Helena-Reet Ennet

Helena-Reet Ennet
27629 POSTS 0 COMMENTS

Finland: Remissdebatt om ändringen av lagen om fiske

NordenBladet — ​Riksdagen inledde det nya året med remissdebatt om ändringen av lagen om fiske tisdagen den 8 januari. Genom ändringen vill man utveckla ett system för sanktioner för olaglig fångst av hotade fiskarter och fiskarter på tillbakagång samt förbättra fiskemöjligheterna för invånarna i övre Lappland.

I systemet för sanktioner för brott mot lagen om fiske föreslås en sanktion som går ut på att i samband med olaglig fångst av hotade fiskarter och fiskarter på tillbakagång kan förutom själva fisken även dess riktgivande värde dömas förverkat till staten. Målet är att effektivisera skyddet av hotade fiskarter och fiskarter på tillbakagång samt deras återhämtning.

Ändringen av lagens 10 § som gäller övre Lappland ger invånarna i Enontekis, Enare och Utsjoki möjlighet att köpa ett säsongkort för att i den egna hemkommunen fiska på de statliga vatten som är vandringsfiskarnas uppstigningsområden. För personer under 18 år är detta fiske avgiftsfritt. Det är också i fortsättningen möjligt för personer som bor på andra orter att köpa dygnskort till samma vattendrag.

Efter remissdebatten remitterades ärendet till jord- och skogsbruksutskottet, som grundlagsutskottet ska lämna utlåtande till.

Regeringens proposition RP 309/2018

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Oppositionen interpellerar om äldrevården

NordenBladet — Riksdagens alla oppositionsgrupper lämnade fredagen den 1 februari in en gemensam interpellation om läget i äldreomsorgen. Interpellationens första undertecknare är Sanna Marin (sd).

I interpellationen deltar socialdemokratiska riksdagsgruppen, sannfinländarnas riksdagsgrupp, gröna riksdagsgruppen, vänsterförbundets riksdagsgrupp, svenska riksdagsgruppen, kristdemokratiska riksdagsgruppen, Liike Nyt-rörelsens riksdagsgrupp och stjärnrörelsens riksdagsgrupp.

Regeringen besvarar interpellationen i plenum onsdagen den 6 februari. Förtroendevotering förrättas fredagen den 8 februari.

Interpellationen är en fråga som minst 20 riksdagsledamöter ställer till regeringen eller en minister om ett ärende som hör till ministerns ansvarsområde i syfte att mäta regeringens eller ministerns förtroende. Regeringen ska besvara interpellationen i plenum inom 15 dagar. Efter att ha fått svar på interpellationen debatterar riksdagen ärendet och avslutar debatten med omröstning om förtroendet för regeringen eller ministern.

Interpellation IP 3/2018 (kommer inom kort)

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Guidade visningar av Riksdagshuset

NordenBladet — I Riksdagshuset ordnas guidade visningar för grupper med minst 6 deltagare. Guidade visningar för januari och februari är nu öppna för bokning. Eftersom bokade guidningar även annulleras lönar det sig att följa kalendern ifall du genast inte hittar en lämplig tid.

Under perioden 4.3-5.5.2019 ordnar vi inga rundvandringar i Riksdagshuset. Det här eftersom man genomför vissa förändringar vid ingångarna. Vi beklagar avbrottet i våra populära guidningar.

Riksdagen stöder demokratiundervisningen i skolorna genom att reservera maj månads guidningstider för skolornas riksdagsbesök. Maj månads guidningstider läggs bakom ett lösenord, som ges enbart till lärare. Läraren kan få lösenordet genom att be om det via e-post till oppaat(at)riksdagen.fi.

Guidningarna för sommaren och hösten 2019 kan reserveras först efter riksdagsvalet.

Frågor angående guidningarna kan du ställa per e-post oppaat(at)riksdagen.fi eller per telefon 09 432 2027 (telefontid kl. 9.30-11.30).

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Riksdagen och Teknikakademin i Finland TAF tar emot nomineringar till innovationspriset för kvinnor

NordenBladet — Riksdagen och Teknikakademin i Finland TAF tar emot nomineringar till innovationspriset för kvinnor. Organisationer får nominera kandidater till och med den 28 februari 2019.

Innovationspriset tilldelas en kvinna eller en grupp av kvinnor för en vetenskapligt betydande teknisk eller ekonomisk innovation. Priset delas ut den 31 maj 2019 och uppgår till 110 000 euro.

Kandidater för innovationspriset 2019 får nomineras under perioden 3.12.2018–28.1.2019. Vi tar uteslutande emot nomineringar från organisationer som universitet, yrkeshögskolor, universitetssjukhus, sjukvårdsdistrikt, statliga forskningsinstitut, vetenskapsakademier, företag och stiftelser. Priset omfattar alla områden inom ekonomi och teknik, till exempel bioteknik, medicinsk teknik, materialteknik, miljöteknik och informations- och kommunikationsteknik. Pristagaren ska vara finsk medborgare.

Priset delades ut för första gången 2017 och gick då till professor Hele Savin för en metod som tillämpar nanoteknologi för att tillverka solceller med hjälp av svart kisel. År 2018 gick priset till Päivi Myllärinen, doktor i livsmedelsvetenskaper, som under sin anställning vid Valio utvecklat en helt ny mejeriteknik och bland annat de första växtbaserade alternativen till mjölkprodukter.

År 2016 uppmärksammade riksdagen den 110-åriga historien av allmän och lika rösträtt genom att inrätta ett innovationspris för kvinnor inom teknologi och ekonomi. Priset markerar vikten av innovationer i dagens samhälle och lyfter fram kvinnornas betydande insats i den innovationsdrivna ekonomiska tillväxten.

Priset främjar kvinnors möjligheter att visa sin expertis och driva nya idéer inom de viktiga samhällssektorerna teknik och ekonomi. Det stöder samtidigt nya innovationer och ny forskning som ger Finland avsevärt samhällskapital och ekonomisk välfärd. Innovationen behöver ändå inte vara ny utan kan ha offentliggjorts tidigare.

Genomförandet och administrationen av processen kring utmärkelsen handhas av Teknikakademin i Finland TAF, på vars förslag riksdagens kanslikommission har tillsatt en jury som ska göra en bedömning av kandidaterna. Juryn väljer ut de högst tio mest meriterade kandidaterna. Kanslikommissionen utser vinnaren bland dessa, och riksdagens talman överräcker priset till vinnaren eller vinnarna den 31 maj 2019.

Ytterligare information på TAF:s webbplats

 

Källa: Eduskunta.fi

BILDER från Saaremaa ö i Estland! Kuressaare (historiska byggnader i stadens centrum, gator i gamla stan, …) 24 dec 2018

NordenBladet – Kuressaare (äldre tyska och svenska: Arensburg) är en hamnstad som ligger på ön Ösel i Estland, vid Rigabukten i Östersjön. Staden hade 13 919 invånare 2011 och är både residensstad i landskapet Saaremaa (Ösel) och centralort i Ösels kommun. Staden är framförallt känd för sitt största turistmål, Kuressaare biskopsborg, en medeltidsborg som idag inrymmer länsmuseet.

Kuressaare utgjorde tidigare en egen stadskommun (estniska: linn) men ingår sedan den 21 oktober 2017 i den då nybildade Ösels kommun.

Staden och borgen som den växt upp omkring heter på tyska Arensburg, ibland stavat Ahrensburg (“Örnborg”). Detta var det officiella namnet fram till 1917, då man i samband med Estlands självständighet officiellt övergick till att använda det estniska namnet Kuressaare. Kuressaare betyder ungefär “Tranö”, syftande på fågeln trana; möjligen är fågelnamnet en förvanskning av den örnsymbol som traditionellt ingått i furstbiskoparnas och stadens vapen. Namnet Kuressaare är i sin tur en förkortning av Kuressaarelinn, bokstavligen “Tranöstad”, medan det gamla estniska namnet Kuressaare i äldre källor syftar på hela ön. Mellan åren 1952 och 1988 hette staden Kingissepa efter den på Ösel födde estniske kommunisten Viktor Kingissepp, men återfick därefter sitt tidigare namn Kuressaare.

Staden växte upp kring biskopsborgen, som första gången omnämns 1381 som Arensburg. Borgen byggdes som säte för furstbiskoparna av Biskopsdömet Ösel-Wiek. År 1559 såldes Ösel och staden till Danmark. Stadsrättigheter fick Kuressaare 1563. Staden tillföll Sverige genom freden i Brömsebro 1645. Därefter var staden en del av de svenska besittningarna i Livland, men den brändes och ockuperades av ryska trupper 1710 under Stora nordiska kriget. Staden tillföll formellt Ryssland i freden i Nystad 1721, och blev därefter del av det ryska Guvernementet Livland, som huvudort för Arensburgs krets. Under 1800-talet var orten en populär badkurort med stora trävillor och kurhotell. Staden ockuperades av tyska trupper under både första och andra världskriget. I samband med den sovjetiska erövringen av Ösel 1944 utkämpades slaget vid Tehumardi mellan röda armén och retirerande Wehrmachttrupper i närheten av staden, och ett monument till minne av slaget restes 1967.

Kuressaare biskopsborg är en av de mest välbevarade medeltida borgarna i de baltiska staterna, och är idag hem för Ösels historiska museum. Rådhuset i barockstil från 1654 är bland annat känt för sin stora takmålning. Staden har både en årlig operafestival och en kammarmusikfestival, samt även en årlig sjöfartsfestival.








 

Bilder: NordenBladet/ Helena-Reet Ennet (24.dets.2018)

Finland: Statsbudgeten för 2019 godkänd

NordenBladet —Riksdagen har godkänt statsbudgeten för 2019. Budgetbehandlingen avslutades efter omröstningar i årets sista plenum fredagen den 21 december. Riksdagen samlas nästa gång till plenum tisdagen den 8 januari.

Riksdagen godkände alla huvudtitlar enligt finansutskottets betänkande. Budgetens slutsumma är cirka 55,5 miljarder euro, vilket är cirka 0,3 miljarder euro mindre är i budgeten för 2018. Nästa års budget uppvisar ett underskott på 1,6 miljarder euro, vilket täcks genom att ta mer lån.

Finansutskottets betänkande 28/2018

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Jämställdhetsombudsmannen överlämnade sin berättelse till riksdagen

NordenBladet — Jämställdhetsombudsmannen Jukka Maarianvaara överlämnade sin första berättelse om jämställdhetsläget i Finland till riksdagens talman Paula Risikko torsdagen den 20 december. 

De teman som tas upp i berättelsen är jämställdhet i arbetslivet och vid läroanstalterna, diskriminering i arbetslivet, könsminoriteternas ställning, hatretorik och våld mot kvinnor. Jämställdhetsombudsmannen ger i sin berättelse rekommendationer för lagändringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att främja jämställdhet.

Enligt en del internationella mätningar har jämställdhetsläget i Finland till och med försämrats. En positiv utveckling kan alltså inte ses som en självklarhet.

– Man tänker i Finland att eftersom vi är ett av de mest jämställda länderna i världen, så har vi redan uppnått jämställdhet mellan könen. Men det finns ännu mycket som behöver göras. Löneskillnaden mellan könen, som är 16 procent, hör till de största i EU-länderna. Diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet är ett betydande diskrimineringsproblem i arbetslivet. Åtgärder för att förebygga denna form av diskriminering ska bli en central fråga i jämställdhetspolitiken. Vi har också stora problem med de mänskliga rättigheterna och kön vilka måste ingripas, som våld mot kvinnor och kravet på transkönade personers avsaknad av fortplantningsförmåga som en förutsättning för juridiskt fastställande av kön. Internationella organ som övervakar de mänskliga rättigheterna har upprepade gånger påpekat dessa problem för Finland, konstaterar jämställdhetsombudsman Jukka Maarianvaara.

– Rekommendationerna i berättelsen har formulerats så att lagstiftare och andra aktörer kan utnyttja dem så enkelt som möjligt. Min förhoppning är att beslutsfattarna och andra aktörer som är intresserade av jämställdhet använder sig av berättelsen och att den också leder till praktiska åtgärder, säger Maarianvaara.

Jämställdhetsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet och verkar inom justitieministeriets förvaltningsområde. Jämställdhetsombudsmannens uppgifter är att övervaka att lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män åtföljs, att bidra till att jämställdhetslagens syfte uppnås samt att följa upp att jämställdheten genomförs på olika områden i samhället.

Berättelse

Rekommendationer

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Hälften av huvudtitlarna i budgeten för 2019 godkända

NordenBladet —I behandlingen av budgetpropositionen för 2019 har riksdagen godkänt över hälften av huvudtitlarna. Hittills har riksdagen godkänt huvudtitlarna enligt finansutskottets betänkande. Budgetbehandlingen pågår till fredag och den direktsänds på riksdagens webbplats.

Hittills godkända huvudtitlar:
Huvudtitel 21 Riksdagen
Huvudtitel 22 Republikens president
Huvudtitel 23 Statsrådets kansli
Huvudtitel 25 Justitieministeriets förvaltningsområde
Huvudtitel 26 Inrikesministeriets förvaltningsområde
Huvudtitel 27 Försvarsministeriets förvaltningsområde
Huvudtitel 28 Finansministeriets förvaltningsområde
Huvudtitel 32 Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
Huvudtitel 35 Miljöministeriets förvaltningsområde

Budgetbehandlingen fortsätter enligt följande:

Onsdagen den 19 december cirka kl. 12. Allmän debatt om huvudtitlarna 24, 29, 30 och 31 (utrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och kommunikationsministeriet).

Torsdagen den 20 december kl. 10. Omröstning om huvudtitlarna 24, 29-31. Allmän debatt om huvudtitel 33 (social- och hälsovårdsministeriet) och 36 (räntor och statsskulden).

Fredagen den 21 december kl. 10. Omröstning om huvudtitlarna 33 och 36.

Finansutskottets betänkande 28/2018
Webbsändning

 

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Irans vice utrikesminister besökte riksdagen

NordenBladet — ​Irans vice utrikesminister Abbas Araghchi besökte riksdagen tisdagen den 19 december. Värd för besöket var utrikesutskottets vice ordförande, riksdagsledamot Pertti Salolainen (saml), som också är ordförande för riksdagens vänskapsgrupp för Iran.

I diskussionerna tog man bland annat upp Finlands och Irans relationer samt Irans kärnvapenavtal och särskilt hur USA:s sanktioner mot Iran inverkar på finländska och europeiska företags verksamhetsmöjligheter i Iran. Även kriserna i Syrien och Jemen diskuterades.

 

Källa: Eduskunta.fi

Helena-Reet: Med barnen Finland runt (VOL9 – i Kajana i mellesta Finland) Sevärdheter + Resebilder!

OHMYGOSSIP – Kajana i mellersta Finland är centrum och huvudstad i landskapet Kajanaland. 37 039 invånare i staden som grundades på 1600-talet, när produktionen av tjära från tall och handeln av tjära växte lavinartat. Staden grundades år 1651 av Per Brahe, som var chefsåklagare i Sverige. Ända fram till nyligen leddes stadens lokala affärsliv av trä- och pappersindustri, tills pappersbruket i Kajana, som var i gång under åren 1907-2008, stängdes. Kajana har figurerat i media på grund av sin oljekatastrof. År 2012 hände nämligen i Kajana en stor oljeolycka och 110 000 liter vatten med olja rann ut i floden och vidare till Oulujärvi.

Kajana är intressant på grund av sitt läge som knutpunkt för flera handelsvägar, och det är omgivet av ett hundratal småsjöar. För campare, cyklister och paddlare är staden under sommaren absolut ett trevligt ställe för aktiv sport. Sympatiskt litet centrum med sina butiker och sitt rådhus som byggdes 1831 lämnar ett mysigt intryck.

Vi tillbringade en dag och en natt i Kajana. Vi stannade på områdets dyraste hotell men natten var en mardröm. Människor förde oväsen i hotellkorridoren ända fram till midnatt, hundar skällde och insektsmedel, som man sprayat i hotellets skåp var kvävande. Om man inte i början hade träffat en fullkomligt vänlig och fin tjej i receptionen, som tog emot oss på världens varmaste sätt, skulle vi sannolikt flyttat bort vid midnatt. Vi funderade tillsammans att när man tilldelar stjärnor till hotellen, tar man reda på om kvalitén fortfarande är den samma ett par år senare? Hotellets fasad och receptionsvåning var mycket vackra och nyrenoverade, men hotellrummen var som från en annan tidsperiod. Hotellets frukost däremot var mycket välsmakande (en av de bästa under resan)! Till exempel gravad lax – min favorit! Mmm… Till barnen fanns det mängder av olika slags maträtter som man själv kunde ta i Mumin-service. Oh, vad jag älskar Mumintrollen. Så trevlig vänlig familj och alla de ställen i Muminvärlden är så vänliga och mäktiga. För övrigt kallar Ivanka Shoshana mig kärleksfullt för Muminmamman, själv är hon Snorkfröken och Estella Elisheva är Lilla My – en sådan lek har vi. För ett par år sedan besökte vi Nådendal (Naantali) i Muminvärlden och även för övrigt omgivningarna runt Åbo (Turku) – Väski ö (Väskinsaari), Gullranda (Kultaranta) som är sommarresidens för presidenten i Finland osv. Jag skrev om detta i många, många resebloggar (se HÄR) 🙂

https://www.instagram.com/p/BpcMZjqniPT/

https://www.instagram.com/p/BpcRu_Pne-O/

https://www.instagram.com/p/Bpd76TkHhnZ/

Och vad kan man göra för intressant i Kajana? Om ni letar efter information på nätet om Kajanas sevärdheter, är listan kort. Bland de mest intressanta turistmagneterna / sevärdheterna nämns Rådhuset i Kajana, kyrkorna i Kajana och Paltaniemi, Kajaneborgs ruin (Linnankatu 27, Kajana 87100), Kajana konstmuseum (Linnankatu 14, 87100 Kajana), stadsteatern i Kajana (Kauppakatu 14, 87100 Kajana), minnesmärket efter Per Brahe och ångfartyget Kouta (adress: Kalkkisillantie 4, Kajana 87200), skeppet som trafikerar i Oulujärvi. Under åren 1956-1982 var Urho Kekkonen Finlands president som föddes på gården Lepikko i Pielavesi by, och flyttade därifrån som 11-åring till Kajana. I parken i Kajana, som ligger mellan Koivukoskenkatu och Kirkkokatu, har även han fått ett minnesmärke. I samma park (med adress Väinämöisenkatu 18, 87100 Kajana) finns minnesmärket ”Isänmaan puolesta” (För Fädernelandet).

När man har kört kors och tvärs på västra sidan och norra delen av Finland, kan man säga att mellersta Finland och västra Finland är mycket olika till sin välstånd och arkitektur. Som alltid, av någon anledning är västra delen mer förmögen och östra delen fattigare. I många av småstäderna i Finland har tiden liksom stannat, skandinaviskt välstånd och rikedom har ännu inte kommit dit på riktigt – som exempel Puolanka och Pudasjärvi, som jag skrev om i mitt förra resebrev (se HÄR), och även många andra små städer i mellersta och östra Finland. Man kunde även känna i Kajana, att staden skulle behöva lite finansiellt bidrag. Att locka turister till staden och att hålla staden rullande skulle enligt min mening behöva starkare marknadsföring av staden. Där runtomkring finns säkert flera pärlor att hitta. Rent generellt är jag mycket begeistrad över vår bilresa i Finland och i min fantasi planerar jag redan flera rundresor. Jag ser så många olika slags platser! Någon gång skulle jag vilja se den delen av Finland som ligger längst ut i öster (omgivningarna kring Nurmes, Joensuu, Ilomants (Ilomantsi) osv). Det är mycket tryggt och trevligt att resa med bil i Finland. I nästa blogg tar resan oss till Kuopio!