NordenBladet — Övervakningskommittéerna för programmen för EU:s fonder för inrikes frågor för programperioden 2021–2027 har tillsatts. Övervakningskommittéernas centrala uppgift är att granska hur genomförandet av fondprogrammen, uppnåendet av målen och utvärderingen av resultaten av programmen framskrider. Statsrådet tillsatte övervakningskommittéerna vid sitt sammanträde den 17 mars 2022.Fonderna inom området för inrikes frågor under programperioden 2021–2027 är asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), fonden för inre säkerhet (ISF) och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering (BMVI). Varje fond har en egen övervakningskommitté.Övervakningskommittéerna godkänner de grunder och metoder som används vid val av projekt, programmets årliga prestationsrapport, utvärderingsplanen och den förvaltande myndighetens förslag till ändring av programmet.Övervakningskommittéerna deltar i beredningen, ändringen, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av genomförandeplanerna.Medlemmarna i övervakningskommittéerna är partner som är centrala med tanke på fondernas verksamhetsområden Medlemmarna i varje fonds övervakningskommitté representerar sådana aktörer som är centrala med tanke på målen för fondprogrammet, till exempel ministerier, ämbetsverk inom central- och regionförvaltningen och andra ämbetsverk, frivilligorganisationer och arbetsmarknadsorganisationer.Europeiska kommissionen deltar i övervakningskommittéernas arbete som rådgivare. Dessutom kan relevanta decentraliserade eu-organ delta i övervakningskommittéernas arbete.Övervakningskommittéernas första möten ordnas i april 2022.Övervakningskommittéernas mandatperiod fortsätter under hela programperioden. Mandatperioden upphör när Europeiska kommissionen har godkänt fondprogrammets sista årliga prestationstrapport.Inrikesministeriet, som är den förvaltande myndigheten för EU:s fonder för inrikes frågor, inleder de nya fondernas ansökningsomgångar preliminärt i maj.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utnämnde den nya biträdande avdelningschefen torsdagen den 17 mars. Juha SavolainenStatsrådet utnämnde Juha Savolainen till tjänsten som utrikesråd från och med den 11 april 2022 och förordnade honom till avdelningschef för utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning för tiden 11.4.2022–31.8.2026.Savolainen övergår till uppdraget från avdelningen för Afrika och Mellanöstern där han arbetat som enhetschef för enheten för Södra och Västra Afrika sedan 2018. Åren 2016–2018 var han chef för konsulära enheten. Savolainen har också tjänstgjort på avdelningen för Asien och Amerika och avdelningen för internationell handel samt i utrikesrepresentationen i Pretoria och Brasilien.Savolainen har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 2002. Han har Master of Public Affairs-examen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 17 mars 2022 en förordning om infrastrukturstöd för främjande av eltrafik och för användning av biogas och förnybart väte i trafiken 2022–2025. Målet är att öka användningen av dessa alternativa drivmedel i vägtrafiken genom att bevilja stöd för byggande av flera laddnings- och tankningsstationer.För detta har i statsbudgeten för 2022 anvisats ett treårigt reservationsanslag på 13,2 miljoner euro. Åren 2022–2023 beviljas stödet som en del av planen för återhämtning och resiliens enligt Finlands program för hållbar tillväxt. Därefter bygger finansieringen på nationella medel som fastställs i statsbudgeten och planen för de offentliga finanserna. Förordningens innehåll är i stort sett förenligt med förordningen om det stödprogram som genomfördes 2018–2021. Infrastrukturstödet kommer även i fortsättningen att beviljas utifrån ett anbudsförfarande. Energimyndigheten fortsätter som statsbidragsmyndighet. Stöd beviljas  för investeringar i laddningsstationer för eldrivna fordon och i tankningsstationer för gas- och vätedrivna fordon. Förordningen har utfärdats med stöd av statsunderstödslagen.Infrastrukturstödet ska bidra till att genomföra färdplanen för fossilfria transporter och Finlands återhämtnings- och resiliensplan och på så vis till att minska utsläpp av växthusgaser.Att börja använda andra drivmedel i trafiken än fossil bensin och diesel kräver enligt färdplanen för fossilfria transporter offentliga laddningsstationer för eldrivna fordon och tankningsinfrastruktur för gasdrivna fordon över hela landet. Det har bedömts att infrastrukturstöd är nödvändiga åtminstone fram till mitten av 2020-talet. Därefter kan el- och gasdrivna fordon vara så vanliga att infrastrukturen helt kan byggas på marknadsvillkor. Bästa investeringsprojekt i fem olika kategorier ska väljas genom ett anbudsförfarandeDe kostnadseffektivaste och genomslagskraftigaste investeringsprojekten väljs ut i ett anbudsförfarande som ordnas av Energimyndigheten. Anbuden delas in i fem olika grupper där anbuden konkurrerar sinsemellan: Anbud om investeringsprojekt som gäller laddningspunkter för snabbladdning av fordon (grupp 1)anbud om investeringsprojekt som gäller  laddningspunkter för lokal kollektivtrafik (grupp 2)anbud om investeringsprojekt som gäller  tankningsstationer för komprimerad biogas (grupp 3)anbud om investeringsprojekt som gäller tankningsstationer för kondenserad biogas (grupp 4)anbud om investeringsprojekt som gäller tankningsstationer för förnybart väte (grupp 5) Stöd beviljas för de bästa projekten i varje grupp i enlighet med gruppernas anslag. Stödprogrammet innehåller flera villkor och begränsningar för att se till att anbudsförfarandet lyckas och leder till ett optimalt resultat. Ett ytterligare mål är att minimera stödprogrammets snedvridande inverkan på konkurrensen och marknaden. Förordningen är i kraft 17.3.2022–31.12.2025. När det gäller laddningspunkter för lokal kollektivtrafik (grupp 2) och tankningsstationer för biogas (grupperna 3 och 4) ska stödprogrammet i förväg notifieras hos kommissionen, vilket innebär att de bestämmelser som rör dessa grupper träder i kraft först efter kommissionens godkännande. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De exceptionella väderförhållandena och den låga skördenivån under vegetationsperioden 2021 har orsakat brist på utsäde av vårsäd och rybs. Regeringen fattade den 17 mars 2022 beslut om att tillfälligt ta i bruk dessa säkerhetsupplag för utsäde för att trygga ett tillräckligt utbud av utsäde och säkerställa vårens sådd.Från Försörjningsberedskapscentralens säkerhetsupplag släpps ut på marknaden sammanlagt högst 15 000 ton utsäde av vårsäd, dvs. korn, havre och vårvete och högst 50 ton utsäde av rybs.Enligt beslutet ska Försörjningsberedskapscentralen säkerställa att upplagen tas i bruk konkurrensneutralt utan att orsaka störningar på marknaden. De mängder utsäde som tagits ut ur upplagen ska utan dröjsmål efter det att produktionsmöjligheterna medger detta fyllas på. Enligt Försörjningsberedskapscentralens bedömning tar påfyllningen av upplagen med de uttagna mängderna, beroende på marknaden och produktionsförhållandena, 1–3 år.Förra sommarens torka och dåliga skördar orsakade brist på utsädeSommaren 2021 var vegetationsperioden mycket torr i hela Nordeuropa. Torkan ledde till en kraftig sänkning av skördenivån också i Finland. Spannmålsskörden var omkring 2,6 miljarder kilo, medan den under normala år uppgår till omkring 3,5–4,0 miljarder kilo. Effekterna av den svåra vegetationsperioden återspeglas också i produktionsmängderna för certifierat utsäde och gårdens eget utsäde (TOS-utsäde). Normalt sås ungefär 70 procent av spannmålsarealen med TOS-utsäde. Utsäde är en nödvändig produktionsinsats med tanke på livsmedelsproduktionen. Utsädesförsörjningen baserar sig i praktiken helt och hållet på inhemsk produktion, kommersiella lager och i sista hand säkerhetsupplag. Importens betydelse är liten eftersom det inte finns nämnvärt med utsäde från växter som odlas i Finland att tillgå i utlandet.Jord- och skogsbruksministeriet ansökte i slutet av 2021 hos Europeiska kommissionen om tillstånd att sänka grobarhetskravet för certifierat utsäde av vårsäd, baljväxter, rybs och hampa för att undvika brist på utsäde. Det minskade grobarhetskravet kan leda till en viss ökning av det certifierade utsädet på marknaden, men det räcker inte för att täcka underskottet på marknaden och svara på bristen på utsäde. Jord- och skogsbruksministeriets förordning om detta gäller fram till utgången av juni.Som ett led i uppföljningen av utsädessituationen skickade Försörjningsberedskapscentralen i december en begäran om utlåtande om behovet av att ta i bruk säkerhetsupplag till aktörer inom utsädesbranschen. I alla utlåtanden ansågs öppnandet av upplagen vara en nödvändig och oumbärlig åtgärd. Utlåtande begärdes av jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK samt av Hankkija Oy, Peltosiemen Oy, Tilasiemen Oy och Lantmännen Agro Oy, som nästan helt och hållet svarar för produktionen av certifierat utsäde. På basis av tilläggsutredningar lade Försörjningsberedskapscentralen i februari fram ett förslag för arbets- och näringsministeriet om ett tillfälligt ibruktagande av säkerhetsupplagen för utsäde. Ministeriet begärde utlåtande av Konkurrens- och konsumentverket om ibruktagandets konsekvenser för marknaden.Förra gången fattade statsrådet beslut om användning av säkerhetsupplag för utsäde våren 2018. Då var orsaken väderförhållandena under växtperioden 2017 som försämrade i avsevärd grad kvaliteten och kvantiteten på certifierat utsäde och gårdsbruksenheternas eget utsäde.

Källa: Valtioneuvosto.fi