upphört att gälla.I inrikesministeriets lagstiftningsprojekt har man dessutom berett en ändring av utlänningslagen som gör det möjligt för utrikesministeriet att i fortsättningen bevilja tillfälligt uppehållstillstånd till unga under 20 år i diplomatfamiljer som anländer till Finland. Detta ligger i linje med internationell praxis. För närvarande måste de unga i diplomatfamiljer efter att de fyllt 18 år ansöka om förlängning av sitt uppehållstillstånd hos Migrationsverket.Remissbehandlingen pågår till den 1 april. Avsikten är att regeringspropositionen överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022.Det finns redan en rättslig grund för användningen av D-visumDen 11 februari stadfäste republikens president lagändringar enligt vilka D-visum kan beviljas experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar. Ändringarna, som beretts vid utrikesministeriet, träder i kraft den 1 juni. I fortsättningen är det möjligt att genom lagändringar utvidga användningen av D-visumet att även gälla andra personkategorier.Ett mål för regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering är att öka den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen. I regeringsprogrammet har särskild vikt fästs vid att effektivisera och påskynda tillståndsförfarandena. Den aktuella propositionen stöder dessa mål och i synnerhet smidigare inreseförfaranden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Stats- och regeringscheferna från Europeiska unionen och Afrikanska unionen (AU) sammanträdde i Bryssel den 17 och 18 februari och kom överens om att stärka och fördjupa samarbetet.Vid toppmötet antogs en gemensam förklaring om prioriteringarna för det framtida samarbetet mellan EU och AU. Till stöd för målen sammanställs ett investeringspaket på 150 miljarder euro som omfattar investeringar, hälso- och sjukvård och utbildning. Syftet med investeringspaketet är att påskynda den gröna omställningen, digitaliseringen, tillväxten och uppkomsten av nya arbetstillfällen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Förslaget till ny lag om fastställande av könstillhörighet har lagts fram av arbetsgruppen för revidering av translagstiftningen. Syftet är att stärka en persons självbestämmanderätt genom att åtskilja rättsligt fastställande av könstillhörighet från medicinska undersökningar och behandlingar. Genom den nya lagen stärks också den personliga integriteten, icke-diskriminering och rätten till privatliv. Avsaknad av fortplantningsförmåga ska inte längre vara en förutsättning för rättsligt fastställande av könstillhörigheten. Utlåtanden om utkastet till regeringens proposition kan lämnas fram till den 3 april 2022.Ansökan ska utgå från en persons egen redogörelse för upplevelsen av det egna könetEnligt förslaget kan det fastställas att en person har en annan könstillhörighet än den som har antecknats för personen i befolkningsdatasystemet, om personen lägger fram en redogörelse för att varaktigt uppleva sig tillhöra det kön som ska fastställas, är myndig och finsk medborgare eller bosatt i Finland.En ansökan om fastställande av könstillhörighet ska utgå från en persons egen redogörelse för upplevelsen av det egna könet. Personen ska lämna in en skriftlig ansökan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, som informerar sökanden om behandlingen av ansökan och om rättsverkningarna av fastställandet. Sökanden ska bekräfta ansökan efter att ha fått uppgifterna, dock tidigast 30 dagar efter det att ansökan blev anhängig. Syftet med ansökningsförfarandet är att säkerställa att fastställandet av könstillhörighet söks på basis av kunskap och efter övervägande.Den övriga lagstiftningen ska i huvudsak tillämpas i enlighet med den fastställda könstillhörigheten Den könstillhörighet som fastställts ska betraktas som personens könstillhörighet vid tillämpningen av annan lagstiftning, om inte något annat föreskrivs. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att en person blir behandlad i enlighet med sin könsidentitet. Till exempel värnplikten bestäms enligt den fastställda könstillhörigheten. Den benämning som beskriver personens föräldraskap (mor eller far) kan ändras i befolkningsdatasystemet till att motsvara benämningen för den fastställda könstillhörigheten. Dessutom föreslås ändringar i annan lagstiftning som syftar till att trygga barnets rättsliga ställning trots att benämningen som beskriver förälderns föräldraskap ändras.Lagändringarna avses träda i kraft vid ingången av 2023Avsikten är att regeringspropositionen överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelsen om ändring av den benämning som beskriver föräldraskapet ska dock tillämpas först den 1 oktober 2023.Förslagen bereddes i arbetsgruppen för revidering av translagstiftningen. Härnäst bereder arbetsgruppen förslag till stärkande av intersexuella barns självbestämmanderätt. Gruppens mandatperiod fortsätter till den 31 mars 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rådet för jordbruk och fiske sammanträder i Bryssel den 21 februari 2022. Ministrarna diskuterar bland annat förslaget till förordning om avskogning, situationen på jordbruksmarknaden och hur standarderna för europeiska och importerade jordbruksprodukter motsvarar varandra. Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä företräder Finland vid mötet.Ministrarna diskuterar förslaget till förordning om tillhandahållande på EU-marknaden och export av produkter som är förknippade med avskogning eller skogsförstörelse. Finland anser att förslaget till förordning innehåller flera problematiska frågor. Dessa har att göra med bland annat den administrativa bördan, handelspolitiken och konkurrensneutraliteten. Förslaget bör vara konsekvent i förhållande till EU:s övriga initiativ som gäller skogar samt den gällande regleringen. Skogspolitiken ska även i fortsättningen omfattas av nationell behörighet, eftersom medlemsstaterna och deras skogsförhållanden skiljer sig mycket från varandra.Ministrarna kommer också att diskutera situationen på jordbruksmarknaden. I anslutning till detta begär Polen tillsammans flera andra medlemsländer att kommissionen genomför åtgärder till förmån för svinsektorn. Finland oroar sig över att produktionskostnaderna, till exempel priset på energi, gödselmedel och foder, blir rekordhöga och påverkar produktionens lönsamhet. Finland uppmuntrar kommissionen att fortsätta sin intensiva marknadsövervakning och att ta fram åtgärder genom vilka man kan påverka prisutvecklingen för produktionsinsatserna. I anslutning till jordbrukarnas svåra situation behandlar rådet också Österrikes handling om att förbättra jordbruksproducenternas inkomstnivå och om ursprungsmärkningar som omfattar hela EU. Finland stöder ärendet. Rådet diskuterar också stärkandet av den europeiska gröna given, den gemensamma jordbrukspolitiken och en konsekvent handelspolitik för att stödja övergången till hållbara livsmedelssystem. Frankrike har som mål att under sitt ordförandeskap anta slutsatser om hur standarderna mellan europeiska och importerade jordbruksprodukter kan enhetligas. Finland anser att den diskussion som Frankrike har lyft fram är viktig och förväntar sig att kommissionen utför en analys av de rättsliga aspekterna i ärendet.Rådet för jordbruk och fiske diskuterar olika utvecklingsalternativ för de vetenskapliga rekommendationer som gäller fiskbestånden. Finland framhåller vikten av vetenskapliga rekommendationer som grund för den gemensamma fiskeripolitiken. Finland betonar dessutom att tillgången till aktuell information om fiskbestånden ska säkras och i mån av möjlighet förbättras. En bättre kunskapsbas minskar osäkerheten och de årliga variationerna i kvotnivån som är skadliga för fiskerinäringen. I fortsättningen måste man också bättre beakta klimatförändringarnas effekter och de marina ekosystemens tillstånd.I rådets övriga ärenden informerar kommissionen dessutom om rapporter om genomförandet av växtskyddsåtgärder i samband med införsel till unionen och om utvidgad användning av växtpasset. I samband med revideringen av EU:s lagstiftning om djurskydd önskar Danmark att kommissionen lägger fram bestämmelser om kommersiell hållning och försäljning av hundar. Nederländerna begär ändringar i marknadsföringsreglerna för ägg på grund av aviär influensa, och Spanien och Portugal berättar om mycket allvarlig torka och begär åtgärder av kommissionen. Dessutom lyfter Polen fram reformen av EU:s främjande av avsättningen av jordbruksprodukter. Kommissionen väntas ge ett förslag om reformen inom kort.

Källa: Valtioneuvosto.fi