NordenBladet — Kommuner och städer på olika håll i Finland har utvecklat sin verksamhet mot en mer miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar riktning. Projektet för skalning av god praxis inom hållbar stadsutveckling (Kestävän kaupunkikehityksen vipuvarret, VIPU) sökte lösningar för att snabbare kunna sprida god praxis i större skala. De verktyg som tagits fram i projektet kan utnyttjas förutom inom stadsutveckling även inom andra områden.Kommunerna och andra organisationer har aktivt främjat målen för hållbar utveckling, men ibland löper också goda resultat risk att förbli ringa eller tyna bort när utvecklingsprojekten avslutas.I projektet för skalning av god praxis inom hållbar stadsutveckling utvecklade man nya metoder för skalning av god praxis och prövade man på vilka sätt god praxis kan införas i kommunernas verksamhet i praktiken. Projektet resulterade också i kriterier med hjälp av vilka man kan identifiera god praxis för hållbar stadsutveckling: Den goda praxisen ska vara verkningsfull inom fler än ett delområde för hållbar utveckling. Dessutom måste det finnas efterfrågan på lösningarna på kommunfältet, resultaten måste kunna verifieras och intressegruppernas behov ska beaktas i de olika faserna av praxisen. För att en lösning ska kunna införas i praktiken måste den också dokumenteras noggrant.Att göra god praxis skalbar kan innebära åtgärder av mycket olika omfattning. I bästa fall kan det handla om att stärka god praxis, vilket etablerar och effektiviserar verksamheten vid dess uppkomst. Att utvidga praxisen introducerar en lösning till en ny verksamhetsmiljö på en annan ort eller på nationell nivå. När en lösning har stor genomslagskraft etableras den och skapar omfattande samhällelig förändring, till exempel i form av lagstiftning eller människors värderingar.Skalning kräver verktyg som gör det lättare att införa lösningen i praktiken och anpassa den till nya förhållanden. ”Ett mer omfattande införande av goda lösningar gör det möjligt att uppnå hållbarhetsmålen snabbare och effektivare. Det arbete som gjorts inom ramen för projektet för skalning av god praxis inom hållbar stadsutveckling förtydligar begreppen som gäller skalning, ger den ofta översiktliga diskussionen om skalning stadga och tillhandahåller tips för skalningsarbetet i praktiken. Resultaten hjälper också att identifiera hinder för spridning av god praxis och att finna lösningar”, säger projektchef Virve Hokkanen från miljöministeriet.God praxis kan inte uppstå, utvecklas eller spridas utan att någon utför det praktiska arbetet – personer som utvecklar sin egen verksamhet och nyfiket följer upp andras prestationer. ”I kärnan av god praxis verkar det alltid finnas en entusiastisk individ eller ett entusiastiskt team som vet vad de gör och varför de gör det. Det har varit en glädje att se hur gärna dessa personer har delat med sig av det de lärt sig till andra och hur lätt entusiasmen smittar”, sammanfattar Kaisa Schmidt-Thomé, äldre forskare och ledare för projektet. ”Det vore viktigt att resultaten dessa nya kreativa team producerar får den uppmärksamhet de förtjänar”, fortsätter hon.Projektet för skalning av god praxis inom hållbar stadsutveckling genomfördes som en del av programmet för hållbara städer, som samordnas av miljöministeriet och som sporrar hållbar utveckling i städerna och kommunerna. Konsortiet för Demos Helsinki, FCG Oy och Tyrsky-Konsultointi ansvarade för arbetet med stöd av en stödgrupp som bestod av företrädare från miljöministeriet, sekretariatet för hållbar utveckling vid statsrådets kansli och kommunerna. Programmet för hållbara städer fortsätter sprida god praxis i större skala och utveckla verktygen inom skalningsarbetet. Programmet för hållbara städer erbjuder städer och kommuner stöd såväl i informationsspridning gällande god praxis och i dialogen mellan kommunerna som införandet av goda lösningar i praktiken.Bekanta dig med verksamhetsmodellen för skalning av god praxis – kestavakaupunki.fi/skaalaus (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har öppnat ansökan om statsunderstöd som ingår i coronastödpaketet och riktar sig till professionella sammanslutningar inom konst- och kultursektorn samt till sammanslutningar inom kulturarvssektorn. Syftet är att främja att kulturverksamheten ska kunna fortsätta efter pandemin och att på så sätt upprätthålla sysselsättningen.Med stödpaketet som riktas till konst- och kultursektorn stöds kulturens, konstens och evenemangsbranschens återhämtning från coronapandemin. Stödpaketet för konst och kultur uppgår till sammanlagt cirka 62 miljoner euro och ingår i den första tilläggsbudgetpropositionen för 2022.Understödet är avsett för sådan verksamhet som bedrivs av professionella sammanslutningar inom konst- och kultursektorn samt av sammanslutningar inom kultuarvssektorn som har försvårats eller förhindrats på grund av de restriktioner och rekommendationer coronapandemin föranlett under perioden 1.12.2021–28.2.2022. Understöden kan uppgå till sammanlagt cirka 11 miljoner euro. Ansökningstiden för understöden går ut den 7 april 2022.Understöden beviljas i form av behovsprövat allmänt understöd och är avsett för verksamhet som bedrivs av sammanslutningar med rättsförmåga inom konst- och kultursektorn som har försvårats eller förhindrats av coronapandemin. Sammanslutningen ska ha avlönad personal och verksamheten ska i huvudsak bestå av professionell kulturverksamhet. Understöd kan sökas av föreningar, stiftelser, aktiebolag, andelslag, kommanditbolag eller öppna bolag vars verksamhet huvudsakligen består av kulturverksamhet.Understöd kan dessutom beviljas museer och andra sammanslutningar inom kulturarvssektorn som fungerar utanför statsandelssystemet. Verksamheten ska i detta fall bestå av regelmässig musei- eller kulturarvsverksamhet.Understöd kan beviljas för både sådan musei- och kulturarvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och sådan som bedrivs på frivillig basis, där man har varit tvungen att stänga eller begränsa öpettiderna för ställen som under normala förhållanden skulle ha varit öppna för allmänheten under perioden 1.12.2021–28.2.2022.Understöd beviljas inte för sådan ekonomisk verksamhet som avses i EU:s lagstiftning om statligt stöd. Med ekonomisk verksamhet avses till exempel sådan kulturfrämjande verksamhet som i första hand finansieras genom besöks- eller användaravgifter eller andra kommersiella medel.Professionella inom branschen som är verksamma som enskilda näringsidkare eller ensamföretagare har kunnat ansöka om understöd från Centret för konstfrämjande. Ansökningstiden gick ut den 17 februari 2022.Utlysning: Coronastöd till samfund i kultursektorn

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nu erbjuds en plattform för långsiktigt utvecklingsarbete av det finländska arbetslivet i form av ett riksomfattande arbetslivsevenemang.Arbetslivet har förändrats snabbt under de senaste åren. På alla arbetsplatser har man varit tvungen att omvärdera arbetssätten, ledningen och förtroendet.Under den här förändringen behöver Finland en gemensam förståelse för lägesbilden av arbetslivet och en gemensamt utarbetad vision om vägar för framtiden. Goda förutsättningar för arbete ska uppfyllas i alla uppgifter och personer i arbetsför ålder ska förbli arbetsföra under hela sin yrkeskarriär.Även ledarskapet bör svara mot förändringarna i samhället och påskynda prognostiseringen och utvecklingen av kompetensbehoven. Med tanke på framtiden är det viktigt att också säkerställa arbetslivets förmåga att förnya sig och agera i samband med förändringar. I samband med förändringarna i arbetslivet uppstår på arbetsplatser och i servicesystemet nya modeller som ökar välfär-den, konkurrenskraften och sysselsättningen.Arbetslivsforumet Finland 2022 ordnas i augustiArbetslivsforumet Finland 2022 -evenemanget gör den aktuella arbetslivdiskussionen tillgänglig för alla. För att hitta lösningar för framtidens arbete behövs en bred och gemensam diskussion.Utöver aktuella teman, såsom kriser och resiliens, kommer vikten av kontinuerligt lärande för arbetslivet, stärkandet av välbefinnandet och orken i arbetslivet och fördelarna och nackdelarna med snabba framsteg inom digitalisering samt betydelsen av förtroende och ledarskapets utmaningar att lyftas fram i diskussionen. Utan att glömma internationalism.– Arbetslivsforumet är ett diskussionsmöte för arbetslivet. Genom långsiktigt och målmedvetet utvecklingsarbete kan vi precisera lägesbilden för arbetslivet och skapa ett bättre arbetsliv för alla, säger social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.Även den tekniska utvecklingen och digitaliseringen har öppnat nya intressanta möjligheter.– I framtiden är de arbetsplatser vinnare som utöver tekniska innovationer satsar på kärnverksam-heten, organiseringen av arbetet och ledningsmetoderna. I samband med den gröna och digitala omställningen är det viktigt med tanke på produktiviteten att uppdatera arbetstagarnas kompetens och möjliggöra kontinuerligt lärande, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen.Förändringen har inte varit lätt för alla. Samarbete och en atmosfär av förtroende på arbetsplatsen gör det lättare att orka också vid omställningar. Goda arbetsförhållanden har en positiv inverkan på såväl den psykiska som den fysiska arbetsförmågan och produktiviteten. Det finländska arbetslivet behöver också en gemensam förståelse för psykisk hälsa som framgångsfaktor. Psykisk hälsa är en investering som det är nödvändigt att stärka genom att utveckla arbetet och förebygga problem på arbetsgemenskapsnivå. Detta bidrar också till att minska sjukfrånvaron och invalidpensionerna på grund av psykisk ohälsa. Arbetsplatserna behöver arbetsför och kompetent arbetskraft.Det bästa arbetslivet skapar vi tillsammans. Arbetslivsforumet 2022 i augusti är ett tillfälle för alla finländska arbetsplatser och aktörer inom arbetslivet att gemensamt utveckla dessa frågor. Alla behövs för detta arbete, inte bara arbetsplatserna. Framgångsrika, välmående arbetsplatser växer, sysselsätter och skapar mer välfärd och produktivitet omkring sig.Arbetslivsforumet Finland 2022 ordnas i Pikku-Finlandia i Helsingfors den 31 augusti 2022 av regeringens ARBETE2030-program i samarbete med ett omfattande partnerskapsnätverk.Bekanta dig med Arbetslivsforumet Finland 2022 på evenemangssidan och anmäl dig. (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det är större sannolikhet att personer med funktionsnedsättning upplever våld och våld i nära relationer i barndomen, ungdomen och som vuxna jämfört med den övriga befolkningen. Det är även ofta svårare för dem att få hjälp i en sådan situation. Ett nytt forskningsprojekt som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd, Invalidförbundet och Tröskeln rf visar att tillgången till tjänster som riktar sig till våldsoffer och deras tillgänglighet behöver förbättras.Våldsutövaren är nästan alltid en bekant eller närstående till personen med funktionsnedsättning, vilket innebär att det handlar om våld i nära relationer. Funktionshindrade ungdomar och unga med funktionsnedsättning utsätts även oftare än andra för mobbning i skolan men får mer sällan hjälp när de mår psykiskt dåligt.  Ur forskningsprojektets material framgår att unga med funktionsnedsättning under det gångna året hade upplevt fysiska hot i alla årskurser ungefär dubbelt så ofta som andra ungdomar i samma årskurs. Unga med funktionsnedsättning upplevde även oftare olika former av våld jämfört med andra ungdomar: flickor med funktionsnedsättning hade upplevt minst två former av våld ungefär en och en halv gånger oftare och pojkar med funktionsnedsättning mer än dubbelt så ofta jämfört med andra flickor och pojkar.I den vuxna befolkningen hade nästan en femtedel (17 %) av personerna med funktionsnedsättning upplevt någon form av våld, medan andelen i den övriga befolkningen var omkring 10 procent. Personer med funktionsnedsättning i åldern 20–49 år uppgav att de upplevt hot mer än dubbelt så ofta som den övriga befolkningen i samma ålder.Hjälpen ska vara lättillgängligAtt söka hjälp vid våld i nära relationer kan vara påfrestande och besvärligt för en person med funktionsnedsättning, och därför krävs en enklare sökprocess. Om en person lyckas söka hjälp beror i hög grad på funktionsnedsättningen, människorna runt omkring och omständigheterna. Majoriteten (72 %) av svarspersonerna uppgav att de hade berättat för någon om våldet, och omkring hälften (55–63 %) uppgav att de hade fått hjälp från offentliga myndigheter. Mindre än hälften (37–40 %) av personerna som hade sökt hjälp ansåg att hjälpen var lättillgänglig.  En anmälan om upplevt våld från en person med funktionsnedsättning måste alltid tas på allvar, och vid behov ska personen erbjudas stöd med att söka hjälp. Det är även viktigt att ingripa vid situationer där man misstänker att en person med funktionsnedsättning utsätts för våld i nära relationer. Myndigheter bör kunna identifiera den utsatta personens situation och vidta åtgärder så snabbt som möjligt. Det är avgörande att skapa en trygg atmosfär där det är lätt att tala om våld i nära relationer.Undersökningen baserar sig på flera olika informationskällor. Det använda materialet består av befolkningsstudierna FinLapset (2018), enkäterna Hälsa i skolan (2019, 2021), FinSote-undersökningarna (2018, 2020), uppföljning av undersökningen FinHälsa 2017 (2020) samt enkät- och intervjumaterial som samlats in under 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi