NordenBladet — Statsrådet föreslog i dag ändringar i narkotikalagen och lagen om elektroniska recept. I regeringspropositionen föreslås det bland annat att tillståndsförfarandet förtydligas och luckras upp till exempel i humanitära krissituationer. Dessutom vill man förbjuda sådana växtpulver, växtgranulat och växtpreparat som innehåller DMT och som används i drogsyfte.Genom propositionen förtydligas och luckras tillståndsbestämmelserna om narkotika upp till vissa delar. En del av de nödvändiga smärtstillande läkemedlen står också under narkotikatillsynen, varvid de berörs av flera tillståndsförfaranden. Tillståndsförfarandena för dessa preparat kommer i fortsättningen att luckras upp och påskyndas i särskilda humanitära krissituationer. Import- och exporttillstånd ska i fortsättningen inte heller krävas för läkemedelspreparat som innehåller sådana ämnen som har klassificerats som narkotika endast i Finland, och där risken för missbruk med tanke på ämnets omfattande medicinska användning kan anses som liten. På detta sätt kan man bättre säkerställa att tillgången på läkemedel och övervakningen av dem är i balans. Framöver ska det till statsrådets förordning fogas en precisering av vilka preparat som innehåller sådana ämnen detta kan gälla. Hittills har växtpreparat, växtpulver och växtlösningar som innehåller DMT, dvs. dimetyltryptamin, inte helt entydigt enligt lag varit narkotika, även om de används som berusningsmedel i likhet med narkotika. Med hjälp av lagändringen förhindras tillträdet till marknaden för sådana preparat också i situationer där det är oklart om preparatet härstammar från en växt. Till Finland har det till exempel importerats rotbark från växten Mimosa hostilis. Rotbarken innehåller DMT. I propositionen föreslås också en ändring i lagen om elektroniska recept. Genom ändringen förbättras skyddet för personuppgifter vid övervakning enligt narkotikalagen. Också i narkotikalagen ska det göras preciseringar som hänför sig till behandlingen av personuppgifter.Avsikten är att lagändringarna ska träda i kraft så snart som möjligt. Det kommer att utarbetas en separat regeringsproposition om bestämmelser om odling av hampa och växtförädling av sorter av hampa. Denna kommer också att lämnas så snart som möjligt. Social- och hälsovårdsministeriet bereder propositionen i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet.Regeringspropositionen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt Jussi Salmi till kommunikationsdirektör vid miljöministeriet för tiden 1.5.2022–30.4.2027.Kommunikationsdirektören leder resultatområdet för kommunikation som i samarbete med ministeriets avdelningar och andra resultatområden ansvarar för att miljöministeriet har en strategisk och verkningsfull kommunikation. Resultatområdet för kommunikation svarar också för ministeriets kommunikationssamarbete med den övriga miljöförvaltningen och statsrådet.Jussi Salmi, som utnämnts till kommunikationsdirektör, är politices magister till sin utbildning. Han har arbetat vid miljöministeriet sedan 2007 som kommunikationschef, kommunikationsdirektör (2011–2016) och informations- och kommunikationsdirektör (2016–2021). Tidigare har Salmi arbetat bland annat vid FN, Kommunikationsverket, Helsingfors stad och Rundradion.12 personer sökte tjänsten som kommunikationsdirektör.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens ministerarbetsgrupp för social- och hälsovården har vid sitt möte den 17 mars 2022 beslutat att gå vidare med byggandet av en läkarhelikopterbas i Sydöstra Finland i enlighet med den tidigare regringens riktlinjer. Basen i sydöstra Finland byggs i anslutning till Uttis flygplats i Kouvola.Vid beredningen av basen i Sydöstra Finland framgick det att den ursprungliga tomtplatsen inte lämpade sig för verksamheten på grund av riskerna för luftfartssäkerheten, särskilt i fråga om samordningen av läkarhelikopterverksamheten och fallskärmshoppverksamheten. På Uttis flygplats pågår aktiv fallskärmshoppverksamhet. Det gjordes flera utredningar om läkarhelikopterbasen och utgående från dem kan man gå vidare med byggandet av basen. Det statliga separata bolaget FinnHEMS ansvarar för byggandet och upprätthållandet av läkarhelikopterbaserna. Bolaget har nu fått i uppdrag att omedelbart inleda processen och de nödvändiga förberedelserna för byggandet av basen i Uttis. Det viktiga är att basen betjänar hela Sydöstra Finland och att dess verksamhet är kopplad till systemet med prehospital akutsjukvård inom de olika sjukvårdsdistrikten i området.Riksdagens justitieombudsman ansåg tidigare att man vid de nuvarande baserna inte kan erbjuda lika tillgång till akutläkare för patienter i nödläge i hela Finland. De största problempunkterna har funnits i Österbotten och Sydöstra Finland. Den föregående regeringens riktlinje var att läkarhelikoptrarnas nya baser ska inrättas i Seinäjoki och Kouvola. Basen i Österbotten håller redan på att byggas i Seinäjoki och det är meningen att läkarhelikopterverksamheten ska inledas på hösten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen bereder med en brådskande tidsplan åtgärder för att underlätta jordbrukets kostnadskris som förvärrats och för att trygga försörjningsberedskapen. Dessutom bereds en åtgärdshelhet för att påskynda övergången från fossila bränslen till förnybara energiformer.Ministerarbetsgruppen för beredskap, som inrättades den 10 mars, höll sitt första formella möte den 17 mars. Ministerarbetsgruppen behandlade utöver lägesöversikten bland annat försörjningsberedskapen inom jordbruket samt inledandet av brådskande upphandlingar inom social- och hälsovården.Ministerarbetsgruppen för beredskap styr de förberedelser som har ett samband med konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina. Finansminister Annika Saarikko är ordförande för ministerarbetsgruppen. Åtgärder för att underlätta kostnadskrisen inom jordbruket Regeringen bereder med en brådskande tidsplan åtgärder för att underlätta den kostnadskris inom jordbruket som förvärrats på grund av Rysslands invasion av Ukraina samt för att trygga försörjningsberedskapen. Åtgärderna ökar stödet till den inhemska livsmedelsproduktionen i det akuta läget med uppskattningsvis cirka 300 miljoner euro. Helheten innehåller stödformer med snabb verkan i syfte att stödja gårdarnas likviditet samt åtgärder som påskyndar en ökning av självförsörjningsgraden i fråga om energi och en övergång från fossila produktionsinsatser. Åtgärderna och deras budgetkonsekvenser specificeras och preciseras i tilläggsbudgetpropositionen våren 2022 och i planen för de offentliga finanserna 2023–2026.Åtgärder för att påskynda en grön övergångRegeringen bereder en betydande helhet som snabbt påskyndar övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor i syfte att öka självförsörjningsgraden i fråga om energi och försörjningstryggheten. Åtgärderna ökar den inhemska energiproduktionen, de stöder utnyttjandet av ny teknik som ersätter fossil energi, de förbättrar försörjningsberedskapen i fråga om gas och ökar energieffektiviteten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen drog i februari 2022 upp riktlinjer för tidsbundna preciserade åtgärder på grund av höjningen av energipriserna. Ökningen av resekostnader lindras genom att höja resekostnadsavdraget för viss tid. De skattskyldiga kan söka ändring i förskottsinnehållningsprocenten på basis av höjningen fr.o.m. den 1 juli 2022.Avdragen på basis av resekostnader mellan bostaden och arbetsplatsen höjs temporärt för 2022. Regeringen kommer att överlämna en proposition genom vilken maximibeloppet för resekostnadsavdraget höjs från 7 000 euro till 8 400 euro. Det resekostnadsavdrag per kilometer som beviljas för användning av egen bil fastställs till 0,30 euro per kilometer och det belopp som beviljas för användning av förmånsbil till 0,24 euro per kilometer. Ändringen ökar det avdrag som beviljats 2021 med 5 cent per kilometer. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 2022, varefter Skatteförvaltningen kan genomföra ändringarna i sina system. Därefter kan de skattskyldiga ansöka om ett ändringsskattekort och dra nytta av ändringarna redan vid förskottsuppbörden för innevarande år. Ändringarna i resekostnadsavdraget påverkar beskattningen för cirka 595 000 skattskyldiga.Ändringarna i resekostnadsavdraget tillämpas i beskattningen för hela 2022, dvs. retroaktivt från ingången av 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin träffade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Berlin onsdagen den 16 mars 2022. Statsminister Marin och förbundskansler Scholz diskuterade Rysslands invasion av Ukraina, utvecklandet av det europeiska säkerhets- och försvarssamarbetet och EU:s ekonomiska politik och energipolitik.Rysslands invasion har fundamentalt förändrat den europeiska säkerheten, och Rysslands handlingar utmanar den europeiska säkerhetsordningens grund. ”Tyskland och Finland har, tillsammans med Europeiska unionen och dess partnerländer, skarpt fördömt Rysslands invasion och det fortsatta militära våldet i Ukraina. Rysslands attack riktar sig mot Ukraina, men den är samtidigt ett angrepp mot hela den europeiska säkerhetsordningen”, sade statsminister Sanna Marin.Europeiska unionen har reagerat på den ryska invasionen snabbare, mer beslutsamt och enhetligt än någonsin tidigare genom att införa stränga och omfattande sanktioner. Statsminister Marin och förbundskansler Scholz diskuterade också olika sätt att stödja Ukraina ytterligare. Finland, Tyskland och Europeiska unionen har stött Ukraina såväl ekonomiskt som med humanitärt bistånd, skyddsutrustning och vapen. Under mötet diskuterades också återverkningarna av kriget som bland annat syns i energipriserna, i de säkerhets- och försvarspolitiska lösningarna samt i ekonomin och tillväxten. ”Tyskland är ett centralt land i Europeiska unionen när vi utvecklar EU till en starkare aktör inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Vi har en gemensam uppfattning om att EU bör ha större kapacitet”, sade statsministern.Enligt Marin är Tyskland en viktig säkerhets- och försvarspolitisk aktör för Finland. ”Vi delar också samma säkerhetsmiljö kring Östersjön.”Statsminister Marin konstaterade att det är nödvändigt att vi så fort som möjligt frigör oss från beroendet av fossila bränslen, som importeras från Ryssland.
”Vi måste investera i förnybara energikällor och LPG-ternminaler och fundera på hur vi kan stödja varandra i omställningen till renare energi.” Minskandet av EU:s beroende av rysk energi behandlades vid stats- och regeringschefernas informella möte i Versailles den 10 och 11 mars. Ärendet tas upp följande gång i Europeiska rådet i mars. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rysslands invasion av Ukraina har inneburit en grundläggande förändring i Finlands och Europas säkerhetsmiljö och omvärld. Statsrådet har inlett beredningen av en redogörelse om det aktuella läget där man granskar förändringarna i den utrikes- och säkerhetspolitiska miljön, i säkerheten och omvärlden samt vilka följder förändringarna kommer att ha för Finland.Redogörelsen kommer att behandla Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, men också de ekonomiska följderna, försörjningsberedskapen, beredskapen, gränsskyddet, cybersäkerheten och hybridpåverkan.För att bereda redogörelsen har statsrådet tillsatt en samordningsgrupp under ledning av utrikesminister Pekka Haavisto. Gruppen samordnar redogörelsens olika delar, som berör flera ministeriers förvaltningsområden. I samordningsgruppen ingår företrädare för alla regeringsgrupper. Utrikesminister Haavisto leder också utrikesministeriets arbetsgrupp som bereder redogörelsens avsnitt om utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Arbetsgruppen består av företrädare för republikens presidents kansli, statsrådets kansli och försvarsministeriet. Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott, ministerarbetsgruppen för beredskap, för rättsstaten och inre säkerhet, för digitaliseringen, dataekonomin och utveckling av den offentliga förvaltningen behandlar ärenden inom sina respektive ansvarsområden. Statsrådets redogörelse ska lämnas till riksdagen i början av april. Riksdagen kommer att föra en debatt om utrikes- och säkerhetspolitiken utifrån redogörelsen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände vid sitt allmänna sammanträde den 17 mars ett principbeslut om utnyttjande och öppnande av information inom statsförvaltningen. Principbeslutet bidrar till genomförandet av de informationspolitiska målen i regeringsprogrammet.Finland hör till de främsta länderna när det gäller att utnyttja information, men det finns fortfarande många utvecklingsmöjligheter. Genom principbeslutet och verkställandet av det eftersträvas en situation där alla organisationer inom statsförvaltningen skulle ha bättre möjligheter än tidigare att utnyttja information. Det är önskvärt att samma mål sprids även till den övriga offentliga förvaltningen.Digitaliseringen ses ofta enbart som teknisk utveckling. Tekniken räcker dock inte ensam: förändringar är möjliga att åstadkomma när man kombinerar information med teknik. Välhanterad och välkänd information skapar en grund för nya tjänster som byggs upp med hjälp av teknik, liksom även för nytt slags ordnande av verksamheten. Smidigare tjänster, ökad effektivitet och automatisering är alla beroende av information. De åtgärder som samlats in i principbeslutet undanröjer hinder för uppnåendet av dessa.”Betydelsen av tillförlitlig information, och i synnerhet värdet av information i rätt tid, framhävs under kristider. Under den senaste tiden har heltäckande, aktuell information spelat en nyckelroll i regeringens beslutsfattande. Grunden för detta byggs upp under så kallade normala förhållanden”, konstaterar kommunminister Sirpa Paatero.Information är också en strategisk resurs, vilket ställer höga krav på skyddet av informationen. Missbruk av information måste förhindras med flera olika medel. Informationens kvalitet och många andra faktorer förbättrar dess värde och användbarhet. I principbeslutet eftersträvas balans mellan målen.“Vi kan inte välja endast ett perspektiv, utan utvecklingen måste ske med beaktande av och balansering mellan olika aspekter. Tyngdpunkterna varierar förstås från en situation till en annan”, betonar minister Paatero. De strategiska målen utgör stommen för principbeslutetPrincipbeslutet innehåller de strategiska målen för informationspolitiken. Dessa har delats in i fyra olika temahelheter:styrning, samordning och samarbetestrategi och verksamhetinformationshanteringmöjliggörare.Under varje tema beskrivs de strategiska målen för temat. Målen har delats in i det huvudsakliga målet och underställda mål som stöder det. Dessutom beskrivs de långsiktiga effekter som eftersträvas genom uppnåendet av målet.För statsförvaltningens del har man som stöd för verkställandet av målen utarbetat en första version av färdplanen för åtgärderna. Målet är att man inledningsvis utarbetar åtgärder för en femårsperiod. Finansministeriet inleder beredningen av färdplanen, men den närmare beredningen och behandlingen av färdplanen och andra förfaranden överenskoms skilt utifrån principbeslutet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I början av februari antog Europeiska kommissionen en ny standardiseringsstrategi för EU och lade samtidigt fram ett förslag till ändring av EU:s standardiseringsförordning. I dag den 17 mars lämnade statsrådet information till riksdagen om både strategin och ändringen av standardiseringsförordningen och om Finlands ståndpunkt om dem.Europeiska unionen har berett en ny standardiseringsstrategi som ska få det europeiska standardiseringssystemet att fungera bättre och främja utnyttjandet av standarder i synnerhet som stöd för den gröna omställningen och digitaliseringen. Ett mål med förslaget till förordning är att ändra beslutsfattandet om europeisk standardisering så att man med standarderna bättre än tidigare tar hänsyn till exempelvis de europeiska värdena.I dag den 17 mars lämnade statsrådet information till riksdagen om standardiseringsstrategin och den ändring av standardiseringsförordningen som har samband med strategin samt om Finlands ståndpunkt om dem. Till riksdagen lämnades en E-skrivelse om standardiseringsstrategin och en U-skrivelse om ändringen av standardiseringsförordningen.Standarder är gemensamt överenskomna krav eller rekommendationer som gäller till exempel produkter och tjänster. De förbättrar produkternas och tjänsternas kvalitet, säkerhet och kompatibilitet. Målet med EU:s nya standardiseringsstrategi är att säkerställa att standarderna motsvarar behoven i en föränderlig värld och att standarderna så väl som möjligt utnyttjas som stöd för EU:s konkurrenskraft. I den nya standardiseringsstrategin beaktas också standardernas betydelse för näringslivet och hela samhället samt målet att den europeiska standardiseringen ska få en ledande roll inom det internationella standardiseringsarbetet. En välfungerande standardisering stöder EU:s inre marknadFinland förhåller sig i huvudsak positivt till standardiseringsstrategin och förslaget till ändring av standardiseringsförordningen. Ett välfungerande och effektivt standardiseringssystem främjar standardernas genomslag och stöder den inre marknadens funktion samt omställningen till en klimatneutral ekonomi. Förslaget till ändring av standardiseringsförordningen stöder strategins mål att utveckla den europeiska standardiseringen.Ett av strategins mål är att stärka EU:s roll i standardiseringen på internationell nivå. Ledarskapet inom den internationella standardiseringen är mycket konkurrensutsatt. Enligt den nya standardiseringsstrategin ska standardisering börja utnyttjas effektivare än för närvarande inom verksamhetsområden som är viktiga för EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett projekt som har som syfte att se över fogandet av nya områden till inrikesministeriets förordning om begränsning av trafik och vistelse. Det har föreslagits att bland annat oövervakade flygplatser fogas till förordningen. Det uppskattas att cirka 120 förslag kommer att lämnas in av olika verksamhetsutövare.Genom inrikesministeriets förordning, som utfärdas med stöd av polislagen, kan trafik eller vistelse begränsas i ett objekt eller i dess omgivning på grund av den fara som objektet utgör eller utsätts för. Det är förbjudet att färdas eller vistas i ett område som omfattas av begräsningar utan tillstånd av verksamhetsutövaren i området.  Den som bryter mot en begränsning kan dömas till böter.

Källa: Valtioneuvosto.fi